Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik
Audionomprogrammet
Huvudområde. Audiologi
Examenarbete grundnivå, 15 högskolepoäng
Vårtermin 2014
Kartläggning av resenärers bullerexponering och
upplevelse av buller från kollektivtrafik i Stockholms
län.
A Survey of Travelers’ Noise Annoyance and Noise Levels in the Public
Transport in Stockholm County
Författare: Soghra Balavar & Maryam Sanatgar
Handledare: Docent Ann-Christin Johnson, Med Dr Per Muhr och Research engineer Eva
Svensson
Institution för klinik vetenskap, intervention och teknik
Enheten för audionomi
Abstrakt:
Syfte: Studiens mål var att kartlägga resenärers subjektiva upplevelse av buller från
kollektivtrafiken samt resenärernas hörselskyddsanvändning. Vi ville också undersöka ljudnivåer
i Stockholms läns kollektivtrafik
Metod och material: Studien är en tvärsnittstudie med kvantitativ metod. Materialet består av en
validerad enkät och ljudmätningar i olika trafikslag. Resenärer i kollektivtrafiken i Stockholms
län kollektivtrafiken inkluderades i studien. De 110 deltagarna valdes genom
bekvämlighetsurval.
Resultat: Resultat av studien visar att 58 % (64) av deltagarna i studien upplever att
kollektivtrafiken är bullrig. Enligt studien upplever kvinnor (67 %) kollektivtrafiken mer bullrig
jämfört med män (50 %). De bullrigaste platserna är perronger och hållplatser. Medelvärdet för
den maximalt uppmätta ljudnivån i kollektivtrafiken är 90 dB(A) och resultaten från
bullerdosmätningar visade att den ekvivalenta ljudnivån (Leq) under resa i medeltal var 69 dB(A)
Diskussion: Majoriteten upplever att det är bullrigt i kollektivtrafiken trots att ljudnivån inte
uppnår hörselskadliga nivåer. Dock är det vanligt att även icke-hörselskadligt buller upplevs som
störande och upplevelsen kan också påverkas av bakomliggande orsaker som t.ex. trötthet, stress,
ljudöverkänslighet, och tinnitus. Ljudnivåresultaten överskrider inte SLs ljudnivåbestämmelser
från deras miljöpolicy.
Slutsats: Vår slutsats är att hörselskaderisken vid resa i kollektivtrafiken för normalresenären är
mycket liten.
Nyckelord: Kollektivtrafik, bullerupplevelse, ljudnivåer, hörselskydd och tinnitusupplevelse.
Abstract:
Purpose: The purpose of the study was to map out the subjective experiences of travelers
regarding rumbling noises in public transport and their usage of hearing protection. We also
wanted to examine the sound levels in public transport within Stockholm County.
Method and materials: The study is cross-sectional with a quantitative method. The material
consists of a validated survey and sound measuring in different types of traffic. Travelers in the
public transport of Stockholm country were included in the study. We gathered 110 people
through a convenience sample.
Results: The results demonstrate that 58% of our 110 participants experience that their public
transport has rumbling noises. According to the study women (67%) experience these rumbling
noises to a greater extent than men (50%). Situations with the most rumbling noises are the
platforms and the stops on the station. The mean of the maximal sound level within public
transportation is 89 dB (A) and results from noise exposure measurements show that the
equivalent noise level (Leq) during the trip average was 69 dB (A).
Discussion: The majority experiences annoying noise when using public transport within
Stockholm County, despite sound levels not being very high or harmful. This experience might
be because of fatigue, stress, oversensitivity to noise, tinnitus, the amount of time of travelling
etc. The sound levels do not exceed the noise provisions specified in the environmental policy of
SL.
Conclusion: Our conclusion is that auditory injury risk when traveling on public transport for the
normal traveler is very small.
Key Words: Public transport, disturbing noise, noise exposure, hearing protection, tinnitus
Innehållsförteckning
Inledning........................................................................................................................................... 1
1. Bakgrund och syfte....................................................................................................................... 1
1.1 Ljudnivå ................................................................................................................................. 1
1.2 Örats anatomi och fysiologi ................................................................................................... 2
1.3 Buller och hörselskador .......................................................................................................... 3
1.4 Hörselskyddanvändning ........................................................................................................ 4
1.5 Andra hälsoeffekter av buller ................................................................................................. 5
1.6 Stockholms läns kollektivtrafik ............................................................................................. 5
1.7 Problemformulering ............................................................................................................... 6
1.8 syfte ........................................................................................................................................ 6
1.9 Frågeställningar ...................................................................................................................... 6
............................................................ Upplever resenärer att det är bullrigt i kollektivtrafiken?
...................................................................................................................................................... 6
................................................................................................ Använder resenärer hörselskydd?
...................................................................................................................................................... 6
......................................................................................... Hur bullrigt är det i kollektivtrafiken?
...................................................................................................................................................... 6
2.1 Design..................................................................................................................................... 6
2.2 Enkät....................................................................................................................................... 7
2.3 Ljudnivåmätning .................................................................................................................... 8
2.4 Insamling av enkäter ............................................................................................................ 10
2.5 Databearbetning och analys.................................................................................................. 10
2.6 Etiska aspekter...................................................................................................................... 11
3 Resultat ........................................................................................................................................ 11
3.1 Enkätresultat ......................................................................................................................... 11
3.2 Upplevelse av buller ............................................................................................................. 12
3.3 Hörselskyddsanvändning ..................................................................................................... 13
3.4 Resultat av ljudnivåmätning ................................................................................................. 14
4 Diskussion ................................................................................................................................... 17
4.1 Metoddiskussion................................................................................................................... 17
4.2 Resultatdiskussion ................................................................................................................ 19
5. Slutsats ....................................................................................................................................... 22
6 Förslag till vidare forskning: ....................................................................................................... 22
Tack!............................................................................................................................................... 23
Referenser: ..................................................................................................................................... 24
Bilaga 1 .......................................................................................................................................... 28
Bilaga 2 .......................................................................................................................................... 29
Begreppsförklaring
dB- decibel: Enligt Almqvist et al. (2004) är decibel ett logaritmiskt mått (fysikalisk mått på
ljuds styrka) på ljudtrycksnivån.
dB(A) A-vägd ljudtrycksnivå: ”Vägt medeltal av ljudtrycksnivån inom det hörbara
frekvensområdet mätt med vägningsfilter A enligt standarden SS-EN 61672-1. Anges i enheten
dB. Som förkortat skrivsätt för A-vägd ljudtrycksnivå används även begreppet ljudnivå med
enheten dB(A)” (AFS 2005:16).
dB(C) C-vägd ljudtrycksnivå: ”Vägt medeltal av ljudtrycksnivån inom det hörbara
frekvensområdet mätt med vägningsfilter C enligt standarden SS-EN 61672-1. Anges i enheten
dB. Som förkortat skrivsätt för C-vägd ljudtrycksnivå används även begreppet ljudnivå med
enheten dB(C)” (AFS 2005:16).
Ekvivalent ljudnivå Leq: Angår en medelljudnivå under en given tidsperiod (AFS 2005:16).
Lmax Maximal ljudnivå: Anger den högsta ljudnivån under en viss period (AFS 2005:16).
Lpeak: ”Impulstoppvärde, LpCpeak Maximal C-vägd momentan ljudtrycksnivå mätt med ett
instrument med stigtid mindre än 50 µs” (AFS 2005:16).
SL: ”Storstockholms Lokaltrafik, SL, är samlingsnamnet och varumärket för den upphandlade
allmänna kollektivtrafiken på land i Stockholms län” (Om landstinget, 2014).
Hz: hertz, frekvens, antalet perioder per sekund (Andersson & Arlinger, 2007).
Buller:” Icke önskvärt ljud. Omfattar både hörselskadligt
och störande ljud (AFS, 2005:16).
