Ekonomi och företagande i
ett historiskt perspektiv
HFÖA 86
Ekonomprogrammet
Linköpings universitet
HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890
1
Föreläsningarna och hur ni kan läsa S/O
1800 -
Schön. L, (ss.11 - 37;
Olsson, U. (ss. 49
1890
50- 206)
61)
1890 -
Schön. L, (ss.207
1940
365)
1940 -
Schön, L., (ss. 366
2000
517)
-
Olsson, U. (ss. 61
-
-
87)
-
Olsson, U. (ss. 87
-
109)
HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890
2
Europa 1800-tal
n
UK och Tyskland Europas viktigaste
industrinationer
q
q
q
q
q
q
Industrialismens definitiva triumf
Förändrade radikalt livs- och arbetsvillkoren
Olika i olika regioner och nationer
Vissa l änder mer eller mindre efter
Moderate backward och extremely backward
Någonstans däremellan finner vi Sverige
HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890
3
1
Europa – 1800-tal
n
Befolkning
q
q
q
q
q
q
q
q
Stagnerade perioden 1600-1750
Steg till 200 år 1800 (världen 900)
1900 (400m) (världen (1600)
Europas egna jordbruksresurser var en hämsko
Nyodlingar och ökad produktivitet i jordbruket
Gödning, mer vetenskaplig teknik, nya grödor etc.
Billigare transporter möjliggjorde förflyttning
Inhemsk och internationell
HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890
4
Folkomförflyttningar internationellt
n
Emmigration
q
q
q
q
q
q
q
60 milj. l ämnade Europa mellan 1815-1914
45 till USA; 5 till Kanada; 12-15 Argentina,
Brasilien; Resten Australien, Sydafrika.
Migrationen var också betydande inom Europa
Den interna migrationen var mer grundl äggande
för 1800-talets ekonomiska utvecklingsprocess
Viktiga regionala förskjutningar
Särskilt städernas tillväxt
År 1850 bodde 50 % av engelsm ännen i st äder
HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890
5
Teknikens utveckling och spridning
n
Epokgörande innovationer (Simon Kuznets)
q
q
q
Sjöfartsteknik och relaterad annan teknik (1500tal) möjliggjorde upptäckter (Amerika) och
sjövägen till Indien, Kina.
”De två största och betydelsefullaste händelserna
i människans historia” (Adam Smith)
Hade stora politiska, ekonomiska och kulturella
effekter
HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890
6
2
Epokgörande innovationer
n
”En utvidgad tillämpning av vetenskap på den
ekonomiska produktionens problem ”
q
q
Uppfinnande hantverkarens epok (1700-tal)
Därefter kom vetenskapliga teorier alltmer att
utgöra grund för produktionsprocesser,
(elektricitet, optik, organisk kemi, metallurgi,
kraftproduktion, jordbruk)
HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890
7
Tekniken
n
n
Utvecklingsblock – kombinationer av
innovationer, entreprenörer, kapital
Ofta centrerade kring en kraftkälla och ett
transportnät – som ånga, järnvägar, bilar och
dylikt
HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890
8
Teknologiska innovationer under 1800talet
n
n
n
n
n
n
n
n
n
n
n
n
n
Pathbreaking innovations – ångmaskinen
Nya produktionsprocesser inom j ärnhantering
Det billiga st ålet
Kombinationer av ånga och stål
Järnvägen – lokomotiv, r äls, etc.
Steamships ers ätter sailships
Elektricitet, ljus och kraft
Kraftverk, turbiner och elledningar
Automobilen
Läkemedel
Kemisk-teknisk industri
Verkstadsindustri – snilleföretag
Jordbruksmaskiner
HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890
9
3
Varför alla dessa innovationer under ett
sekel?
Varför så markant skillnad?
n Marknad och kapital – en växande marknad
ger möjligheter att finna avkastning på
investeringar och uppfinningar.
n Liberalisering och äganderätt – rätten att
uppfinna och m öjligheter att tillgodogöra sig
vinster genom näringsfrihet och
marknadsorientering
HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890
10
Faktorer bakom ekonomisk tillväxt
n
Produktionsfaktorer
n
Produktionsförhållanden
n
Institutionella förhållanden
n
Teknologisk nivå och förändring
n
Relativprisförändring
n
Förhållande Marknad -Stat
HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890
11
Produktionsfaktorer
n
Produktionsfaktorer – mängd, storlek –
teknologisk utveckling, transportmöjligheter,
marknad. (ex. svensk järn och trävaror)
HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890
12
4
Produktionsförhållanden
n
Produktionsförhållanden – relationen på
arbetsmarknaden, i organisationer.
