utkast till politiskt program

UTKAST TILL POLITISKT PROGRAM
REMISSVERSION 2016-09-01
1
Inledning
2
3
4
5
Kvinnokamp, klasskamp, antirasistisk kamp
S-kvinnor är en del av den socialdemokratiska rörelsen, som verkar för jämställdhet och jämlikhet
mellan människor, genom fackföreningar, bildningsförbund, politiska partier, kooperationer och
andra organisationer i världen.
6
7
8
9
10
11
S-kvinnor ställer kvinnokamp, klasskamp och antirasistisk kamp sida vid sida. S-kvinnor riktar också
ljuset mot andra maktordningar och typer av diskriminering. Inom gruppen kvinnor finns stora
skillnader och alla kvinnor påverkas inte likadant av den patriarkala ordningen. Det finns många
aspekter som avgör på vilket sätt olika grupper av kvinnor drabbas, bland annat ekonomiska,
kulturella, sexuella, sociala och kroppsfunktionella. Därför tillämpar S-kvinnor ett intersektionellt
perspektiv på vår feministiska kamp.
12
13
14
15
16
S-kvinnors mål är ett samhälle utan fördomar och diskriminering, utan över- och underordning,
utan klasskillnader, utan patriarkat, rasism eller homo- och transfobi. Vi är inte där idag och det är
därför vi, som en del av den socialdemokratiska rörelsen, arbetar för att förändra samhället. Skvinnors feminism handlar om att utmana och omdana det samhälle som under sekler har styrts
och dominerats av män.
17
18
19
20
21
Patriarkatet
Samhället är i grunden präglat av en patriarkal ordning, där män som grupp är överordnade
kvinnor som grupp. Män har större ekonomisk, politisk, social och kulturell makt än kvinnor. Detta
tar sig bland annat uttryck i att män tjänar mer pengar och tar mindre ansvar i hemmet, liksom att
kvinnor utsätts för mer våld i nära relationer och för systematiskt förtryck och diskriminering.
22
23
24
Genus
I nuvarande samhällsordning tilldelas människor ett av två socialt konstruerade kön, genus. Det
innebär bland annat att vi har olika förväntningar på våra beteenden och uttryck.
25
26
De konstruerade könen ger kvinnor och män olika sociala villkor och möjligheter och begränsar på
olika sätt våra handlingsmönster.
27
28
29
Genusbegreppet betonar att kvinnor och män inte formar hela sin egen identitet själva, utan i
relation till det samhälle vi alla är en del av. Det är viktigt att se och förstå de konstruktioner som
vill särskilja och värdera könen olika.
30
31
32
S-kvinnor menar att det är fel att tilldelade kön ska tillåtas styra människors livsval, åsikter, uttryck
och sexuella läggning. För att göra något åt detta måste vi syna de olika maktstrukturer som idag
begränsar oss, för att sedan kunna bryta dem.
33
34
35
36
En klassmedveten feminism
De 85 rikaste personerna i världen äger idag mer än vad halva jordens befolkning äger
tillsammans. Utvecklingen pekar på fortsatt ökade klyftor och minskad jämlikhet, både i Sverige
och i världen.
37
38
39
40
Vi lever idag i ett globaliserat kapitalistiskt ekonomiskt system där makt och resurser är
koncentrerade hos ett extremt fåtal. Det är en brutal orättvisa som medför flera destruktiva
effekter. I ojämlika samhällen brister tilliten mellan människor vilket begränsar friheten och
tryggheten för samtliga.
41
42
43
Särskilt skadliga är klassklyftorna för de grupper som har minst makt. Klassamhällets yttersta
konsekvens är att människor med lägre utbildning och sämre lön lever kortare liv. Kvinnor och
rasifierade drabbas hårdast eftersom vi lever i ett patriarkalt samhälle som samtidigt överordnar
44
45
vita människor. Vi S-kvinnor accepterar inte denna orättvisa och är därför i grunden en
antikapitalistisk, feministisk och antirasistisk organisation.
46
47
48
49
50
51
Under det senaste decenniet har högern etablerat begreppet utanförskap som samlingsnamn för
det tillstånd grupper med liten makt i samhället befinner sig i. Begreppet gör anspråk på att
beskriva vår tillvaro som uppdelad, där människor i olika samhällsgrupper inte har ansvar för
varandra. På så vis försöker högern avväpna de rörelser som kräver att överklassen mister sina
privilegier. Vi S-kvinnor står inte bakom denna beskrivning av verkligheten och menar att vi alla
lever i samma samhälle, men där människor behandlas djupt ojämlikt.
52
53
S-kvinnors mål är det jämställda och jämlika samhället, där alla människor lever i ömsesidig frihet
och har samma makt över sina liv och den gemensamma utvecklingen av samhället.
54
55
56
Vårt främsta verktyg i den kampen är folkrörelsen. För att ta makt i samhället måste vi som rörelse
vara många, det är vårt existensberättigande. Vi organiserar människor, lär varandra hur samhället
fungerar för att sedan genom demokratiskt politiskt arbete förändra maktförhållandena.
1
57
1. Ekonomi och hållbarhet
58
59
60
61
62
63
Hållbarhet och tillväxt – vad är det som ska växa?
Samhällsekonomin ska vara ett medel i människans tjänst. Den måste analyseras och styras utifrån
hållbarhetens tre dimensioner – ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Tyvärr betraktar vi idag bara
de ekonomiska aspekterna när vi ska värdera hur samhället mår. Sveriges välmående mäts genom
tillväxten av BNP, men en positiv ekonomisk utveckling innebär inte per automatik ökat
välbefinnande eller ett förbättrat miljötillstånd.
64
65
66
Samspelet mellan det ekonomiska, ekologiska och sociala behöver fungera för en hållbar
samhällsplanering. Mål, indikatorer och styrsystem för ekonomisk-politiska beslut och
samhällsplanering behöver förändras och ha en bredare syn på samhället och dess utveckling.
67
68
69
70
Cirkulär ekonomi, som binder samman ekonomisk rationalitet, jobb- och miljöpolitik, som tar
hänsyn till naturens kretslopp och uppmuntrar till återanvändning, återvinning och
energiutvinning av restprodukter, har blivit en allt tydligare del av näringspolitiska strategier. Det
är ett steg åt rätt håll, men mer behövs.
71
72
Vi är en bit på väg till ett fossilfritt samhälle och stora delar av de fossila bränslena i värmesektorn
är utfasade, men vi har långt kvar, särskilt inom trafiksektorn.
73
74
75
76
S-kvinnors krav på kärnkraftsavvecklingen har ännu inte uppfyllts. Våra barn växer inte upp i en
giftfri miljö och även vuxna omges av gifter i vardagen, i hemmet och på jobbet. Vi är långt ifrån
att uppnå ett hållbart jord- och skogsbruk, inte minst vad gäller våra livsmedel. Med ökad
livsmedelsproduktion minskar samhällets sårbarhet samtidigt som fler jobb skapas.
77
78
79
80
81
Produktion och reproduktion – varandras förutsättningar
Organiseringen av produktionen är central för hela ekonomin och samhällsutvecklingen. En lika
väsentlig del är reproduktionen dvs. det som rör human- och naturkapital. Efter decennier av
industrialisering och kapitalisering där vi har skördat välstånd och förbättrat livsvillkoren, står vi nu
i ett läge där viktiga reproduktiva delar av ekonomin hotas.
82
83
84
Vi förbrukar mer naturresurser än vi har råd med och skapar oåterkalleliga förändringar av jordens
klimat. Sverige är på många sätt ett föredöme på miljöområdet, gällande sociala rättigheter och
omfördelningspolitik, men det ger oss ingen anledning att slå oss till ro.
