Klimatmålen i den svenska debatten
– en granskning av de politiska alternativens klimatpolitik
Birgitta Resvik
April 2010
Förord
2
Förord
Klimatdebatten i Sverige är väldigt nationell. Procenttal och siffror presenteras som för den oinvigde
är fullständigt omöjliga att analysera konsekvenserna av. Och vissa politiker verkar nöja sig med en
politik som endast vilar på övertygelsen att en högre siffra är bättre än en lägre. Men politiska löften
räddar inte klimatet, det gör bara i verkligheten uppnådda globala minskade utsläpp. Klimatfrågan
är en global utmaning och ska Sverige göra skillnad måste vår diskussion lyfta från en tro på tuffare
nationella mål som den enda vägen. Vad vi behöver är en svensk diskussion som tar sikte på hur en
svensk politik ska utformas för att göra största möjliga nytta på global nivå.
De två aktuella huvudförslagen i svensk politik handlar om utsläppsminskningar på 28 eller 14 mil­
joner ton, inom Sveriges gränser till 2020. Den handlar också om och var vi ska kunna tillgodo­
räkna oss investeringar utanför de svenska gränserna. Det senare beskrivs av vissa som att ”köpa sig
fri” från egna insatser. Vi menar att det är precis tvärtom, klimatinvesteringar som kan göras till en
lägre kostnad gör att större reduceringar uppnås med samma insats.
Till att börja med vet vi att utvecklingsländerna vill ha våra investeringar i grön teknik, men de har
inte råd att göra dem själva. Det vilar ett tungt moraliskt ansvar på den som vill göra dyrare och
mindre effektiva investeringar i Sverige, istället för att hjälpa utvecklingsländerna, och samtidigt få
ner utsläppen mer. Att göra insatser i andra länder där de ger störst effekt är inte att köpa sig fri,
det är att ta klimathotet på allvar.
För oss i näringslivet är den aktuella klimatdebatten bekymmersam också av andra skäl. Vi riskerar
stora värden om inte politiken och styrmedlen utformas på ett för näringslivet klokt sätt. Vi vill
tillvara Sveriges unika position och det försprång vi redan har samt säkra och utveckla jobben.
Sverige kan klara ytterligare utsläppsminskningar genom en konsekvent och ansvarsfull politik. Men
vi har väldigt lite att vinna på nationell överbudspolitik. Vi gör ingen klimatnytta genom att späka
oss själva och skapa orimliga kostnader för näringslivet. Vi måste istället satsa på utveckling och
inno­vation. Störst global klimatnytta gör våra effektiva produkter på en global marknad. Men det
förutsätter en politik som understödjer en utveckling av klimatnyttig produktion, inte en politik
som avvecklar den i syfte att förverkliga målen i en nationell överbudspolitik.
Svenskt Näringsliv har analyserat både Alliansens och det rödgröna alternativets klimatmål. Hur
ska dessa mål uppnås? Kan de uppnås utan att allvarligt påverka arbetstillfällena i Sverige. Skapar
de förutsättningar för ny teknik?
Analysen bygger på utsläppsdata från olika sektorer och bedömningar av möjligheterna att reducera
utsläppen till år 2020.
Birgitta Resvik
Ansvarig Energi- och klimatfrågor
Svenskt Näringsliv
Svenskt Näringsliv
Innehåll
3
Innehåll
Förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2
Klimatmålen i den svenska debatten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
Utgångsläge – Sverige är redan relativt koldioxidsnålt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
Huvudförslagen på klimatmål för Sverige till 2020 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6
Hur kan Sverige minska utsläppen? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8
Svårt med dramatiska minskningar på tio år . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11
Svenskt Näringsliv
Klimatmålen i den svenska debatten
4
Klimatmålen i den svenska debatten
Klimatdebatten i Sverige är många gånger mycket nationell. Procenttal och siffror presenteras som
för den oinvigde är fullständigt omöjliga att analysera konsekvenserna av.
De två aktuella huvudförslagen i svensk politik handlar om utsläppsminskningar på 28 eller 14
miljoner ton, inom Sveriges gränser till 2020. Och den handlar också om och var vi ska kunna till­
godoräkna oss investeringar utanför de svenska gränserna.
För oss i näringslivet är den aktuella klimatdebatten bekymmersam. Vi riskerar stora värden om
inte politiken och styrmedlen utformas på ett för näringslivet klokt sätt, så att vi kan ta tillvara Sve­
riges unika position och det försprång vi redan har.
