När medeltiden flyttade från stan

34
SÖDERMALMSNYTT
9 februari–15 februari 2013
STOCKHOLMSKÄLLAN
LÄS MER OM DET GAMLA STOCKHOLM PÅ STOCKHOLMSKÄLLAN: www.stockholmskallan.se
När medeltiden flyttade från stan
■ ■ 1600-talets Stockholms dominerades av den medeltida stadens tre viktigaste byggnader: slottet, kyrkan och
rådstugan. När den medeltida borgen brann ner följde
andra förändringar som ringar på vattnet. Text: Frida Starck Lindfors
D
en 3 mars 1773 godkände kung Gustav
III ritningen för ett nytt börshus vid
Stortorget och tre år senare kunde byggnaden invigas. Huvudsyftet var att skapa lokaler för börshandeln, men huset kom även att
användas för olika festligheter och representationsändamål, bland annat kröningsfester.
På platsen för det nya börshuset hade Rådstugan legat åtminstone sedan 1300-talets början. Här hade stadens råd sammanträtt ända
fram till år 1731 och nu revs den gamla byggnaden för att lämna plats för det nya börshuset.
Tack vare två avbildningar från 1700-talet vet vi
hur det, delvis medeltida, rådhuset såg ut innan den revs. På en teckning från 1768 finns den
”gamla Rådhusbyggnaden före dess afrifning”.
Den gamla rådstugan var vid den här tiden som
ett gytter av sammanbyggda byggnader från
olika tider (se bilden). Här fanns fängelset
Hvita hästen och arrestlokalerna Tjuvkällaren,
Loppan och Stora kölden. Bakom den gamla
rådstugan syns Storkyrkans nyligen ombyggda
torn och i teckningens vänsterkant syns även
”Kopparmatte” med sitt risknippe högst upp
på stadens skampåle. I samband med att Börshuset invigdes flyttades skampålen från Stortorget till Packartorget, nuvarande Norrmalmstorg. I dag hötter bronsstatyn från 1647 åt besökarna i Stockholms stadsmuseums trapphall.
Rådstugan finns även avbildad på en mer schematisk teckning från 1720.
När kronprins Gustav var åtta år flyttade han
med sina föräldrar tillbaka in i Stockholms
slott, som nu äntligen var beboeligt igen efter
en byggnadstid på nästan 60 år. Vid sidan av
det nya slottet måste de medeltida byggnaderna intill ha sett väldigt gammalmodiga ut.
Mycket riktigt byggdes Storkyrkan om och det
gamla rådhuset fick lämna plats för börsen.
Storkyrkans utseende förändrades redan
under slottets byggnadstid, under ledning av
stadsarkitekt Johan Eberhard Carlberg. Utvändigt fick kyrkan samma stil som slottsbyggnaden och Storkyrkan fick sitt nuvarande utseende. Renässanskyrkan, med sin tegelfasad och
spetsiga tornspira, blev barock för att harmoniera med den nya slottsbyggnaden.
Gustav III hade storslagna planer på betydligt mer genomgripande förändringar av de här
kvarteren. Efter sitt krig mot Ryssland planerade han bland annat att helt och hållet riva
även Storkyrkan, för att lämna plats för ett
minnesmonument över sig själv. Hela området
mellan Skeppsbron och Munkbron skulle bli
till en enda stor kungaplats. Skotten på maskeradbalen kom dock emellan. I dag kan vi se
Gustav III som landstigande segerherre i Ser- VIKTIGAST. Den gamla rådhusbyggnaden på Stortoget i en avritning från 1768 (överst).
gels staty på Skeppsbron, invigd 1808.
Tillsammans med kyrkan och slottet var den stadens viktigaste byggnad på 1600-talet.
§]? .'- Í '
âNJ~ ŸW† •âWjÐ ßC‘¯‘?šjÄ?a jÐÐ? •ja M?‘Ÿš~ Š Ç¢ajđC~j ¯G ‘Ù~š GÐjÄßCšaÇ~?Ð?
šCÄ? ~Ä¢šŸ•ÄGajš •ja ¯ÄŸ•jš?aÇÐÄG ŸW† ß?ÐÐjš •jš Cßjš Ç¢ajÄÇ ÇПÄ? ÙÐMÙa ?ß
ÄjÇÐÙÄ?š~jÄ ŸW† W?wkÄ´ ŸÇÐ?ajš CÄ Š ~jšŸ•~Gjšaj MÄ? ǐŠW •ja ß?WÄ? ~Ÿ‘ß ŸW†
âÐǐŠÐ Ç?•Ð jÐÐ ßC‘ÙÐÄÙÇÐ?Ð ¢´
"$$&15&3"5 13*4 × §yè èèè Ä "7(*'5 × Òyœ Ä͕Gš?a 36. § Äٕ ŸW† ¢´
4503-&, ÒÌ ß• 7¯/*/( )*44 !j #:((¯3 §œ|×
,36,.","3("5"/ 53 7ŠÇšŠš~ Ç¢š §èÍ× ‘ §×]è舧Ì]èè
7ŠÇšŠš~ •Gš §§Í× ‘ §o]è舧o]|y
50."4 /:."/ .00. - èË̈èyè èè ××
.+2!0- + !! #.0
#.0.0#-0² . - +
888²#.0.0#-0².