Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
Vårdvetenskap
Barnmorskans arbete kring kostråd till
gravida kvinnor
En deskriptiv tvärsnittsstudie
Författare:
Sara Blomqvist
Johanna Thor
Handledare:
Josefin Westerberg Jacobson
Examinator:
Birgitta Edlund
Examensarbete 15 hp
Vt 2009
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sida:
Inledning
2
Syfte och frågeställningar
Metod
5
6
Design
6
Urval av försökspersoner
6
Datainsamlingsmetod
6
Tillvägagångssätt
7
Analys
8
Etiska överväganden
8
Resultat
9
Hur kostrådgivning till gravida kvinnor går till
9
Barnmorskans syn på kostrådgivning till gravida kvinnor
11
Källor till barnmorskans kunskap om kostråd till gravida kvinnor
12
Kostråd till gravida kvinnor på mödravårdscentralen
13
Barnmorskans följsamhet till Svenska Livsmedelsverkets
rekommendationer gällande kostrådgivning till gravida kvinnor
Diskussion
16
17
Resultatdiskussion
18
Metoddiskussion
21
Slutsats
22
Referenser
23
Bilaga 1, Enkät
Bilaga 2, Informationsbrev
Bilaga 3, Påminnelsebrev
1
INLEDNING
I samband med en graviditet startar många förändringar för kvinnan, både fysiskt och
psykiskt. Hon har inte bara ansvar för sig själv nu, utan bär ansvaret för två liv. I och med
detta ansvar är det många frågor som kommer upp, och en vanlig fråga är den angående
kosten, som för många är en stor del av vardagen. Vid en graviditet sker en stor förändring av
metabolismen och behovet av energi och näringsämnen ökar (Faxelid, Hogg, Kaplan &
Nissen, 2001). En fullgod och energirik kost är vad kvinnan nu behöver för att hon ska må
bra och för att fostret ska växa och utvecklas på ett normalt sätt. Kvinnans viktförändring
under graviditeten hänger samman med fostrets tillväxt (Neufeld, Haas, Grajéda & Martorell,
2004). Det finns risker både med att gå upp för mycket i vikt under graviditeten och att gå
upp för lite i vikt. Går kvinnan upp för lite i vikt under graviditeten, framför allt i den andra
och den tredje trimestern, ökar risken till exempel för intrauterin tillväxtretardation. Risken
för en för låg viktuppgång under graviditeten ökar om kvinnan är över 35 år, röker och/eller
är överviktig (Strauss & Dietz, 1999). Övervikt och större viktuppgång mellan två
graviditeter kan i sin tur istället leda till att man tvingas till kejsarsnitt, då övervikt kan ge
ökad risk för sätesbjudning, stressat foster eller en allmänt svår förlossning (Getahun,
Kaminsky, Elsasser, Kirby, Ananth & Vintzileos, 2007). Man har även sett att övervikt hos
en kvinna under graviditeten kan leda till en högre födelsevikt hos barnet och ge en ökad risk
för att även barnet senare i livet drabbas av övervikt och fetma (Gale, Javaid, Robinson, Law,
Godfrey & Cooper, 2007). För en normalviktig kvinna är den optimala viktökningen under
graviditeten 11,5-16 kg (Maršál & Grennert, 2004). En underviktig kvinna (BMI < 18.5) bör
öka cirka 18 kg i vikt under graviditeten medan en överviktig kvinna (BMI > 25) inte bör öka
mer än 6 kg i vikt (Abrahamsson, Andersson, Becker & Nilsson, 2006).