Förord
Audionomprogrammet är ett spännande program som inkluderar medicin, teknik och
beteendevetenskap. Huvudämnen i utbildningen är audiologi, läran om hörsel. Under
utbildningens gång har vi bekantat oss med hörselskador och åtgärder för att motverka dessa.
En bakomliggande orsak till hörselskador kan vara buller. Buller är ett miljö- och
folkhälsoproblem i dagens samhälle. Detta väckte intresse hos oss att undersöka buller från
Stockholmskollektiv trafik samt hur resenärer upplever buller under sin resa.
Inledning
Det är av intresse att kartlägga bullernivåer i kollektivtrafiken samt att ta reda på hur resenärer
upplever buller och bullernivå från kollektivtrafiken i Stockholms län.
1. Bakgrund och syfte
Stockholms län är stort och har vuxit avsevärt de senaste decennierna och denna utveckling
fortsätter. Utvecklingen kräver ökad kollektivtrafik. Befolkningen har ökat under de senaste åren
och detta kan innebära en ökad belastning på alla trafiksystem i Stockholms län
(Kollektivtrafiken växer med Stockholm, 2014). Utökad kollektivrafik kan medföra
bullerstörningar. För att kunna åtgärda detta miljöproblem strävar SL efter förbättringar bland
annat genom att försöka reducera buller från kollektivtrafiken (SL-trafikens miljöpåverkan,
2014).
1.1 Ljudnivå
Enligt Arbetsmiljöverket, ljudnivå (2014) betraktar vi en ljudnivå kring 20-30 dB(A) som
tystnad. Nivån för mänskligt tal på ungefär 1 meters avstånd är kring 60 dB(A). Ljudnivån i stora
kontorslokaler är ofta kring 50-70 dB(A) och i verkstäder ligger den på ca 80-90 dB(A). Om
individer under längre tid exponeras för ljudnivåer kring 80-85 dB(A) eller därutöver kan detta
innebära risk för hörselskada. Under rock-konserter brukar ljudnivån vara över 100 dB(A).
Ljudnivåer över 120 dB(A) är det direkt smärtsamma (se Figur 1).
1
Figur 1. ”Bullertermometer” som visar exempel på olika ljudnivåer. Bilden är framtagen av
arbetsmiljöverket http://www.av.se/teman/buller/termometer_stor.aspx.
1.2 Örats anatomi och fysiologi
Hörselsinnet är av de viktigaste sinnena för inlärning och kommunikation (Lukács, 1993).
Hörselsystemet består av två delar, vilket kallas för perifer och central hörselsystem. Örat består
av tre delar yttreöra, mellanöra och inneröra. Yttreörat består av öronmusslan och hörselgången.
Mellanörat består av trumhinnan, ovala – och runda fönster, facialkanalen, epitynmpanan,
tensorvecket, hörselbenskedjan (hammaren, städet och stigbygeln), örontrumpeten,
mellanöremusklerna (stapediusmuskeln och tensormuskeln) och cellsystemet. Innerörat består av
två system, balansorganet och hörselsnäckan. I hörselsnäckan eller cochlean finns inre och yttre
hårceller (Andersson & Arlinger, 2007).
Ljud är tryckvågor som fångas upp av hörseln och sedan omvandlas till hörselintryck. Ljudvågor
från omgivningen fångas av ytterörat och passerar hörselgången. Ljudvågorna sätter trumhinnan i
vibration. Hörselbenskedjan, i mellanörat, leder ljudvibrationen vidare till snäckan i innerörat.
Vid svängningar i stigbygeln kommer vätskan i snäckan i rörelse och därefter genom vätskekanal
överförs ljudet. Hårcellerna som ligger i innerörat böjs av vågrörelsen. Ljudvågorna i snäckan
2
förvandlas till elektriska nervimpulser om förs vidare till hjärnans hörselcentrum. När
nervimpulser når hörselcentrum i hjärnan uppfattar vi ljud (Anniko, 2001).
Enligt Almqvist et al. (2004) är stapediusreflexen en mekanism i örat där stapediusmuskeln (en
liten muskel i mellanörat) reagerar mot höga ljud. Denna mekanism hindrar delvis skadliga ljudet
från att nå innerörat. Reflexen är mest effektiv mot lågfrekventa ljud under 2000 Hz. Ljud över
2000 Hz dämpas inte tillräckligt. Vid höga plötsligt impulsljud hinner reflexen inte skydda
innerörat. Eftersom det tar tid för muskeln att reagera på höga ljud (latenstid 10 – 20 ms). Vid
bullerexponering de ljudkänsliga hårcellerna i innerörat skadas (Daniel, 2007). Skador på yttre
hårceller är vanligare vid bullerexponering och påverkar diskanta områden eftersom de basala
delarna av snäckan ansvarar för högfrekventa ljud. Dessutom påverkas inre hårceller, synapser,
stödjeceller nära hårcellerna samt andra delar av snäckan av bullerexponering (Henderson et al,
2006). Enligt Oishi och Schacht (2011) ,innebär bullerbelastning skademekanismer som är
relaterade till metabolisk stress. Bullerbelastningen kan leda till uppkomsten av fria radikaler som
ger upphov till hårcellsskador, minskat blodflöde i snäckan och överstimulering av nervfibrer.
1.3 Buller och hörselskador
Enligt Anniko (2001) kan hörselskadligt buller leda till sensorineural hörselnedsättning
(inneröreskada). Risken att drabbas av en bullerpåverkan är större för personer som arbetar i en
bullrig arbetsmiljö (yrkesmässig exponering), eller som exponeras för buller på fritiden. Tinnitus
kan uppträda tillsammans med en bullerskada. Tinnitus definieras som upplevelse av ljud som
saknar yttre källa. Ljudet kan höras i öronen eller i huvudet och det kan variera i styrka och
intensitet (Cerejera et al. 2009). Tinnitus är inte en sjukdom utan ett symptom. Individer som
drabbas av bullerskada och tinnitus kan ha svårigheter att uppfatta tal särskilt i bullrigare miljöer
(Anniko, 2001).
Hyperakusis innebär att ljud upplevs som obehagligt även vid normala ljudnivåer, både
hyperakusis och tinnitus kan orsakas av bullerexponering. Gränsen för att uppleva buller som
smärtsamt lägre hos individer som är ljudöverkänsliga och det är ofta kring under 90 dB (Anari et
al. 1999). Även tinnitus som är en upplevelse av ljud i form av toner, ringningar eller susningar
utan yttre källa kan förekomma i samband med en bullerskada (Anniko, 2001). Ljudförvrängning
är också ett exempel på hörselskada på grund av buller (AFS 2005:16). Ljudförvrängning kan
3
leda till att ett hörbart ljud uppfattas med dåligt kvalitet. Ljudförvrängning kan också leda till
dubbelhörande vilket innebär att en ren ton uppfattas ha olika tonhöjd i respektive öra (Lidén,
1985).
Långvarig bullerexponering kan leda till hörselskador. Exponeras man under längre tid för
ljudnivåer över ca 85 dB(A) löper man större risk att få en hörselskada. Denna nivå kan vara
lägre hos känsligare individer och hörselskador kan förekomma vid nivåer kring 75-80 dB(A).
Exempel på hörselskador på grund av buller är hörselnedsättning och tinnitus (AFS 2005:16).
Hörselskada på grund av kraftigt ljud kan vara tillfälligt eller permanent. Att uppleva lockkänsla
är vanligt vid en tillfälligt hörselskada (Johansson, 2009). Vid en tillfällig hörselskada återhämtar
sig hörseln efter ett tag men vid en permanent hörselnedsättning kan hörsel inte återhämta sig och
skadan kvarstår. Både tiden för bullerexponering och ljudnivån är avgörande och spelar stor roll.
Ju längre tid och ju högre ljudnivå desto svårare är det för örat att återhämta sig. Vid den här
typen av hörselskada är det mest de höga frekvenserna som påverkas(Daniel, 2007). Detta är på
grund av att basala delar av snäckan ansvarar för högfrekventa ljud (Henderson et al, 2006). Detta
innebär att det blir svårare att höra de högfrekventa ljuden (Daniel, 2007). Exempel på de
högfrekventa ljuden kan vara tonlösa konsonanter (Almqvist et al. 2004).
