Historia i bilder – lärarhandledning och länkar
Stockholm – Beckomberga – Bromma/Västerort
Här nedan finns länkar till de bilder i Stockholmskällan som används i presentationen och lite
exempel på frågeställningar och ämnen med anknytning till dem. OBS! Länkarna till
ytterligare material i Stockholmskällan leder både till sådant som kan användas i klassrummet
och sånt som kanske passar bättre som förberedelsematerial för dig som lärare.
Medeltiden och 1500-talet:
Bild 1.
Vädersolstavlan
-
När målades tavlan? 20 april 1535 (datumet när himlafenomenet syntes)
-
Av vem och varför? Beställd av Olaus Petri, präst i Storkyrkan (kyrkan syns på
bilden och finns kvar fortfarande, själva tavlan hänger i kyrkan än idag). Troligen
målad av Urban målare.
-
Vad är en vädersol? Ett väderfenomen som har att göra med temperatur, ljus och
luftfuktighet. Precis som regnbågen.
-
Vad tänkte man om vädersolarna i början av 1500-talet? Att det kunde vara ett
tecken från Gud. Men var han nöjd eller missnöjd med reformationen som pågick i
Sverige just då.
-
Vad ser man på bilden? Vad finns där idag? Mälaren och Östersjön, stadsmuren,
stadsportar, tegelhus inne i staden och trähus utanför, fiskebodar, pålspärrar i vattnet,
Storkyrkan, Slottet Tre Kronor, två kloster med kyrkor (Riddarholmskyrkan,
Franciskaner- eller Gråbrödraklostrets kyrka finns kvar), galgbacken uppe på
Katarinaberget, kala berg och skog utanför staden – landsbygd.
-
Kan det bli vädersolar fortfarande? Har någon i klassen sett vädersolar? (Byt till
bild 2: Vädersolar i december 2010. Riksdagshuset och Storkyrkan syns på bilden)
Texter och litteraturtips, Vädersolstavlan:
http://www.stockholmskallan.se/Soksida/?advanced=1&hits=2,4&ft=v%c3%a4dersol
&excludedtypes=12%2c11
Bild 3
Föremål från Medeltidsmuseet Stockholms stads privilegiebrev
-
Hur kan man veta någonting om medeltiden? Bilder (t ex Vädersolstavlan och
kyrkmålningar) Bevarade dokument i våra arkiv. Föremål på museer. Utgrävningar av
gamla sopor, gamla hus, gamla vägar.
-
Vad är arkiv och museer? Vårt gemensamma minne. Sparar på saker från förr i tiden
(skrivna saker på arkiv och saker och bilder på museer). Men även från vår tid. Den
blir historia sen.
Bild 4
Vad står det? Ae uttalas som ä. Hör ni några ord som ni känner till? Bäck? Berg?
Förenklat: bäckbornas berg. Egentligen läses den här formen som: de som bor vid bäckbornas
berg.
Bild 5
Var låg Beckomberga by? Precis intill skolan. Från Söderberga gårdsväg och in mot skolan.
Ungefär i nordsydlig riktning.
Bild 6
Bromma kyrka Rundkyrka från 1100-talet. Stockholms äldsta byggnad. Med 1400talsmålningar av Albertus Pictor. Mer om Bromma kyrka i Stockholmskällan
Mer om medeltiden i Stockholmskällan
1600-talet:
Bild 7
Zoombar bild av Slottet tre kronor år 1661. Ett runt stentorn (precis som kyrkan) från 1100talet. Sedan utbyggt och ombyggt ända fram till branden som totalförstörde slottet 1697. Men
man kan också zooma in och studera kläderna, vagnarna etc.