Det finns många riktlinjer angående både vad man bör och inte bör äta. För att den gravida
kvinnan ska få i sig alla de näringsämnen som behövs är det viktigt att hon äter varierat och
balanserat, alltså av många olika livsmedelsgrupper varje dag (Nordic Nutrition
Recommendations 2004). Bra livsmedel att äta för den gravida kvinnan är bland annat fisk
som innehåller nyttiga fettsyror, till exempel omega-3. Ett otillräckligt intag av fisk under
graviditeten kan leda till preterm förlossning, intrauterin tillväxtretardation samt för låg
fostervikt (Olsen & Secher, 2002). Ett annat sätt att motverka för låg födelsevikt är ett
tillräckligt stort intag av vitamin D, som till exempel finns i mjölkprodukter. Om man avstår
från att dricka mjölk under graviditeten är det svårt att uppnå det rekommenderade dagliga
intaget av vitamin D, vilket kan leda till en för låg födelsevikt hos barn till annars friska,
2
icke-rökande, välutbildade mödrar (Mannion, Gray-Donald & Koski, 2006). Studier har även
visat att järnbrist under graviditeten ökar risken för preterm förlossning och därmed låg
födelsevikt hos barnet. Järntillskott under graviditeten har en positiv inverkan på barnets
födelsevikt och minskar risken för preeklampsi (havandeskapsförgiftning) och kan därför
med fördel ges även till gravida kvinnor utan någon påvisad järnbrist (Palma, Perez-Iglesias,
Prieto, Pardo, Llorca & Delgado-Rodriguez, 2008). Även folsyra är ett ämne som är viktigt
för den gravida kvinnan, då brist på detta kan leda till neuralrörsdefekter hos fostret vilket
bland annat kan leda till dödfött barn, förlamning eller andra allvariga sjukdomar och skador
hos barnet. På grund av detta rekommenderas ett intag av 4 mg/dag för kvinnor som har ökad
risk för neuralrörsdefekter och 0,4 mg/dag för andra (Pitkin, 2007). Med neuralrörsdefekt
menas när det blir en defekt slutning av fostrets neuralplatta eller vid bildningen av
ryggmärgens sekundära kaudala förlängning (Janusinfo, 2008). Intaget av järn och folsyra ses
som extra viktigt för kvinnor som får barn i tidig ålder (inom två år efter deras första
menstruation) och för kvinnor med täta graviditeter, då nivåerna av dessa ämnen inte alltid är
tillräckliga eller har sjunkit på grund av tidigare graviditet och därmed inte hunnit
normaliserats (King, 2003).
Det finns även en rad företeelser som bör undvikas under graviditeten på grund av negativ
påverkan på fostret. Gravida kvinnor bör till exempel reducera sitt koffeinintag under
graviditeten då det har visat sig att ett högt koffeinintag ökar risken för hämmad
fostertillväxt. En koffeinkonsumtion på över 200 mg (cirka 2 koppar kaffe á 1,5 dl) per dag
under graviditeten ger en minskning av fostrets födelsevikt med cirka 60-70 gram (CARE
Study Group, 2008). Studier visar att alkohol bör undvikas under graviditeten då även mycket
små mängder, framför allt under den första trimestern, kan medföra långsiktiga effekter på
barnets mentala hälsa och orsaka bland annat beteende- och inlärningsproblem (Saval, Heron,
Golding & Emond, 2007). Det finns dock ny forskning som påvisar att mindre mängder
alkohol under graviditeten inte är skadligt för barnet. Denna forskning visar att ett till två glas
(á 1,5 dl) rödvin i veckan ökar inte risken för beteendestörningar eller kognitiva brister hos
barnet då det uppnått tre års ålder jämfört med barn till mödrar som helt undvikit alkohol
under graviditeten. Tvärtom kan barnen till mödrar som intagit små mängder alkohol under
graviditeten till exempel få ett bättre ordförråd och risken för att utveckla beteendeproblem
eller hyperaktivitet kan till och med minska. Även denna studie visar dock att större mängder
alkohol under graviditeten är farligt för fostret och det krävs fortfarande mer forskning inom
detta område (Kelly, Sacker, Gray, Kelly, Wolke & Quigley, 2008).
3
Listeria monocytogenes är en bakterie som finns i naturen och kan förekomma i vissa
livsmedel, till exempel rått kött, mjuka dessertostar eller råa grönsaker. De flesta människor
tål listerios utan att visa några sjukdomssymtom, det är dock 20 gånger större risk för den
gravida kvinnan att drabbas av infektion (Maršál & Grennert, 2004). En listeriainfektion
under graviditeten kan leda till bland annat intrauterin fosterdöd, missfall och meningit hos
fostret (Mahan & Escott-Stump, 2008).