Sverige kan klara ytterligare utsläppsminskningar genom en konsekvent och ansvarsfull politik.
Men vi har väldigt lite att vinna på nationell överbudspolitik. Vi gör ingen klimatnytta genom att
späka oss själva och skapa orimliga kostnader för näringslivet.
Vi måste istället satsa på utveckling och innovation. Störst global klimatnytta gör våra effektiva
produkter på en global marknad. Men det förutsätter en politik som understödjer en utveckling av
klimatnyttig produktion, inte en politik som avvecklar den i syfte att förverkliga målen i en natio­
nell överbudspolitik.
Utgångsläge – Sverige är redan relativt koldioxidsnålt
Sverige har ett utgångsläge med en koldioxidsnål ekonomi och ny statistik från Naturvårdsverket
visar att Sverige år 2008 hade utsläpp motsvarande 6,9 ton växthusgaser per person. Det är utsläpp
som ligger nära det globala snittet på 6,0 ton, men långt under utsläppen för EU där siffran var 10
ton för år 2005. Ur diagrammet nedan framgår hur utsläppen är fördelade världen över.
Bild 1. Utsläpp i olika delar av världen år 2005. Utsläpp av växthusgaser per capita för olika regioner i världen, för Annex 1 respektive för icke-Annex 1 länder och deras andel av globala utsläpp. X-axeln illustrerar
regionernas befolkningsmängd. Källa: Naturvårdsverket.
Svenskt Näringsliv
Klimatmålen i den svenska debatten
5
Till år 2050 bör de globala genomsnittliga utsläppen sänkas till 2 ton per person och ännu längre
fram till 1 ton per person. För ett land som USA innebär detta en stor utmaning då dagens
utsläppsnivåer ligger på 24 ton växthusgaser per person. Även Kina står inför stora utmaningar,
även om dagens utsläpp knappt uppgår till 6 ton per capita. I Kina handlar det istället om att und­
vika ytterligare utsläppsökningar i takt med att levnadsstandarden höjs, efterfrågan på energi ökar
och antalet bilar blir fler.
Inom EU ligger Tysklands utsläppsnivå över snittet med cirka 12 ton per person. Detta beror
bland annat på landets elproduktion som till stor del består utav kolkraft. Svensk elproduktion
däremot domineras av främst vattenkraft och kärnkraft som endast ger upphov till mycket små
utsläpp under livscykeln och totalt är den fossila andelen ca 2 procent.
De totala utsläppen av växthusgaser uppgår idag till 64 miljoner ton i Sverige. Under de två senaste
decennierna har utsläppen i vårt land minskat med 8 Mton samtidigt som tillväxten i ekonomin
har varit kraftig, ca 45 procent. Sverige är ett av få länder som reducerat utsläppen samtidigt
som den ekonomiska aktiviteten (BNP) har ökat, vilket i miljösammanhang brukar omnämnas
”decoupling”, se nedan diagram. Detta har uppnåtts tack vare satsningar på klimatneutral elpro­
duktion och långsiktig satsning på bioenergi. Detta är något som vi alla kan vara stolta över.
90 000
140
80 000
120
70 000
100
60 000
1000 ton koldioxidekvivalenter
80
50 000
60
40 000
40
30 000
20
20 000
0
10 000
BNP
Totala utsläpp av växthusgaser 1
0
90
19
92
19
94
19
96
19
98
19
00
20
02
20
04
20
06
20
08
20
I de totala utsläppen ingår utsläpp från sektorerna energi, industri, inrikes transporter, jordbruk, avfall
och användning av lösningsmedel och andra produkter
1
Källa: Sweden's National Inventory Report 2010, submitted under
the United Nations Framework Convention on Climate Change, OECD och SCB
Bild 2. Totala utsläpp av växthusgaser i Sverige 1990-2008 (exklusive utsläpp från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) och utrikes transporter). BNP inlagd i indexerad form.
Svenskt Näringsliv
Klimatmålen i den svenska debatten
6
Huvudförslagen på klimatmål för Sverige till 2020
Svenskt Näringsliv har analyserat både Alliansens och det rödgröna alternativets klimatmål uti­
från perspektivet vad som gör störst klimatnytta. De två aktuella huvudförslagen i svensk politik
handlar om utsläppsminskningar på 28 eller 14 miljoner ton, inom Sveriges gränser till 2020. Och
investeringar som totalt ger 6 Mton utsläppsreduktioner utanför de svenska gränserna.
