Remiss gemensamt regelverk for stadens stod till

2014-09-01
Dnr: 1221/13
Sista svarsdatum: 2014-10-31
Anna Strindberg
tfn: 368 05 35
epost: [email protected]
Frank Lund
tfn: 368 01 78
e-post: [email protected]
Nämndremiss om gemensamt regelverk för stadens
stöd till föreningars lokalkostnader
Sammanfattning
Kommunstyrelsen befarade i yrkande från 2013-11-13 att det finns risker med att föreningars
lokalsituation behandlas godtyckligt, ryckigt och olika utav stadens olika berörda parter. I det
utredningsuppdrag som kommunstyrelsen gav till stadsledningskontoret har ett förslag tagits fram
att inrätta ”Lokalkontor” placerat hos Idrotts- och föreningsförvaltningen för att som ett första steg
stärka en tydlig hållning i kultur- och föreningspolitiken rörande lokalsituationen. Det riktar sig till alla
föreningar inom Göteborgs kultur- och föreningsliv. Det är en enhet som har till ansvar att samla alla
lokaler som föreningar kan boka alternativt hyra. Det är inte ”Lokalkontoret” som beviljar föreningar
bidrag utan det ska som nu göras av berörda nämnder som har ansvaret för att bevilja bidrag. Det
krävs dock ett nära samarbete med bidragsgivare för att kunna stödja föreningarna i att ha
ändamålsenliga lokaler till hyror som föreningarna klarar av. Det blir ett ansikte för dem att prata
med istället för många och olika aktörer. Det möjliggör hur jämställdhetsintegreringen hanteras i
uthyrningen av lokaler till föreningar genom att det blir en aktör och inte flera olika som föreningar
vänder sig till. Det blir en sammanhållenhet som möjliggör för uppföljning och intern kontroll. I en tid
där lokal behöver användas effektivt för att fler ska få tillgång och kostnader hållas nere är det viktigt
med en dedikerad enhet som har detta som fokus.
Stadsledningskontoret ber att nämnden tar ställning till följande:
•
•
•
Att nämnden ställer sig bakom remissens föreslagna ”Lokalkontor” där Idrotts- och
föreningsnämnden får genomförandeuppdraget som ska göras i nära samarbete med
berörda förvaltningar och bolag.
Att nämnden ställer sig bakom remissens föreslagna gemensamt IT-stöd för bokning och
uthyrning av lokaler till föreningar.
Att nämnden ställer sig bakom remissen i sin helhet och belyser möjligheter och utmaningar
med förslaget.
1
Inledning
Kommunstyrelsen beslutade 2013-11-131 att ge i uppdrag till stadsledningskontoret att utreda
stadens stöd till föreningars lokalkostnader enligt yrkandet (dnr 1221/13), för farhågorna fanns för
risker för godtycklighet, ryckighet och att föreningar behandlades olika.
Stadsledningskontorets förslag blir ett ”Lokalkontor” placerat hos Idrotts- och
föreningsförvaltningen. Det riktar sig till alla föreningar inom Göteborgs kultur- och föreningsliv.
”Lokalkontoret” ska stödja föreningar i att hitta lämpliga lokaler och säkerställa att lokalerna används
effektivt. Detta ska ske tillsammans med nämnder som beviljar föreningar bidrag. I Göteborgs stads
arbete för ökad öppenhet och tydlighet ska ”Lokalkontoret” vara ett ansikte för föreningarna att
prata med istället för många och olika aktörer. Det blir en sammanhållenhet som möjliggör för
uppföljning och intern kontroll. I en tid där lokal behöver användas effektivt för att fler ska få tillgång
och kostnader hållas nere är det viktigt med en dedikerad enhet som har detta som fokus. Förslaget
med ett ”Lokalkontor” ska ses som ett första steg till att förbättra tillgången till ändamålsenliga
lokaler för föreningar.