Svenska Livsmedelsverket har sammanställt en kortfattad handbok, Råd om bra mat för
gravida: Handledning för mödrahälsovården (Svenska livsmedelsverket, 2008), om kostråd
till gravida kvinnor som riktar sig till barnmorskor på mödravårdscentraler. De flesta av dessa
råd gäller även för personer som inte är gravida. Frukt och grönsaker ger antioxidanter,
vitaminer och mineraler, och den gravida kvinnan rekommenderas att äta minst 500 gram per
dag. För att få i sig kolhydrater måste till exempel potatis, pasta, ris och bröd intas dagligen
och baljväxter ger också kroppen flera av de nödvändiga näringsämnena. Gravida kvinnor
rekommenderas att äta margarin som innehåller omättat fett och oljor som ger omega-3. För
att få i sig kalcium bör gravida äta cirka 5 dl mjölk, fil eller yoghurt per dag och då gärna av
de magrare och D-vitaminberikade varianterna. Fisk och skaldjur bör ätas 2-3 gånger i
veckan, det ger de nödvändiga näringsämnena D-vitamin, jod, selen och omega-3, medan
kött, kyckling, charkprodukter och ägg ger bland annat protein, vitaminer, järn, zink och
selen. Som dryck till denna varierade kost, som bör ätas enligt tallriksmodellen,
rekommenderas vatten. Eftersom gravida behöver mer av alla näringsämnen, men inte så
mycket mer kalorier, ska man gärna minska ner på godis, bakelser och snacks med mera.
Under den första trimestern behövs cirka 80 kalorier extra per dag, under den andra
trimestern cirka 300 kalorier extra och under den tredje trimestern cirka 500 kalorier Vidare
ska man avstå från alkohol under graviditeten och vara aktsam med kaffe och svart te som
innehåller koffein. För en normal graviditetsutveckling och synfunktion hos barnet krävs ett
intag av vitamin A, dock bör man vara aktsam med ett för högt intag av vitamin A tidigt i
graviditeten då det ökar risken för fosterskador (Svenska Livsmedelsverket, 2008).
När det gäller just kostråd till gravida har barnmorskan en stor uppgift att ge denna
information, att lära ut och vägleda. Att kunna ge information och råd på ett bra sätt är därför
en viktig kunskap hos barnmorskan. En huvudregel för god kommunikation är att budskapet
ska förmedlas på ett sådant sätt att det inte missuppfattas samt att information och
4
undervisning anpassas till den enskilde individen (Almås, 2004). Man ska ha ett
patientcentrerat samtal där man respekterar patientens autonomi med målet att få patienten att
själv ta steget mot förändring. Man ska inte försöka tvinga på patienten något, utan försöka
lyfta fram det positiva och uppmuntra patientens egen vilja till förändring, så att patienten
känner att denne gör det för sin egen skull (Butterworth, 2008). En studie från England visar
att barnmorskorna önskar mer undervisning under barnmorskeutbildningen inom ämnet
nutrition och kostrådgivning till gravida kvinnor (Mulliner, Spiby & Fraser, 1995). På
barnmorskeutbildningen vid Uppsala Universitet får studenterna, enligt kontaktpersonen på
Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Margareta Larsson (telefonintervju, 2 april 2009),
under kursen Kvinnors reproduktiva hälsa/ohälsa, 7 hp, föreläsningar inom ämnet kost och
kostrådgivning till gravida kvinnor. Det görs även, på tidigare nämnd kurs, ett grupparbete
inom detta område.
Eftersom kosten har en så stor betydelse för den gravida kvinnan och utvecklingen och
tillväxten av fostret är det viktigt att kvinnan får information om detta på ett tidigt stadium.
Barnmorskor uppfattar att de kvinnor som visar störst intresse för att få kostråd under
graviditeten är de som har mest kunskap inom ämnet och behöver minst råd (Mulliner, Spiby
& Fraser, 1995). På grund av detta är det viktigt att det finns klara riktlinjer om hur
kostrådgivningen ska gå till så att informationen når ut till alla gravida kvinnor. Svenska
livsmedelsverket har tagit fram rekommendationer angående hur gravida kvinnor bör äta
under sin graviditet och det är intressant att se om barnmorskorna använder sig av dessa vid
kostrådgivningen till gravida kvinnor. Det finns mycket forskning angående kost under
graviditeten och kring vissa områden finns det även motstridiga resultat, dock finns inga klara
riktlinjer för hur barnmorskans kostrådgivning ska ske till den gravida kvinnan, det krävs
därför mer forskning inom ämnet.
Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka barnmorskans syn på kostrådgivning till gravida
kvinnor, om och hur de ger information om kost och i så fall vad de informerar om samt
vilken kunskap de har inom ämnet. Vidare förväntas projektet svara på i vilken grad
barnmorskorna på mödravårdscentralerna följer de rekommendationer om kost till gravida
kvinnor som Svenska Livsmedelsverket tagit fram.
5
Frågeställningar:
1. På vilket sätt sker kostrådgivningen till dagens gravida kvinnor?
2. Vilken syn har barnmorskan på kostrådgivning till gravida kvinnor?
3 a. Varifrån kommer barnmorskans kunskap om kostråd till gravida kvinnor?
b. Anser barnmorskorna att barnmorskeutbildningen som de gick gav en god grundkunskap
om kostrådgivning till gravida kvinnor?
4 a. Vilka kostråd får gravida kvinnor på mödravårdscentralen?
b. I vilken utsträckning följer barnmorskorna på mödravårdscentralerna de
rekommendationer som Svenska Livsmedelsverket tagit fram gällande kostrådgivning till
gravida kvinnor?
METOD
Design
Undersökningen är en deskriptiv tvärsnittsstudie.
Urval av försökspersoner
Urvalskriterierna för undersökningen var att deltagarna skulle vara utbildade barnmorskor
som arbetar på någon av de mödravårdscentraler som finns inom Uppsala län. Denna grupp
valdes eftersom undersökningens syfte var att undersöka barnmorskans roll i kostrådgivning
till gravida kvinnor. En totalundersökning utfördes då barnmorskor på samtliga
mödravårdscentraler inom Uppsala län erbjöds att delta i undersökningen. Sextiosju
barnmorskor tillfrågades och svarsfrekvensen blev 53 % (36 av 67).
Datainsamlingsmetod
En enkät för undersökningen utformades av författarna själva efter ett tydligt formulerat syfte
och frågeställningar. I enkäten (Bilaga 1) finns 34 frågor som mäter vilka kostråd
barnmorskan ger, hur de ges och vilka samarbetspartners barnmorskan har i
kostrådgivningsarbetet. Enkäten svarar även på vilka källor barnmorskan använder sig av vid
kostrådgivningen och om de följer det Svenska Livsmedelsverkets rekommendationer.
Frågorna två till elva har svarsalternativen Instämmer helt, Instämmer delvis, Instämmer inte
och Vet ej, där deltagaren får kryssa för det alternativ som passar bäst. Fråga 13 och 14 är
flervalsalternativfrågor där deltagarna får kryssa för flera alternativ. Frågorna 15 till 34 har
svarsalternativen Alltid, Oftast, Ibland, Sällan och Aldrig där deltagaren får kryssa för det
6
alternativ som passar bäst. Enkäten innehåller även ett antal öppna frågor och i slutet finns
det utrymme för deltagarna att själva skriva ned övriga kommentarer eller berätta vad de
tyckte om studien och utformningen av enkäten. För att ta reda på hur kostrådgivningen till
dagens gravida kvinnor sker användes enkätfrågorna 4, 5, 9, 10 och 13. För att undersöka
vilken syn barnmorskan har på kostrådgivning till gravida kvinnor användes enkätfråga 2, 3,
6-10 och 34. För att ta reda på varifrån barnmorskan hämtar sin kunskap om kostråd till
gravida kvinnor användes enkätfråga 11 och 12. För att ta reda på vilka kostråd gravida
kvinnor får på mödravårdscentralen användes enkätfråga 14 och 15-33 och för att mäta i
vilken utsträckning barnmorskorna följer det Svenska Livsmedelsverkets rekommendationer
om kostrådgivning till gravida kvinnor användes enkätfråga 12 och 15-33.
Tillvägagångssätt
Undersökningen är kvantitativ och informationsinsamlingen genomfördes i form av en
enkätstudie. Inför undersökningen utfördes en artikelsökning i den vetenskapliga databasen
PubMed där relevanta vetenskapliga artiklar för ämnet valdes ut och granskades av
författarna. Även en litteraturgenomgång har genomförts för att få en stabil vetenskaplig
grund inför utformningen av enkäten som användes i undersökningen. Innan enkäten
skickades ut till undersökningens deltagare genomfördes en pilotstudie, då enkäten testades
på sex barnmorskor som arbetar på förlossningsavdelningen på Akademiska sjukhuset i
Uppsala. Enkäten delades ut i pappersformat. Detta utfördes för att undersöka om enkätens
frågor och upplägg fungerade och enkäten justerades efter insamlade kommentarer.