1.4 Hörselskyddanvändning
Om man är utsatt för hörselskadligt buller skall man använda hörselskydd för att undvika
hörselskador. Det är många som är medvetna om att en plats där de befinner sig på ofta är bullrig,
men samtidigt tillägger de att det höga ljudet inte är störande längre. Deras subjektiva upplevelse
kan vara fel och de kanske redan har drabbats av hörselnedsättning som då innebär att de inte kan
uppfatta att ljudnivån är hög. För de flesta tar det lite tid att bli medvetna om att de drabbats av
hörselnedsättning eftersom problemet kan uppträda successivt och smygande (Andersson &
Arlinger, 2007).
Det finns olika typer av hörselskydd med olika dämpningsegenskaper. Det finns exempelvis
proppar och kåpor. Med tanke på bullernivån och hörselskyddens dämpningsförmåga skall man
välja rätt hörselskydd (Arbetsmijöverket,hörselskydd, 2014).
4
1.5 Andra hälsoeffekter av buller
Utöver hörselskador kan buller även orsaka trötthet, huvudvärk, irritation och muskelspänning.
En annan uppenbar biverkning av buller är att personen blir distraherad, och det innebär att
uppmärksamheten vänds från andra viktiga uppgift. Trafikbuller är ett av de mest distraherande
ljuden i omgivningen (Andersson & Arlinger, 2007).
Buller kan även ha andra negativa effekter på individens sociala beteende. Studien av Sherrod &
Downs (1974) tyder på att individer som har varit utsatta för buller har blivit mindre hjälpsamma.
Ennan studie visar att buller kan resultera i negativ handlingsätt, exempelvis aggressivitet hos
individer (Donnerstein och Wilson, 1976). Buller kan leda till sämre prestationsförmåga,
bekräftade en studie av Kjellberg & Wide (1988) .
Resultat från en studie av Jakovljević et al. (2006) visar att bullerexponering på grund av
vägtrafik är en orsak till sömnstörning. Sömnstörning är vanligare bland individer som bor i
större städer där det är bullrigare jämfört med de som bor i mindre städer med lugnare miljöer.
Personer med sömnstörning vaknar oftare på grund av buller och har svårt att somna igen.
Studien visar att denna grupp med sömnproblem känner sig ofta oerhört trötta efter sömnen.
Resultat av en studie av Stockholm et al. (2013) bevisar att personer som jobbar inom industri där
det finns hög ljudnivå har större risk att drabbas av stroke. Jämförelsen för denna studie gjordes
mellan en grupp som jobbade inom industri och de som jobbade med finansiering.
Resultat från en studie av Selander (2010) tydde på att en kombination av bullerexponering och
arbetspåfrestning kunde öka risken för hjärtinfarkt. Dessutom risken för högt blodtryck, liksom
morgonsalivkortisolnivåer ökade hos kvinnor vid flygbullerexponering. Högt blodtryck var en
orsak till bullerrelaterade kardiovaskulära effekter.
1.6 Stockholms läns kollektivtrafik
Stockholms kollektivtrafik består av flera olika trafikslag såsom pendeltåg, tunnelbana, bussar
och Övrig spårtrafik. Det finns 53 pendeltågsstationer på fyra olika linjer som trafikerar
sammanlagt 200 km. Tunnelbanan består tre linjer, som kör på 100 km räls och har 100 olika
stationer. Stockholms tunnelbanesystem är nr 22 i världen med avseende på storlek. Det finns
också fem lokalbanor i Stockholms län (Roslagsbanan, Tvärbanan, Nockebybanan, Saltsjöbanan
5
och Lidingöbanan) som trafikerar vissa delar av länet. Förutom den spårbundna trafiken har
Stockholms län 450 busslinjer. Totalt reser ca 800 000 resenärer med Stockholms kollektivtrafik
varje dag (SL-Information kring Stockholms läns kollektivtrafik, 2014).
1.7 Problemformulering
Buller och bullerexponering är ett stort problem i det moderna samhället och det kan ha negativa
konsekvenser. Buller kan påverka människors hälsa på olika sätt. Hörsel och hörselsinnet kan
skadas på grund av buller men störande buller kan också få andra hälsoeffekter som t.ex. stress,
hjärt-kärlproblem och irritation. Buller kan komma från olika källor och buller från
kollektivtrafiken är en av dem.
1.8 syfte
Syftet med denna undersökning var att kartlägga resenärers subjektiva upplevelse av buller från
kollektivtrafiken under sin resetid samt i vilken utsträckning resenärer använder hörselskydd
under resor i kollektivtrafiken. Vi ville också mäta ljudnivåer vid tunnelbane-, pendeltågs- och
busshållplatser och på själva färdmedlen för att kunna uppskatta bullerdosen vid några typiska
resor med kollektivtrafik.
1.9 Frågeställningar
Upplever resenärer att det är bullrigt i kollektivtrafiken?
Använder resenärer hörselskydd?
Hur bullrigt är det i kollektivtrafiken?
2.1 Design
Denna studie är en tvärsnittstudie där metoden baseras på deskriptiv och komparativ designen.
Undersökningar av denna typ är vanligast när man utför enkätundersökningar. Denna typ av
studie görs genom observation vilket innebär att man studerar naturligt skeende utan att påverka.
Med tvärsnittsstudie menas att undersökningen är ögonblicksbild (Polit & Beck, 2008). För att
skildra resenärernas subjektiva upplevelse av ljudnivån i kollektivtrafiken användes ett validerat
6
frågeformulär (Bilaga 2). För denna undersökning användes en kvantitativ metod. Den
kvantitativa metoden handlar om siffror (Trost, 2012).
För att kunna ange svarfrekvenser samt att kunna besvara på vissa frågor t.ex. hur ofta, hur
mycket, hur länge osv används kvantitativa metoder i enkätundersökningar. Med hjälp av en
enkätundersökning finns möjligheten att undersöka en eller flera stora grupper. En fördel med
enkätundersökning är att medverkandena inte kan bli berörd av frågesamtal. En annan fördel med
enkätundersökning är att data inte kan förändras och detta ger möjlighet att beskriva gruppen
allmänt (Trost, 2012).
Inklusionskriterier för undersökningen var att resenärerna skulle åka med kollektivtrafiken, samt
att de skulle behärska svenska språket på tal och skrift. Deltagarna valdes genom
bekvämlighetsurval, vilket innebar att personer som var tillgängliga tillfrågades.
2.2 Enkät
Enkäten delades ut på olika busshållplatser, pendeltågs- och tunnelbane-perronger och
lokalbanan.
Frågeformuläret var en bearbetning och översättning av “Urban Noise Exposure” vilken har
tagits fram vid Mailman School of Public Health (Columbia University, New York, USA
framtagen från (Gershon et al. 2006). Originalenkäten var ganska lång och bestod av fler frågor.
Frågorna anpassades till de lokala förhållanden som berörde Stockholm och enkäten kortades ner
till två sidor. Förkortningen gjordes med tanke på tidsbrist och målet var att det skulle ta max två
minuter att fylla i. Syftet med detta var att deltagaren skulle kunna besvara enkäten på plats.
Tanken var att distribuera enkäten till mer än 100 fp på 10 olika stationer under dels
rusningstrafik dels lågtrafik. Antal enkäter som fylldes i blev total 110 stycken. Frågorna i
enkäten fokuserade mest på buller från kollektivtrafiken.
Enkäten innehöll frågor kring deltagarnas:
Bosättning och arbetsplats.
Kön och ålder.
Antal dagar i veckan som man reser med kollektivtrafik.
Resetiden och väntetiden för kollektivtrafik.
7
Resenärers upplevelse av buller från kollektivtrafik. Om de upplevde att det var bullrigt
kollektivtrafiken, ombads de gradera upplevelsen mellan 1-10 på en s.k. VASskala(Visual Analogue Scale).