För att förstå utformningen av de olika klimatmålen måste en närmare beskrivning göras av
EU:s handelssystem av utsläppsrätter, EU-ETS. För den handlande sektorn finns ett gemensamt
utsläppstak inom EU. Under detta tak ska energiproducenter och större delen av tillverkningsin­
dustrin hålla sina utsläpp. Ökar utsläppen för en anläggning inom systemet måste utsläppsrätter
köpas in som täcker utsläppsökningen. Detta gör att någon annan aktör inom systemet måste
minska utsläppen.
De delar av samhället som inte ingår i detta system omnämns som den ”icke-handlande sektorn”.
Det är transporter, bebyggelsen, jordbruk och avfallshantering. Även vissa delar av tillverkningsin­
dustrin ingår i den sk icke-handlande sektorn, uppskattningsvis 20 procent.
Alliansens klimatmål
Alliansen uttrycker sitt klimatmål som en 40 procentig reduktion i den så kallade icke-handlande
sektorn, dvs transport-, bebyggelse-, avfall- och jordbrukssektorn.
Detta betyder i realiteten att 20 Mton ska bort till år 2020 jämfört med 1990. Enligt Alliansens
förslag får drygt 6 Mton av dessa minskningar ske utanför Sveriges gränser. Och av de totalt 14
miljoner ton som ska minskas i Sverige har 6 Mton redan genomförts i den icke-handlande sek­
torn sedan 1990, enligt Naturvårdsverket och Energimyndigheten uppgifter. Statistiken visar att
utsläppen från den icke-handlande sektorn uppgick till 50,8 Mton 1990. Motsvarande siffra för
2007 var 44,1 Mton.
Med bakgrund av detta återstår det alltså ca 8 Mton av de inhemska utsläppsminskningarna för att
Alliansens mål ska uppnås.
De rödgrönas klimatmål
De rödgröna har i en motion till riksdagen fastslagit att utsläppen totalt ska minska med 28 Mton
inom Sveriges gränser till år 2020 jämfört med 1990. Detta uttrycks som 45 procent reduktion
i den icke-handlande sektorn, under förutsättning att den handlande sektorn får ett utökat krav
genom att EU går upp till ett mål att reducera utsläppen i denna sektor med 30 procent.
Detta har sin bakgrund i att EU, inför de internationella klimatförhandlingarna i Köpenhamn i
december 2009, förklarade sig beredda att öka ambitionsnivån för utsläppsminskningar ytterligare.
Det fastställda målet om att minska utsläppen med 20 procent till 2020 inom EU skulle revideras
till 30 procents minskning under samma tidsperiod – förutsatt att övriga industrialiserade länder
åtog sig samma minskningsbörda. Någon sådan överenskommelse träffades inte under klimattopp­
mötet. Men det diskuteras fortsatt en förändring av målsättningen inom EU.
Genomförs inte höjningen av målet inom EU så kommer kraven på den icke-handlande sektorn
att öka, enligt de rödgrönas motion. Därtill ska ytterligare utsläppsminskningar göras utanför Sve­
rige men detta får alltså inte tillgodoräknas i ovanstående siffra.
Svenskt Näringsliv
Klimatmålen i den svenska debatten
7
Den sammanlagda minskningen i den handlande och icke-handlande sektorn till och med 2008
uppgick till 8 Mton och därför är det kvar cirka 20 Mton som ska minskas till år 2020.
Detta innebär att utsläppen i det rödgrönas förslag ska på tio år minska med mer än det dubbla
jämfört med den reduktion vi haft till idag.
Reduktion med 8 eller 20 Mton på tio år i Sverige
Ovanstående genomgång resulterar i att skillnaden mellan Alliansens och de rödgrönas förslag är
att utsläppen inom Sveriges gränser ska minska från idag med 8 eller 20 Mton på tio år. Ytterligare
utsläppsminskningar på 6 Mton ska göras i andra länder. Är dessa mål rimliga?
Som jämförelse kan nämnas att utsläppen från år 1990 till 2008, dvs på ungefär 20 år, har minskat
med 8 Mton. Alliansens klimatmål betyder en fördubbling av nuvarande utsläppstakt. De röd­
grönas klimatmål innebär att takten i det närmaste ska fyrdubblas.
Här följer en närmare analys av hur utsläppen ser ut i det svenska samhället.