Enkäten gjordes om till en webbaserad enkät med hjälp av hemsidan
www.SurveyMonkey.com, som är en hemsida där man betalar månadsvis och enkäten var
därför enbart tillgänglig under undersökningsperioden.
Ett mail skickades ut till samtliga barnmorskor på mödravårdscentraler i Uppsala län. I mailet
fanns ett informationsbrev (Bilaga 2) som förklarade undersökningens syfte, deltagarnas roll
och hur deras svar skulle komma att behandlas och de fick även information angående när
enkätsvaren senast skulle vara inlämnade. I mailet fanns även en länk till webbsidan
www.SurveyMonkey.com, där enkäten kunde besvaras. Enkäten besvarades genom att
deltagarna kryssade för olika svarsalternativ och därefter skickades svaren automatiskt till
författarnas konto på webbsidan.
7
Under undersökningsperioden skickades två påminnelsebrev (Bilaga 3) ut till de barnmorskor
som ännu inte besvarat enkäten, detta för att få en högre svarsfrekvens. Efter
undersökningsperiodens slut blev svarsfrekvensen 42 % (28 av 67). Då författarna hade ett
önskemål om att få in minst 30 stycken enkätsvar kontrollerades vilka mödravårdscentraler
som hade lägst svarsfrekvens. För att få en högre svarsfrekvens delades enkäterna ut i
pappersformat till dessa mödravårdscentraler, 15 enkäter delades ut och deltagarna fick en
vecka på sig att besvara enkäten, därefter samlades de in. Av dessa 15 enkäter besvarades åtta
stycken. Den totala svarsfrekvensen på denna enkätstudie blev 53 % (36 av 67), med ett
bortfall på 47 % (31 av 67).
För att få en tydligare bild av hur barnmorskeutbildning vid Uppsala Universitet arbetar kring
kostråd till gravida kvinnor genomfördes en kort telefonintervju med kontaktpersonen på
Institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala Universitet. Semistrukturerade frågor
användes för att få svar på frågorna men även för att informanten då kunde ge övrig
information som kanske inte framkom av frågorna.
Analys
Deskriptiv statistik användes, vilket innebär en beskrivande framställning av resultaten i form
diagram för att få resultatet lättöverskådligt. De enkätfrågor som inte redovisas med hjälp av
stapeldiagram redovisas i löpande text. Diagrammen skapades i Microsoft Excel 2007. Fråga
11 i enkäten besvarades med hjälp av Chi-Square Test i SPSS 15.1 (Statistical Package for
the Social Sciences). Barnmorskorna delades där in i grupper efter vilket årtionde de
påbörjade sin barnmorskeutbildning, det vill säga 1960, -70, -80, - 90 och 2000. Därefter
jämfördes dessa grupper med avseende att se om det fanns någon signifikant skillnad i deras
åsikt om ifall barnmorskeutbildningen gav en god grundkunskap om kostrådgivning till
gravida kvinnor. Signifikansnivån bestämdes till p< 0,05.
Det blev inget internt bortfall vid denna undersökning, samtliga deltagare svarade på alla
enkätfrågor med svarsalternativ. Dock varierade svarsfrekvensen vid de öppna frågorna.
Etiska överväganden
Studiens deltagare fick skriftlig och/eller muntlig information angående vad syftet med
studien var och dess procedur. Information gavs även om att all data kommer att behandlas
konfidentiellt och att deltagandet i studien är frivilligt, man har som deltagare har rätten att
8
när som helst avbryta sin medverkan utan att behöva ge någon förklaring. Informerat
samtycke från varje deltagare var ett krav.
RESULTAT
Barnmorskorna som deltagit i denna undersökning har arbetat inom mödrahälsovården
mellan 9 månader och 35 år.
Hur kostrådgivningen till gravida kvinnor går till
Majoriteten av deltagarna i undersökningen instämmer helt i påståendet att alla gravida
kvinnor får kostråd från barnmorskan medan cirka en femtedel av deltagarna instämmer
delvis i påståendet (figur 1). Det är en majoritet av deltagarna som inte instämmer i
påståendet att det finns ett bra samarbete mellan barnmorskan och läkaren angående
kostrådgivning till den gravida kvinnan och cirka en femtedel av deltagarna instämmer delvis
i detta (figur 2).
