1/5
MÅLMANUAL för uppföljning och bedömning
av nationellt miljökvalitetsmål
Miljökvalitetsmål: Begränsad klimatpåverkan
Datum: 130826
Status (utkast eller slutlig): Utkast
Ansvarig myndighet: Naturvårdsverket
Kontaktperson: Pelle Boberg
Mailadress: [email protected]
Telefon: 010-698 13 20
Redovisningen är beslutad av:
Referens (diarienr e. dyl.):
I samråd med (i förekommande fall):
Efter samråd med:
M ÅLBESKRIVNING – M ILJÖKVALITETSMÅLET BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN
Manual för uppföljning och bedömning av Begränsad klimatpåverkan
Manualerna för miljömålsuppföljningen syftar till en konsekvent,
transparent och robust miljömålsuppföljning där det tydligt går att härleda
myndigheternas bedömningar.
Miljömålets lydelse:
"Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention
för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans
påverkan på klimatsystemet inte blir farlig.
Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska
mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för
hållbar utveckling inte äventyras.
Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet
kan uppnås."
Två preciseringar
Två preciseringar (mål) finns fastställda för Begränsad klimatpåverkan, en om
temperatur, och en om koncentration. Koncentrationsmålet härleds ur
temperaturmålet, det vill säga koncentrationsmålet är en koncentration
(stabiliseringsnivå) växthusgaser vid vilken temperaturmålet sannolikt inte
överskrids (nivån har satts till 400 ppm). Bedömningen om måluppfyllelsen
gäller alltså för de två preciseringarna tillsammans.
Precisering 1: Temperatur
(”Tvågradersmålet”: Den globala ökningen av medeltemperaturen begränsas till
högst två grader Celsius jämfört med den förindustriella nivån)
Källor för data om global medeltemperatur jämfört med förindustriell nivå (0,8
grader i 2013 års uppföljning, anges i uppföljningstexten med en decimal) är de
tre främsta mätserierna på området: från NASA (National Aeronautics and
Space Administration, GISS Surface Temperature Analysis:
http://data.giss.nasa.gov/gistemp/), CRU (Climatic Research Unit:
http://www.cru.uea.ac.uk/) respektive NCDC (National Climatic Data Center:
http://www.ncdc.noaa.gov/). Divergerar mätserierna används lämpligen ett
medelvärde.
Precisering 2: Koncentration
(Sveriges klimatpolitik utformas så att den bidrar till att koncentrationen av
växthusgaser i atmosfären på lång sikt stabiliseras på nivån högst 400
miljondelar koldioxidekvivalenter)
2 (5 )
M ÅLBESKRIVNING – M ILJÖKVALITETSMÅLET BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN
Källa för data om koncentration växthusgaser (465 ppm i 2013 års uppföljning,
avrundning till närmaste femtal) är Europeiska Miljöbyrån EEA
(http://www.eea.europa.eu/data-and-maps/figures/observed-trends-in-totalgreenhouse-1). Samma källa ger även samlad koncentration
koldioxidekvivalenter av växthusgaser och aerosoler, som också bör anges. Det
sistnämnda värdet bär dock på större osäkerhet.
Bedömning av måluppfyllelse
Bedömningen om måluppfyllelse (huruvida tvågradersmålet går mot att nås,
utifrån den globala utvecklingen) baseras i huvudsak på slutsatserna i senast
utkomna utvärderingsrapport från IPCC om den utsläppsutveckling som krävs
för att tvågradersmålet inte ska överskridas. IPCC:s utvärderingsrapporter är det
mest omfattande klimatvetenskapliga kunskapsunderlaget och publiceras cirka
vart femte år. Andra relevanta rapporter (inte minst de år då den senaste IPCCutvärderingsrapporten inte är så nyutkommen) kan också utgöra underlag för
bedömningen (t.ex. UNEP:s ”Emissions Gap”-rapporter).
Möjligheten att uppfylla Begränsad klimatpåverkan är till avgörande del
beroende av internationellt samarbete och insatser i andra länder. Den
övergripande bedömningen om måluppfyllelse är på global nivå, men
målsättningen i koncentrationsmålet om den svenska klimatpolitiken (”Sveriges
klimatpolitik utformas så att den bidrar till att koncentrationen av växthusgaser i
atmosfären på lång sikt stabiliseras på nivån högst 400 miljondelar
koldioxidekvivalenter”) kommenteras också, utifrån beslutade styrmedel och
åtgärder i Sverige. Den senaste klimatpropositionen slår fast att Sverige ska
bidra med sin del av ansvaret för att begränsa de globala utsläppen till hållbara
nivåer genom att år 2050 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser. En
uttolkning av nettonollvisionen och hur vägen dit skulle kunna se ut kan komma
att ske om regeringen väljer att gå vidare med Naturvårdsverkets underlag till en
svensk färdplan till 2050.
