Klimatstrategi i Sollentuna

Klimatstrategi
i Sollentuna
www.sollentuna.se
SOLLENTUNA
FÖRFATTNINGSSAMLING
Klimatstrategi
Antagen av kommunfullmäktige 2010-10-20, § 87.
1.
Inledning
En framgångsrik hantering av klimatfrågan är avgörande för de långsiktiga
förutsättningarna för välfärd, ekonomi och livskvalitet. Syftet med strategin
är därför att skapa en systematik för kommunens klimatarbete.
2.
Strategi
Nettoutsläppen av växthusgaser behöver reduceras och minska
till noll i en takt som innebär att den globala temperaturökningen
inte överstiger 2 grader Celsius. Detta kräver kraftfulla åtgärder.
Strategin för kommunens klimatarbete är:
1. Bidra till att sprida och öka kunskapen om olika
handlingsalternativs klimatpåverkan.
2. Skapa förutsättningar för klimatsmarta val.
3. Minska klimatpåverkan från kommunens egna
verksamheter.
Strategin inbegriper även:
4. Anpassning till den klimatförändring som sker.
3.
Genomförande och ansvar
Till strategin hör en fördjupning som ger en bakgrund och exempel på
åtgärder som kan bidra till att uppfylla strategin.
Strategin förutsätter att en åtgärdsplan med mätbara, tidsatta,
kostnadsberäknade åtgärder och utsedda ansvariga tas fram. Åtgärdsplanen
skall årligen följas upp och revideras. Det övergripande ansvaret för strategi
och åtgärdsplanen åvilar kommunstyrelsen.
Strategin har beröringspunkter med andra planer så som kommunens
översiktsplan.
Fördjupning till klimatstrategi
2010-09-01
Dnr. 2008/697 KS.109
Klimatstrategi – Fördjupning
1. Inledning
Fördjupningen syftar till att ge en bakgrund till strategins fyra punkter;
1. Bidra till att sprida och öka kunskapen om olika
handlingsalternativs klimatpåverkan.
2. Skapa förutsättningar för klimatsmarta val.
3. Minska klimatpåverkan från kommunens egna verksamheter
4. Anpassning till den klimatförändring som sker.
Syftet med fördjupningen är dessutom att med exempel beskriva hur de fyra
punkterna i strategin kan genomföras i konkreta åtgärder.
2. Internationella och nationella mål
UNDP:s klimatrapport, efterträtt av IPCC (FN:s klimatpanel), liksom EU:s
Grönbok och klimat- och sårbarhetsutredningen 1 , bedömer att
temperaturökningen inte ska få överstiga två grader globalt om
konsekvenserna ska gå att hantera. För att uppnå detta fordras kraftfulla
åtgärder för att begränsa utsläppen av växthusgaser.
EU-kommissionen beslutade 2007 att EU som helhet ska minska utsläppen
av växthusgaser med 20 % fram till 2020. För Sveriges del gäller att
utsläppen skall minska med 17 % samtidigt som andelen förnyelsebar energi
ska stiga till 49 %. På längre sikt behöver nettoutsläppen helt upphöra.
Den svenska regeringen har senare 2 satt upp som mål att halva landets
energianvändning år 2020 ska komma från förnybara energikällor, att landet
år 2030 ska ha en fordonsflotta som är oberoende av fossil energi och att
Sveriges nettoutsläpp av växthusgaser vid mitten av detta sekel ska vara
noll. Klimatmålet för år 2020 innebär att utsläppen av växthusgaser ska ha
minskat med 40%.
1
SOU 2007:60
2
Promemoria från regeringskansliet daterat 2009-03-11, rev 2009-03-13
Fördjupning till klimatstrategi
Det nationella målet om begränsad klimatpåverkan har av länsstyrelsen
brutits ned till regional nivå. För Stockholms län finns ett mål om högst 3,1
ton CO2/capita och år 2010. Detta mål avser endast energiproduktion,
vägtrafik och arbetsmaskiner i länet.