Svenskt Näringsliv
Hur kan Sverige minska utsläppen?
8
Hur kan Sverige minska utsläppen?
Vi börjar med att granska hur utsläppen ser ut i den sk icke-handlande sektorn, dvs bebyggelse,
avfall, transporter, jordbruk och delar av industrin som inte igår i den handlande sektorn. Totalt
uppgick utsläppen från den icke-handlande sektorn till 44,1 Mton år 2007, enligt myndigheterna.
Bebyggelse- och avfallssektorn
Utfasningen av fossila bränslen inom bostäder och minskning av utsläppen från avfall kommer
att fortsätta. Utsläppen från dessa sektorer är idag sammanlagt ca 4 Mton. Historiskt sett har de
största utsläppsminskningarna ägt rum inom bostäder tack vare successiv utfasning av oljeeldade
värmepannor. En övergång har skett till fjärrvärme, värmepumpar och biobränsleeldning.
Enligt McKinsey-studien, ”Möjligheter och kostnader för att reducera utsläppen i Sverige”, kan
en fortsatt sådan utveckling samt energieffektivisering av lokaler och fastigheter förväntas kunna
bidra med 0,6 Mton i minskade utsläpp mellan 2008 och 2020, vid en rimlig kostnadsnivå. Det
är viktigt att poängtera att de flesta effektiviseringsåtgärder inom bebyggelsesektorn är el-effekti­
viseringar. Dessa ger i allt väsentligt inte några utsläppsminskningar i Sverige. De ger däremot en
resurseffektivisering som långsiktigt är positiv och på så sätt kan minska kostnaderna för använ­
daren. Men dessa elbesparingar bidrar i praktiken inte till att uppnå det svenska utsläppsmålet.
Däremot ger de förutsättningar för att minska utsläppen snabbare i kraftproduktionen totalt i
Europa och på sikt sänka taket i utsläppshandelssystemet.
Utsläppen från avfall kan tänkas minska med drygt 1 Mton under samma tidsperiod. I huvudsak
beror detta på att ett förbud mot deponi av organiskt avfall har införts. Ytterligare utsläppsminsk­
ningar, i storlekordning 0,5 Mton, skulle kunna genomföras men då krävs större investeringar och
kostnaden per minskat ton CO2 ökar något.
Totalt kan utsläppsminskningar från dessa två sektorer uppgå till drygt 2 Mton till år 2020. Det
finns en vision att bebyggelsesektorn ska bli helt fossilfri till 2020 och då uppnås en potentialen på
sammantaget 4 Mton.
Transporter
På transportområdet, främst från personbilar, kommer en svag utsläppsminskning att äga rum
med nuvarande styrmedel enligt McKinsey-studien. I stort sett blir utsläppen plus minus noll om
inte kostnadsnivån höjs drastiskt eller ett kraftfullt teknikgenombrott uppnås inom transportom­
rådet till år 2020. Det är dock viktigt att komma ihåg att McKinsey-studien enbart visar på tek­
niska åtgärder. Dessa skulle kunna bidra med utsläppsreduktion på ca 1 Mton. Det finns andra
viktiga typer av effektiviseringar främst inom godstransporter, t ex effektivare logistikhantering och
kombitransporter, vilka sannolikt kan bidra med större reduktioner. Effektiviseringar av detta slag
kräver många gånger investeringar i infrastruktur, vilket kommer att ta tid.
Utsläppen år 2008 var uppe i 20,7 Mton och har ökat med 1,4 Mton mellan åren 1990 till 2008.
Huvudsakligen beror det på ökad efterfrågan. Även framöver är det sannolikt att efterfrågan förblir
hög och att den totala körsträckan ökar. Detta balanseras dock upp av en ökad bränsleeffektivitet
hos nya fordon och en ökad andel förnybara bränslen.
Vägtransporter är den helt dominerande källan till utsläpp inom Sverige, se följande diagram.
Inrikes sjöfart och flyg står för en mycket liten andel. Av vägtransporterna står godstransporterna
Svenskt Näringsliv
Hur kan Sverige minska utsläppen?
9
för ungefär en tredjedel men de är ökande. Den största andelen står persontransporterna för och
över tid har en viss minskning ägt rum. Det pågår en snabb och intressant utveckling inom person­
bilarsegmentet, men hur mycket kommer att få genomslag till år 2020. I Sverige har vi nämligen
generellt gamla bilar men en omloppstid på 17 år.