85
86
87
Den svenska miljöpolitiken har drivit fram viktiga förändringar, effektiviserat produktionen och
minskat de svenska utsläppen av växthusgaser. Samtidigt har den miljöpåverkan som svensk
konsumtion står för fortsatt att öka.
88
89
90
För Sverige återstår mycket arbete med att ställa om till ett hållbart samhälle och säkerställa den
biologiska mångfalden. Detta syns inte i statistik som bygger på territoriella data, men klimat- och
miljöproblemen tar heller inte hänsyn till nationsgränser.
91
92
93
94
Klyftorna ökar globalt. Sverige har haft de snabbast växande klyftorna inom hela OECD under
senare år. Men även om takten ökat under de borgerliga regeringsåren 2006-2014 kan
klassklyftorna inte enbart skyllas på en borgerlig politik. Det är en långsiktig trend, klassklyftorna i
Sverige har ökat i decennier.
95
96
Samtidigt som välståndet stiger för de flesta har den sociala utsattheten koncentrerats till vissa
områden, ofta som en följd av en aktiv privatiseringspolitik och utförsäljning av våra gemensamma
2
97
98
tillhörigheter. I förorter kring storstäderna och i tidigare bruksorter på landsbygden är
arbetslösheten hög och framtidstron låg. Det föder sociala problem och oro.
99
100
101
Medellivslängden i Sverige har ökat och fler sjukdomar kan botas, men samtidigt stiger
sjukskrivningstalen, ofta pga. kvinnors dåliga arbetsmiljö. De psykosociala arbetsvillkoren i
kvinnodominerade kontaktyrken är ohållbara.
102
103
104
105
106
Den ekonomiska politiken
Det finanspolitiska ramverket har hittills tjänat oss väl, men idag ser läget annorlunda ut. Den
demografiska utvecklingen har lett till större behov av att investera i offentliga resurser. Det
handlar såväl om den gröna omställningen som om bostäder, infrastruktur och investeringar i
bildning och hälsa.
107
108
109
Snarare än att hålla fast vid dagens ramverk bör vi röra oss från resultatmål mot stabiliseringsmål
vad gäller statsskulden. Det skulle ge utrymme för nödvändiga investeringar och ökad
sysselsättning samtidigt som det ger en bibehållen stabilitet för de offentliga finanserna.
110
111
112
113
Skattesystemet
Få länder lägger så stor andel av sin bruttonationalprodukt på gemensamma välfärdstjänster som
Sverige. Grunden är givetvis politisk. För att bibehålla, utveckla och expandera en välfärd med hög
kvalitet, behövs ett hållbart skattesystem.
114
115
116
117
Den stora reformeringen av skattesystemet genomfördes på 1990-talet. Sedan dess har
omfattande avsteg gjorts från de bärande principerna om neutralitet, förutsägbarhet och
likformighet. De skattebaser som skulle garantera investeringar för framtiden har sänkts, vilket
skapat begränsad förutsägbarhet i systemet. Skattesystemet måste reformeras.
118
119
Skattesystemet behöver en tydligare fördelningspolitisk profil med trögrörliga skattebaser såsom
fastighetsskatt, arvs- och gåvoskatt.
120
121
122
Den stora skillnaden mellan beskattning av kapital och av arbetsinkomster, medverkar till ökad
ojämlikhet och ojämställdhet. Detta behöver rättas till. Skattesystemet bör vara så enkelt och
transparent som möjligt och avdrag och andra skattesubventioner bör undvikas.
123
124
125
Skattesmitning och skatteplanering är ständigt aktuella frågor. Det behövs en kontinuerlig debatt
om skattemoral, översyn av kapital- och näringsbeskattning och en beskattning av kapital på EUnivå. Globaliseringen får inte innebära territoriella hinder i uttag av skatt.
126
127
128
Klimat- och miljöförstörande verksamhet ska beskattas hårdare. Inom vissa områden kan höjda
miljö- eller konsumtionsskatter växlas mot sänkta skatter på arbete, det bör utredas hur det kan
bidra till goda resultat utan att urholka skattebaserna.
3
129
130
131
132
133
134
135
136
137
138
Därför arbetar S-kvinnor för att:







BNP kompletteras med nya mål, indikatorer och styrsystem för samhällsutvecklingen
som innefattar hållbarhetens tre dimensioner – ekonomisk, ekologisk och social.
Ett mål för minskning av de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser införs.
Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland
Utveckla fler politiska verktyg för en cirkulär ekonomi och resursanvändning.
Biologisk mångfald blir lika viktigt som klimatfrågan.
Snarast möjligt avveckla kärnkraften.
En skattereform utvecklas som förenklar skattesystemet och samtidigt stärker dess
gröna och fördelningspolitiska profil.
4
139
2. Det feministiska samhällsbygget
140
141
142
143
144
145
Samhällsbygge - för vem bygger vi?
Byggande är ett redskap för samhällsförändring. Ändå har Sverige saknat en tydlig
samhällsbyggnadspolitik de senaste decennierna. I samhällsbygget som präglade folkhemmet
fanns en tanke om det trygga och inkluderande samhället. Under 70-talet arbetade S-kvinnor fram
tanken om ”Kvarteret framtiden” – ett samhälle grundat på värderingar om alla människors lika
värde och rätt till likvärdiga liv.
146
147
Det är viktiga utgångspunkter när vi formar framtidens feministiska samhällsbygge. Bostäder
måste byggas utifrån människors behov genom hela livet. Bostaden är en social rättighet.
148
149
Bygg- och fastighetsbolagen har ett stort socialt ansvar. Men samhällsbygge kräver helhetsgrepp
och politiskt ansvarstagande. Hur formar vi den fysiska miljön vi bor i? Hur påverkar det våra liv?
150
151
152
Under tio års tid ska 700 000 nya lägenheter byggas för att möta den extrema bostadsbristen. Det
kräver ökad styrka för att komma upp till målet. Att inte ta genvägar eller kompromissa med
kvalitet, utan skapa attraktiva och välfungerande bostadsområden, blir ytterligare en utmaning.
153
154
155
Stad och land
En politisk samhällsplanering krävs för att skapa fungerande livsmiljöer i hela landet. Tillgång till
samhällsservice är avgörande för att människor ska kunna leva och verka oavsett var man bor.
156
157
158
Utarmningen av landsbygden är ett problem som vi måste motarbeta genom en regionalpolitik
som förstår landsbygdens utmaningar och möter dess behov. Inte minst är det viktigt att
möjliggöra för alla att resa och röra sig, för att hela samhället ska leva.
159
160
161
162
163
Segregationen i våra storstäder är också ett stort problem som måste lösas. Koncentrationen av
hög arbetslöshet, låga skolresultat och trångboddhet förstärker patrialkala strukturer.
Jämställdhetsarbetet måste få en större plats i samhällsbygget för förorten. De reaktionära
krafterna som begränsar kvinnors frihet måste bekämpas, medan de progressiva feministiska
krafterna stärks.
164
165
166
167
168
Det inkluderande samhället
Ett öppet samhälle ger människor chanser att träffas utanför sina ursprungliga umgängeskretsar.
Att samla olika funktioner i samma byggnad eller i alla fall närområde, kan fungera som sådana
mötesplatser. Närhet och tillgång till t.ex. samlingslokaler, bibliotek, simhall eller fritidsgård kan
leda till spännande möten och främja lokal demokrati och möjlighet att påverka.