Stockholms läns landsting antog under våren 2010 en ny regional
utvecklingsplan för Stockholms län som innehåller mål för minskningen av
växthusgaser. Målet har 2005 som basår och anger en minskning med 20%
2020, 40% 2030 och 90% 2050.
Sollentuna behöver bidra till en utveckling som innebär att de
internationella och nationella målen uppnås. Energianvändningen och
klimatpåverkan behöver minska i rask takt. Detta samtidigt som
befolkningen ökar och ekonomin växer.
Figuren illustrerar att såväl
energianvändning som
klimatpåverkan behöver
minska i rask takt.
Klimatpåverkan behöver
reduceras till noll.
3. Hur bör vi mäta utsläppen av växthusgaser?
I miljö- och byggnadskontorets årliga miljöredovisning visas hur stora
utsläppen av växthusgaser är från mätbara fossila bränslen inom kommunen
så som energiproduktion, vägtrafik och arbetsmaskiner. (Källa är SLB).
Cirkeldiagrammen har inte
med import och export. De
är därför missvisande
eftersom de verkliga
utsläpp som genereras,
framförallt för kommunen,
är betydligt högre.
Fördjupning till klimatstrategi
Men föregående diagram för Sollentuna inkluderar inte utsläpp av
växthusgaser från varor och tjänster som konsumeras inom kommunen men
produceras någon annanstans. Följande figur är hämtad från
Naturvårdsverkets rapport 5903 från november 2008 om den svenska
konsumtionens klimatpåverkan med utsläpp uttryckta i Mton CO2e. 3
Figuren illustrerar omfattningen av klimatpåverkan från import och export.
(Naturvårdsverkets rapport 5903 från november 2008.)
En verkningsfull strategi för att reducera utsläppen måste utgå från en
helhetsbild av utsläppen av växthusgaser. I annat fall är risken stor för att
det sker suboptimeringar och felprioriteringar mellan åtgärder.
Detta innebär att det mått för utsläpp av växthusgaser som används i
kommunens miljöredovisning inte är tillräckligt eftersom det inte speglar
den verkliga klimatpåverkan per person. Att ta fram ett mer relevant sätt att
beräkna utsläppen av växthusgaser är därför angeläget och behöver
prioriteras. Att hitta ett relevant mått är en viktig del av strategins första
punkt om kunskapsuppbyggnad.
Ett sätt att undvika risken för suboptimeringar är att inta ett
livscykelperspektiv. Nedanstående figur syftar till att illustrera att om en
byggnads klimatpåverkan enbart bedöms utifrån den energi som används
under driftsskedet riskerar det att leda till en suboptimering. Traditionellt
har påverkan under driftsskedet varit det dominerande i ett
livscykelperspektiv. Men i takt med att byggnaderna blir allt mer
energieffektiva ökar materialens relativa bidrag till klimatpåverkan.
3
CO2e uttyds koldioxidekvivalenter och har tillkommit för utsläppen av olika växthusgaser
ska kunna jämföras.
Fördjupning till klimatstrategi
Klimatpåverkan (CO2e)
drift
drift
material
Vanlig ny byggnad
Diagrammen redovisar inte absoluta värden
eller relationer. Syftet är att illustrera att det
är principiellt viktigt att inte enbart ta hänsyn
till driftens klimatpåverkan när en byggnad
ska byggas.
material
Energieffektiv byggnad?
Ovanstående figur syftar till att illustrera vikten av att vid sidan av
klimatpåverkan från driftsskedet även väga in materialens bidrag till utsläpp
av växthusgaser.
För att utsläppen av växthusgaser ska minska behöver många krafter
samverka. Regeringen arbetar bland annat med ekonomiska styrmedel för
att påverka utvecklingen. Kommunen kan bidra genom att hjälpa till med
kunskapsspridning, skapa förutsättningar för klimatsmarta val, bland annat
genom planeringen av den fysiska miljön, och genom att se över sina egna
verksamheter.
4. Konsekvenser av ett förändrat klimat
Lyckas ansträngningarna med att minska utsläppen av växthusgaser och den
globala temperaturökningen stannar vid 2 grader Celsius kommer
temperaturökningen ändå leda till klimatförändringar som måste hanteras.