Bakgrund
Kommunstyrelsen tar avstamp i kommunfullmäktiges mål om att öka 1) unga göteborgares
möjligheter till en rik och meningsfull fritid och 2) äldres inflytande över sin vardag samt, 3)
tillgängligheten till kultur. Budgeten är även tydlig med betydelsen av rikt och välfungerande
föreningsliv för alla. Det innebär konkret att lokaler i största mån ska vara tillgängliga för att öka
delaktighet för personer med funktionsnedsättningar och möjligheten för föreningar att verka i
områden med svag ekonomi och låga hälsotal. Ett sätt att tillmötesgå detta är att bidragsberättigade
föreningar2 kan söka ekonomiskt stöd för att kunna bedriva verksamheter i ändamålsenliga lokaler.
Syfte
Nämndremissens förslag syftar till att öka utbudet av lokaler, mera rättvisa tilldelningar, ge
föreningar förutsättningar att bedriva bra verksamhet och ha tillgång till ändamålsenliga lokaler. Det
ska också motverka risker för godtycklig hanering av föreningars möjligheter till stöd för
lokalkostnader.
Tillvägagångssätt
Kartläggningen över föreningars lokalsituation har genomförts genom informationsinhämtning från
skrivet material, förvaltnings- och bolagsremiss samt intervjuer med förvaltningar, bolag, föreningar
inom kultur, idéburna, idrott och pensionärsorganisation.
Kartläggning
Kartläggningen visar att bidragsgivande nämnder är stadsdelssektorn och fyra facknämnder. De hyr
också ut lokaler hyresfritt eller till subventionerad hyra till föreningar. Till detta tillkommer Idrottsoch föreningsförvaltningens bokningssystem där föreningar erbjuds att boka lokaler till en
subventionerad kostnad. I bolagskoncernen är det nio bolag som hyr ut direkt eller indirekt till
1
Efter bordläggningar 2013-09-18,§ 572, 2013-10-09,§629, 2013-10-23,§682
Bidragsberättigad förening kommer vara hädanefter det som menas i remissen när begreppet förening
används.
2
2
föreningar. Genomgående för föreningar är vikten stor för att få tillgång till ändamålsenliga lokaler
för deras verksamhet, men att lokalkostnaden inte kan vara hög på grund av ansträngda ekonomier.
Stadens bidragsgivare till förening
Alla 10 stadsdelsnämnder ger bidrag till föreningar men endast fyra som möjliggör explicit att söka
bidrag för lokalkostnader. Alla andra anger att i de selektiva bidragen som föreningarna har möjlighet
att söka så är det lokalkostnader som är direkt knutna till själva verksamheten som kan anges. 4 Av
19 facknämnder ger bidrag till föreningar och det är Idrotts- och förening, kultur, Socialresurs och
Park och natur, men sistnämnda nämnd gäller det endast en förening.
Stadens uthyrning av lokaler till föreningar
Av 33 bolag inom Göteborgs stads bolagskoncern är det 9 bolag som hyr ut till föreningar. Higab hyr
ut flest lokaler till föreningar och som är till antalet 79 st. Bolaget anser att det finns en differens
mellan de faktiska hyrorna och vad bolaget anser vara lokalernas marknadsmässiga hyror.
Förvaltnings AB Göteborgs lokaler (Göteborgs Lokaler) har förvaltningsansvaret för affärs- och
lagerlokalerna3 som finns inom bostadskoncernen Förvaltnings AB Framtiden. 42 uthyrda lokaler
används av föreningar och till marknadsmässiga hyror.