Transportsektorns årliga utsläpp av CO2
25
Diagrammet visar mängden utsläpp
av koldioxid (miljoner
ton CO2 /år) från inrikestrafik.
Siffrorna inkluderar både gods- och
persontrafik.
Koldioxid (miljoner ton)
20
15
Sjöfarten, inrikes
Luftfarten, inrikes
Järnvägstrafiken
Vägtrafiken
10
5
0
1990
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
Källa: SIKA Rapport 2009:2. Uppföljning av det
transportpolitiska målet och dess delmål.
Bild 3. Transportsektorns årliga utsläpp av CO2.
Jordbruk
Inom jordbruket kan man se en liten men stadig utsläppsminskning under de senaste 20 åren och
det är sannolikt att denna trend håller i sig även framöver. Från 1990 till 2008 var minskningen
0,6 Mton och till 2020 kan minskningen förväntas bli ytterligare 0,8 Mton. Utsläppen från jord­
bruket var år 2008 10,4 Mton, vilket även inkluderar jordbrukets arbetsmaskiner, som normalt
inte hänförs till jordbrukssektorn i den vanliga statistiken. Möjligheten att göra utsläppsminsk­
ningar inom jordbrukssektorn utöver de 0,8 Mton till en rimlig kostnad är begränsad om inte
jordbruket drastiskt kommer att förändras.
Industrin i den icke-handlande sektorn
Industrin ingår till största delen, cirka 80 procent av utsläppen, i det sk europeiska handelssys­
temet. Av industrin ska således 20 procent av utsläppen från industrin inkluderas i den sk ickehandlande sektorn, cirka drygt 4 Mton. För att göra en grov uppskattning antas att ca 1 Mton kan
reduceras av dessa utsläpp till 2020. Men den totala potentialen från industrin utanför handelssys­
temet är alltså 4 Mton.
Enligt ovan genomgång kan vi konstatera att utsläppsminskningarna blir sammantaget 5 Mton i
den icke-handlande sektorn vid en rimlig kostnadsnivå. Klaras visionen av en fossilfri bebyggelse
till år 2020 uppnår vi ungefärliga reduktioner på 7 Mton.
Det återstår då 1 Mton för att uppfylla Alliansens klimatmål jämfört med 13 Mton för att uppnå
de rödgrönas klimatmål, enligt följande specifikation.
Svenskt Näringsliv
Hur kan Sverige minska utsläppen?
10
Alliansens mål: –20 Mton 1990-2020,
Rödgrönas mål: –28 Mton 1990-2020,
i ickehandlande sektorn
totalt i Sverige
Minskning i icke-handlande sektorn 1990-2007
6 Mton
Tillåten minskning utanför Sverige
6 Mton
Bebyggelse-och avfallssektorn (förutsatt fossilfri
4 Mton
bebyggelse till 2020)
Transporter (maximal potential av tekniska
Total minskning 1990-2008
8 Mton
Bebyggelse-och avfallssektorn (förutsatt fossilfri
4 Mton
bebyggelse till 2020)
1 Mton
åtgärder)
Transporter (maximal potential av tekniska
1 Mton
åtgärder)
Jordbruk
1 Mton
Jordbruk
1 Mton
Icke-handlande industri
1 Mton
Icke-handlande industri
1 Mton
Sammanlagt
19 Mton
Sammanlagt
15 Mton
Återstående utsläppsminskning för att uppnå målet
1 Mton
Återstående utsläppsminskning för att uppnå målet
13 Mton
Industrin och energisektorn i den handlande sektorn
Utsläppen från industrin har inte förändrats avsevärt sedan 1990 och fram till idag. Utsläppsmäng­
derna har alltså inte ökat trots att vi under samma tidsperiod har haft en god tillväxt. Vår analys
visar på en relativt kraftig reduktion för år 2008, som till stor del beror på den kraftiga konjunk­
turnedgång som rådde under 2008. Svensk industri är jämförelsevis koldioxidsnål, bland annat
tack vare stor andel biobränsleanvändning, ständig effektivisering och en el- och värmeförsörjning
med mycket låga utsläpp. Det finns fortfarande potential att minska utsläppen, till exempel genom
att stimulera ett ökat användande av spillvärme och annan restenergi. En del av industrin övergår
till fjärrvärme eller köper in sin energiförsörjning för både processer och värme från externa leve­
rantörer. Många återstående åtgärder är dock förenat med höga kostnader för industrin och med
tanke på den globalt konkurrensutsatta marknad som många svenska företag verkar på, så kan
dessa kostnader vara omöjliga att hantera.