Förändrade nederbördsmönster kräver anpassningar i kommunens
dagvattenhantering.
Havsytan stiger med ett varmare klimat. Enligt klimat- och sårbarhetsutredningens bedömning, som bygger på simuleringar utförda av SMHI,
kommer Östersjöns medelvattennivå vid Svealandskusten förändras från allt
mellan en minskning med en halv meter till en höjning med en halv meter.
Men senare forskarrön indikerar att havsnivån kan komma att höjas
betydligt mer. RUFS 2010 anger att en tillräcklig säkerhetsmarginal för
översvämningar vid seklets slut bör ligga på mellan + 1,9 m till +2,5 över
havets medelvattentillstånd. Den havsnivåhöjning som sker på grund av
klimatförändringar väntas enligt klimat- och sårbarhetsutredningen fortsätta
under flera hundra år oavsett framtida begränsningar av
växthusgasutsläppen. Länsstyrelsen anser mot den bakgrunden att
Fördjupning till klimatstrategi
planeringen tills vidare i normalfallet bör utgå från att ny sammanhållen
bebyggelse inte bör förläggas under nivån +2,5 m.
Ett varmare klimat leder till högre temperaturer och mer frekventa
värmeböljor. Detta kan leda till hälsoeffekter genom exempelvis ökad
smittspridning via livsmedel och vatten. Hälsopåverkan på äldre och
personer med nedsatt hälsa kommer också att öka.
5. Uppföljning och organisation
För att strategin ska bli verkningsfull fordras en separat åtgärdsplan som
årligen följs upp och ses över. Åtgärdsplanen ska ses över inför varje års
budgetbehandling. För åtgärderna fordras mätbara mål, som är tidsatta,
kostnadsberäknade och ha ansvariga utsedda. Hur åtgärderna bidrar till
kommunens samlade utsläpp av växthusgaser är angeläget men idag inte
enkelt att kartlägga.
RUFS 2010 innehåller åtaganden för att uppnå regionala mål för klimat,
energi och transporter. Kommunen har ställt sig bakom målen och
inkluderar dem i pågående översiktsplanering. Det är viktigt att de åtgärder
och mål som tas fram i åtgärdsplanen samspelar med regionens åtaganden.
Åtagandena för klimat, energi och transporter är:
• Sätta sektorsvisa mål för regionens utsläppsminskning av växthusgaser.
• Anpassa regionen till klimatförändringarna.
• Stimulera mer energi- och resurseffektiva transporter.
• Begränsa transporternas negativa påverkan.
• Effektivisera energiförsörjningen och ställ om till förnybara energikällor.
6. Exempel på åtgärder som följer strategins fyra punkter
Strategin innebär att kommunen ska bidra till kunskapsuppbyggnad och
-spridning, skapa förutsättningar för boende och verksamma i kommunen att
göra klimatsmarta val och tillse att kommunens egna verksamheter på sikt
inte bidrar med några nettoutsläpp av växthusgaser, samt att hantera
konsekvenserna av den klimatförändring som blir en följd av en 2 gradig
global temperaturökning.
För var och en av de fyra punkterna i strategin redovisas i det följande
exempel på åtgärder. Exemplen koncentreras på åtgärder som kommunen
har ett direkt eller indirekt inflytande över. Exemplen ska behandlas mer
utförligt i åtgärdsplanen.
6.1 Bidra till att sprida och öka kunskapen om olika handlingsalternativs
klimatpåverkan
Kommunen bör bidra till att kunskapen om vilken miljö- och
klimatpåverkan olika beslut och beteenden har ökar. Kunskap är en
Fördjupning till klimatstrategi
förutsättning för att medvetna val om att reducera utsläppen av CO2e ska
kunna göras.
•
Sprida kunskap till invånare och verksamheter om beteendets
betydelse för miljö- och klimatpåverkan. Överväga Naturskolans
roll i detta sammanhang.
•
Bidra till bättre möjligheter för enskilda hushåll att mäta sin egen
miljö- och klimatpåverkan och därmed få möjlighet att sätta upp
egna klimatmål.