Samtliga stadsdelsförvaltningar uppger att de hyr ut lokaler till subventionerad hyra. Sju förvaltningar
uppger att de hyr ut lokaler hyresfritt till specifika föreningar. Lokalförvaltningen hyr ut till 7
föreningar och bedömningen är att det görs i ett fall med subventionerad hyra efter beslut hos
nämnden. Fastighetskontoret hyr ut till föreningar och bedömningen är att hyrorna är
marknadsmässiga. Utöver detta så kan även föreningar arrendera mark hos fastighetskontoret och
där är målsättningen marknadsmässiga arrenden. Park och naturförvaltningen erbjuder också
möjlighet att arrendera mark till bland annat föreningar. Meningen är att det ska ske till
marknadsmässiga arrenden. Idrotts- och föreningsförvaltningen hyr ut idrotts- och
motionsanläggningar till föreningar till subventionerad hyra. GotEvent gör via förhandlingar med stor
klubbarna överenskommelser om hyressättningar.
Bokningsbara lokaler
Idrotts- och föreningsförvaltningens har ett bokningssystem för lokaler. Där kan föreningar och
privatpersoner boka lokaler till de kostnader som anges i bokningssystemet. I bokningssystemet finns
367 bokningsbara lokaler tillgängliga. Det är lokaler som finns hos förvaltningar och GotEvent och kan
under angivna tider bokas. Det finns också lokaler hos stadsdelsförvaltningarna som inte är
tillgängliga i systemet utan hyrs ut via lokala bokningssystem.
Föreningars lokalsituation
Föreningarna angav betydelsen av att ha tillgång till billiga lokaler eftersom ofta är ekonomin
ansträngd och verksamheten bygger på frivilligt arbete. Behovet av trygghet var starkt i att veta att
det finns tillgång till lokal och att de kan planera sin verksamhet och vara medveten om sina
kostnader. För vissa föreningar är just själva lokalen en viktig del i själva verksamheten medan för
andra tillgången till typen av lokal. Det som är det gemensamma är att lokalen inte är allt för dyr.
Folkets hus som bedriver arbete med att tillhandahålla lokaler till bland annat föreningar har
3
De lokaler som föreningar hyr ingår i definitionen affärslokaler alternativt lagerlokaler och dessa hyror sätts
utifrån förhandling mellan berörda parter. Detta är inte jämförbart med hyresrätter som är avsedda för
bostäder.
3
utmaningar i att lokaler som staden har kan vara billigare att hyra än de Folkets hus erbjuder. Det gör
att Folkets hus inte kan attrahera föreningarna att hyra deras lokaler utan istället väljer föreningarna
lokaler som kanske inte är lika ändamålsenliga för verksamheten men de är billigare.
Gemensamt regelverk
I stadsledningskontorets analys blev fokus att lokaleffektivitet måste bli bättre, öppenhet i
prissättningar och att föreningar efterfrågar hjälp att hitta lokaler. Förslaget blir ett ”Lokalkontor”
placerat hos Idrotts- och föreningsförvaltningen. Ett ”Lokalkontor” kräver inte förändringar av
nämndens reglemente eller uppdrag. Det som krävs är förtydligande om vad som ett sådant kontors
förväntas utföra och vad som krävs av andra förvaltningar och bolag för att kontoret ska kunna
lyckas. ”Lokalkontor” ska rikta sig till alla föreningar inom Göteborgs kultur- och föreningsliv. Det är
en enhet som har till ansvar att samla alla lokaler som föreningar kan boka alternativt hyra. Det ska
ses som en service som Business Region Göteborg ger till näringslivet och som lokalsekretariatet
fokusera på effektiv lokalanvändning.
Riktlinjer för ”Lokalkontoret”
”Lokalkontoret” ska vara en sammanhållen och transparant enhet som har kontakten med föreningar
angående hyra alternativt boka lokaler. Bolag och förvaltningar som har lokaler som kan hyras ut
alternativt bokas av föreningar ska anmäla dessa till ”Lokalkontoret”. ”Lokalkontoret” ska vara
serviceinriktat och ha till uppgift att samarbeta med förvaltningar som ger bidrag till föreningar.
