SVENSKA
FONDHANDLARE
FÖRENINGEN
REMISSYTTRANDE
2011-12-19
Finansdepartementet
103 33 Stockholm
Kommissionens förslag (KOM(2011)594) till rådets direktiv om ett
gemensamt system för en skatt på finansiella transaktioner och om ändring
av direktiv 2008/07/EG. (Fi 2011/4339)
Svenska Fondhandlareföreningen (nedan Föreningen) har beretts tillfälle att yttra sig över
rubricerade förslag på införande av en skatt på finansiella transaktioner. I den fortsatta
behandlingen av kommissionens förslag kallas skatten för ”Skatten” och de länder vari Skatten
införs för ”Skatteområdet”. Banker och värdepappersbolag som har tillstånd att bedriva
värdepappersrörelse och tillhandahålla tjänster i andrahandsmarknaden bl. a som market makers
kallas i kommissionens förslag för Financial Institutions. I detta dokument benämns de ”Institut”
eller ”finansiella institut”.
1.
Föreningen avstyrker ett införande av skatt på finansiella transaktioner
Föreningen kan inte se att förslaget för något gott med sig för samhällsekonomin, eftersom
vi anser att den samlade negativa effekten vida överstiger den skatt som skulle inbetalas.
Utbudet av för samhället, företag och dess medborgare viktiga finansiella tjänster kommer
att försämras och fördyras. Den finansiella sektorns effektiva tillhandahållande av tjänster,
Blasieholmsgatan 5, 6tr, Box 1426, S-111 84 STOCKHOLM SWEDEN
Telefon växel +46 (0)8-562 607 00, www.fondhandlarna.se
som är viktiga för samhällsekonomins tillväxt och förmåga att utvecklas i positiv riktning
försämras påtagligt. Den större andelen Institut utanför Skatteområdet kommer att
innebära att reguljära skatteintäkter inte längre kommer länder inom Skatteområdet till
del. En ny skatteform kommer också att kräva en egen administrativ process. Förslaget bör
sålunda inte genomföras.
Föreningen finner det särskilt svårt att finna det logiska skälet att införa en skatt som
minskar tillväxten under en tid då många länder inom unionen dras med stora underskott i
sin ekonomi och som sannolikt just kräver tillväxt för att kunna lösas utan allt för stora
ingrepp för medborgarna.
Analysen av en skatt såsom den föreslagna bör först och främst fokuseras på effekterna av
Skatten för icke-finansiella företag och enskilda individer. En sådan undersökning bör utgå
ifrån tidigare erfarenheter att det blir kunderna som i slutändan ändå kommer att få bära
kostnaderna för nya eller höjda skatter som belastar en hel bransch. Man bör undersöka
vilka effekterna blir för vanliga företag och enskilda individer när Skatten belastar de olika
finansiella tjänster de behöver. Hur kommer de enskilda individerna att beröras av skatten?
Hur påverkas allmänhetens sparande och kommande pensioner? Hur påverkas statens
skatteintäkter? Behöver nya skatter införas för att kompensera de lägre skatteintäkterna
som Skatten innebär etc.?
2.
Sammanfattning av förslaget
EU-kommissionen har föreslagit en skatt på finansiella transaktioner. Skatten ska tas ut på
handel med aktier, obligationer och andra finansiella instrument mellan banker och andra
finansinstitut. Förslaget syftar till att skapa en harmonisering av medlemsländernas skatter
på finansiella transaktioner för att få en väl fungerande inre marknad. Avsikten är också att
skapa en ny inkomstkälla med målet att gradvis ersätta nationella bidrag till EU:s budget.
Skatten är enligt förslaget 0,1 % för var och en av köpare och säljare för varje affär i aktier
eller obligationer, dvs. 0,2 % för bägge led. Motsvarande Skatt uppgår till 0,01 % per sida för
varje affär i derivat, dvs. 0,02 % för bägge led. En förutsättning är att ett Institut medverkar
och att antingen Institutet eller kunden är hemmahörande i EU. Undantag görs för
primärmarknadstransaktioner. I förslagets nuvarande utformning påverkas således direkt
all sekundärmarknads handel i aktier och obligationer som genomförs av eller genom ett
finansiellt institut om det finns anknytning till EU. Derivatmarknader avseende alla
tillgångslag skulle som förslaget ser ut också drabbas och därmed alla metoder för att
hantera finansiella risker inklusive valutarisk.
2
3.
Övergripande kommentarer till förslaget
3.1.
Kommissionens förslag har gåtts igenom i föreningens arbetsgrupper för aktiemarknaden
och obligationsmarknaden inklusive derivat samt därtill med ad hoc representanter för
valutamarknaden. Synpunkterna, som därvid framkom återges i avsnitt 4 - 6 kan
sammanfattas enligt följande ganska självklara följder för värdepappersmarknaderna:
-
-
Spreadarna ökar på alla värdepappersmarknader eftersom market making kommer att
minska om alls överleva.