Vilken plats som bullrar mest.
Hörselskyddsanvändning både på arbete (om arbetsmiljön är bullrigt) och vid resor i
kollektivtrafiken.
Upplevelse av tinnitus
2.3 Ljudnivåmätning
Ljudnivåmätningarna utfördes med Larson & Davies bullerdosimeter (LD, 706RC). Figur 2
nedan visar ljuddosimetern. Dosimetern ger möjlighet att under en bestämd tid registrera den
ekvivalenta ljudnivån, Leq samt förekomst av ljudtoppar och ljudpeakar över en viss förbestämd
nivå. Figur 3 visar ljuddosimeters modellbeteckning och de inställningar som användes under
mätningarna.
Figur 2. Ljuddosimetern Larson & Davies 706 R
8
Figur 3. Bullerdosimeterns inställningar.
Bullerdosimetern var inställd för att mäta med frekvensvägningen dB(A) vid mätning av Leq,
Lmax och Lmin och med frekvensvägningen dB(C) vid mätning av Lpeak. Tidskonstanten Fast
användes vid mätningen och samplingsintervallet sattes till 30 sek. För varje 30 sekunders
intervall bestämdes Leq, Lmax, Lmin och Lpeak. Vid beräkning av Leq använde dosimetern
exchange rate 3 som är standard i Sverige.
Mättiden var 15 - 50 minuter. Leq, Lmax, Lmin och Lpeak samlades in i 30 s intervaller under
mätperioderna. Före mätning programmerades dosimetern via dator med programvaran Blaze.
Mätdata loggades i dosimetern under mätning och efter mätningens slutförande fördes mätdata
över till dator med hjälp av programvaran Blaze.
Mätningarna genomfördes vid olika tidpunkter inkluderande hög- och lågtrafik. Resorna ägde
rum som normala arbetsresor på olika linjer och med flera trafikslag. Vid mätning placerades
ljudmätarens mikrofon på undersökarens krage strax under höger öra.
Genomförda ljudmätningar:
9
I tunnelbanevagn utfördes fyra separata mätningar med varaktighet ca 15-40 min.
På tunnelbaneperrong utfördes två separata mätningar med varaktighet ca 15-50 min.
I pendeltågsvagnen utfördes fyra separata mätningar med varaktighet ca 20-30 min.
På pendeltågperrong utfördes två separata mätningar med varaktighet ca 20-30 min.
På buss utfördes tre separata mätningar med varaktighet ca 15-50 min.
På busshållplats utfördes tre separata mätningar med varaktighet ca 20-30 min.
På lokalbanan utfördes en mätning med varaktighet ca 40 min
På lokalbaneperrong utfördes en mätning med varaktighet ca 30 min.
Sammanlagt utfördes 12 mätningar under resa och 8 mätningar vid väntetid på
perrong/hållplats.
2.4 Insamling av enkäter
Undersökningen inleddes genom en muntlig och skriftlig (se Bilaga 1) presentation av
undersökningens syfte. Resenärerna tillfrågades om deltagande i undersökningen under sin resa
och medan de väntade på perrongen eller busshållplatsen. När de accepterade deltagandet,
förklarades för deltagarna att det skulle ta ca två minuter att svara på den anonyma enkäten. I
vissa fall följde vi med på tåget och/eller bussen om resenärernas tåg eller buss kom. De ifyllda
enkäterna samlades in och numrerades direkt.
2.5 Databearbetning och analys
Ihopsamlad data kodades först och matades därefter in och bearbetades i Microsoft Excel (2010).
Deskriptiva data från enkäten och kvantitativa data från ljudnivåmätningarna redovisas enligt
nedanstående beskrivning (Ejlertsson, 2012):
Nominalskala med absolut och relativ frekvens. Antal (n) och procenttal (%).
Ordinalskalenivå med variationsvidd i minimal/maximalnivå.
Normalfördelade data på kvotskalenivå med medelvärde (m).
Variationsvidd i minimal/maximalnivå.
10
2.6 Etiska aspekter
De etiska reglerna följdes genom att det var frivilligt att delta. Deltagarna informerades om
studien och syftet med studien. Därvid gavs ytterligare information till deltagarna gällande deras
rättighet att avbryta sin medverkan. Hänsyn till deltagarnas samtycke har tagits i denna studie.
Inget tvång eller otillbörlig press sattes på deltagarna vad gällde deras beslut att medverka i
studien eller möjligheter att avbryta (WorldMedical Association Declaration Of Helsinki, 2013).
Ljudnivåmätningarna utfördes av författarna och inga försökspersoner användes till denna del av
studien.
3 Resultat
3.1 Enkätresultat
Totalt 110 resenärer i Stockholms kollektivtrafik deltog i denna studie. Deltagarnas medelålder
var 39 år (min14- max 83). Det var nästan jämnt fördelat mellan män och kvinnor. 96 % (n=106)
av deltagarna bodde i Stockholm. Antal deltagare som arbetade i Stockholm var 71 % (n=78). Se
Figur 4.
120
106
100
78
Antal
80
60
56
54
Män
Kvinnor
40
20
0
Bor istockholms
län
Jobbar i
Stockholms län
Figur 4. Beskrivning av deltagarna
11
Medelvärde för resor per vecka med kollektivtrafik var 4 dagar. Medelvärde för resetiden var 63
minuter/dag. Medelvärde för väntetiden i kollektivtrafiken rörde sig kring 7 minuter (se Tabell 1).
Tabell 1. Restid och väntetid
medelvärde
Max
Min
Resdagar i veckan med kollektivtrafik
4 dagar
7
1
Daglig restlängd i kollektivtrafik
63 min
180
5
Väntetid på perrong/busshållplats
7 min
25
1
3.2 Upplevelse av buller
Av samtliga deltagare upplevde 58 % (n=64) att det var bullrigt i kollektivtrafiken. Av männen
(n=56) upplever 50 % (n=28) att det är bullrigt och 50 % (n=28) upplever att det inte är bullrigt i
kollektivtrafiken (diagram 2). Av kvinnorna (n=54) upplever 67 % (n=36) att det är bullrigt i
kollektivtrafiken och 33 % (n=18) upplever att det inte är bullrigt. Deltagarna fick ange vilka
platser de upplevde som bullrigast, flera alternativ kunde anges (se Figur 5). De som inte
upplevde att det var bullrig valde svarsalternativet ingenstans.
Antal
Av dessa upplever majoriteten att det är mest bullrigt på perrong och hållplatser (n=41).
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
41
28
13
8
Perrong/hållplats
Bussen
7
Tåget
Lokalbana
Tunnelbana
Figur 5. De mest bullriga situationer utifrån resenärernas upplevelse
(Flera svarsalternativ kunde anges).
12
Resultatet visade att de som har tinnitus upplevde att kollektivtrafiken var mer bullrig jämfört
med de som inte hade tinnitus. Resultat för tinnitusupplevelser bland resenärer visade att
individerna som upplevde tinnitus är 33 % (n=36). Individerna som inte upplevde tinnitus
utgjorde 67 % (n=74). Av de som hade tinnitus upplevde 75 % kollektivtrafiken som bullrig (27
st av 36) medan 50 % av som inte hade tinnitus (37 st av 74) upplevde kollektivtrafiken som
bullrig (Tabell 2).
Tabell 2 -Samband mellan tinnitus och bullerupplevelse
Bullrigt
Ej bullrigt
Summa
Upplever tinnitus
27
9
36
Upplever ej tinnitus
37
37
74
Summa
64
46
110
3.3 Hörselskyddsanvändning
Majoriteten använde sällan eller aldrig hörselskydd vid resa med kollektivtrafiken 81 % (n=89).
En minoritet på 6 % (n=7) uppgav sig alltid använda hörselskydd vid resa med kollektivtrafiken.
Av de 84 deltagare som jobbade upplevde 18 % (n=15) att arbetsplatsen var bullrig ofta eller
alltid. Nio personer använde ofta eller alltid hörselskydd på arbetet. (se Figur 6).