169
170
171
172
173
Föreningslivet och folkrörelserna är avgörande för att ge människor verktyg för att kunna påverka.
Effekterna utöver själva mötesplatsen går också att anpassa utifrån befolkningens behov. Till det
hör fungerande transporter. Resurssvaga grupper är generellt mer beroende av bra kollektivtrafik
och kvinnor är mer beroende än män, både för möjligheter att röra sig fritt och för att kunna
försörja sig.
174
175
176
177
178
Trygghet och tillgänglighet
Trygghet är en viktig faktor när vi talar om stadsplanering ur ett jämställdhetsperspektiv. Såväl
män som kvinnor riskerar våld och överfall i utomhusmiljöer, men kvinnor upplever en större
rädsla för överfall eller påhopp kopplat till sexualisering och objektifiering och många kvinnor
väljer att inte gå ut ensamma, speciellt kvällstid.
5
179
180
181
Vi får aldrig tillåta att den rädslan begränsar kvinnors livsutrymmen. Alla som bor och verkar i ett
samhälle ska känna sig trygga. Våra utomhusmiljöer ska vara väl upplysta och inbjudande och
planeras för att skapa trygghet och tillgänglighet.
182
183
184
185
186
187
Välfärd och möjligheter
Ett feministiskt samhällsbygge måste också inkludera tillgång till fungerande välfärd av hög
kvalitet. När välfärden inte räcker till är det systematiskt kvinnorna som får kompensera för
bristerna genom att gå ner i arbetstid. Det anhörigansvar som många kvinnor i dag tar leder till att
de får lägre lön, mindre fritid och försämrad pension samtidigt som samhället förlorar arbetade
timmar och skatteintäkter.
188
189
190
Förskolor ska finnas i närområdet och ha bemanning och storlek på barngrupperna som ger
barnen trygghet och möjligheter att växa. Det ska vara en plats där föräldrar med gott samvete
lämnar sina barn.
191
192
193
194
195
Äldreomsorgen ska ha bra bemanning och kvalitet och vara en trygghet både för de boende och
för deras anhöriga. Kvinnor ska inte tvingas kompensera för bristande hemtjänsttimmar eller
underbemanning på äldreboendet och offra sin egen möjlighet till ett arbetsliv. Barnomsorg och
anhörigvård får aldrig reduceras till en kvinnofråga. Att umgås med barn eller med anhöriga ska
ske av kärlek och egen vilja.
196
197
198
199
200
201
202
Men den offentliga sektorn är inte bara en leverantör av tjänster, utan är ett verktyg för att utöka
demokratins räckvidd. Välfärdsstatens uppbyggnad innebar att delar av samhället undandrogs från
kapitalismens logik. Därför är de vågor av privatiseringar av offentliga verksamheter som skett och
som sker inte bara problematiskt på grund av risken för försämrad kvalitet och dränering av
skattemedel, utan också ur demokratisk synvinkel. Vi S-kvinnor anser i grunden att den offentliga
verksamheten inte ska privatiseras, men att de verksamheter som drivs privat ska åläggas att
återinvestera överskott.
203
Därför arbetar S-kvinnor för att
204
205
206
207
208
209
210
211
212
213
214
215
216
217
218











Identifiera verktygen för att skapa livsmiljöer som gynnar jämställdhet och jämlikhet.
Skapa öppna och inkluderande närmiljöer och livsmiljöer som gynnar integration.
Öka tillgång till viktiga samhällsfunktioner och naturliga mötesplatser/samlingslokaler.
Skapa trygga och upplysta boendemiljöer.
Kommuner ska ha med jämställdhet som en faktor i planering av nybyggnationer.
Miljonprogrammen ska rustas upp, att lägenheter och närområden renoveras och bättre
möter de boendes behov.
Regeringen tillfälligt ska kunna upphäva kommunala planmonopol och när särskilda behov
finns, kunna uppmana kommuner att bygga fler bostäder.
Inkludera kvinnor i byggprojekt och uppmuntra kvinnor att arbeta i byggsektorn.
Stoppa utförsäljningen av allmännyttan och gynna byggandet och bevarandet av fler
hyresrätter.
Satsa på en fungerande kollektivtrafik och regiontrafik för hela landet.
Investera i välfärden, i skola, barnomsorg och äldreomsorg, för att möjliggöra för kvinnor
att delta i arbetslivet på samma villkor som män.
6
219
3. En jämställd arbetsmarknad
220
221
222
223
224
En könssegregerad arbestmarknad
En jämlik och jämställd arbetsmarknad är en förutsättning för ett samhälle byggt på allas frihet.
Svensk arbetsmarknad är ännu inte jämlik och jämställd. Det finns stora skillnader mellan kvinnor
och män, när det gäller löner, villkor och möjligheter att påverka sin arbetssituation. I hela
samhället är mannen norm och arbetslivet är inget undantag.
225
226
Redan i skolan bryter könsrollerna igenom. Normer för manligt och kvinnligt styr vilka utbildningar
och yrken som väljs av tjejer och killar.
227
228
229
En könssegmenterad arbetsmarknad riskerar att ytterligare befästa könsroller och uppfattningar
om manligt och kvinnligt. På samma sätt befäster den höga arbetslösheten bland utomeuropeiskt
födda kvinnor segregationen i samhället.
230
231
232
233
Arbetsliv och familjeliv
För att nå det övergripande målet om full sysselsättning och för kvinnors ekonomiska
självständighet, behöver kvinnors deltagande i arbetslivet öka. Ett hållbart arbetsliv, med balans
mellan familj, arbete och fritid, är en förutsättning för detta.
234
235
236
Ojämställda familjeförhållanden påverkar arbetsmarknaden. Vid föräldraledighet tar kvinnor ut ca
75 procent av föräldradagarna, under barnets två första år tar kvinnor ut hela 90 procent av
dagarna. Att kvinnor är mer borta från arbetet gör att kvinnor ses som riskarbetskraft.
237
238
Ett jämställt familjeliv är en förutsättning för ett jämställt arbetsliv, därför vill S-kvinnor se en helt
individualiserad föräldraförsäkring.
239
240
Välfärden är en viktig arbetsplats för kvinnor, men också en förutsättning för att kvinnor ska kunna
delta i arbestlivet på samma villkor som män.
241
242
243
244
Vi lever i en könsmaktsordning där kvinnor fortfarande tar huvudansvar för det obetalda arbetet
och är den som idag offrar sitt jobb när välfärden inte räcker till. Välfärdens tjänster i form av
främst förskola och äldreomsorg ger kvinnor möjlighet till förvärvsarbete, även då det finns barn
eller äldre i familjen.
245
246
247
248
Kvinnors arbetsvilkor
Många problem på dagens arbetsmarknad är tydligt kopplade till kvinnors arbetssituation. Kvinnor
har mer osäkra anställningar, oregelbundna arbetstider, delade turer, deltidsanställningar och
ohälsa knuten till jobbet.
249
250
Heltid som norm måste gälla på hela arbetsmarknaden. Allmän visstidsanställning ska avskaffas
som anställningsform och arbetsmiljöfrågor måste uppvärderas av arbetsgivarna.
251
252
253
För att alla ska orka arbeta ett helt arbetsliv måste arbetsgivare verkar för en god arbetsmiljö.
Inom kvinnodominerade yrken är det viktigt att utveckla medarbetarnas egenmakt, rätt till
kompetensutveckling och rehabilitering vid behov.
254
255
256
257
Tillsammans med arbetsmarknadens parter, vill S-kvinnor utveckla ett strukturellt
arbetsmiljöarbete som tar hänsyn till kön, klass och härkomst. Diskrimineringen av kvinnor måste
upphöra oavsett om det avser påtvingat deltidsarbete eller bristande möjligheter att få komma på
en arbetsintervju på grund av sin härkomst.