Den mindre handeln innebär större osäkerhet och kursrisker för den som vill köpa och
den som vill sälja. D.v.s. likviditetsriskerna ökar.
Svårare och dyrare för emittenter att attrahera både risk- och kreditfinansiering,
dessutom ju mindre desto svårare d.v.s. SME drabbas i vanlig ordning mest.
Finansiering från värdepappersmarknaden kommer att försvåras och fördyras, vilket är
märkligt i en tid när andra regelverk leder till en minskad tillgång av finansiering från
kreditinstitut genom de nya kapitaltäckningsreglerna och också genom de
begränsningar som föreslås för försäkringsbolag inom ramen för Solvency 2.
Möjligheten för bl. a näringslivet att hantera finansiella risker genom derivat, Jfr
exportindustrins behov av bl. a valutasäkringar, blir mindre eller i vart fall dyrare.
3.2.
De finansiella marknaderna har en grundläggande samhällelig uppgift att kanalisera kapital
mellan de som har kapital till de som behöver. Detta ska i samhällets intresse ske så
effektivt som möjligt.1 Det finns en tydlig korrelation mellan en stark finansiell sektor och
tillväxt. Med en väl fungerande finansiell sektor finns förutsättningar för dynamik och
tillväxt och därmed ekonomiskt välstånd hos medborgarna. Ett införande av en skatt på
finansiella transaktioner ökar kostnaderna för kanalisering av kapital. Det innebär att
effektiviteten i den finansiella sektorn sjunker och förutsättningarna för ekonomisk tillväxt
hos medborgarna försämras.
3.3.
Förslaget bygger på och förutsätter också att de finansiella instituten kommer att stanna
inom EU området och kommer att fortsätta att betala skatt på vinster i verksamheten samt
i huvudsak ej avdragsgill mervärdesskatt på inköpta varor tjänster. Förslaget ger emellertid
incitament för att flytta verksamhet utanför EU eller till ett land inom EU som ej inför
1 Finansmarknadsrådets rapport 2007; Samlad satsning på finansiell sektor – en gemensam grund:
”Den finansiella sektorn är av stor betydelse för landets ekonomiska tillväxt och en förutsättning för
framtida välfärd. Det finansiella systemet kan liknas vid ett blodomlopp i det moderna samhället och är en
förutsättning för att företag effektivt ska kunna ta betalt och betala, låna kapital för att investera och
expandera, omfördela risk och försäkra sig. Ett väl fungerande finansiellt system främjar tillväxt och
sysselsättning genom att det leder till lägre risker och därigenom sjunker kostnaderna för produktionen av
varor och tjänster.”
3
Skatten. Det sätt som skatten är tänkt att tas ut på innebär att kunden ska betala lika
mycket i skatt oavsett om det finansiella institutet befinner sig inom eller utanför
Skatteområdet. Däremot påverkas handeln mellan de finansiella instituten av om dessa
befinner sig innanför eller utanför Skatteområdet. I det senare fallet omfattas inte handeln
av Skatten.
3.4.
Skatten uppgår för aktier, obligationer etc. till 0,1 % av det omsatta beloppet i varje led,
totalt 0,2 %. För derivat uppgår procentsatsen till 0,01 %, eller totalt 0,02 % dvs. en tiondel.
Detta innebär att det finns incitament att lägga om handeln till derivat, sannolikt clearade
sådana, vilka dessutom normalt är minde kapitalkrävande. Detta samtidigt som
kommissionen konstaterar att den befintliga handeln där kommer att minska. Man skulle
kunna säga att handeln på derivatmarknaderna övergår från att avse hantering av
finansiella risker till att hantera minimering av skatterisk.
3.5.
Så här långt kan följande slutsatser dras av förslaget:
- BNP sänks på lång sikt med 0,53 % eller mer.
- Det uppkommer inte oväsentliga incitament för finansiella institut att flytta i vart fall del
av verksamheten utanför Skatteområdet.
- Det finns incitament att förändra handeln i aktier, obligationer etc. till handel i
motsvarande derivat.
- Det finns incitament för investerare att flytta investeringar utanför Skatteområdet.
- Det finns incitament för investerare att göra investeringar utan stöd av tillståndspliktiga
finansiella system som står under tillsyn.
- Om de finansiella instituten flyttar utanför Skatteområdet hamnar skatten på vinsten från
dessa företag utanför Skatteområdet samtidigt som intäkterna från mervärdesskatt
minskar.
- Värdepappersmarknaderna skulle komma att bli mindre effektiva utan
likviditetstillförande aktiviteter, exempelvis market making, och således innebära större
spreadar och högre likviditetsrisker.
-Medborgarna skulle, förutom löpande effekt av lägre BNP, också drabbas av allt mindre
likvida marknader i sitt sparande.