Familjeföretag eller Aktiebolag. Personligt eller
professionellt.Tvång el. frihet
HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890
13
Institutionella förhållanden
n
Institutionella förhållanden – olika nivåer,
formella och informella (lagar, förordningar,
branschregler, normer, konventioner). Religiösa,
ekonomiska och sociala restriktioner eller
institutioner som styr människors vardag.
HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890
14
Teknologi
n
Teknologisk nivå och förändring – tekniken
förändras successivt och ibland i språng. Ofta
förknippad med R & D samt skola och
vetenskap.
HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890
15
5
Relativpriser - förändring
n
Relativprisförändring – en slags motor för
förändring vid sidan av teknologi och
smakförändring (preferensförskjutning).
Förh ållande mellan faktorpriser förändras vilket
förändrar de ovan nämnda faktorerna.
HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890
16
Marknad - stat
n
Förhållanden Marknad-Stat – olika
förhållanden under olika tider och i olika
länder.Vad sker på marknaden och vad ska
staten ha ansvar över? Exempelvis
Kapitalmarknaden och investeringsbeslut?
HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890
17
Sverige och utveckling under 1800
n
n
n
n
En ny ekonomisk tillväxt – varaktig tillväxt där
produktionen ökade snabbare än befolkningen
Fortlöpande innovativ verksamhet inom ett brett
utvecklingsblock med jordbruket i centrum
En marknadsekonomi i samspel mellan jordbruk och
industri – behov av ökade transporter
Jordbrukets kommersialisering, industrialiseringen
och hemmamarknadens utveckling – tre viktiga
utvecklingsm önster under 1800-talet
HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890
18
6
Från 1800-1890 omvandlas Sverige i
grunden
Jordbrukets omvandling - En agrar revolution
Från land till stad
n Skiftesreformer – lösa upp byorganisationer, tegar
slogs samman
n Incitament att producera överskott
n Stigande priser på säd och havre (stora och sm å
gårdar)
n Nyodlingar, nya redskap infördes och nya grödor –
bidgrog till att öka arbetets och jordens produktivitet
n Växande befolkning på landsbygd ger snabbt
växande underklass på landsbygden
HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890
19
Fler hushåll involverade i ekonomin
Hushållsindustri
n Produktion i hemmen
n Kapitalisten st år för r örligt kapital
n Arbetaren står f ör fast kapital
Reformer och f örändringar p å landsbygden
n Ägander ätter för ändras p å landsbygden
n Jordägare och obesuttna
n Befolkningsökning p å landsbygd till
n Följd av ökad produktivitet och produktion
n Man flyttar under året och tar anställning på andra håll
HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890
20
Förändringar på landsbygden
n
n
Detta leder till större
grupper egendomslösa
– som blir lediga för
arbete i industrin
Det ger fler större gods
med stark koppling till
kapitalistiska idéer, och
med incitament att
skapa överskott för
investeringar och
reallokeringar
HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890
21
7
Svensk industrialisering
Några Allmänna orsaker
n En framväxande internationell marknad – stark tillväxt på
handelns omr åde. 16 ggr växte den internationella handeln
n Sverige liksom andra l änder kunde dra f ördelar av att England
gick före – det g ällde teknik, kapital, kunnande, marknader etc.
n Agrar revolution f öreg år den industriella – kommersialisering –
produktivitetsökning, marknadsekonomireformer
n Utbudssidan – ny teknik (arbete ersätts med kapital),
urbanisering (arbete och levnadss ätt), entreprenör (kombinerar
kapital och arbete). En livlig aktivitet i f öretagande.
n Efterfr ågesidan – befolkningstillväxt och stigande per capita
inkomst, nya konsumtionsmönster och s ätt att leva i stort
HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890
22
Svensk ekonomisk historia
Ulf Ohlsson – ”Industrilandet”
Lennart Schön – En modern svensk ekon. historia
Schön kap 1.,
n Järnvägsbyggandet och den vidgade industrialiseringen kap. 3 (ss.
123-148, 201-206),
n Industrisamhällets genombrott 1890-1930 kap. 4 (ss. 220-246, 259263, 287-296, 304-310)
n Industrisamhällets höjdpunkt 1930-1975 kap 5 (327-358, 375 -418)
n Svensk ekonomi i kris och omvandling sedan 1970-talet kap 6 (s.