”Lokalkontoret” ska följa upp lokaleffektivitet. Det krävs att alla lokaler används optimalt. Stöd ska
också ges till föreningar för att komma i kontakt med kultur- och föreningshus för att kunna få
tillgång till lokaler. Om föreningen söker bidrag för lokal ska ”Lokalkontoret” stödja i matchning
mellan rätt lokal och bidrag tillsammans med den förvaltning som ger bidrag. ”Lokalkontoret” ska
inte vara den enhet som beviljar föreningar bidrag eller den enhet som skriver hyreskontrakt med
föreningar.”Lokalkontoret” ska däremot vara delaktig och ha ett ansvar i själva hyres- och
kontraktförhandlingen genom att hyran och kontraktet förhandlas fram mellan berörda parter.
4
Riktlinjer för Gemensamt IT-stöd
Idrotts- och föreningsförvaltningen har IT-stöd för bokning av lokaler och detta ska vara bindande för
alla förvaltningar att deras bokningsbara lokaler finns med i systemet. Föreningar ska inte behöva
boka lokaler i några andra lokala system. IT-stödet ska också omfatta vilka lokaler som föreningar hyr
och vilka lokaler som är hyrbara och till vilket pris. Det ska vara sammanhållet och transparens i ITstödet så att det tydligt framgår vilka föreningar som hyr alternativt bokar vilka lokaler och till vilket
pris. En ytterligare möjlig vidareutveckling av IT-stödet är att kunna erbjuda föreningar mark som är
möjlig att arrendera.
Det ska vara tydligt vilka föreningar som får bidrag och av vem och hur stort bidraget är för
lokalkostnader. Det finns också idag ett IT-stöd hos Idrotts- och föreningsförvaltningens som kan ge
en samlad bild av vilka föreningar som får bidrag och detta skulle kunna vara möjligt att använda.
Det pågår ett arbete hos Idrotts- och föreningsliv för att följa upp jämställdhetsåtgärder via
anläggningsstöd och då via IT-stöd4. Detta är något som kan få mer stöd genom att alla använder
samma IT-stöd och då också stärka uppföljningen av hur väl jämställdhetsintegreringen fungerar i
stadens stöd till föreningslivet.
En möjlig åtgärd för att säkerställa drift och förvaltning för gemensamt IT-stöd gällande bidrag,
bokningar av lokaler och uthyrning av lokaler är att nominera IT-stödet till kommungemensamma
system och interna tjänster. Det är möjligt genom att användningen omfattar fler än en förvaltning
och är kommungemensamt.
Riktlinjer för bolag och förvaltningar
De bolag och förvaltningar som erbjuder bokningsbara och hyrbara lokaler ska göra det utifrån rätt
hyra. Det är inte hos hyresvärden eller fastighetsförvaltaren som bedömningar ska göras om
föreningar ska få bidrag i form av subventioner till sin verksamhet. Det ska endast göras av de
förvaltningar som har till uppgift att stödja föreningar. Det är däremot upp till bolag och förvaltningar
som har lokaler att avgöra om en lokal är möjlig att hyras ut till föreningar och genom det göras
hyrbar via ”Lokalkontoret”.
När det gäller förvaltningars bokningsbara lokaler5 så har varje förvaltning en skyldighet att
möjliggöra dessa via ”Lokalkontoret”. Det är däremot ”Lokalkontorets” skyldighet att vara
uppsökande, drivande och serviceinriktade i att göra dessa lokaler bokningsbara gentemot
föreningar. Ansvaret för själva lokalerna kan dock aldrig gå över till ”Lokalkontoret”.
Hyreskontrakt ska inte tecknas av ”Lokalkontoret” utan mellan föreningen och uthyrande bolag eller
förvaltning. Det är dock ”Lokalkontorets” uppgift att säkerställa att lokalen och dess hyra är
ändamålsenlig och att lokaleffektivitet uppnås. Bolag som tecknar hyreskontrakt med stor klubbarna
ska informera om detta till ”Lokalkontoret” så det finns samlat gemensamt vilka som hyr vad och för
hur mycket.