- Investerare och blivande pensionärer kan förvänta sig lägre avkastning på sina tillgångar.
Även om en del av de påvisade effekterna ovan inte är helt lätta att kvantifiera kan man
förvänta sig betydande omstruktureringar av den finansiella sektorn. Därtill kommer frågan
om effekter av den växande shadow-banking sektorn. Samtliga torde dock vara till nackdel
för Skatteområdet och sålunda även för samhällsekonomin, medborgarna och företagen
inom Skatteområdet. Man kan även förvänta sig andra effekter på handeln i värdepapper.
3.6.
Till förtydligande av vad de finansiella instituten betalar i skatt idag bör anmärkas att
finansiella företag förutom sedvanlig bolagsbeskattning rent faktiskt betalar
4
mervärdesskatt i avsevärt större omfattning än andra företag. Normalt utgör moms ingen
kostnad för andra företag eftersom dessa får dra av erlagd ingående moms mot erhållen
utgående moms och nettoöverskottet inbetalas till statskassan. För finansiella företag gäller
att endast en mindre del av tjänsterna är momspliktiga; därmed kan inte/får inte all erlagd
moms dras av mot erhållen moms. Den del av erlagd moms som inte kan lyftas av är
förvisso avdragsgill vid inkomstbeskattning men merparten av erlagd moms betalas rent
faktiskt till statskassan. (Den andel som betalas in till statskassan varierar från företag till
företag.)
3.7.
Utöver ovan uppräknade effekter av Skatten får man räkna med att många av de funktioner
som idag finns i samhället för att stödja infrastrukturen kommer att tvingas fördela i många
fall fasta kostnader på färre transaktioner. Det betyder att tjänster levererade av CCP:er,
marknadsplatser och Central Security Depositaries sannolikt tvingas höja sina priser – till
men för deras kunder.
4.
Effekter för aktiemarknaden om Skatten införs
4.1.
Market makers bidrar med likviditet, dvs. gör det lättare för en köpare att köpa aktier och
för en säljare att sälja sina aktier. Sättet att bidra med likviditet är att man handlar mot den
egna balansräkningen och säljer när det finns en efterfrågan och köper när det finns ett
överskott.
Spreaden brukar betraktas som en del av transaktionskostnaden. Genom att handla drar
market makers ihop spreadarna vilket innebär att prisskillnaderna mellan de som köper och
säljer minskar. Det blir därmed lägre transaktionskostnader för kunderna när de köper eller
säljer aktier.
Skattebelastningen för market makers innebär att de kommer att ha betydligt svårare att
utföra sina uppgifter. Skatten är på den nivån att man kan ifrågasätta om det
överhuvudtaget finns utrymme för deras verksamhet.
Därmed ökar risken för en slagig prissättning eftersom Market makers utjämnande effekt
på marknaden sannolikt uteblir. Ökad slagighet är en icke önskvärd effekt som riskerar att
minska förtroendet för aktiemarknaden.
Man skulle, något förenklat, kunna säga att market makern lever på spreaden. För en aktie
ur gruppen mest omsatta på Stockholmsbörsen och som kostar 100 kr är spreaden normalt
10 öre. Market makerns skatt på en sådan affär blir, enligt förslaget, 20 öre. Om
intjäningen ska förbli densamma måste spreaden öka till 30 öre. Det innebär att kundens
kostnad för affären om man bara ser på spreaden inklusive skatt ökar från 5 till 15 öre per
5
aktie! Här ska dock tilläggas att, såsom handeln idag fungerar, så är det främst handeln i
aktier i små och medelstora företag som behöver tillförande av likviditet av market makers
för att handeln ska fungera och likviditetsriskerna bli hanterliga.
4.2.
Arbitragörer är en annan kategori aktörer på värdepappersmarknaden. Deras uppgift är att
utjämna diskrepanser i priser mellan t ex aktier och derivat eller i prissättningen mellan
olika marknadsplatser. Det senare är inte minst viktigt nu när handeln inte längre sker på en
marknadsplats utan på flera. Tack vare arbitragörerna kan kunderna nå den samlade
likviditeten på flera marknadsplatser.
Skatten innebär att prisskillnaderna i samma aktie mellan två marknadsplatser kommer att
kunna öka med 0,2 %, dvs. 20 öre per aktie för en aktie som kostar 100 kr. En kostnad som
kommer att belasta investerarna.
4.3.
Kostnaderna för att handla aktier kommer, om skatten införs, att fördubblas. Ett typiskt
courtage är idag ca 0,1 %. Skatten uppgår, enligt förslaget, också till 0,1 % per led, totalt 0,2
% för en affär. Av detta följer att det inte finns utrymme för de finansiella instituten att
svara för skatten utan att höja avgifterna. Detta betyder att kostnaderna för en kund att
vända ett innehav, dvs. sälja en post och köpa en annan post, kommer att kosta i
storleksordningen 0,4 % i stället för 0,2 %. Till detta kommer investerarens kostnad för den
större spreaden.