Mer om Slottet Tre kronor och slottsbranden i Stockholmskällan. Fler zoombara 1600talsbilder i Stockholmskällan
Lästips: Slottet brinner, Olov Svedelid (barn/ungdomsroman)
Bild 8
Zoombar karta från 1642. Jämför med dagens karta och kartor från andra tider och se hur
Stockholm växer och förändras. Zooma in och titta på detaljer, t ex Slottet Tre kronor,
skeppen (kartan är ungefär samtida med Vasaskeppet).
Bild 9 och 10
Ängby slott och Hässelby slott. 1600-talets sätesgårdar och slott. Ägarna till den här typen av
egendomar ofta stora markägare i området. Hur var det att bo i ett sånt här slott? Hur bodde
andra människor? I staden? På landsbygden?
Litteraturtips: Bostadshus i Stockholm, Kerstin Söderlund (obs! lärarmaterial, vetenskaplig
artikel)
Bild 11
Karta över Akalla från 1636. Under 1600-talet ritades de första kartorna i Sverige. Framförallt
för att hålla reda på hur mycket som producerades. För att man skulle veta hur mycket skatt
man skulle betala.
1700-talet:
Bild 12
Bellmans cittra
Bellman, personen, kändisen. Bellman beskriver Stockholm i sina texter.
Bellman beskriver sitt Stockholm i sina visor
Bild 13
Eldsvådor var vanliga och fruktade så länge man använde eld för allt: ljus, värme, matlagning,
många typer av hantverk. Också ett exempel på dokumentation före fotografiet. Idag hade det
varit en tidningsbild eller ett inslag på TV.
Bild 14
Detalj ur karta från 1772. Känner ni igen namnen på kartan. Vissa stavas annorlunda men man
känner ofta igen dem om man säger dem högt. Man kan se var det fanns kungliga slott,
säterier (t ex Ängby och Hässelby slott) och kyrkor.
Mer i Stockholmskällan: Historisk Stockholmsvandring i 1770-talets Stockholm. Följ en
sjuårig flicka från fabriken där hon jobbar hem till Vita bergen. Om Frihetstiden i NE skola.
1800-talet:
Bild 15 och 16
De första fotografierna
Detaljrika bilder från 1800-talet
På 1800-talet kom tekniken att ta fotografier. Men de första fotografierna kunde inte mäta sig
med de målade bilderna var gällde detaljer och skärpa. Bilderna visar ungefär samma vy vid
ungefär samma tid. Se fler riktigt gamla fotografier i Stockholmskällan.
Bild 17
Fabriker
Industrierna byggs ut. Många flyttar från landet till städerna. Det blir trångt, finns för lite
bostäder. Man får bo många på liten yta, inneboende hos inneboende. De som arbetar i
fabrikerna har farliga smutsliga arbeten och arbetar många timmar per dag. Även barn arbetar
i fabrikerna.
Mer industrier i Stockholmskällan
Bild 18
Ånglok
Ångmaskiner börjar användas för att driva tåg. Järnvägen byggs ut över hela Sverige. Mer
ånglok och ångmaskiner i Stockholmskällan
Bild 19
Äldsta bevarade kartan över Beckomberga. Källa: Beckomberga by, arkeologisk utredning,
Stockholms stadsmuseum 2000:9
Bild 20
Ångbåtar Sommarvilla
Ångan används även för att driva båtar och omkring Stockholm bygger rika familjer
sommarställen i skärgården eller kring Mälaren för att komma bort från den smutsiga, rökiga
illaluktande staden på somrarna.
Mer om ångbåtar i Stockholmskällan
1900-talet:
Bild 21
Demonstration för rösträtt Arbetarrörelsen
Fram till 1921 var det bara en liten del av Sveriges befolkning som hade demokratiska
rättigheter, som rösträtt. Kvinnor var t ex inte myndiga och hade inte rösträtt. I takt med att
samhället förändrades och kvinnor började arbeta och tjäna egna pengar började fler och fler
kräva en förändring. Bilden är från en stor rösträttsdemonstration i Stockholm 1902. I takt
med att industrierna växte blev arbetarna fler och fler och organiserade sig i fackföreningar
och den så kallade arbetarrörelsen. Det som sedan blev det socialdemokratiska partiet.