90
85
80
72
Hörselskydd i kollektivtrafiken
70
Bullrig arbetsmiljö
60
Hörselskydd på jobbet
50
42
40
30
17
20
10
28
24
7
10
5
3
2
12
9
7
6
0
Alltid
Ofta
Ibland
Sällan
Aldrig
Figur 6. Hörselskyddsanvändning, x-axeln anger antal svar i respektive kategori på y-axeln
13
3.4 Resultat av ljudnivåmätning
Resultatet av alla ljudnivåmätningarna redovisas i tabeller nedan. Resultat av ljudnivåer på
perrong/busshållplats redovisas i (Tabell 3). Tabell 4 illustrerar ljudnivåmätningar under resor
med kollektivtrafik.
Tabell 3. Ljudnivå, medelvärde(range) perrong och hållplatser
Platser
Leq, dB(A) Lmax, dB(A) Lpeak, dB (c) Mättidmin Antal
mätningar
Buss hållplatser
71(67-74)
92(88-94)
109(106-114) 24(21-29)
3
Tunnelbana perrong 71(67-75)
89(85-93)
110(109-111) 22(23-21)
2
Pendeltågsperrong
68(68-68)
88(88-89)
107(107- )
24(18-29)
2
Lokalbana perrong
74
94
105
29
1
Total medelvärde
71
91
108
25
2
Tabell 4. Ljudnivå, medelvärde(range) på tåg och buss
Platser
Leq, dB(A)
Lmax, dB(A)
Lpeak, dB (C)
Mättidmin
Antal
mätningar
På buss
67(66-69)
93(90-97)
114(113-115)
27(15-51)
3
På tunnelbana
67(67-71)
88(85-89)
111(108-117)
30(18-41)
4
På pendeltåg
67(64-69)
89(86-92)
113(109-117)
23(19-26)
4
På lokalbana
73
92
105
36
1
Total medelvärde
68,5
90,5
111
29
3
Nedanstående bilder är exempel på ljudmätningar som utfördes. Ljudnivåresultaten visas i form
av Time History Graph. Time history graph är en grafisk redovisning av mätresultat där man på
x-axeln anger tiden och på y-axeln mätresultat från bullerdosmätaren i dB(A). Man kunde
redovisa all de olika mätningar (Leq, Lmax, Lmin Lpeak) som man programmerade att mätaren
skulle utföra eller bara en, två eller tre av dessa (P. Muhr, personlig kommunikation, 20 maj,
2014).
14
Time history-grafen anger dessa värden i de mätintervaller som man ställt in att mätaren ska
mäta, i detta fall för varje 30 sekunders intervall. För var 30e sekund, anges alltså Leq (medel för
de 30 sek), Lmax (max värde under just den 30 sek perioden), Lmin (min värde under just den 30
sek perioden), Lpeak (högsta peak värde under just den 30 sek perioden).
Figur 7. Stående på tunnelbaneperrongen i T-centralen.
Stående på tunnelbaneperrongen i T-centralen mellan röda och gröna linjen. Nästan hela tiden
kommer och går tåg på båda sidor av perrongen. Ljud från resenärer, röstinformation samt ljud
från dörrar (som öppnas och stäng), hörs hela tiden. Den två synliga topparna orsakades av
spårskrik( se Figur 7).
15
Figur 8. Buss 69 från centralstationen mot slutstationen och tillbaka kl. 09:18-10:09 (Högre
trafik i inner Stan).
Det var ganska många som åkte denna buss och det var korta avstånd mellan stationerna. Bussen
stannade nästan vid varje station. Varje gång detta hände, gick några av och några andra klev
ombord. Lmaxet låg vid 97 dB(A) och det berodde på resenärer som pratade högt, barn som
skrek och även de som hostade ibland. Ringsignaler från mobiltelefoner och den kvinnlig
röstinformation kunde höras ofta. På vissa vägar var hastigheten var högre, stundvis körde bussen
fortare. Ojämna vägar orsakade vibrationer, och det kunde bidra till högre ljudnivå (se Figur 8).
Figur 9. Tunnelbana Gamla Stan till Vällingby Kl. 19:33- 20:05
Tåget var nästan fulltproppat med folk, så många var även tvungna att stå. Personen bredvid
pratade i telefon hela vägen. Hon skrattade högt ibland, annars pratade hon lagom högt. Även
vissa av de andra pratade i telefon eller eventuellt med varandra. Ljud från tåg på andra spåret
som körde förbi eller stannade samtidigt tillkom även frekvent( se Figur 9).
Resultat av ljudmätningarna visade att den ekvivalenta ljudnivån (Leq) på perrong/hållplatser var
71 dB (A) och den ekvivalenta ljudnivån under resan med kollektivtrafiken var 69 dB(A). Dessa
värden är ett medelvärden för den tid mätningarna utfördes mellan 15 - 50 minuter. Enligt svaren
på vår enkät var restiden i medeltal 63 minuter/dag och väntetiden i medeltal 7 minuter/dag.
Resultaten från våra bullerdosimätningar visade att den ekvivalenta ljudnivån (Leq) under resa i
medeltal var 69 dB(A) och vid väntetid på perrong/väntplats 71 dB(A). Vi har använt
Arbetsmiljöverkets Bullerkalkylator (Arbetsmiljöverket) för att beräkna en medelexponering per
resdag från resa och väntetid. Den sammanlagda tiden för resa och väntan var 70 minuter och den
16
sammanvägda bullerdosen (Leq) under denna tid blev 69 dB(A). Denna exponering understeg
Arbetsmiljöverkets insatsvärde för arbetslivet som är 80 dB(A) (Leq)under en 8-timmars
arbetsdag med mer än tio dB (A). De värden vi uppmätte på maximal ljudnivå och peaknivå
understeg också med god marginal Arbetsmiljöverkets gränsvärden på 115 dB(A), max och 135
dB(C),peak.
Figur 10. 140414 Tunnelbana Gamla Stan – Hässelby Strand kl 19.33–20.10
Leq 70,6 B(A)
Denna figur(10) visade ju först General information dvs allmän bakgrund om dosimetern, när
mätningen utfördes, när dosimetern kalibrerades och sample interval. I results redovisas
resultaten från hela mätperioden 19:33-20:10. De värden som var intressanta för här var främst:
Leq 70,6 dB(A), Lmax 89,2 dB(A) och Lpeak (max) 111 dB(C).
4 Diskussion
4.1 Metoddiskussion
Avgränsningar i denna undersökning fokuserade endast på buller från kollektivtrafiken i
Stockholms län, trots att buller kunde finnas i olika miljöer. Vi frågade inte deltagarna specifikt
om deras yrken eller arbetsplats. Det fanns bara en allmän fråga om de ansåg att deras arbete var
bullrigt. Detta gör det svårt att bedöma deltagarnas totala bullerexponering.
17
Fördelen med en tvärsnittstudie är att den är enkel och billig att utföra. Urvalsmetoden för denna
studie var bekvämlighetsurval. Denna urvalmetod har för- och nackdelar. Bland fördelarna i kan
nämnas, möjligheten för deltagande gavs till de resenärer som var närvarande på plats. En
nackdel var att bland de närvarande resenärerna fanns antal resenärer som inte hade möjligheten
att delta på grund av att de inte hann bli tillfrågade av undersökarna (Trost, 2012). Eftersom vi
hade bekvämlighetsurval och inte slumpmässig stickprov då hade vi inte representativ grupp för
denna studie (Ejlertsson, 2012). Genom ett bekvämlighetsurval får man inte veta hur mycket
deltagarnas åsikter stämmer överens med befolkningens i stort, vilket kan vara en nackdel enligt
Eliasson, (2006).
Trovärdigheten i undersökningens resultat gjordes starkare genom att vi var två som arbetade
tillsammans. Detta innebar att författarna kunde granska varandra under undersökningens
förlopp. Syftet med detta var att arbeta metodiskt och noggrant (Graneheim & Lundman, 2004).