4.4.
Derivathandeln i aktier ger idag placerare möjlighet att begränsa sina risker. Ett exempel är
att livförsäkringsbolagen under sensommaren 2011 säkrade sina aktieplaceringar för att
dessa inte skulle falla för mycket i värde. Det besparade dem stora summor och gjorde att
man inte behövde göra mer tvångsutförsäljningar än vad man nu gjorde. Möjligheten att
göra denna typ av säkringar kommer att fördyras kraftigt med Skatten.
4.5.
Eftersom alla former av aktiehandel kommer att bli väsentligt dyrare kommer intresset för
att handla att minska. Med färre som vill köpa och färre som vill sälja aktier kommer
marknaden att bli sämre och följaktligen också priserna. Likviditeten försämras. För en kund
blir det därmed sammantaget dyrare att göra en affär, likviditetsrisken blir högre och
kunden får dessutom bereda sig på sämre priser.
4.6.
Med högre kostnader och därmed sämre likviditet, kommer även primärmarknaden att
ytterligare påverkas negativt. Det får antas att effekten blir störst för de minsta bolagen. M
a o blir det än svårare för SMEs att finna riskkapitalfinansiering, i framtiden då vi redan vet
att andra regler kommer att minska utrymmet.
6
4.7.
Sammantaget innebär ovan beskrivna effekter att riskerna för den som äger aktier ökar. De
högre transaktionskostnaderna slår också igenom i form av lägre avkastning över tiden.
Detta gäller för alla slag av aktieägare. Alla kommer att påverkas oavsett om man är
direktägare eller äger aktier indirekt t ex via en fond. Ett indirekt ägande som också
kommer att påverkas är det indirekta ägande som vi alla har och så småningom visar sig i
den pension vi kommer att få.
4.8.
Införandet av Skatten kommer att ändra aktiehandelns struktur. Småspararna kommer nog
att i praktiken ha svårt att undvika skatten. Större företag och institutioner som gör större
affärer skulle kunna utveckla egna rutiner för att hitta motparter. D.v.s. man går vid sidan
av banker och värdepappersbolag vars tjänster är skattebelagda.
Ytterligare nackdelar med detta scenario är att verksamheten hamnar utanför
tillsynsmyndigheternas insyn. MiFID:s genomlysningskrav gäller dessutom inte när kunder
gör affärer med varandra. Detta innebär att allmänheten inte kommer att få insyn i dessa
affärer. Vare sig volym eller pris blir därmed publik information.
Ytterligare ett sätt för placerare att undvika Skatten är att man placerar tillgångar i en fond
utanför Skatteområdet. Fonden gör sedan omplaceringar i värdepapper noterade utanför
Skatteområdet eller handlar i värdepapper upptagna till handel inom Skatteområdet men
som handlas på en marknadsplats utanför Skatteområdet.
Flera av scenarierna ovan innebär att de traditionella marknadsplatserna, åtminstone inom
Skatteområdet, kommer att spela en allt mindre roll för aktiehandeln. Handeln kommer
därmed också, tvärtemot kommissionens intentioner i MiFID 2, att bli allt mindre
genomlyst.
Förslagets utformning innebär att alla former av direkta transaktioner mellan företag,
institutioner och privatpersoner kommer att vara fortsatt skattefria och därmed i praktiken
gynnade. D.v.s. mellanhavanden utanför institut under tillsyn gynnas.
Den trend som vi sett under senare tid som innebär att riskkapitalbolag tar över
marknadsplatsernas roll kan komma att förstärkas som ett resultat av Skatten.
Sammantaget kan vi förvänta oss en mindre genomlyst handel. Småspararna blir hänvisade
till den reguljära och genomlysta handeln och kommer att betala sin skatt. Större företag,
institutioner och riskkapitalbolag har däremot större förutsättningar för att inte behöva
betala Skatten.
7
5.
Effekter för penningmarknaden om Skatten införs
I den fortsatta beskrivningen används ordet penningmarknaden för att beteckna den
institutionella handeln i räntebärande instrument som t ex statsskuldväxlar,
statsobligationer, bostadsobligationer, företagsobligationer och motsvarande samt derivat i
dessa.
I förslaget anges att det är Instituten som ska betala Skatten. Eftersom Skatten är knuten till
enskilda transaktioner kommer dock i praktiken slutkunden att få betala full skatt för sin
transaktion. Ingen transaktion – ingen skatt. En kund transaktion – och skatt utgår och
kommer att belastas kunden.
5.1.