7
258
259
260
För att på riktigt uppnå en jämställd arbetsmarknad måste vi även få jämställd representation på
ledande positioner. I börsnoterade bolagsstyrelser är bara 19,5 procent kvinnor. Hela lönen och
halva makten måste bli verklighet på hela arbetsmarknaden.
261
262
263
264
Resultatet av en ojämställd arbetsmarknad är att kvinnor har betydligt lägre livsinkomster än män.
Det påverkar också kvinnors pensioner, många kvinnor får idag endast garantipension.
Pensionssystemet som helhet behöver ses över – ingen ska behöva avsluta ett långt arbetsliv som
fattigpensionär.
265
266
267
Välfärden som arbetsplats
En generell välfärd av god kvalitet är en grundsten för S-kvinnor. Det ökar människors frihet och
trygghet och främjar jämlikhet och jämställdhet.
268
269
270
Den demografiska utvecklingen leder till att välfärdens åtagande blir större samtidigt som
konkurrensen om personer i arbetsför ålder ökar. En halv miljon medarbetare behövs till 2023. För
att klara denna rekryteringsutmaning behöver välfärdens yrken och arbetsplatser vara attraktiva.
271
272
273
Offentlig sektor, som styrs demokratiskt, måste vara ett föredöme när det gäller jämställda löner,
arbetsvillkor, arbetsmiljö, kompetensutveckling och karriärmöjligheter. Utan människor som
arbetar i välfärden stannar Sverige.
274
275
276
Ett orosmoln är att kommuner och landsting måste förlita sig till bemanningsföretag för att klara
rekryteringen av anställda. Det får ekonomiska konsekvenser och stor personalomsättning
påverkar även arbetsmiljön.
277
278
279
280
281
Välfärdens yrken inom skolan, vården och omsorgen är tydligt kvinnodominerade
verksamhetsområden. Det är också så kallade kontaktyrken med höga och ökande
sjukskrivningstal, ofta på grund av psykisk ohälsa. Det drabbar både enskilda människor,
verksamheter som får bemanningsproblem och statsfinanserna som påverkas av höga
sjukkostnader.
282
283
284
Sjukskrivningstalen måste ner. Kvinnors sjukskrivningar ökar alarmerande och allt för många
kvinnor går ner i arbetstid för att inte riskera att bli sjuka. Även sjuknärvaron är ett problem. Heltid
ska vara norm, men arbetslivet måste också vara hållbart för att alla ska orka arbeta heltid.
285
286
287
288
Förutsättningarna att vara chef skiljer sig åt inom välfärdens olika sektorer. Exempelvis skiljer sig
antalet underställda markant åt i kvinno- och mansdominerade sektorer. S-kvinnor kräver att
villkoren blir jämställda och att de organisatoriska förutsättningarna för ett gott chefskap
utvecklas.
8
289
290
291
292
293
294
295
296
297
298
299
300
301
302
303
304
305
306
307
308
309
Därför arbetar S-kvinnor för att:













Avskaffa osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män.
Heltid som norm ska vara en lagstadgad rättighet.
Avskaffa allmän visstidsanställning som anställningsform och avskaffa delade turer.
S-kvinnor tillsammans med fackföreningsrörelsen ser över möjligheterna till förkortad
arbetstid.
Hårdare krav på en god arbetsmiljö ställs på arbetsgivaren. Kunskap om genuskunskap och
lönekartläggning ska ingå i arbetsmiljöföreskrifterna.
Socialdemokraterna tar beslut att föräldraförsäkringen ska vara individualiserad senast år
2020.
Lagstiftning för kvotering av börsbolagens styrelser ska ske under mandatperioden.
Uppmuntra elever att välja utbildningar som bryter den könsuppdelade arbetsmarknaden.
En nationell handlingsplan tas fram för kvinnor som länge stått utanför arbetsmarknaden,
med särskild hänsyn till utomeuropeiskt födda kvinnor.
Offentlig sektor ska gå före och säkra goda arbetsvillkor, arbetsmiljön och jämställda löner.
Det finns god introduktion på arbetsplatser inom välfärden, fler karriärvägar och möjlighet
till betald kompetensutveckling.
Mer forskning tas fram kring hur personer som varit sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa
bäst rehabiliteras tillbaka till arbetslivet.
Ge chefer på kvinnligt dominerande arbetsplatser goda förutsättningar och det
administrativa stöd som behövs för att utveckla det goda chefskapet.
9
310
4. Sexuell hälsa är folkhälsa
311
312
Sexuell hälsa är folkhälsa, men trots att vi vet hur viktig sexualiteten är för vårt mående är dessa
frågor sällan prioriterade inom folkhälsopolitiken.
313
314
315
316
317
318
Sexualitet och kön
Normerna kring kön och sexuell läggning har förändrats, inte minst har ett kritiskt perspektiv på
heteronormen tillkommit. Många unga i Sverige har en mer tillåtande attityd till sex, har fler
sexuella kontakter och ibland flera partners samtidigt. Samtidigt har sexualiteten, sexualvanor och
synen på sex förändrats över tid och idag existerar olika parallella, ofta motstridiga, kulturella
normer för kärlek och sexualitet.
319
320
321
Internet och sociala mediers genombrott har fört med sig nya mötesplatser och informationssajter
för kärlek och sexualitet, men även för lättillgänglig och ofta gratis pornografi. Sexuella relationer
har till viss del frikopplats från kärleksrelationer, graviditet och barnafödande.
322
323
324
325
326
327
Den senaste större sexualundersökningen gjordes 1996, så det saknas tillräcklig kunskap om den
sexuella hälsan hos befolkningen. En mindre undersökning gjordes 2013 och den visar att den
sexuella hälsan är kopplad till både klass, kön och ålder. Undersökningen konstaterar bland annat
att svenskar har mindre sex än någonsin och att den sexuella lusten har minskat. Orsaken är ofta
trötthet och stress. Unga tjejer är mer nöjda med sitt sexliv än unga killar och åldern för första
samlaget ligger relativt stabilt över tid på 16,3 år.
328
329
330
HBTQ-personer som grupp har sämre psykisk hälsa. T.ex. har transpersoner betydligt högre risk för
ohälsa och självmord. Det behövs riktade insatser för att komma tillrätta med HBTQ-personers
högre ohälsa.
331
332
333
334
Lust på egna villkor
Det finns seglivade föreställningar om att sexualitet och sexualdrift skulle vara könsbetingat. Det
påverkar värderingar och attityder kring sex. I själva verket är sexualiteten något individuellt och
varierar lika mycket inom som mellan grupperna kvinnor och män.
335
336
337
338
339
Under lång tid har kvinnor fostrats in i en passiv sexuell roll som utgått från mannens njutning,
medan män fostrats in i en aktiv roll. Det finns tydliga tecken på att detta är under förändring och
att unga tjejer och killar idag har sex på mer lika villkor. Den allt större öppenheten för samkönat
sex spelar sannolikt också in i denna värderingsförskjutning. Det är positivt, men samtidigt finns
mycket kvar att göra för att kvinnor ska kunna bejaka sin sexualitet.
340
341
342
343
Att som kvinna ”ta för sig” kan vara förenat med såväl skamkänslor som osäkerhet, eftersom det
går emot föreställningen av den kvinnliga sexualiteten. Det kan också dra på sig fördömanden från
en oförstående omgivning. Det behövs en ny sexuell revolution, som i grunden tar itu med den
skeva synen på sex och sexualitet.