Två författare gav också möjligheten att tillsammans läsa, beräkna, analysera, diskutera och
argumentera. Denna metod var effektiv eftersom det ledde till eniga resultat och slutsatser
(Nyberg, 2000).
Enkäten som användes i denna studie för datainsamling utgick från ”Urban Noise Exposure”.
Frågeformuläret har editerats vid Mailman School of Public Health (Columbia University
framtagen från Gershon et al, 2006). Vissa ändringar gjordes i den ursprungliga enkäten genom
att den kortades ner och översattes till svenska. Syftet med detta var att enkäten skulle vara klart
och tydligt formulerad. Språket skulle vara vardaglig och utan fackuttryck. Förkortningen
gjordes med tanke på att enkäten skulle vara lagom lång, och därmed att göra det lättare för
deltagarna att svara. Syftet var också att enkäten skulle ha en tydlig struktur (Eliasson, 2006). Det
faktum att man kunde ange fler alternativ på mest bullrigt kanske inte var så bra. Fler alternativa
svar kunde göra analysen och bearbetningen svårare och det krävde mer tid. Egentligen handlade
frågan om ”mest “och det innebar att deltagarna skulle välja ett svar fast det fanns fler alternativ.
Eftersom enkäten var ganska kort och tydlig blev alla 17 frågorna besvarade av alla deltagare
vilket medförde att vi inte hade något internt bortfall (Eliasson, 2006).
18
Alla ljudmätningar genomfördes på samma sätt vid alla tillfällen. Sedan bearbetades dessa
noggrant. Detta bidrog till att reliabiliteten i denna studie ökades. Förutsättningen att ha högre
validitet är att reliabiliteten är hög (Eliasson, 2006).
Antalet deltagare i denna undersökning var 110 resenärer som åkte med kollektivtrafiken i
Stockholms län. Fem personer uppfyllde inte inklusionskriteriet genom att de inte behärskade
svenska i tal – och skrift. Vi hade från början 110 enkäter och alla enkäterna blev besvarade. Vi
hade inte lika många enkäter från lokalbanan och detta gjorde det lite svårt att uttala oss om
resenärer upplevde lokalbanan som minst bullrig.
Vi begränsade antalet till 110 på grund av att tiden för datainsamlingen var begränsad. Om vi
hade haft längre tid skulle vi delat ut fler enkäter. Ju större population och mer data desto
noggrannare och pålitligare blir resultatet (Eliasson, 2006).
4.2 Resultatdiskussion
Majoriteten av studiedeltagarna upplever att det är bullrigt i Stockholms läns kollektivtrafik. Den
mest bullriga situationen är på perrong och hållplatsen. Det var en jämn fördelning mellan män
och kvinnor bland deltagarna, men andelen kvinnor som upplevde kollektivtrafiken bullrig var
större än andelen män. Resultat från en studie av Widen et al. (2006) visades att kvinnor både
från Sverige och USA hade mer negativ synsätt mot buller. Syftet med denna studie var att
undersöka skillnader mellan unga studenter från Sverige och USA gällande deras synsätt på
buller samt hörselskyddsanvändning på konserter. Resultatet bevisade att män från USA hade
mer positiv synsätt gällande buller och hörselskyddanvändning jämfört med män från Sverige.
Deras resultat gällande inställning gentemot buller överensstämde med vårt resultat i samband
med kön.
Utifrån enkätanalysen, kom vi fram till att de som hade tinnitus, upplevde kollektivtrafiken som
mer bullrig jämfört med de som inte hade tinnitus. Orsaken till detta kunde inte definieras,
eftersom vi inte fördjupade oss inom detta ämne. Dessutom hade vi inga frågor som fokuserade
på bakomliggande orsaker. Dock tänkte vi på att det kunde vara möjligt att tinnitus kunde öka
ljudkänslighet. Det finns en studie av Hébert et al. (2013) där resultatet tydde på att
ljudkänslighet ökade hos personer som upplevde tinnitus. Deras jämförelse gjordes på en grupp
normalhörande kontra en grupp tinnituspatienter.
19
Resultat visade att majoriteten inte skyddade sin hörsel (även att hålla handen för öronen) när de
åkte kollektivtrafik. Bland resenärer som hade bullrig arbetsmiljö, använde endast en minoritet
hörselskydd på arbetet. Vi kan förtydliga att vi faktiskt inte vet vilka jobb de hade eller hur
bullrig var deras arbetsplatser. Vissa resenärer uppgav att de hade bullrigt arbetsplats även om
kanske ljudnivån inte var över 85 dB(A) och att det därför inte fanns några hörselskydd. Resultat
av en studie av Vogel et al. (2010) tydde på att personal på arbetsplatser blivit lite bättre på
hörselskyddsanvändning men detsamma gällde inte på fritiden.
Annan studie av Gershon et al. (2006) visade att 73 % av deltagaren in en enkätundersökning I
New York upplevde kollektivtrafiken bulligare jämfört med deras bullriga arbetsplats. Bara 14 %
använde hörselskydd under del av resan med kollektivtrafik. Antal män som jobbade i bullrig
miljö var mer än kvinnor men endast 9 % använde hörselskydd på arbetsplatsen trots att jobbade
under höga ljudförhållanden.
Resultat av ljudmätningarna visade at medelvärdet för den maximala ljudnivån (Lmax) på
perrongen/hållplatser var 91 dB (A) och maximal ljudnivå var 90 dB (A) under resan. Resultat av
ljudmätningarna visade att den ekvivalenta ljudnivån (Leq) på perrong/hållplatser var 71 dB (A)
och den ekvivalenta ljudnivån under resan med kollektivtrafiken var 69 dB(A). Detta resultat
kunde jämföras med en studie av Neitzel et al. (2009) som utfördes i New York. Deras resultat
bekräftade att de bullernivåerna i kollektivtrafiken kunde medföra bullerskador vid långvarig
bullerexponering. Deras resultat redovisade att det genomsnittliga värdet (Lmax) från
tunnelbaneperrongen var 90 dB(A) och (Lmax) , för en enskild ljudmättning var det 102 dB(A).
Gällande den genomsnittliga ekvivalenta ljudnivå (Leq) var det 80 dB(A) och ekvivalent ljudnivå
för en enskils ljudmätning var 90 dB(A). Neitzel nämnde också i sin studie att decibel är ett
logaritmiskt mått på ljudtrycksnivå ,med små ökningar av ljudnivå, ökas även risken för
bullerskador. Enligt Neitzel är 95 dB(A) tio gånger starkare än 85 dB(A) och 100 gånger starkare
än 75 dB(A).
En studie av Díaz & Pedrero, (2006) utfördes i Madrid, Där skulle de fastställa vilken situation
av vardagens aktiviteter som är mest bullrig. Deras resultat tydde på 13 % av deltagarnas
bullerexponering var från kollektivtrafiken, och detta resultat var störst ,efter buller från
fritidsaktiviteter. Resultaten av ljudmätningarna visade att den ekvivalenta ljudnivån från några
enskilda ljudmätningar (Leq) överskred 85 dB(A) och ljudnivån (Lmax) från hälften av
20
tunnelbanorna överskred 90 dB(A). Den ekvivalenata ljudnivån (Leq) för bussar var 76 dB (A).
Den ekvivalenta ljudnivån (Leq) för tunnelbanor var 79 dB (A) och för pendeltåg var 76 dB (A).
trots att Leq nivåer från bussar, pendeltåg, färjor och spårvagn var mellan 3-5 dB(A) minder än
tunnelbannas nivåer finns elingt Diaz och Pedrero ändå risk för bullerskador.
Resultat av studier av Neitzel et al. (2009) och Díaz & Pedrero, (2006) tydde på att buller från
kollektivtrafiken kunde vara skadligt för hörseln. Med hjälp av en jämförelse med vårt resultat
från ljudnivåmätningar, kom vi fram till att ljudnivå (Leq) inte överskred de skadliga nivåerna.