Penningmarknaden skiljer sig från aktiemarknaden. Den omsatta volymen är visserligen
vida större än aktiemarknadens men antalet affärer är mycket begränsat. Totalt görs ca
2000 (avista-)affärer per dag på den svenska penningmarknaden2. Detta ska jämföras med
aktiehandeln NASDAQ OMX där det idag görs 2000 – 18 000 affärer i vardera 68 bolag3. En
aktieaffär är i genomsnitt på ca 6 000 kr. Av de 2 000 affärerna ovan på penningmarknaden
var ca 1 400 större än 50 000 000. Dessutom är handeln på penningmarknaden
koncentrerad till ett begränsat antal instrument. Under en normal dag handlas det bara i
uppskattningsvis 10 % av antalet utfärdade instrument. Allt detta pekar på att
förutsättningarna för att en köpare och en säljare ska träffa varandra, på det sätt som sker
på aktiemarknaden är begränsad. För att kompensera detta finns 8 market makers på
penningmarknaden som kontinuerligt ställer priser till varandra och till kunder i de
vanligaste instrumenten. De ställer också ofta priser på andra mer sällan handlade
instrument. Att de ställer priser till varandra ökar likviditeten kraftigt eftersom en market
maker kan ge en kund ett pris på en stor post väl medveten om att om kunden accepterar
budet kan market makern sprida risken till övriga aktörer genom att t ex sälja instrumentet
till en eller flera av dessa. Market makern har därmed reducerat sin risk.
Om Skatten skulle införas skulle handeln på penningmarknaden påverkas i utomordentligt
hög grad. Den enda ”handel” som går fri är när en emittent emitterar ett papper direkt till
en köpare. Frågan är vad som kan finnas kvar av andrahandsmarknaden? Ett exempel. Den
placerare som behöver göra sig likvid genom att sälja en statsobligation på 100 000 000 kr
kommer att få betala 100 000 kr i skatt. Köparen kommer att behöva betala lika mycket,
summa 200 000 kr. Hittar kunden däremot en intresserad köpare på annat sätt och gör en
bilateral affär utgår ingen skatt.
2
Euroclear Sweden, antalet avvecklade affärer i det s k PM-systemet, 2011-08-19
3
NASDAQ OMX statistik över aktiehandeln för september 2011
8
5.2.
På penningmarknaden utgår normalt inget courtage utan Instituten erhåller ersättning
genom skillnaden mellan köp och säljkurs. En 2-årig statsobligation har en kursskillnad på
0,046%4. Skatten uppgår till 0,1 % i varje led eller totalt för en köpare och en säljare till 0,2
%. Dvs. kostnaden för att omsätta en 2 årig statsobligation ökar fem gånger.
Med denna ökning är det tveksamt om det finns förutsättningar för en fungerande
andrahandsmarknad. Möjligheterna för en market maker att, som idag, sprida sina risker på
andra market makers blir sannolikt för dyrbart för att vara ett realistiskt alternativ.
Konsekvensen blir att det blir kostsamt för den kund som vill ändra sin position.
5.3.
En stor del av handeln på penningmarknaden sker i form av repor. Repor innebär t ex att en
aktör köper ett visst instrument med likvid idag och säljer samma instrument med likvid om
ett visst antal dagar. Ett vanligt pris är självkostnaden, dvs. det finns inga marginaler för
dessa affärer.
Syftet med repor kan vara många. Eftersom dessa genomförs DVP, dvs. leverans mot likvid,
har repor blivit ett enkelt och säkert sätt att låna in eller låna ut ett värdepapper. Omvänt
har det också blivit ett enkelt och säkert sätt att skaffa eller låna ut kortfristig likviditet mot
ställande av säkerhet.
Med hjälp av repor kan man utan att behöva sälja sitt innehav byta detta mot likviditet för
en kortare eller längre tid. På motsvarande sätt kan den som har likviditet höja sin
avkastning genom att repa in motsvarande värdepapper. Repor är ett enkelt och säkert sätt
att höja effektiviteten i värdepappers- och likviditetshanteringen.
Repor är ett mycket effektivt sätt att allokera likviditet för en längre tid eller ända ned på
enstaka dagar. Skatten är dock bestämd i kronor och tar inte hänsyn till löptiden. Omräknat
till ränta på en vecka motsvarar transaktionsskatten drygt 4 % ränta. Med en
marknadsränta på f n ca 2 % för en veckorepa är det inte möjligt att betala en skatt
motsvarande 4 %. Repomarknaden har därför små förutsättningar att överleva till men för
alla på penningmarknaden. Marknadsbedömare pekar på att med den nu föreslagna
Skatten kommer repomarknaden att försvinna och därmed kraftigt hämma
andrahandsmarknaden.5
5.4.
4
Hur mycket skatt skulle då penningmarknaden belastas med under ett år. Om man utgår
från omsättningen i avista/cash instrument under en slumpmässigt vald dag, räknar upp
Detta motsvarar en ränteskillnad på 0,02 % eller 2 bp, basis points.
5
”90 % av marknaden försvinner vid 40 basispoints på repomarknaden och då dör hela
sekundärmarknaden.”