344
345
346
347
348
349
Sexuell hälsa är folkhälsa
Den nationella uppföljningen inom området sexualitet och reproduktiv hälsa är idag fokuserad på
områdena oskyddat sex, tidigt omhändertagande i samband med abort, samt sexuellt våld och
tvång. Det saknas uppföljning som fokuserar på mer hälsofrämjande områden och även kunskap
om sexualitet och tillfredsställande sexliv. Sexualitet behöver bli en självklar integrerad del av
uppföljningen av folkhälsan.
10
350
351
352
353
Sexuell och reproduktiv ohälsa är idag det vanligaste hälsoproblemen bland kvinnor i världen. En
osäker graviditet, förlossning, abort, skadliga seder som t.ex. könsstympning kan innebära livsfara.
Rätten till mödravård, förlossningsvård, preventivmedel, vård och utbildning för att förebygga
sexuell ohälsa, är livsviktig.
354
355
356
357
Rätten till fri abort är avgörande för att kunna bestämma över sig själv och över sin egen kropp.
Hoten mot aborträtten kryper närmare. Abortmotståndarna har bytt strategi från skrämmande
bilder och slagord till en mer smygande juridisk kamp för att urholka aborträtten. S-kvinnor står
upp för aborträtten både nationellt och internationellt.
358
359
360
361
362
Kroppen
Fram tills relativt nyligen trodde man inte att kvinnor drabbades av hjärt- och kärlsjukdomar i
samma utsträckning som män. Det visade sig vara fel. Anledningen till att detta inte upptäckts
tidigare var att forskningen utgick från den manliga anatomin. Det är ett tydligt exempel på
ojämställdheten inom vården som utgår från mannen som norm.
363
364
365
366
Det finns dock fortfarande eftersatta områden vad gäller kunskap om och vård av kvinnokroppen.
Det handlar framför allt om problem och sjukdomar kopplade till kvinnors sexuella och
reproduktiva hälsa, exempelvis endometrios, förlossningsvård och förlossningsskador, inkontinens
och svåra menssmärtor.
367
368
369
Många kvinnor vittnar också om en attityd från vården och omgivning att det är saker som ”hör till
att vara kvinna”. Denna attityd måste bekämpas och kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa
måste tas på allvar.
370
371
372
373
S-kvinnor verkar för att alla sorters kroppar ska synas i det offentliga rummet. Kroppshysterin och
den stress som läggs på kvinnor kring utseende är skadlig. Allt för mycket kraft läggs på destruktiva
tankar och handlingar istället för att förverkliga sig själv. Kvinnors rätt till den egna kroppen måste
också vara rätten till den egna lusten, genom hela livet.
374
Därför arbetar S-kvinnor för att:
375
376
377
378
379
380
381
382
383
384
385
386
387










Tjejers och kvinnors sexualitet ska bejakas på samma sätt som killars och mäns sexualitet.
Sex- och samlevnadsundervisning ska ges av utbildade lärare.
Ungdomsmottagningar ska nå alla oberoende av ekonomi, bostadsort, sexualitet eller kön
med ökad likvärdighet avseende åldersgränser, avgifter och innehåll.
Preventivmedel även utanför läkemedelsförmånen ska vara gratis till ungdomar.
Öka kunskapen om och förbättra vård till kvinnor avseende sexuell och reproduktiv hälsa.
Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) uppvärderas i folkhälsopolitiken.
Värna kvinnors rätt till den egna kroppen och rätten till fri abort.
Välfärdspersonal ska ges bättre kunskap och uppmuntras till större mod att samtala och ge
råd kring sexualitet.
Sexualitet inkluderas i den nationella uppföljningen kring folkhälsa.
En nollvision för förlossningsskador antas och eftervård efter förlossning ska förbättras
genom att skador hittas och behandlas.
11
388
5. Exploatering av kvinnokroppen
389
390
391
Exploatering av kvinnokroppen handlar både om fysisk exploatering i form av trafficking,
prostitution, kvinnoförnedrande pornografi och om psykisk exploatering genom objektifiering och
ouppnåeliga hälsofarliga ideal.
392
393
394
395
396
Objektifiering och exploatering
I ett globaliserat digitalt kommunikationssamhälle som utvecklas snabbt möter vi ständigt nya
utmaningar. Det digitala landskapet har skapat nya mönster och vägar för organiserad brottslighet,
exploatering av kvinnors kroppar och människohandel. Det riskerar att öka acceptansen både för
exploatering, objektifiering och normalisering av hat, hot och våld.
397
398
399
400
Budskapen når fler snabbare, och når även fler yngre än tidigare. När de yttersta konsekvenserna
av ett ojämställt samhälle inte bara gör sig påminda, utan bereds plats i samhället, måste vi
reagera. S-kvinnor står därför bakom kravet på att skärpa reglerna för diskriminerande och
exploaterande reklam och marknadsföring.
401
402
403
404
405
I takt med ett förändrat konsumtions- och kommunikationssamhälle måste även lagstiftningen
utvecklas och bevaka behov av ny reglering. Kunskap om att motverka exploatering är en
förutsättning för detta. Ett exempel är lagar som införts i några länder, som förbjuder modeller
med för lågt BMI, för att inte reproducera osunda kroppsideal och motverka sjukdomar som
ätstörningar.
406
407
408
409
410
Retuscherade och manipulerade bilder skapar ouppnåeliga ideal som är skadliga – det påverkar
inte minst ungas självbild och hur de värderar sin kropp. Det kan leda till ökad utseendefixering,
ätstörningar, träningshysteri eller osunda kostvanor och levnadsmönster. Svenska
marknadsföringslagen omfattar inte manipulering av bilder på människokroppen, vilket vi tycker
bör ses över.
411
412
413
Pornografi och människohandel
Porrindustrin och sexhandeln handlar om maktförhållanden och ekonomiska intressen, det är
nästan aldrig ett frivilligt val. Ekonomisk utsatthet och patriarkala normer är starkt styrande.
414
415
416
417
Att kvinnokroppen går att köpa befästs ständigt inom pornografin. Även om det existerar
normkritisk pornografi så är porrindustrin starkt präglad av den maktordning som överordnar män
och underordnar och nedvärderar kvinnor, samt av de traditionella normerna kring kön och
sexualitet.
418
419
420
421
Den globala handeln med kvinnors kroppar är idag en mångmiljardindustri som inte bara tar sig
uttryck genom gatuprostitution, bordeller och sexklubbar utan också genom barn- och
vuxenpornografin. Flera decenniers forskning visar en mängd skadeverkningar på grund av den
kommersiella pornografin.
422
423
424
425
426
427
Nej till sexköp
S-kvinnor var drivande i införandet av den svenska sexköpslagen som kriminaliserar den som
köper, eller försöker köpa sex. Lagen är viktig för att förebygga och bekämpa prostitution och
människohandel. Den skapar hinder för organiserad sexhandel och även om prostitution
fortfarande finns i Sverige är effekten tydlig om vi jämför med länder som legaliserat sexköp. Där
växer stora bordellverksamheter fram utan att man kommer till bukt med den svarta sexhandeln.
12
428
429
430
Lagen har också en normerande effekt – den visar att vi inte accepterar handel med
människokroppen. Digitalisering och ett öppnare Europa har gjort att handeln ändå ökat i Sverige,
men det är tydligt att handeln i Sverige hade varit betydligt mer omfattande utan en sexköpslag.