Industrin ingår, som tidigare beskrivits, till största delen, cirka 80 procent av utsläppen, i det euro­
peiska handelssystemet, vilket har ett gemensamt utsläppstak. Ökar utsläppen i Sverige för dessa
industrier kommer utsläppen minska någon annanstans i Europa. Industrins utsläpp i Sverige var
år 2008 totalt ca 22 Mton.
Energisektorn i Sverige har, som tidigare nämnts, låga utsläpp eftersom elproduktionen domineras
av vatten- och kärnkraft. Det finns fortfarande en del fossilanvändning inom fjärrvärmen. Mindre
än en tiondel av Sveriges totala utsläpp kommer från energisektorn. Sedan 1990 har utsläppen
minskat med ca 0,5 Mton och denna trend kommer sannolikt att hålla i sig fram till 2020. För att
åstadkomma större utsläppsminskningar kommer uppgradering och kapacitetsökning i befintlig
koldioxidsnål elproduktion att spela en viktig roll.
Större delen av industrin och energisektorn, där elproduktionen enbart har ca 2 procent fos­
sila utsläpp, ingår som tidigare nämnts i den handlande sektorn, och ligger under ett fastlagt
utsläppstak på EU-nivå. Detta tak påverkas inte av det svenska klimatmålet.
Svenskt Näringsliv
Hur kan Sverige minska utsläppen?
11
Svårt med dramatiska minskningar på tio år
Sammantaget visar denna genomgång att det är svårt att hitta stora dramatiska utsläppsminsk­
ningar i Sverige inom de närmaste tio åren.
Vår sammanräkning ger utsläppsminskningar inom den icke-handlande sektorn på mellan 5–7
miljoner ton till relativt rimliga kostnader. Det är främst inom transportsektorn som ytterligare
reduktioner måste ske, då vi antagit en reduktion på 1 Mton från industrin i den icke-handlande
sektorn.
Alliansens klimatmål på 8 Mton kan säkert komma att nås även om det kommer att vara tufft. Det
kräver att vi uppnår en fossilfri bebyggelse och att minskningar på 2 Mton måste ske inom trans­
portområdet till 2020. Regeringens egen analys av den skatteförändring på diesel som påverkar
tunga transporter visar på försumbara utsläppsminskningar, 0,08 Mton och drygt en halv miljard
i kostnadsökning för näringslivet. Detta är inte ett kostnadseffektivt förslag som i praktiken inte
ger några effekter eftersom godstransporterna måste genomföras och inga alternativa transportslag
finns till buds i dagsläget. Risken är stor att fortsatt höjning kommer omintetgöra fortsatt verk­
samhet i vissa delar av landet
Ska de rödgrönas klimatmål, 20 Mton, uppnås måste utsläppen från transporterna eller jordbruket
drastiskt förändras – en halvering på tio år. Det kvarstår nämligen 13-15 Mton. Skulle en halv­
ering genomföras innebär detta självklart dramatiska förändringar av vårt transportsystem som
påverkar vårt sätt att transportera personer och gods. Det ges ingen vägledning om hur de rödrönas
klimatmål ska uppnås och därför förblir det helt orealistiskt ur vårt perspektiv. Ska målet uppnås
kommer det få mycket allvarliga konsekvenser på utvecklingen av det svenska näringslivet och
påverka jobben runt om i Sverige.
Sverige kan göra global klimatnytta
Sverige är värd en konsekvent och ansvarfull politik. Det är på den internationella scenen Sverige
kan medverka till att minska utsläppen mångdubbelt jämfört med de utsläpp vi genererar på hem­
maplan.
En nationell överbudspolitik gör ingen miljönytta. På sikt kommer vi nå avsevärt lägre utsläppsni­
våer och klara av en sådan förändring, men vår bedömning är att det kommer ta avsevärt längre tid
än tio år.
Det viktiga är att skapa möjlighet för företagen att satsa på utveckling och innovationer. Och att
arbeta för ett tydligt regelverk genom ett internationellt klimatavtal, så våra produkter får en global
marknad. Det är då Sverige gör verklig global klimatnytta.
Svenskt Näringsliv
www.svensktnaringsliv.se
Hur kan Sverige minska utsläppen?
storgatan 19, 114 82 stockholm, telefon 08-553 430 00
Svenskt Näringsliv
12