Bedömning av måluppfyllelse sker inte regionalt. Däremot är den regionala
uppföljningen av Begränsad klimatpåverkan ett underlag för redovisningen av
miljötillstånd och miljöarbete (nästa rubrik).
Precisering:
Temperatur
Mått för bedömning
av måluppfyllelse
Den globala
ökningen av
medeltemperaturen
begränsas till högst
två grader Celsius
jämfört med den
förindustriella nivån
Regional
anpassning
Preciseringen
anpassas inte
regionalt
Uppföljning
Temperaturdataserierna
från NASA, CRU,
NCDC
3 (5 )
Ansvar
Naturvårdsverket
M ÅLBESKRIVNING – M ILJÖKVALITETSMÅLET BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN
Precisering:
Koncentration
Mått för bedömning
av måluppfyllelse
Sveriges
klimatpolitik
utformas så att den
bidrar till att
koncentrationen av
växthusgaser i
atmosfären på lång
sikt stabiliseras på
nivån högst 400
miljondelar
koldioxidekvivalenter
Förtydligande
Hur den svenska
klimatpolitiken ska
utformas för att i
tillräcklig omfattning
bidra till detta kan
klargöras i och med
det pågående arbetet
med en svensk
färdplan för
nettonoll-utsläpp år
2050.
Regional
anpassning
Preciseringen
anpassas inte
regionalt
Uppföljning
Koncentrationsdataserien
från EEA
Ansvar
Naturvårdsverket
Redovisning av det senaste årets information och data om miljötillstånd och
miljöarbetet
Miljötillstånd
De viktigaste resultaten om miljötillståndet som framkommit sedan senaste
miljömålsuppföljningen beskrivs kortfattat, baserat på aktuella rapporter.
För närvarande finns det två indikatorer i miljömålssystemet till stöd för den
nationella uppföljningen av miljötillståndet med avseende på Begränsad
klimatpåverkan. Dessa är ”Fjällrävsföryngringar” samt ”Klimat och häckande
fåglar”. Utvecklingen för dessa indikatorer kan kommenteras i
uppföljningstexten. Fler eller förändrade indikatorer kan föreslås i och med den
översyn av miljömålssystemets indikatorer som pågår under 2013/2014.
Miljöarbetet
De övergripande trenderna globalt, inklusive utvecklingen inom
klimatförhandlingarna, beskrivs.
Viktiga styrmedel och åtgärder inom Sverige (sedan tidigare befintliga, och
nytillkomna under året), samt insatser som motverkar målet, beskrivs. De största
källorna till växthusgasutsläpp i Sverige är energisektorn (inklusive transporter),
industriprocesser, jordbruk och avfallshantering. Exempel på underlag är årliga
publikationer som ”Energiläget” från Energimyndigheten, trendanalysen i NIR
4 (5 )
M ÅLBESKRIVNING – M ILJÖKVALITETSMÅLET BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN
(nationella inventeringsrapporten till UNFCCC), etc. Avstämning av textutkast
sker med kontaktpersoner på Energimyndigheten, Trafikverket m.fl., inom
respektive sektor.
För närvarande finns det tre indikatorer i miljömålssystemet till stöd för den
nationella uppföljningen av miljöarbetet med avseende på Begränsad
klimatpåverkan. Dessa är ”Klimatpåverkande utsläpp”, ”Energianvändning”,
samt ”Körsträcka med bil”. Utvecklingen för dessa indikatorer kan kommenteras
i uppföljningstexten. Fler eller förändrade indikatorer kan alltså föreslås i och
med den pågående indikatoröversynen.
Regionalt
För Begränsad klimatpåverkan följer länsstyrelserna upp det regionala
miljöarbetet, men gör alltså ingen regional bedömning av måluppfyllelse
(samma gäller för Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö). Viktiga
utsläppskällor och aktuell utveckling beskrivs. Av intresse för uppföljningen är
inte minst de regionala klimat- och energistrategierna som samtliga län har tagit
fram.
Avgränsningar
Den pågående försurningen av haven, som på senare tid har uppmärksammats
allt mer, är egentligen inte en konsekvens av klimatförändringarna, utan en
separat effekt av koldioxidutsläppen. Havsförsurningsproblematiken kan dock
ändå behandlas under Begränsad klimatpåverkan.
Klimatanpassningsfrågor (frågor som rör anpassning av samhället till de
klimatförändringar som vi redan märker av idag, och de som vi inte kan
förhindra i framtiden) hanteras inte under Begränsad klimatpåverkan. Det är
dock viktigt att dessa aspekter behandlas under andra miljömål där de är
relevanta (t.ex. God bebyggd miljö).
5 (5 )