431
432
433
434
Kunskaper om prostitution ökar i samhället, men samverkan mellan olika instanser t.ex.
socialtjänsten och hälso- och sjukvården behöver blir bättre, oftast behövs hjälp från flera.
Personer som vill lämna prostitution ska få stöd och alla grupper ska inkluderas. Åtgärder som
bättre inkluderar HBTQ-personer är till exempel viktigt.
435
436
437
Idag är straffet för sexköp böter eller max ett års fängelse. S-kvinnor anser att straffet är för lågt.
Väldigt få lagförs för sexköp, det är en brottslighet som måste prioriteras högre och kräver mer
resurser.
438
439
440
Våldtäkts- och sexualbrott
Mer än var tionde kvinna i Sverige har blivit utsatt för oönskade sexuella kontakter och ungefär
100 kvinnor blir våldtagna, varje dag, enligt Brottsförebyggande rådet.
441
442
443
444
För att en sexuell handling ska definieras som våldtäkt krävs idag att förövaren använder hot, våld
eller utnyttjar en person i hjälplöst tillstånd (som t.ex. är berusad). S-kvinnor menar att
våldtäktslagstiftningen måste omkonstrueras. Sex ska utgå från samtycke och oaktsamhetsrekvisit
måste införas. Alla sexuella kontakter måste bygga på frivillighet.
445
446
447
Nolltolerans ska gälla alla former av sexuella trakasserier. Vi får aldrig acceptera eller normalisera
att kvinnors livsutrymmen begränsas för att andra tar sig rätten att ta för sig av deras kroppar,
varken i de privata eller offentliga rummen.
448
449
450
451
S-kvinnor ser också att det är viktigt att offret prioriteras och respekteras genom hela
rättsprocessen och får rätt stöd. Att alla som anmäler en våldtäkt får ett målsägandebiträde är ett
första steg. Kunskapen om sexbrott behöver stärkas för alla delar, såväl inom vårdkedjan som i
hela rättsväsendet.
452
453
454
455
Våld i nära relationer
De som utsätts för våld ska särskilt skyddas. Enligt nationellt centrum för kvinnofrid har mer än var
tionde kvinna i Sverige utsatts för våld i en nära relation. Varje år mördas ungefär 20 kvinnor av en
man i en nära relation. Mord som nästan alltid föregåtts av hot och våld som inte stoppats.
456
457
458
459
Vi måste både skydda offren och förebygga våldet. Att arbeta med manlighets- och
maskulinitetsnormer samt värderingsfrågor är oerhört viktigt och måste genomsyra hela
samhället, inte minst skolan. Vi måste lära våra barn från dag ett att ha sunda värderingar och
respekt för individer oavsett kön.
460
461
462
463
464
465
Landets kvinnojourer uppger att de varje dag tvingas neka kvinnor hjälp på grund av plats- och
resursbrist. Så har situationen sett ut i många år. Regeringen har ökat de anslag som
kvinnojourerna kan söka, men verksamheten säkras inte eftersom den inte garanteras långsiktig
finansiering. Att kommunerna har en tydlig handlingsplan och ansvarstagande för frågorna är
också helt avgörande. Skillnaderna är stora mellan hur landets kommuner prioriterar
kvinnofridsfrågorna.
466
467
Hedersbrott är också en viktig utmaning. Vi måste öka kunskapen om hedersproblematiken. Alla
instanser, från skola till socialtjänst till vården, måste ha rätt redskap för att identifiera, bemöta
13
468
469
och bekämpa hedersbrott. Att införa hedersbrott som egen straffskärpning är att lyfta fram det
särskilda motivet som ligger till grund för dessa brott och att ta dem på allvar.
470
471
472
473
474
475
Surrogatmödraskap
Surrogatmödraskap är inte lagligt i Sverige. Kommersiellt surrogatmödraskap, där en kvinna
betalas för att bära någon annans barn, är förbjudet och alla initiativ till detta ska motverkas.
Altruistiskt surrogatmödraskap, där en kvinna bär någon annans barn utan ersättning är också
olagligt i Sverige, en utredning som nyligen avslutades föreslår att Sverige inte ska legalisera
altruistiskt surrogatmödraskap.
476
477
478
S-kvinnor säger nej till alla former av surrogatmödraskap. Utifrån en människovärdesprincip ska
ingen människa betraktas som ett medel för en annan människas behov och handel med
människors kroppar är aldrig acceptabelt.
479
480
481
482
483
Kunskapsbristerna på området är stora och gränserna mellan altruistiskt och kommersiellt
surrogatmödraskap är också otydliga. Det går aldrig att garantera att inte altruistiska arrangemang
sker utan någon form av ersättning och därmed övergår i kommersiella arrangemang. Vi bedömer
också att riskerna, inte minst de medicinska, är för stora och att hänsyn måste tas till hur
surrogatmödrar påverkas, fysiskt, psykiskt, socialt och ekonomiskt.
484
Därför arbetar S-kvinnor för att:
485
486
487
488
489
490
491
492
493
494
495
496
497
498
499
500











Motverka alla former av exploatering och objektifiering av kvinnokroppen.
Skärpa regleringen kring sexistisk och diskriminerande reklam och marknadsföring.
Kunskapen om sexköp och prostitution ska öka och samverkan förstärkas mellan olika
samhällsinstanser.
Svenska sexköpslagen ska undantas från dubbel straffbarhet och gälla även för sexköp
utomlands.
Nolltolerans mot sexuella trakasserier antas.
Skärpta straff för sexualbrott. Våldtäktslagstiftningen måste innefatta samtycke och
oaktsamhet.
Sexbrottsutredningar ska prioriteras och alla som anmäler en våldtäkt ska få
målsägandebiträde.
Öka kunskapen om sexbrott och våld i nära relationer inom hela rättsväsendet.
Säkerställa långsiktig finansiering av landets tjej- och kvinnojourer.
Hedersbrott införs som straffskärpning och att hedersbrott och barnäktenskap motverkas
både i Sverige och utomlands.
Förbjuda surrogatmödraskap.
14
501
6. Internationell solidaritet
502
503
S-kvinnors har en lång tradition av internationellt solidaritets- och fredsarbete. Vi är övertygade
om att det är grunden för att hantera även dagens oroväckande utveckling i världen.
504
505
Vi ser hur högerregeringar i Europa urholkar kvinnors rättigheter, hur krig och klimatförändringar i
världen drabbar kvinnor och driver dem på flykt.
506
507
508
Kvinnors ekonomiska och politiska egenmakt är långt ifrån en självklarhet, fastän samhällena och
världssamfundet skulle tjäna på ökad jämställdhet, minskad fattigdom och ökad ekonomisk
tillväxt.
509
510
511
Internationellt samarbete
Kvinnokampen kan bara vinnas genom internationellt samarbete med andra organisationer och
civilsamhället.
512
513
Ett viktigt verktyg i kampen för kvinnors rättigheter är FN:s Kvinnokonvention, som måste
inkorporeras i svensk lagstiftning.
514
515
I FN:s nya utvecklingsmål ”Agenda 2030” finns flera jämställdhetsmål, som S-kvinnor kämpar för
att alla världens länder ska nå senast 2030.
516
517
518
S-kvinnors tar även fortsättningsvis avstånd mot ett svenskt medlemskap i militäralliansen NATO.
För oss är det självklart att det är vi svenskar ska bestämma över vårt land och reglerar ramarna
för våra internationella samarbeten.