Mer om demonstrationer och demokratifrågor i Stockholmskällan
Bild 22
Hästspårvagn spårvagnar tunnelbanebygge tunnelbana
Kommunikationer. Spårvagnar (hästdragna och elektriska), tunnelbana och…
Mer kollektivtrafik i Stockholmskällan
Bild 23
… bilar
Mer bilar i Stockholmskällan
Bild 24
Beckomberga sjukhus
Under 18- och 1900-talen byggdes sjukvården i Sverige och Stockholm ut. I början var många
specialiserade på vissa typer av vård, t ex mentalsjukhus. Hur såg de som bodde runtomkring
på de intagna på ”Beckis”?
Lästips: Böckerna om Sparvel/Barbro, Barbro Lindgren (Lilla Sparvel, Stora Sparvel, Bara
Sparvel, Jättehemligt, Världshemligt, Bladen brinner)
Bild 25
Egnahem/Småhus Ängby före byggstart Interiör Ängby torg idag
Drottning Elisabeth besöker Ängby 1956
Bostadsbristen i Stockholm kräver åtgärder. Ett exempel är småhusen i t ex Bromma,
Enskede, Hägersten m fl.
Lästips: Böckerna om Sparvel/Barbro
Bild 26
Vällingby centrum invigs 1954 Barn i Vällingby 1955
I och med tunnelbanans utbyggnad växer nya områden upp längre från stadskärnan, t ex abcstäder (arbete, bostad, centrum) som Vällingby och Farsta och sk miljonprogramsområden
som Akalla och Skärholmen. Se vidare under Stockholmskällans tema Staden växer
Tips! Att arbeta materialet i ett annat område
Bild 4
Det går att göra sökningar på ortnamn i Ortnamnsregistret och hitta både de äldsta uppgifterna
och hänvisningar till litteratur där man kan få reda på mer om ortnamnets betydelse. Men det
är inte alltid så lätt att hitta och tyda informationen så oftast är det enklare att leta efter
information i böcker om platsen eller i skrifter utgivna av hembygdsföreningar.
Bild 5
I Beckombergas fall finns det en arkeologisk utredning av området från år 2000 som gör att
mycket bakgrundsmaterial finns lätt tillgängligt. Till exempel finns den medeltida byns läge
inritat på en modern karta.
Ofta finns det uppgifter i Riksantikvarieämbetets Fornsök om det finns
dokumentationsmaterial från platsen. Den typen av dokumentation kan dock vara väldigt
fackmässig och kräva en del tid och arbete. Oftast är det lättare att hitta material i böcker eller
i skrifter utgivna av hembygds eller fornminnesföreningar i området. Arkeologiska rapporter
är offentligt material finns tillgängliga på Stadsmuseet eller Vitterhetsakademins bibliotek.
Ibland finns de även på vanliga bibliotek
Bild 6
Finns det någon äldre kyrka i närheten av skolan kan det vara en bra utgångspunkt för att
prata om övergången till den kristna tron som började i det vikingatida samhället och har
lämnat spår i form av runstenar och kristna begravningar på de gamla gårdsgravfälten. I
början av medeltiden byggdes de första stenkyrkorna, varav en del har bevarats fram till vår
tid. Kyrkan kan också vara en utgångspunkt för att tala om övergången från katolsk till
protestantisk kyrka i Sverige på 1500-talet.
Bild 9 och 10
Finns några äldre byggnader av denna typ i skolans närhet?
Bild 14
I funktionen Jämför kartor kan man följa Stockholms utveckling från tidigt 1600-tal och
framåt. Även om området där skolan ligger inte finns med på de äldre kartorna i ”jämför
kartor” kan det finnas med på någon annan historisk karta i Stockholmskällan