Figur 1. Alla gravida kvinnor får kostråd från
Figur 2. Det finns ett bra samarbete mellan
barnmorskan (n=36)
barnmorska och läkare angående kostrådgivning
till den gravida kvinnan (n=36)
Den största delen av deltagarna instämmer helt i att det finns ett bra samarbete mellan
barnmorskan och dietisten angående kostrådgivning till den gravida kvinnan. Cirka en
fjärdedel av deltagarna instämmer delvis i påståendet (figur 3).
9
Figur 3. Det finns ett bra samarbete mellan barnmorska
och dietist angående kostrådgivning till den gravida kvinnan
(n=36)
Sju deltagare svarade på frågan om vad som kan vara anledningen till att inte alla gravida
kvinnor får kostrådgivning från barnmorskan på mödravårdscentralen. Svaren på denna fråga
blev att orsakerna till detta till exempel kan vara att den gravida kvinnan på egen hand har
läst på om kost vid graviditet eller har goda kunskaper inom ämnet sedan tidigare graviditet.
Det kan även bero på att den gravida kvinnan är nöjd med den information som hon har fått
genom de broschyrer som skickas hem eller på grund av ointresse från kvinnans sida. På
frågan om det finns tid avsatt för kostrådgivning till den gravida kvinnan vid de planerade
besöken på mödravårdscentralen svarade 61,1 % av deltagarna att de instämmer helt i detta,
medan 30,6 % instämmer delvis och 8,3 % instämmer inte i påståendet att det finns tid avsatt
för kostrådgivning vid de planerade besöken.
På frågan om hur barnmorskan ger den gravida kvinnan kostråd fick deltagarna kryssa i alla
de alternativ som de ansåg stämde in. Alternativen var Muntligt, Skriftligt, Enskilt, I grupp
och Annat. Undersökningen visar att 100 % av deltagarna ger muntlig och skriftlig
kostrådgivning, 69,4 % av deltagarna ger information enskilt och 55,6 % i grupp. Sex
deltagare uppgav att en dietist kan medverka vid gruppträffarna.
I slutet av enkäten fanns utrymme för deltagarna att skriva fritt om det var något de ville
tillägga. Där var det en stor del av deltagarna som tog upp att de anser att de gravida
kvinnorna ofta redan är väl insatta i ämnet kost under graviditeten, detta genom att de fått
skriftlig information hemskickad tidigt under graviditeten eller har blivit tipsade vid första
telefonsamtalet om att läsa det Svenska Livsmedelsverkets rekommendationer. Deltagarna
10
uppgav även att de ofta anpassar kostrådgivningen utifrån den individuella kvinnans
efterfrågan och behov.
Barnmorskans syn på kostrådgivning till gravida kvinnor
Majoriteten av deltagarna på mödravårdscentralerna i Uppsala län instämmer helt i
påståendet att det är viktigt att ge kostråd till den gravida kvinnan (figur 4). Den övervägande
delen av deltagarna instämmer delvis i påståendet att intresset för kostråd är stort hos gravida
kvinnor, medan två femtedelar instämmer helt i detta (figur 5).
Figur 4. Det är viktigt att ge kostråd till den gravida
Figur 5. Intresset för kostråd är stort hos gravida
kvinnan (n=36)
kvinnor (n=36)
En stor majoritet av deltagarna instämmer delvis i påståendet att det är den gravida kvinnans
eget ansvar att ta reda på information om kost (figur 6). Hälften av deltagarna instämmer helt
i påståendet att det är barnmorskans uppgift att informera den gravida kvinnan om kost, den
andra hälften av deltagarna instämmer delvis i detta påstående (figur 7).
Figur 6. Det är den gravida kvinnans eget ansvar
att ta reda på information om kost (n=36)
Figur 7. Det är barnmorskans uppgift att
informera den gravida kvinnan om kost (n=36)
11
Undersökningen visar att 53 % av deltagarna sällan upplever att den gravida kvinnan blir
överraskad av de kostråd hon får, medan 36 % upplever detta ibland. Vidare upplever 8,2 %
aldrig att den gravida kvinnan blir överraskad av informationen, medan resterande, 2,8 %,
ofta upplever att kvinnorna blir överraskade av kostråden.