•
Verka för att kommuninvånarnas kunskap om energieffektivisering
ökar. Ta till vara energirådgivningen.
•
Använda livscykelansatser (LCA) 4 för att bedöma klimatpåverkan
av kommunala beslut.
6.2 Skapa förutsättningar för klimatsmarta val
Det är viktigt att kommunen skapar förutsättningar för invånare och
verksamheter att kunna handla på ett sätt som minskar klimatpåverkan.
4
•
Inrikta den fysiska planeringen mot en hög grad av
funktionsblandning och täthet för att minska resandet och skapa
konkurrensfördelar för gående, cyklande och kollektivtrafik. Skapa
förutsättningar för effektiva reskedjor.
•
Utnyttja goda kollektivtrafiklägen för besöks- och vistelsetäta
verksamheter.
•
Utforma gång- och cykelvägnätet så att det är bekvämt och tryggt
samt når viktiga målpunkter.
•
Verka för att kollektivtrafiken upplevs som trygg, säker och
komfortabel.
•
Ansluta fler byggnader till fjärrvärmenätet, samtidigt som en ökad
effektivitet i energianvändningen stimuleras.
•
Ett ökat behov av kylning ska kunna tillgodoses med miljövänlig
fjärrkyla och ny bebyggelse utformas för ett så lågt behov av
kylning som möjligt.
•
Utnyttja markanvisningar för att stimulera till att ny bebyggelse
blir energieffektiv och får låg klimatpåverkan.
En livscykelanalys väger in klimatpåverkan över en byggnads hela livslängd. Det innebär
exempelvis att vid sidan av klimatpåverkan från energianvändningen under driftsskedet ska
även klimatpåverkan från de material som byggs in beaktas.
Fördjupning till klimatstrategi
•
Skapa inom avfallshanteringen förutsättningar för att tillgodose
insamlingsbehovet och möjligheter till återvinning gemensamt
med grannkommunerna. Bidra till att öka förutsättningarna för
produktion av biogas.
•
Skapa förutsättningar för återanvändning av byggnadsmaterial och
byggnadsdelar.
6.3 Minska klimatpåverkan från kommunens egna verksamheter
Det är viktigt att kommunen bedriver sina egna verksamheter och förvaltar
sina egna fastigheter så att klimatpåverkan begränsas.
•
Reducera klimatpåverkan från kommunens befintliga byggnader
och verksamheter samt utforma nya byggnader för en minimal
klimatpåverkan.
•
Inför ett systematiskt arbetssätt med miljö- och klimatfrågorna i
byggprojekt, exempelvis genom att kandidera som en
GreenBuilding Partner 5 .
•
Införa en rese- och mötespolicy som begränsar energi- och
klimatpåverkan.
•
Reducera klimatpåverkan från de fordon kommunen nyttjar.
•
Inom ramen för skötseln av naturområden öka kolinlagringen i
vegetation och mark.
•
Genomföra årlig redovisningar av exempel på vad kommunens
verksamheter har gjort för att minska klimatpåverkan.
•
Införa riktlinjer i kommunens upphandlingspolicy som säkrar att
klimatpåverkande faktorer utgör en del i utvärderingen av anbud
vid upphandling.
6.4 Anpassning till den klimatförändring som sker
I samband med exempelvis planläggning och infrastrukturinvesteringar är
det viktigt att ta hänsyn till tänkbara långsiktiga klimatförändringar.
Byggnader och annan infrastruktur har en så lång livslängd att de påverkas
av framtida klimatförändringar som är svåra att förutse omfattningen på
idag. Därför bör planer och infrastruktur utformas så att de kan anpassas till
olika klimatscenarios.
5 GreenBuilding är ett system som lanserades år 2004 av EU-kommissionen för att kunna
kvalitetsmärka energieffektiva byggnader. Programmet uppmanar ägare till andra
fastigheter än bostäder att, på frivillig basis, effektivisera energianvändningen i sina
byggnader inom en eller flera tekniska discipliner. Inom kommunen har
läkemedelsföretaget Pfizer AB med sitt kontor i Silverdal utsetts till en GreenBuildingpartner, bl a som en följd av de energimål som kommunen satt upp i detaljplanen för områdets utbyggnad.