9
den till årsbasis och multiplicerar omsättningen med skatten så får man fram att skatten
skulle uppgå till 30 mdr på årsbasis6. Till detta kommer Skatten på handeln i derivat
(forwards, futures, FRAs etc.).
Detta kommer naturligtvis inte att inträffa eftersom det inte är möjligt att beskatta
penningmarknaden med över 30 mdr på årsbasis. Slutsatsen blir istället att med den
föreslagna skattesatsen lär andrahandshandeln över Instituten inom Skatteområdet i det
närmaste upphöra.
5.5.
Effekten på penningmarknaden om Skatten införs kommer att bli dramatisk. Marknaden
kommer att förändras i grunden och marknadsaktörernas fortsatta roll reduceras kraftigt.
Marknaden har i och för sig inget självändamål men effekterna på samhällsekonomin
kommet att betydande. Frågorna blir många:
- Kommer andrahandsmarknaden att överhuvudtaget kunna överleva? Blir kunden i
praktiken tvungen att behålla den obligation som han köpte fram till förfallodagen eller
kommer det att finnas en andrahandsmarknad med rimliga villkor?
- Kommer köpare och säljare för att undvika skatten söka upp varandra på annat sätt, t.ex.
på Internet, med de risker detta förfaringssätt innebär?
- Kommer delar av andrahandsmarknaden att helt hamna utanför tillsynsmyndigheternas
kontroll och insyn?
- Kommer det att överhuvudtaget vara möjligt för ett mindre företag att emittera
skuldebrev utan en någorlunda fungerande andrahandsmarknad och vad betyder detta
samtidigt som det ställs högre kapitalkrav på banker och som därför får större svårigheter
att finansiera företagskunder över den egna balansräkningen?
- Kommer emittenter att själva tvingas etablera en andrahandsmarknad genom att emittera
och lösa in egna skuldebrev för att inte helt döda andrahandsmarknaden?
- Hur blir genomlysningen i handeln?
Utöver effekterna ovan kommer naturligtvis Riksbankens möjligheter att göra operationer i
marknaden att försvåras – i den begränsade marknad som kan finnas kvar.
5.6.
Ett alternativ som kommer att analyseras är att flytta verksamheten till en plats utanför
Skatteområdet, för att så långt möjligt undvika7 Skatten. I praktiken ska samma skatt
6
Finansinspektionens erhållna TRS-rapportering avseende omsättning i räntebärande instrument den 6
oktober 2011 uppgick till 118 mdr.
7
En eventuell sådan etablering förutsätter samtidigt en rejäl kapitalbas även om mycket clearas numera
och därmed ställer lägre kapitalkrav.
10
betalas varför detta alternativ inte ger några direkta fördelar för kunden. Fördelen ligger i
att market makers utanför skatteområdet ej drabbas av skatten när man handlar
sinsemellan. Placerare utanför Skatteområdet undviker också Skatten om köpet sker på en
marknadsplats utanför Skatteområdet och säljaren inte hör hemma inom Skatteområdet.
Det uppstår således incitament för att flytta ut handeln utanför Skatteområdet
I den mån verksamheter placeras utanför Skatteområdet kommer samtidigt institutens
vinstskatter inte längre hamna inom Skatteområdet.
5.7.
Som beskrivits ovan kommer den service som placerare erhåller från instituten att bli
väsentligt dyrare om Skatten införs. Bedömare i marknaden anser att t ex förutsättningarna
för market makers försvinner. Därmed blir det väsentligt dyrare och svårare för en
placerare att göra omplaceringar.
Placerare kommer därför sannolikt att föredra placeringar som är mer likvida än andra.
Vissa emittenter har ur denna synvinkel större möjligheter än andra. De är t ex banker,
bostadsfinansieringsbolag och andra med stora emitterade volymer och som har resurser
och möjligheter att på kunders begäran kontinuerligt ställa priser på egna instrument.
Dessa emittenter kan såväl förtidsinlösa som nyemittera på kunders förfrågningar utan att
skatt utgår8.
De emittenter som inte kan lösa in och nyemittera skuldebrev kommer att få det svårare i
sin kapitalanskaffning vilket är allvarligt eftersom annan reglering gör det svårare för
Instituten att ta över denna finansiering i egen balansräkning
För placerare kommer Skatten att begränsa placeringsalternativen och göra det dyrare med
omplaceringar vilket innebär att placerarnas avkastning sjunker. Många placerare kommer
sannolikt att i större utsträckning överväga t ex mer likvid inlåning i bank.