519
520
521
522
523
Kvinnors deltagande ger varaktig fred
Forskning visar att könsperspektiv, kvinnors deltagande i fredsprocesser och konflikthantering gör
strävan mot fred och demokrati. En förändrad syn på säkerhetspolitiken innebär att omvärdera
begreppet säkerhet genom att analysera vem den är till för. Nationell säkerhet från externa
militära hot missar den viktigaste säkerhetspolitiska aspekten: mänsklig säkerhet.
524
525
526
527
De främsta hoten mot människors grundläggande rättigheter och säkerhet är globala: fattigdom,
samhällens sårbarhet, sjukdomar och epidemier, klimatförändringar, sexuellt våld och terror.
Genusperspektiv och kvinnors deltagande är en viktig del för att kunna hantera de hot vi står inför
och förebygga katastrofer.
528
529
530
Kvinnors deltagande leder till ökad effekt i strävan efter fred, säkerhet och mänskliga rättigheter
och främjar försonings- och återuppbyggnadsprocesser efter krig. Forskning visar på samband
mellan samhällens jämställdhet och minskad våldsbenägenhet och korruption.
531
532
533
534
535
Därför måste FN:s agenda för kvinnor, fred och säkerhet, säkerhetsrådsresolutionen 1325,
implementeras i det globala förebyggande arbetet. Nationella handlingsplaner ska synliggöra och
stärka kvinnors deltagande, makt, inflytande, säkerhet och åtnjutande av sina mänskliga
rättigheter, både före och efter konflikter. Krav på genusrådgivare ska gälla vid utlandsmissioner, i
flyktingläger och i arbetet med att återuppbygga samhällen.
536
537
538
539
Fredsavtal som inte tar hänsyn till kvinnors perspektiv eller deltagande, ska inte vinna respekt från
omvärlden eller Sverige. FN och andra internationella organ som beslutar om fred och säkerhet
skall ha jämn representation av kvinnor och män. Fler kvinnor behöver synas som ledare och
förebilder på höga positioner.
15
540
541
542
543
Det sexuella våldet måste upphöra
Idag är det farligare att vara kvinna än att vara soldat i krig. Det sexuella våldet i konfliktområden
rör sig inte om enskilda övergrepp, utan om en systematiserad krigsföring som slår sönder
kvinnors liv och hela samhällen – om det så är i Syrien, Irak, Sudan eller Kongo.
544
545
546
547
Sexuellt våld i krig uppmärksammades under konflikterna i Bosnien och Rwanda på 90-talet. Det
systematiska sexuella våldet ansågs först vara en oundviklig konsekvens av krig, av mäns oförmåga
att kontrollera antingen sin omättliga lust eller sitt bestialiska beteende i allmänhet, vilket setts
som en följd av krigets avsaknad av normer och regler”.
548
549
550
551
552
Men diskussionerna om orsakerna till det sexuella våldet har förändrats. Idag vet vi att det
sexuella våldet utförs strategiskt eller taktiskt. Syftet varierar med konflikterna. Det kan vara att
utrota en etnicitet som under folkmordet i Rwanda genom att fördärva kvinnors fertilitet eller i
syfte att ”smutsa ner” och ”skämma ut” först och främst offren, men även deras familjer som ses
som oförmögna att skydda ”sina” kvinnor.
553
554
555
556
Den svenska utrikespolitiken behöver ett helhetsgrepp, stoppa den patriarkala krigskulturen,
återuppbygga säkra fungerande rättsstater, minska fattigdom och uppfylla grundläggande krav på
skola och utbildning. Kvinnor och kvinnoorganisationer måste delta aktivt i arbetet med att
formulera behov och åtgärder, det är avgörande för förändringsarbetet.
557
558
559
560
561
562
563
Gör biståndet jämställt – hälften ska gå till kvinnor
Det finns en bred enighet om att jämställdhet är avgörande för minskad fattigdom och att
biståndet därmed ska riktas mot insatser som främjar jämställdhet. I detta sammanhang är det
även viktigt att SRHR-frågor prioriteras. Det handlar både om rättvisa och om att satsningar på
kvinnor ger resultat. Om det internationella biståndet fördelades lika mellan kvinnor och män
skulle världens fattigdom minska, kvinnor skulle få betydligt bättre möjligheter att förändra sina
liv. Det gynnar alla. Därför driver S-kvinnor kravet på ett jämställt bistånd.
564
565
566
567
Internationellt fackligt samarbete
Allas rätt till arbete och inkomst som det går att leva på är grunden för jämställdhet. Kvinnor har
idag en underordnad ställning i arbetslivet såväl i Sverige som i övriga världen, vilket vi aldrig kan
acceptera. Kvinnokampen är en viktig del av kampen för mänskliga rättigheter.
568
569
570
571
Socialdemokratin och fackföreningsrörelsen måste fortsätta verka tillsammans med föreningar och
arbetsplatser, för att bygga demokratiska system, som respekterar mänskliga rättigheter i
arbetslivet, i alla länder. Det gäller även problemen med organiserad människohandel, där kvinnor
utnyttjas särskilt.
572
573
574
Vi står bakom de åtta grundläggande ILO-konventionerna om fri förenings- och förhandlingsrätt,
mot barnarbete, slav- och tvångsarbete, mot diskriminering och för jämställda löner och sociala
minimirättigheter för löntagare i hela världen.
575
576
577
578
ILOs unika kompetens för främjande av rättighetsutvecklingen i det internationella arbetslivet blir
allt viktigare i en global världsekonomi. För att säkerställa en social dimension av globaliseringen
måste ILOs status höjas, deras arbete bör respekteras och främjas internationellt, av regeringar
och andra internationella organ.
16
579
580
581
OECD och ILOs uppförandekoder för multinationella företag är idag bara frivilliga. Genom att
stärka statusen hos dessa instrument kan vi skapa möjligheter att påverka och förbättra villkoren
för arbetare världen över.
582
Därför arbetar S-kvinnor för att:
583
584
585
586
587
588
589
590
591
592
593
594
595
596









Sverige förblir militärt alliansfritt.
Sverige ska inte söka medlemskap i militäralliansen NATO.
Sverige ska inkorporera Kvinnokonventionen i svensk lagstiftning
Skapa bindande regler för företagens uppträdande internationellt.
FN:s agenda för kvinnor, fred och säkerhet, även kallad säkerhetsrådsresolutionen 1325,
ska implementeras i det globala förebyggande arbetet.
Målet om minst 50 procent kvinnor på alla nivåer i beslutsprocesser för fred och säkerhet
ska efterlevas och FN och andra internationella organ som beslutar om fred och säkerhet
skall ha jämn representation av kvinnor och män.
Fördöma alla former av sexuellt våld i krig och konflikt enligt FN-resolutionerna 1820 och
1960.
Genusrådgivare ska finnas med på utlandsmissioner, flyktingläger och i processer att
återuppbygga samhällen.
Minst hälften av det svenska biståndet ska gå till kvinnor.
17
597
7. Kvinnor och migration
598
599
600
601
602
Migration
Människor har flyttat på sig i alla tider. Det är ett historiskt faktum och det kommer knappast att
avta eller försvinna. Enligt Världsbanken fanns 2015 cirka 250 miljoner internationella migranter.
De allra flesta har migrerat för att arbeta, oftast i samma region eller i länder med relativt lika
välståndsnivå.
603
604
605
Det kommer ofta i skymundan att hälften av världens migranter är kvinnor. Länge har kvinnors
migration setts som en effekt av (deras) mäns migration, det stämmer inte. Kvinnor migrerar ofta
på egen hand och med egna motiv, framför allt vid arbetskraftsmigration.