Fördjupning till klimatstrategi
•
Kraftigare regn hanteras bäst genom att dagvattnet kan fördröjas
och omhändertas så tidigt som möjligt. Detta är särskilt angeläget
där bebyggelsetätheten är hög och de hårdgjorda ytorna stora.
Såväl byggnader, tomter som park- och gatumark behöver
utformas och användas för att fördröja vattnet så att påfrestningen
på och översvämningsrisken i kommunens vattendrag och sjöar
minskar. Detta måste bevakas vid såväl planläggning som
genomförande.
•
Ledningsnäten behöver dimensioneras för större flöden. Dessutom
behöver våtmarker och fördröjningsmagasin anläggas där det är
lämpligt. Parker och andra allmänna ytor bör höjdmässigt och
utformningsmässigt medge att de vid stora regnmängder temporärt
kan svämmas över och därmed minska påfrestningen nedströms.
•
Grundläggning av byggnader med mera bör ske på ett sätt som
medger en större variation av grundvattennivån.
•
Underlag behöver tas fram för var och till vilka nivåer som
översvämningar kan ske, trots de åtgärder som vidtas inom ramen
för Oxunda och Edsviken vattensamverkan för att utjämna
tillflödena. Byggnader och andra anläggningar bör placeras och
utformas med hänsyn till dessa översvämningsrisker.
•
Kartering av skredkänsliga områden ska göras med tanke på ökade
dagvattenflöden.
•
Mot bakgrund av extrema högvattennivåer är det viktigt att inte
grundlägga nya byggnader och anläggningar för nära havsnivån.
Edsvikens stränder är emellertid i regel relativt branta och endast
få byggnader är grundlagda på nivåer under en meter över
havsnivån.
•
Ny bebyggelse bör utformas för att vara komfortabla även under
långvariga värmeböljor. Detta bör främst ske med passiva metoder,
exempelvis solavskärmningar. Även färgen på solexponerade ytor
har betydelse för hur mycket värme som absorberas och
reflekteras.
•
Behovet av fjärrkyla kan komma att öka. Därför behöver nya
miljövänliga och hållbara sätt att producera fjärrkyla utvecklas och
anläggas.
•
Vegetation är ett viktigt inslag för att jämna ut
temperaturvariationer och som bör tas tillvara. Träd utmed gator
kan även spela en roll för hanteringen av vatten. Gröna tak leder
även de till den kombinerade effekten att fördröja dagvatten och
jämna ut temperaturvariationer.
Fördjupning till klimatstrategi
7. Sammanfattning
Ovanstående exempel illustrerar hur kommunen med utgångspunkt i
strategins fyra punkter kan bidra till en ökad kunskap, skapa bättre
förutsättningar för klimatsmarta val, begränsa den egna verksamhetens
klimatpåverkan samt hantera konsekvenserna av en klimatförändring.
Strategin förutsätter att exemplen resulterar i åtgärdsprogram som årligen
beslutas och följs upp. Dessutom fordras kunskap om storleken på utsläppen
av växthusgaser från kommunen och hur de utvecklas. På så sätt kan
åtgärderna återkommande omprövas för att nå så goda resultat som möjligt.
Uppföljningen av åtgärdsprogrammet bidrar dessutom i sig till en
kunskapsuppbyggnad.
8. Medverkande tjänstemän
Förslaget till klimatstrategi har arbetas fram i en arbetsgrupp bestående av
Katarina Forslöw, kommunledningskontoret
David Saveros, kommunledningskontoret
Katarina Tittelbach, miljö- och byggnadskontoret
Sofia Hofstedt, miljö- och samhällsplanerare Tyréns AB
Rikard Dahlén, kommunledningskontoret
Christian Haglund, miljö- och byggnadskontoret
Lars Keski-Seppälä, kommunledningskontoret
samt kontinuerligt stämts av med
Nils Axelsson, kommunledningskontoret
Åke Ekström, kommunledningskontoret
Gösta Söderkvist, Sollentuna Energi AB
Kristina Sjöblom, Sollentuna Energi AB