En rapport från SLL (Stockholms läns landsting) gällande undersökningar av ljudmiljö på SL:s
tunnelbane- och pendeltågstationer tyder på att ljudnivå från kollektiv trafiken inte är skadlig för
hörsel. Denna undersökning utfördes efter att, SL:s miljöavdelning har fått klagomål på
ljudmiljön på tågstationer från resenärer. Resenärer klagade mest på hög ljudnivå från gnisslande
hjul, dålig ljudkvalité på röstinformation från högtalarna. Resultat av undersökningen visade att
maximala ljudtrycknivåer från kollektivtrafiken inte överstiger det angivna gränsvärdet i
bullerdirektivet (AFS 2005:16). Enlig rapporten orsakdes höga ljudnivå mest av skrikande ljud
från spåren när tågen bromsas speciellt gällde detta gamla tågvagnar och slitna spårvägar. I
rapporten ÅF-Infrastructure AB/ÅF-Ingenmansson (2011) påpekas det att en passagerare måste
utsättas för buller under 8 timmar och ankomsten av 100 tåg för att skadliga nivåer ska uppstå.
Inte heller i vår undersökning uppmättes ljudnivåer som skulle kunna uppnå hörselskadliga
nivåer inom rimlig tid.
I bakrunddelen av denna uppsats har vi nämnt att SL har regler om bullernivå i kollektivtrafiken
att buller inte ska överskrida en viss nivå vid olika situationer. SL har också infört åtgärder för att
minska bullernivån i kollektivtrafiken (SL:s Årsberättelse 2013). Exempel på åtgärder kunde vara
mer banbrytande riktlinjer för buller och spårnära skärmar för tystare trafik. SL har framtida
planer med tanke på att förbättra och arbeta vidare genom att minska spårgnissel samt byta ut de
gamla vagnarna mot nya. Köra på bättre sätt för att undvika vibrationer (ÅF-Infrastructure
AB/ÅF-Ingenmansson, 2011). Att majoriteten upplever att det är bullrigt i kollektivtrafiken kan
bero på olika orsaker. Buller från andra källor kan utöka resenärers upplevelse av buller i
kollektivtrafiken. Exempelvis att det finns för mycket folk vid rusningstid på morogonen och
eftermiddag. Det är just vid de tiderna folk åker till jobbet eller skolan.
21
Ett intryck som vi fick under datainsamlingen var att resenärer som kommer från länder där
befolkningen är mycket större än Sveriges anser att bullret i deras kollektivtrafik inte ens går att
jämföra med SLs trafik. orsaken till detta kan vara att den myndighet som har ansvar för
kollektivtrafiken inte arbetar med bullerreducering såsom SL gör. Att vissa länder inte kan satsa
på förbyggande åtgärder kan vara av ekonomska skäl.
5. Slutsats
Majoriteten av resenärerna upplevde att det var bullrigt i kollektivtrafiken, trots att ljudnivåerna
inte var hörselskadliga. Majoriteten skyddade inte sin hörsel när de åkte kollektivtrafik trots att de
tyckte att det var bullrigt. De flesta som hade tinnitus upplevde kollektivtrafiken bullrigt.
Vår slutsats är att hörselskaderisken vid resa i kollektivtrafiken för normalresenären är mycket
liten.
6 Förslag till vidare forskning:
Vi hoppas att fler vill forska inom detta område i framtiden. Det kan också vara inom ännu
bredare forskning kring detta. Man kan studera om andra städers kollektivtrafik och jämföra
dessa med varandra. I denna studie tog vi inte upp frågan om anledningen till att varför resenärer
inte skyddar sin hörsel när de åkte kollektivtrafik. Det är också intressant att undersöka kring att
hur tinnitus och hyperakusis kan påverka ljudupplevelser.
22
Tack!
Nu är vår c-uppsats snart klar och det känns bra att skriva förordet. Vi vill tacka först våra alla
tre fantastiska handledare som ställt upp och avsatt tid till vårt arbete. Utan er hjälp, tips och råd
hade vår uppsats aldrig kommit till stånd. Speciellt tack till Ann-Christin Johnson för
ett engagerade sätt att ge intressanta och givande synpunkter. Vi vill även tillägna ett stort tack
till Per, som trots långa distanser varit till enorm hjälp. Även stort tack till dig Per Muhr för snabb
respons, goda kunskaper, trevligt bemötande och tålamod med oss. Vi vill tacka Eva Svensson
för vägledningen under arbetets gång. Ett stort tack till alla resenärer som deltagit i vår
undersökning. Vi ska tacka varandra för ett gott samarbete och förlösande skratt och trevliga
stunder under pauser med varandra. Vilken underbar upplevelse, några av de bästa minuterna av
vårt liv! bara betona att det var en positiv upplevelse att arbeta tillsammans Sist, men inte minst,
ett stort tack till vår familj som stöttat och hade tålamod med oss under tiden. Särskilt till den
fantastiska Evin, som hjälpte oss oerhört med språkliga barrikader.
Vi vill ännu tack alla en gång, TACK!!!
23
Referenser:
1. AFS 2005:16. Buller. Solna: Arbetsmiljöverket
2. Almqvist, B. (2004). SAME - Handbok i praktisk hörselmätning. Bromma: CA Tegnér.
3. Almqvist, B. (2004). SAME - Metodbok i praktisk hörselmätning. Bromma: CA Tegnér.
4. Anari, M., Axelsson, A., Eliasson, A., & Magnusson, L. (1999). Hypersensitivity to sound
- questionnaire data, audiometry and classification. Scandinavian Audiology, 28(4), 219230.
5. Andersson, G., & Arlinger, S. (2007). Nordisk lärobok i audiologi. Bromma: CA Tegnér.
6. Anniko, M. (2001). Öron, näs- och halssjukdomar, huvud- och halskirurgi. Stockholm:
Liber.
7. Arbetsmiljöverket, hörselskydd. Framtagen den 18 maj 2014 från
http://www.av.se/teman/buller/horselskydd.aspx
8. Arbetsmiljöverket, ljudnivå. Framtagen den 14 maj 2014, från
http://www.av.se/teman/datorarbete/forebygg/lokaler/fordjupning_ljud.aspx
9. Bullertermometer. Framtagen den 18 maj 2014 från
http://www.av.se/teman/buller/termometer_stor.aspx
10. Cerejeira, R., Cerejeira, J., Paiva, S., Gonçalves, P., Firmino, H., Quartilho, M., . . . Paiva,
A. (2009). The portuguese version of mini-tinnitus questionnaire: Brief screening test for
assessment of tinnitus-induced stress. Otology & Neurotology : Official Publication of the
American Otological Society, American Neurotology Society [and] European Academy
of Otology and Neurotology, 30(1), 112-115. doi:10.1097/MAO.0b013e31818de749
11. Daniel, E. (2007). Noise and hearing loss: A review. The Journal of School Health, 77(5),
225-231. doi:10.1111/j.1746-1561.2007.00197.x
12. Díaz, C., & Pedrero, A. (2006). Sound exposure during daily activities. Applied
Acoustics, 67(3), 271-283. doi:10.1016/j.apacoust.2005.06.005
13. Donnerstein E, Wilson DW. (1976). Effects of noise and perceived control on ongoing
and subsequent aggressive behavior. Journal of Experimental Social Psychology, 34,774781, 1976.
14. Ejlertsson, G. (2012). Statistik för hälsovetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
15. Eliasson, A. (2006). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur
24
16. Gershon, R. R. M., Neitzel, R., Barrera, M. A., & Akram, M. (2006). Pilot survey of
subway and bus stop noise levels. Journal of Urban Health : Bulletin of the New York
Academy of Medicine, 83(5), 802-812. doi:10.1007/s11524-006-9080-3
17. Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:
Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today,
24,105-112.