Enligt förslaget kommer också försäkringsbolag och asset managers att klassas som
finansiella institut och deras affärer kommer att skattebeläggas. Detta betyder att alla
omplaceringar dessa vill göra kommer att bli väsentligt dyrare. Även för denna kategori
kommer därför bankinlåning att bli intressantare. Man kan även se möjligheten av direkta
kontakter mellan å ena sidan företag och å andra sidan försäkringsbolag och asset
managers och direktlån/placeringar mellan dessa – som inte skattebeläggs. Likviditeten i
dessa placeringar blir dock sannolikt minimal. Sammantaget torde man dock kunna anta
försäkringsbolagen och asset managers avkastning på sina placeringar försämras som ett
8
Att nyemissioner är skattefria framgår av Kommissionens förslag. Huruvida detta gäller för inlösen är inte
klart utsagt men antas eftersom detta är en slags primärmarknadstransaktion och därmed jämförbar med
en nyemission.
11
direkt resultat av Skatten. Detta påverkar i sin tur t ex framtida pensioner.
5.8.
Några ytterligare effekter för penningmarknaden
Många av de tjänster som Instituten tillhandahåller ger företag, försäkringsbolag m fl
möjlighet att begränsa sina finansiella risker på olika sätt. Dessa möjligheter kommer att bli
så mycket dyrare att man i många fall kommer att avstå från detta och i stället låta den
egna verksamheten ta risken. Man tar därmed på sig risker som man inte önskar och
normalt inte har vare sig resurser eller kompetens för att hantera.
6.
Effekter för valutamarknaden om Skatten införs
Valutamarknaden är av stor och vital betydelse för samhällsekonomin, företagen och därför
i slutänden för den enskilda medborgaren. Förutom för växling mellan svenska kronor och
andra valutor tillhandahåller valutamarknaden många andra viktiga tjänster. Exportföretag
som bygger sina kalkyler på att intäkterna blir ett visst antal kronor trots att försäljningen
skett i t ex dollar, säkrar detta genom en terminsaffär. En sådan säkring är bara ett av
många exempel på tjänster som är av stor vikt för företagen. Såsom förslaget nu är skrivet
skulle handel i valutaderivat omfattas av skatteplikten. Kommentarerna nedan hänför sig
således till effekterna av valutasäkringar, som många företag använder, kommer att
omfattas av skatteplikt.
6.1.
På samma sätt som redogörs för penningmarknaden ovan blir det sannolikt kunderna som
kommer att bära kostnaderna för Skatten enligt principen ingen affär ingen skatt. En
kundaffär innebär att skatt uppkommer och skatten är direkt förknippad med kundaffären.
Detta betyder att det blir kunderna som kommer att få betala Skatten.
6.2.
Den stora mängden affärer i valutahandeln innebär att det är extremt svårt för en aktör att
påverka prisbildningen. Den stora mängden affärer innebär också att spreaden är extremt
liten. Det är således billigt att köpa eller sälja utländsk valuta. Med Skatten kommer antalet
transaktioner i valutahandeln att minska. Detta innebär att denna likvida marknad blir
mindre likvid och, kan man förutspå, mer volatil och därmed mer riskabel för kunderna.
Import som export blir mer riskabel och kommer att kräva större marginal för att man ska
våga göra affärer överhuvudtaget.
Ett av de anförda syftena med Skatten var att minska volatiliteten. För valutamarknaden,
liksom för övriga marknader kommer Skatten med all sannolikhet att åstadkomma det
motsatta. Volatiliteten kommer att öka, kunderna kommer att ta större risker och viljan att
12
t ex exportera eller importera kommer att påverkas negativt av Skatten.
6.3.
Det allvarliga med Skatten är att kundernas möjligheter att begränsa sina risker i samband
med att man gör utlandsaffärer kommer att fördyras påtagligt. Detta innebär att många
kunder kommer att avstå från sina ”hedgar” och i stället ta risker förknippade med dessa
affärer. Risker som flertalet företag vare sig har erfarenhet av och än mindre resurser eller
rutiner för att hantera. Riskerna för dessa företag kommer därmed att stiga.
6.4.
Exempel på vad Skatten innebär för en valutaaffär:
Kostnaderna för en fx swap går från 2 till 25 bp. På fx är det ett stort belopp. Kostnaderna
ökar tio-falt. En fx swap på 100 m euro – kostar i dag 1000 euro, i morgon 10 000 euro.
Detta innebär sannolikt att man inte kommer att göra den utan i stället ta risken.
6.5.
FX är en global produkt. Det är inte bara svenskar och svenska företag som behöver växla
till eller från svenska kronor eller hedga sig på olika sätt. Detta innebär med stor
sannolikhet att handeln flyttar utanför Skatteområdet till andra finanscentra t ex andra
länder inom EU men utanför Skatteområdet och/eller amerikanska och asiatiska
finanscentrum.
7.
Påverkan på BNP och på skatteintäkter för Staten om Skatten införs
Kommissionens egen analys av effekterna av Skatten bygger på förutsättningen av en
sluten ekonomi för Skatteområdet. Således att Instituten stannar inom Skatteområdet och
de skattebelagda tjänsterna fortfarande kommer fortsätta att produceras inom
Skatteområdet i samma utsträckning som tidigare.