468-508)
HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890
23
Periodiseringen av den svensk industriella epoken
n
n
n
n
1800-1890 Förberedelse f ör take-off
1890-1920 En genombrottsfas
1920-1960 En mognad i olika stadier
1960-2000 En period av postindustriella tendenser
HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890
24
8
Effekter av industrialisering
Stadsbefolkning
1800
1965
10 %
62 %
Livslängd
1820
1990
35 år
78 år
Längd m. 18 -20 år
1800
1990
167 cm
180 cm
Läskunnighet
1800
1990
82 %
99 %
Jordbruksbefolkning
1860
1990
67 %
3%
HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890
25
Effekter av industrialisering
Sysselsättning för olika sektorer
År
1870
1910
1950
1980
Jordbruk
71
49
20
5
Industri
20
26
41
30
Tjänstesektor
9
25
39
65
HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890
26
Industritillväxtens förutsättningar
n
n
n
n
n
n
n
Läskunnighet – impoverished sophisticate
Folkskolan och dess betydelse generellt
Industrialiseringens förutsättningar
Marknader, kapital och arbetare
Även kunskap
Obstacles to growth
Prerequisites for growth
HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890
27
9
Vad föregick industrialisering
Det ekonomiska planet
n Jordägandet f örändrades och en snabb befolkningstillväxt
n Nya akt örer tr äder fram i ekonomi och politik – liberaler som
förespr åkar förändringar och n äringsfrihet
n Tidningar – Aftonbladet 1832 ( Hjerta), Dagens Nyheter 1864,
Stockholms -Tidningen 1889
n En kumulativ process – allt fler involverade och allt fler vill förändring
– växande incitament för individ och f ör landet
n Kommersialisering av aktiviteter, en framväxt av en hemmamarknad
n Framväxt av marknader inhemskt och i utlandet ( varu, kapital,
tjänste)
n Avvecklandet av skr åväsende och gamla seder och normer
n Ökad produktivitet i jordbruk
HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890
28
Tillväxtens villkor
n
Produktionsresurser
q
n
q
n
Naturresurser, land, kapital, arbete,
Befolkning, demografi
Åldersstruktur, ö kningstakt, humankapital
Teknologin
q
q
q
Kumulativ, bygger vidare på tidigare framsteg
Mycket beroende på institutionella villkor
Anpassningsbarhet och attityder i samhället och
hos befolkningen
HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890
29
Sverige – förutsättningar för tillväxt
Prerequisites for growth
Naturresurser, befolkning
n
Stora naturresurser
n
Svårtillgä ngliga
n
Snabbt växande befolkning – mat - och markpriserna stiger
Obstacles to growth
Kraftigt efter i ekonomisk utveckling
n
Beh övde stora mä ngder kapital fö r investeringar
n
i infrastruktur – transport, finansiell sektor.
n
Beh övde dä rför låna utomlands och bygga upp en finanssektor med banker
n
Beh övde även en internationell marknad att sälja sina produkter på
Obstacles to growth – prerequisites for growth
Järnvä garna både gav föruts ättningar fö r tillväxt och var sjä lva en verksamhet kring vilket
kapitalmarknaden vä xte fram, liksom trävaruindustrin
HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890
30
10
Exportindustrins decennier 1850-1879
n
n
n
n
n
n
England sänker tullar 1840
Från bonds ågar till exportsågverk
Staten delar ut skog till bönder
Nya ägare till skogen - skogsbolagen
Sågade trävaror – störst 1870
Älvmynningarna som bäddar för kapitalism
HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890
31
Exportindustri 2
n
n
n
n
n
n
Järnindustrin stod ständigt inför rationalisering och nya
produktionsmetoder
Stora satsningar i Sverige under 1800-talet
Efterfrågan på svenska exportvaror drevs upp såväl av investeringar i
järnvägar, industrier och bostäder som av krigsutgifter med åtföljande
prisstegringar
Särskilt fokus p å j ärnhantering och industrialiseringen av Sverige
efter 1870 – högkonjunktur och snabb omvandling av sektorerna
Ett genombrott f ör den moderna tillväxten – från 0,5 till över 1
procent årligen fram till 1890
Andra industrinäringar – textil, hantverksindustri,
livsmedelsindustri, öl
HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890
32
Exportinkomster
n
n
n
n
n
n
n
n
Produktionsvärdet tredubblades 1850- 1880
Ger erfarenheter och ytterligare tillväxt
Sverige antingen d ömd till att bli r åvaruleverant ör eller utvecklas
till industriland
- en medvetenhet om Sveriges position på marknaden växte
fram 1870-talet