4
Göteborgs Stad Resultatrapport, program för hållbar jämställdhet 2014
Detta omfattar lokaler som förvaltningar hyr ut per timme och det finns inte ett formellt hyreskontrakt mellan
förvaltningen och föreningen.
5
5
Ekonomiska konsekvenser
Alla lokaler som föreningar hyr föregås av en förhandling mellan hyresvärd/förvaltare och förening.
Det är i denna förhandling som hyresnivåer och villkor fastställs och här har ”Lokalkontoret” en viktig
roll att säkerställa att alla lokaler används effektivt och att prissättningen blir utifrån vad som är
möjligt för föreningens ekonomiska situation och att bidragsgivande förvaltning är involverad. Allt för
att minimera riskerna med oväntade hyresförändringar med komplexa förhandlingar. Föreningar som
idag har gratislokaler kommer att debiteras en hyra vilket kommer att medföra att föreningen
behöver föreningsbidrag till hyreskostnaden. Då det handlar om lokaler i den organisation som också
beviljar föreningsbidrag påverkar förändringen inte föreningen eller nämndens ekonomi.
Möjligheter och utmaningar
Risker med godtycklighet, ryckighet och att föreningar behandlas olika ökar med flera olika aktörer
inom staden som agerar utåt gentemot föreningarna i lokalsituationer. Om staden ska ha en tydlig
föreningspolitisk hållning, så ska de som hyr ut lokaler ägna sig åt det utifrån rätt
hyra.”Lokalkontoret” ska stödja föreningar i att hitta lämpliga lokaler och säkerställa att lokalerna
används effektivt. Detta ska ske tillsammans med nämnder som beviljar föreningar bidrag. Det är i
bidragen till föreningarna som politikens intentioner ska tydliggöras och inte via subventionerade
hyror. När hyrorna subventioneras eller rent av lokaler lånas ut gratis finns det ingen spårbarhet till
på vilka grunder just den specifika föreningen fick denna förmån. Det blir också otydligt hur mycket
staden i själva verket stödjer kultur- och föreningslivet. När sedan subventioner inte längre är möjliga
så uppfattas hyresvärden som orättvis. Det blir uthyrandeverksamhet som får i praktiken stå
ansvariga för den kultur- och föreningspolitiska inriktningen genom att den påverkar så stor del av
föreningarnas kostnader. ”Lokalkontoret” ska tillvarata de möjligheter som finns för staden att ge
kultur- och föreningslivet stöd i deras lokalsituation. Det blir en sammanhållenhet som möjliggör för
uppföljning och intern kontroll. I en tid där lokal behöver användas effektivt för att fler ska få tillgång
och kostnader hållas nere är det viktigt med en dedikerad enhet som har detta som fokus.
Gemensamt IT-stöd utgår från de system som idag redan finns hos Idrotts- och
föreningsförvaltningen för bidrag och bokningar av lokaler. Den skillnad som tillkommer är att det
inte längre ska vara frivilligt att göra lokaler bokningsbara i systemet eller att ange vilka bidrag som
ges och till vilka föreningar. Det ska vara obligatoriskt för att staden ska få en övergripande kontroll
över utbudet av lokaler och bidrag. Detta är en förutsättning för uppföljning och intern kontroll som
måste till för att föreningar ska behandlas på lika villkor.
En direkt utmaning för ”Lokalkontoret” är att det finns idag hyresavtal mellan bolag, förvaltningar
och föreningar som är förmånliga och risken finns att föreningar är rädda för att förändring kommer
att innebära för dem hyreshöjningar. Det finns dock ingen direkt koppling mellan införande av
”Lokalkontoret” och hyreshöjningar.
Slutsatser
”Lokalkontoret” blir ett ansikte för föreningarna att prata med istället för många och olika aktörer.
Det blir en sammanhållenhet som möjliggör för uppföljning och intern kontroll. I en tid där lokal
behöver användas effektivt för att fler ska få tillgång och kostnader hållas nere är det viktigt med en
dedikerad enhet som har detta som fokus.
6