Genomgångarna av de olika finansiella marknaderna ovan pekar dock på att det finns
incitament för att
- flytta tillhandahållandet av de finansiella tjänsterna till ett land utanför Skatteområdet
alternativt att
- kunderna vänder sig till Institut som redan finns utanför Skatteområdet alternativt att
- kunderna gör affärer med andra kunder, utan Skatten, men inom Skatteområdet.
Den skatt som uppstår i samband med att en kund initierar en transaktion med ett Institut
blir egentligen inte lägre för att den produceras utanför Skatteområdet. Kunden svarar
ändå för att Skatten betalas. Däremot innebär en utflyttning alternativt konkurrerande
verksamhet utanför Skatteområdet i vissa fall att t ex handeln fortfarande är så pass
omfattande att likviditeten i den aktuella marknaden eventuellt kan bibehållas. Däremot
13
kommer andra skatteintäkter från Institut än Skatten att i stället hamna utanför
Skatteområdet.
Kommissionen har uppskattat förslagets långsiktiga negativa påverkan på BNP i en sluten
ekonomi till 0,53 %.
Eftersom Skatteområdet inte är en sluten ekonomi är det svårt att bedöma i vilken
utsträckning de finansiella tjänsterna i stället kommer att erbjudas från länder utanför
Skatteområdet och vilka ekonomiska effekter detta får för Skatteområdet. De tekniska
förutsättningar som idag finns för att i stället erbjuda tjänster från ett annat land utanför
Skatteområdet, eventuellt med inhyrd personal från Skatteområdet, gör dock detta relativt
okomplicerat.
8.
Lärdomar från den svenska omsättningsskatten 1984 - 1991
Det är inte helt enkelt att göra en jämförelse mellan det nu föreliggande förslaget och den
omsättningsskatt som Sverige hade. Några lärdomar kan man dock göra nämligen att
marknaden och kunderna anpassade sig mycket snabbt. Den handel som kunde flyttade
snabbt till London. I stället för att utlänningar köpte och sålde svenska aktier i Sverige
handlade man dessa, utan skatt, i London. Det finns ingen anledning att tro annat än att
handeln kommer att anpassa sig minst lika snabbt denna gång. Inte minst dagens teknik
underlättar en sådan anpassning. Detta minskar dock inte Skattens negativa konsekvenser
för svenska företag och medborgare. De kommer fortfarande att behöva betala Skatten
samtidigt som Statens skatteintäkter uteblir från de företag som tillhandahåller finansiella
tjänster men som bedriver sin verksamhet utanför Skatteområdet.
9.
Sammanfattning av effekterna för samhället
Förslaget kommer kraftigt att påverka den finansiella sektorns struktur och möjligheter att
effektivt tillhandahålla de finansiella tjänster som samhället, företagen och medborgarna
direkt eller indirekt efterfrågar. Mycket pekar mot att förändringarna blir av den graden att
det är svårt att föreställa sig digniteten av förändringarna.
De negativa effekterna kan sannolikt komma att mildras till viss del p.g.a. ändrat
handelsbeteende och Institutens omlokalisering till länder utanför Skatteområdet. Dessa
förändringar i beteende kommer dock inte att ske utan tillkommande kostnader.
Det finns också beräkningar som pekar på betydande negativa effekter av Skatten. Danska
14
Finansraadet9 har gjort en beräkning innebärande 700 kr lägre pension per månad för en
genomsnittlig LO-medlem.
Ytterligare en effekt av förslaget och företagens och kundernas intresse för att undvika
Skatten är att det sannolikt utvecklas en gråmarknad för finansiella tjänster. Detta kan ta sig
många uttryck alltifrån att skuldpapper byter ägare efter kontakter på nya sajter på Internet
till att företag utanför Skatteområdet tillhandahåller finansiella tjänster på oklara grunder
och med osäkra rättsliga effekter. D.v.s. en marknad utan tillsyn och med oklara och osäkra
spelregler. Den transparens som man talar om och eftersträvar i olika sammanhang, nu
senast i MiFID 2, riskerar också att bara bli en vision.
SVENSKA FONDHANDLAREFÖRENINGEN
Kerstin Hermansson
1.
Vigg Troedsson
Bilagor
Exempel på hur Skatten tas ut, Svenska Fondhandlareföreningen 2011-10-19
9
http://www.finansraadet.dk/nyheder/artikler-fra-finansraadetsnyhedsbrev/2011/november/transaktionsskat-koster-danskerne-dyrt-ipension.aspx?utm_source=nyhedsbrev&utm_medium=email&utm_content=Transaktionsskat%2Bkoster%2
Bdanskerne%2Bdyrt%2Bi%2Bpension&utm_campaign=Nyhedbrev03-2011
15