- en mer protektionistisk hållning i handel
- en bred satsning på moderniseringsprojekt – Jär n vägen 18501914
Investeringsboom – fr ån 5 procent till 10 av BNP - take-off
Exporten ökar med 7 procent årligen mellan 1850 och 1870
HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890
33
11
Järnvägar och kapital
n
En koppling mellan infrastruktur och
kapitalmarknader i USA och i Sverige
Kapitalslukande projekt – påbörjades 1850-tal
Skulle järnv ägarna byggas och drivas privat
q Skulle upplåning ske inom landet eller utomlands
q Organisatorisk och teknisk modell – vilken att v älja
Stamlinjer – staten skulle finansiera och bygga
Ett stort regionalpolitiskt projekt
1857 inleddes stor utlandsupplåning – inledde en epok av 50
år av omfattande kapitalimport till Sverige
q
q
HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890
34
Det nya bankväsendet
n
Växande industri och växande utrikeshandel
Ställde krav på kreditväsendet
Ökade behov av affärskrediter
q Aff ärsbanker under 1850-talet, specialiserade på industri
och
q Inlåning och sparbeteende – Sparbanker och svenskars
nya attityder
q Banker blev f örvaltare av sparande och kassahållare åt
företagen
q Möjliggjorde också kreditexpansion i gynnsamma
marknader
q Härigenom ingöts ny expansionskraft i systemet
Ännu ingen aktiemarknad – men v äl aktiebolag
q
q
HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890
n
n
n
n
n
35
Med transporter, kreditmarknad och
exportindustri i snabb tillväxt
Var Sverige på väg uppåt
Protektionistisk politik i syfte att stödja den
inhemska utvecklingen
Nya företag och branscher växte fram under
sent 1800-tal
Lägger grunden för nästa snabba omvandling
– den period som startar 1890.
HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890
36
12
England - pionjären
n
n
n
n
n
n
n
n
Snart navet i den internationella kapitalismen
Föredöme – organisatör – ankare
Teknologin sprids till andra länder
Pengar och investeringar till andra länder
Liberal – kapitalism
Finansiellt centrum – London
Dominerar som producent av industrivaror,
maskiner
Dominerar som nettoexportör av kapital
HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890
37
Vad tjänade England?
n
På utlandsinvesteringar?
q
q
q
q
Billiga råvaror till industrin
Lägre l öner, mer naturresurser hos andra
Större marknad för sin industri
Tjänade pengar på pengar
HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890
38
Vad ledde det till för andra länder?
n
n
n
n
n
Priser på världsmarknaden sjönk
När fler länder specialiserade sin produktion
Större marknader ledde till större sparande
Mer kapital och snabbare teknologisk
utveckling
Bättre utbildningar och skolväsende
HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890
39
13
För att industrialisera framgångsrikt
behövdes
1.
2.
3.
4.
5.
Kapital och s ätt att skapa kapitaltillväxt
Teknologisk utveckling
Reallokering av resurser och
befolkningsomförflyttning
Förändring av sociala och kulturella
värderingar
Utvecklingen kunde se olika ut
HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890
40
Englands utlandsinvesteringar
Europe
USA
Latin America
1830
1854
1870
66
55
25
5
9
25
27
21
23
15
11
18
Brit. Empire (India )
Brit. Empire (dominions)
2
5
1914
22
9
12
37
Other regions
3
9
total
100
100
100
100
total investment ($ M)
536
1266
3750
20.000
HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890
41
Kapitalexportörerna (milj US-dollar)
1855
1870
1885
1900
1915
i procent
Storbritannien
2300
4900
7800
12100
19500
44,50%
Frankrike
1000
2500
3300
5200
8600
19.9 %
Tyskland
na
na
1900
4800
6700
12.8 %
USA
na
na
na
na
3600
7.8 %
HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890
42
14
1800-talets England, sammanfattning
n
n
n
n
n
n
England dominerade allts å de finansiella
marknaderna
Guldmyntfoten – monetärt system
Finansiellt centrum
Erfarenheter och m öjligheter att frambringa
riskkapital
En entreprenöriell faktor – resurs
Frihandelsvänlig – 1840-talet
HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890
43
Vad händer nästa gång
n
n
n
n
Järnvägsbyggande och den vidgade
industrialiseringen 1850-1890
Sverige blir internationell aktör
Hård rationalisering, mekanisering, nya
utvecklingsblock, nya företag och en
finansiell sektor
Kapitalimporten
HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890
44
15
