Amphibia
Groddjur
NE
NA
Grod- och kräldjur, Groddjur
LC
DD
NT
VU
EN
CR
RE
Klass: Amphibia - groddjur Gray, 1825 Synonymer:
Kännetecken
Groddjur, dvs. stjärtgroddjur Caudata, stjärtlösa groddjur Anura och maskgroddjur Gymnophiona, känns igen på att
alla har ögonlock och saknar fjäll eller plåtar. Maskgroddjuren kan till en viss del ha kitiniserade delar på de
ringformiga segmenten, men annars är groddjurens hud mjuk, följsam och fuktig. I huden finns ett stort antal
slemkörtlar som håller den fuktig. Vissa arter har även giftkörtlar. En del av groddjuren har svans, andra inte och
ytterligare andra har en orm- eller masklik kropp. Färgen på djuren kan variera från brunt till blått, grönt eller rött.
En viss variation med avseende på färg och teckning föreligger inom de respektive arterna vilket kan försvåra
artbestämning.
Utbredning och status
Förekommer på samtliga kontinenter, Antarktis och Grönland undantaget.
Ekologi
Groddjur är anpassade till ett liv både på land och i vatten och finns i en stor variation av livsmiljöer - allt från grottor
och underjordiska vattendrag till regnskog och öken. Man hittar dem inte i marina miljöer eftersom de inte kan
upprätthålla den osmotiska balansen i havsvatten, men några arter har anpassats till brackvatten. Majoriteten har
vattenlevande larver men lever efter metamorfosen en stor del av sitt liv på land. Det finns dock några arter som är
permanent vattenlevande och andra som är helt landlevande. Gemensamt är att de är växelvarma (ektoterma); de
använder sig av den omgivande temperaturen för att reglera kroppstemperaturen. Vid låga temperaturer kan
groddjuren inte upprätthålla någon aktivitet och går då i dvala. Är det minusgrader har en del arter utvecklat
förmågan att producera glycerol för att förhindra nedfrysning.
Strategierna för reproduktionen varierar - befruktningen kan vara antingen yttre, som är vanligast, eller inre. Äggen
läggs sedan antingen i vatten eller på land, t ex i dammar eller rinnande vatten, i vattenfyllda bladveck, i håligheter
under stenar och lågor. De arter som lägger sina ägg på land har inte något larvstadium utan utvecklas direkt till små
groddjur.
Födan består av insekter, sniglar och andra småkryp, större arter kan även äta andra ryggradsdjur, inklusive sin egen
art. Kannibalism är relativt vanligt förekommande, i synnerhet i larvstadiet. Ett fåtal arter har utvecklat förmågan att
äta frukt och annan vegetation. Larver av grodor och paddor lever av alger och dött växtmaterial medan larver av
salamandrar är rovdjur.
Övrigt
Groddjuren fanns redan för 230 miljoner år sedan och idag känner vi till ca 7 500 arter. I Sverige förekommer
stjärtgroddjur och stjärtlösa groddjur av vilka vi har 13 arter.
ArtDatabanken - artfaktablad
1
Litteratur
Arnold, E. N., Burton, J. A. 1978. A Field Guide to the Reptiles and Amphibians of Britain and Europe. William Collins
Sons & Co.
Cree, A. 2002. Halliday, T. and Adler, K. (eds.). The new encyclopedia of reptiles and amphibians, 2 ed., Oxford
University Press, Oxford. Current online version: 2008
Da Silva, H. R.; De Britto-Pereira, M. C. (2006). "How much fruit do fruit-eating frogs eat? An investigation on the
diet of Xenohyla truncata (Lissamphibia: Anura: Hylidae)". Journal of Zoology 270 (4): 692-698.
Amphibian Species of the World: an Online Reference. Version 6.0 (2016-01-26). Electronic Database accessible at
http://research.amnh.org/herpetology/amphibia/index.html. American Museum of Natural History, New York, USA.
ArtDatabanken - artfaktablad
2