606
607
608
609
610
611
Att migrera för att arbeta utomlands kan vara en chans för kvinnor att öka sin självständighet och
frigöra sig från begränsande strukturer. Samtidigt finns stora risker för exploatering och
utnyttjande. Många av kvinnorna arbetar med hushållsarbete, med ytterst dålig garant för bra
villkor. Rättigheter och regleringar för arbetskraftsmigration måste stärkas. Facklig-politisk
samverkan är viktigt, inte minst globalt och bilateralt. Sverige bör ratificera FN:s konvention om
migrantarbetares rättigheter (CMW) och arbeta för att andra EU-länder gör detsamma.
612
613
614
615
2015 befann sig rekordmånga människor på flykt undan förföljelse, krig och förtryck, omkring 60
miljoner enligt UNHCR. Den stora majoriteten befinner sig på flykt inom det egna landet eller i
flyktingläger i närområdet, en liten andel tar sig också vidare till andra regioner och kontinenter,
som EU.
616
617
618
619
620
621
622
Den pågående flyktingsituationen har blottlagt stora brister i såväl EU:s som olika länders och
regioners flyktingpolitik och mottagande. Det internationella samfundet måste göra stora
ansträngningar för att komma åt orsakerna till flykt, för att hantera flyktingmottagandet värdigt
och ha beredskap för att antalet flyktingar ökar. Inte minst på grund av katastrofer och konflikter
orsakade av klimatförändringarna. Det behövs globalt, regionalt och nationellt ansvarstagande för
att säkra asylrätten och förhindra den pågående urholkningen av asylsökandes rättigheter. I detta
arbete ska Sverige vara ett föregångsland.
623
624
625
Det behövs ett ökat feministiskt fokus i flyktingpolitiken, som uppmärksammar kvinnors särskilda
utsatthet på flykt och stärker bedömningar av kvinnors skyddsskäl. Vi behöver också stärka arbetet
för HBTQ-personer på flykt, deras behov av skydd måste värnas.
626
627
628
629
630
631
Mottagande och etablering
I linje med internationell rätt och den moraliska övertygelsen hos de allra flesta har Sverige åtagit
oss att ta emot människor i behov av skydd. Det är vad asylrätten går ut på. Men människor som
kommer till Sverige som skyddsbehövande ska också ges möjligheter att här bygga ett liv – ett
hem. Därför måste det också finnas system för ett värdigt mottagande, att olika
samhällsfunktioner ger människor rätt förutsättningar.
632
633
634
635
Diskussioner om etablering eller integration är ofta fokuserade på resultat i termer av
sysselsättning och ekonomi. S-kvinnor vill understryka vikten av en värderingsmässig grund för
integration – tron på ett samhälle där alla människor ges makt över sitt eget liv och
samhällsutvecklingen. Alla människor i Sverige ska kunna känna sig hemma, trygga och fria.
636
637
638
En generell välfärd är en förutsättning för ett jämlikt samhälle, där varje individ frigörs från
ekonomiskt beroende av andra och kan välja sitt eget liv. Det har varit en nyckel för kvinnors
frigörelse i Sverige. Alla förslag om inskränkningar av den generella välfärden måste starkt avvisas.
18
639
640
641
642
643
644
En generös flyktingpolitik behöver ett mottagningssystem som kan anpassas till snabba
förändringar i antal asylsökande. Vi har ett relativt välfungerande mottagande men har också
kunnat se hur vissa samhällsfunktioner blivit väldigt ansträngda när antalet asylsökande ökat
snabbt. En nyckelfaktor för att skapa ett bättre mottagningssystem och stärka legitimiteten för
flyktingmottagande är en bättre fördelning mellan kommunerna. En ny lagstiftning är på plats
sedan 2016 men detta arbete måste fortsätta.
645
646
647
648
649
650
En ordning som ger bättre planeringsförutsättningar för kommunerna, t.ex. för skolan, måste
etableras. En viktig del är att öka statens egen boendekapacitet, för att minska behovet att
upphandla boenden med tveksam kvalitet till dyra priser. EBO-lagen som ger asylsökande rätt till
ersättning för boende de ordnat på egen hand måste ses över för att garantera en värdig
boendesituation och minska segregationen, utan att förvägra människor rätten att själva påverka
sitt boende och sin bostadsort.
651
652
653
654
655
656
Barn som kommer till Sverige ska så snabbt som möjligt börja skolan och få stöd på den nivå de
befinner sig. Tiden nyanlända barn går i förberedelseklass ska vara så kort som möjligt, så att de
snabbt kommer in i ordinarie klasser. För att klara av skolsituationen även i mindre kommuner,
bör fjärrundervisning ökas och förenklas. Det gäller också för SFI, som även i övrigt behöver göras
mer tillgänglig och flexibel. Det kräver ett resurstillskott till kommunerna men också ökade krav
från statens sida.
657
658
659
För att effektivisera SFI bör undervisningen kunna ges redan under ansökningstiden, för att snabba
på inlärningen och göra väntetiden för asylsökande mer meningsfull. SFI bör också kunna läsas
under föräldraledighet, för att framför allt hjälpa kvinnor i etableringsprocessen.
660
661
662
663
664
665
666
667
Nyanländas utbildning och erfarenheter måste tas tillvara. Att människor så snabbt som möjligt får
en egen inkomst och får vara med att bidra till den ekonomiska utvecklingen är lönsamt för hela
samhället. Många vuxna har kunskaper och yrkesfärdigheter som den svenska arbetsmarknaden
har stora behov av. Samtidigt har många en svag utbildningsbakgrund och svårt att ta sig in på den
svenska arbetsmarknaden. Etableringsinsatserna måste därmed täcka in allt från validering av
akademiska meriter till alfabetisering och grundläggande kunskapsuppbyggnad. Samverkan mellan
olika myndigheter behöver förbättras och etableringsinsatser planeras och genomföras i längre
sammanhållna kedjor.
668
669
670
671
Särskilt svårt att slå sig in på arbetsmarknaden har kvinnor. Samtidigt domineras de särskilda
insatser som görs för nyanlända, som instegsjobb, av män. En strategi för att bryta denna
dominans bör tas fram för att få ut fler kvinnor i arbetslivet i såväl den offentliga som den privata
sektorn.
19
672
Därför arbetar S-kvinnor för att:
673
674
675
676
677
678
679
680
681
682
683
684
685
686
687
688
689
690
691
 Stärka rättigheter för arbetskraftsmigranter och skapa tydligare internationella regleringar för
arbetskraftsmigration.
 Sverige ska ratificera FN:s konvention om migrantarbetares rättigheter (CMW).
 Säkra lagliga vägar att söka asyl i Sverige och EU och verka för ett ökat globalt ansvarstagande
för människor på flykt via vidarebosättning.
 Prövningen av asyl ska ske i enlighet med internationell rätt.
 Uppmärksamma utsattheten för kvinnor och HBTQ-personer på flykt och uppvärdera deras
specifika skyddsskäl.
 Permanenta uppehållstillstånd ska vara norm vid uppehållstillstånd på skyddsgrund.
 Personer som fått uppehållstillstånd på skyddsgrund ska ha rätt till familjeåterförening.
 Statens boendekapacitet för nyanlända ska byggas ut.
 EBO-lagen ska göras om utan att förvägra människor rätten att påverka sitt boende.
 Möjligheterna till fjärrundervisning ska utökas.
 SFI ska kunna ges redan under ansökningstiden på anläggningsboenden.
 SFI ska kunna läsas under föräldraledighet.
 Individualiserade etableringsinsatser ska kunna planeras och genomföras i längre sammanhållna
kedjor.
 En särskild strategi tas fram för att eliminera den manliga dominansen inom stödsystem såsom
instegsjobben.
20