På frågan när det gäller barnmorskans syn på läkarens ansvar i kostrådgivningen till den
gravida kvinnan svarade 53 % av deltagarna att de inte instämmer i påståendet att det är
läkarens uppgift att ge kostråd. Dock var det 41,4 % som instämde delvis i detta.
Som nämnts tidigare är det 63, 9 % av deltagarna som inte instämmer i att det finns ett bra
samarbete mellan barnmorskan och läkaren angående kostrådgivning till den gravida kvinnan
(figur 2), medan 74,3 % instämmer helt i att samarbetet mellan barnmorskan och dietisten
inom detta område är bra (figur 3).
Källor till barnmorskans kunskap om kostråd till gravida kvinnor
Barnmorskorna som deltog i denna undersökning påbörjade sin barnmorskeutbildning mellan
åren 1966 och 2003. Majoriteten av deltagarna instämmer inte i påståendet att
barnmorskeutbildningen som de gick gav en god grundkunskap om kostrådgivning till
gravida kvinnor och cirka en fjärdedel instämmer delvis i detta påstående (figur 8). Det finns
ingen signifikant skillnad (p=0,393) mellan deltagarnas åsikter angående
barnmorskeutbildningen beroende på vilket årtionde de påbörjade denna utbildning.
Majoriteten av deltagarna använder sig av enbart det Svenska Livsmedelsverkets (SLV)
rekommendationer då de uppdaterar sina kunskaper inom ämnet kostrådgivning till gravida
kvinnor eller SLV i kombination med annan källa (figur 9).
12
Figur 8. Barnmorskeutbildningen gav en god kunskap
Figur 9. Källor för uppdatering av kunskaper om
om kostrådgivning till gravida kvinnor (n=36)
kostrådgivning till gravida kvinnor (n=36)
Kostråd till gravida kvinnor på mödravårdscentralen
Majoriteten av deltagarna informerar alltid den gravida kvinnan om vikten av att äta varierat
och cirka en tredjedel av deltagarna informerar oftast om detta (figur 10). Det är en majoritet
av deltagarna som alltid informerar den gravida kvinnan om vilka sorters fiskar hon inte bör
äta mer än två till tre gånger per år på grund av förhöjda halter kvicksilver eller organiska
miljöföroreningar. Cirka en tredjedel informerar oftast om detta (figur 11).
Figur 10. Information om vikten av att äta varierat
Figur 11. Information om vilka fiskar som bör
(n=36)
undvikas (n=36)
Majoriteten av deltagarna informerar alltid den gravida kvinnan om järnrika livsmedel som är
viktiga att få i sig under graviditeten och cirka en tredjedel informerar oftast om detta (figur
12). Alla deltagarna rekommenderar alltid den gravida kvinnan att avstå helt från alkohol
under graviditeten (figur 13).
13
Figur 12. Information om järnrika livsmedel
Figur 13. Rekommendation om att avstå helt från
(n=36)
alkohol (n=36)
På den öppna frågan om hur barnmorskan ställer sig till den nya forskningen som visar att en
liten mängd alkohol under graviditeten kan ha positiv påverkan på fostret visade det sig att
samtliga deltagare hade en negativ inställning till denna forskning och en del uppgav att de
aldrig hört talas om den tidigare. Vissa ansåg att det i dagens läge finns för lite forskning som
påvisar att alkohol under graviditeten skulle ha någon positiv inverkan på fostret, vilket gör
att deltagarna väljer att följa sina tidigare givna direktiv, det vill säga att rekommendera den
gravida kvinnan att ha en nolltolerans mot alkohol under graviditeten.
Större delen av deltagarna informerar oftast den gravida kvinnan om att det dagliga
koffeinintaget inte bör överstiga 300 mg under graviditeten (figur 14). Majoriteten av
deltagarna ger alltid den gravida kvinnan allmänna råd som minskar risken för att bli sjuk av
framför allt Listeria och Toxoplasma, medan cirka en tredjedel oftast ger allmänna råd om
detta (figur 15).