18. Hébert, S., Fournier, P., & Noreña, A. (2013). The auditory sensitivity is increased in
tinnitus ears. The Journal of Neuroscience : The Official Journal of the Society for
Neuroscience, 33(6), 2356-2364. doi:10.1523/JNEUROSCI.3461-12.2013
19. Henderson, D., Bielefeld, E. C., Harris, K. C., & Hu, B. H. (2006). The role of oxidative
stress in noise-induced hearing loss. Ear and Hearing, 27(1), 1-19.
doi:10.1097/01.aud.0000191942.36672.f3
20. Johansson, B. (2009). Musik och höga ljudnivåer – praktiska riktlinjer för musik – och
underhållningsbranschen: Rapport 2009: 1. Stockholm: Arbetsmiljöverket.
21. Jakovljević, B., Belojević, G., Paunović, K., & Stojanov, V. (2006). Road traffic noise
and sleep disturbances in an urban population: Cross-sectional study. Croatian Medical
Journal, 47(1), 125-133.
22. Kjellberg, A. Wide, P. (1988). Effects of simulated ventilation noise on performance of a
grammatical reasoning task. In B. Berglund, U. Berglund, J. Karlsson & T. Lindvall
(Eds.) Proceedings of the 5th International Congress on Noise as a Public Health
Problem Vol. 3. Stockholm: Byggforskningsrådet, pp. 31-36.
23. Kollektivtrafiken växer med Stockholm. Framtagen den 14 maj 2014 från
http://www.sll.se/Verksamhet/kollektivtrafik/kollektivtrafiken-vaxer-med-stockholm/
24. Lidén, G., & Arlinger, S. (1985). Audiologi. Stockholm: Almqvist & Wiksell.
25. Lukács, J. (1993). Vår ljudvärld om barns och ungdomars hörsel. Folksam
26. Neitzel, R., Gershon, R. R. M., Zeltser, M., Canton, A., & Akram, M. (2009). Noise
levels associated with new york city's mass transit systems. American Journal of Public
Health, 99(8), 1393-1399. doi:10.2105/AJPH.2008.138297
25
27. Nyberg, R. (2000). Skriv vetenskapliga uppsatser och avhandlingar med stöd av IT och
Internet. (4., [bearb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
28. Oishi, N., & Schacht, J. (2011). Emerging treatments for noise-induced hearing loss.
EXPERT OPINION ON EMERGING DRUGS, 16(2), 235-245.
doi:10.1517/14728214.2011.552427
29. Om landstinget. Framtagen den 18 maj 2014 från http://www.sll.se/Om-landstinget/Dethar-ar-landstinget/Landstingsagda-bolag/AB-Storstockholms-Lokaltrafik/
30. Polit, D. F., & Beck, C. T. (2008). Nursing research: Generating and assessing evidence
for nursing practice. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams &
Wilkins.
31. Selander, J., & Institutet för Miljömedicin. (2010). Traffic noise and cardiovascular
disease. Stockholm:
32. Sherrod, D.R. & Downs R. (1974). Environmental determinants of altruism: The effects
of stimulus overload and perceived control on helping. Journal of Experimental Social
Psychology, 10, 468-479. Siegrist, J. (1996). Adverse health effects of higheffort/lowreward conditions. Journal of Occupational Health Psychology, 1, 27-41.
33. SL, information kring Stockholms läns kollektivtrafik. Framtagen den 14 maj 2014 från
http://sl.se/sv/info/om-sl/om-sl/
34. SL-trafikens miljöpåverkan. Framtagen den 14 maj 20142014 från http://sl.se/sv/info/omsl/om-sl/
35. SL:s Årsberättelse 2013. Stockholm. Stockholms lokaltrafik AB
36. Stokholm, Z. A., Bonde, J. P., Christensen, K. L., Hansen, A. M., & Kolstad, H. A.
(2013). Occupational noise exposure and the risk of stroke. Stroke; a Journal of Cerebral
Circulation, 44(11), 3214
37. Trost, J. (2012). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.
38. Vogel, I., Brug, J., Van der Ploeg,Catharina P B., & Raat, H. (2010). Discotheques and
the risk of hearing loss among youth: Risky listening behavior and its psychosocial
correlates. Health Education Research, 25(5), 737-747. doi:10.1093/her/cyq018
26
39. Widèn, S.E., Holmes, A.E., & Erlandsson, S.I.(2006). Reported hearing protection use in
young adults from Sweden and the USA: Effects of attitude and gender. International
Journal of Audiology, 45:5, 273-280.
40. WORLD MEDICAL ASSOCIATION DECLARATION OF HELSINKI.(2013). Ethical
Principles for Medical Research Involving Human Subjects. Framtagen den 18 maj 2014
från http://www.wma.net/en/20activities/10ethics/10helsinki/15publicconsult/DoH-draftfor-public-consultation_annotated.pdf
41. ÅF-Infrastructure AB/ÅF-Ingenmansson. (2011). SL Ljudmiljö på tunnelbane- och
pendeltågsstationer. Uppdragnr 553778 A.
27
Bilaga 1
Hej!
Vi är två audionomstudenter från Karolinska institutet, och vi går sista terminen och håller på
med vårt examensarbete.
Studien handlar om hur man upplever bullret i Stockholms kollektivtrafik.
Den här undersökningen ingår i vår studie.
Det är helt anonymt att fylla i enkäten.
Vi skulle vara mycket tacksamma om du skulle vilja fylla i enkäten och hjälpa oss.
Soghta Balavar
Maryam Sanatgard Afchay
28
Bilaga 2
Datum: ---------------
Kod: ---------------
Exponering för buller i stadsmiljö
Anonym enkät
1) Bor du i Stockholms stad/län?
Ja □
Nej □
2) Arbetar du i Stockholms stad/län? Ja □ Nej □
3) Födelseår? --------------4) Kön?
Kvinna □
Man □
5) Ungefär hur många dagar i veckan åker du tunnelbanan eller/och pendeltåg?
6) Ungefär hur länge brukar du resa varje dag? --------------- minuter
7) Ungefär hur länge brukar du vänta på perrongen? --------------- minuter
8) Hur många dagar i veckan åker du buss? --------------9) Ungefär hur länge brukar du vänta på busshållplatsen varje dag?
10)Upplever du att det är bullrigt i kollektiv trafiken?
Ja □
Nej □
Om JA, hur ofta tycker du att det är bullrigt
nästan
ganska
aldrig
sällan
ibland
ganska
väldigt
ofta
ofta
|
0 | | | l| l| |1| | | | || || |2 | | | | || || |3| | | | | |4 | | | | | |5| | | | | |6 | | | | | |7| | | | | |8 | | | | | 9| | | | | |10
| l| | | | | | | | | | | | | | | | | | |
29
Min
Max
12) I vilka situationer upplever du att det bullrar mest (flera alternativ kan ange)?
På perrongen/ hållplatsen □
På bussen □
På tåget □
På tvärbanan/spårvagnen □
På tunnelbanan □
Ingenstans □
13) Hur ofta använder du hörselskydd (öronproppar, hörselkåpor eller håller
handen för öronen) för att slippa höra störande ljud?
Alltid □
Ofta □
Ibland □
Sällan □
Aldrig□
14) Arbetar du?
Deltid□
Heltid □
Student □
Arbetar inte□
15) Har du en bullrig arbetsmiljö?
Alltid □
Ofta □
Ibland □
Sällan □
Aldrig□
16) Hur ofta använder du hörselskydd för att skydda din hörsel på ditt arbete?
Alltid □
Ofta □
Ibland □
Sällan □
Aldrig□
17) Har Du upplevt tinnitus (sus/brus/ringningar) som varat minst 5 minuter?
nästan
ganska
aldrig
sällan
ibland
ganska
väldigt
ofta
ofta
|
0 | | | l| l| |1| | | | || || |2 | | | | || || |3| | | | | |4 | | | | | |5| | | | | |6 | | | | | |7| | | | | |8 | | | | | 9| | | | | |10
| l| | | | | | | | | | | | | | | | | | |
Min
Max
30