Figur 14. Information om koffeinintag (n=36)
Figur 15. Allmänna råd för att undvika Listeria och
Toxoplasma (n=36)
14
Undersökningen visar att 36 % av deltagarna sällan informerar den gravida kvinnan om hur
många kalorier extra just hon behöver få i sig per dag under den första, andra och tredje
trimestern. Vidare visar undersökningen att 30,6 % informerar om detta ibland, 16,7 % gör
det oftast och 16,7 % gör det aldrig. Majoriteten av deltagarna, 77,7 %, informerar alltid den
gravida kvinnan om vikten av att äta regelbundet, 16,7 % informerar oftast om detta, medan
5,6 % gör det ibland. Undersökningen visar också att 44,4 % av deltagarna ibland informerar
den gravida kvinnan om tallriksmodellen, 25 % gör det oftast, medan 16,7 % alltid gör det.
Resterande 13,9 % informerar sällan om tallriksmodellen. På frågan om barnmorskan
informerar den gravida kvinnan om nyckelhålsmärkta livsmedel svarade 41,6 % av
deltagarna att de sällan gör det, 33,3 % informerar om detta ibland och 16,7 % gör det aldrig.
Det är 5,6 % som oftast informerar om nyckelhålsmärkta livsmedel, medan 2,8 % alltid gör
det.
På frågan om vilka områden relaterade till kost som barnmorskan oftast får frågor om från
den gravida kvinnan fanns det 18 svarsalternativ där barnmorskorna fick kryssa för de tre
alternativ som hon/han anser är vanligast. Flest frågor anser deltagarna, 77,8 %, att de får om
kosttillskott, naturläkemedel och örtprodukter och på andra plats kommer frågor om skaldjur
och fisk, 72,2 %. Det tredje vanligaste området, 50 %, relaterat till kost som deltagarna anser
att de får flest frågor om är mineraler.
Undersökningen visar att 34,3 % av deltagarna oftast informerar den gravida kvinnan om att
hon bör få i sig minst 500 gram frukt och grönsaker varje dag, en lika stor del gör det ibland.
Vidare är det 11,4 % som aldrig informerar om detta och en lika stor del gör det sällan. De
resterande, 8,6 %, informerar alltid om detta. På den öppna frågan om vilken information som
barnmorskorna ger angående frukt och grönt, om det inte ger den ovanstående, svarade de att
de ger mer konkreta exempel (till exempel tre frukter och två portioner grönsaker per dag),
pratar mer allmänt om vikten av frukt och grönsaker eller att en dietist ger denna information.
Större delen av deltagarna, 36,1 %, informerar ibland den gravida kvinnan om vikten av att
dricka 5 deciliter mjölk/fil/yoghurt (lättprodukter) varje dag. Vidare informerar 22,2 % av
barnmorskorna oftast om detta, 19,4 % ger alltid denna information, medan 16,7 % sällan gör
det. De resterande, 5,6 %, informerar aldrig den gravida kvinnan om vikten av att få i sig
detta. Undersökningen visar att 47,2 % av deltagarna oftast informerar den gravida kvinnan
om vikten av att få i sig vitamin D under graviditeten, medan 19,4 % sällan informerar om
15
detta och 13,9 % gör det ibland. Det är 11,2 % av deltagarna som alltid informerar om
vitamin D och 8,3 % gör det aldrig. På frågan om barnmorskan informerar den gravida
kvinnan om att hon bör äta fisk två till tre gånger i veckan, svarar 50 % att de oftast
informerar om detta och 28 % gör det alltid. Vidare informerar 13,7 % ibland om detta och
8,3 % gör det sällan. Majoriteten av deltagarna informerar den gravida kvinnan om vilka
fiskar hon inte bör äta på grund av förhöjda halter kvicksilver eller organiska
miljöföroreningar (figur 11). Undersökningen visar att 47,2 % av deltagarna alltid informerar
den gravida kvinnan om riskerna med ett för stort vitamin A-intag under graviditeten, medan
22,2 % sällan gör det. Vidare informerar 13,9 % alltid om detta och en lika stor del gör det
ibland. De resterande, 2,8 %, informerar aldrig om riskerna med för stort vitamin A-intag
under graviditeten.
På frågan om barnmorskorna informerar den gravida kvinnan om vikten av att byta ut en del
av det mättade fettet mot omättat fett svarade 41,7 % av deltagarna att de sällan informerar
om detta. Vidare svarade 30,5 % av deltagarna att de informerar om det ibland, 13,9 % gör
det oftast och en lika stor del gör det aldrig. Majoriteten av deltagarna, 50 %, informerar
alltid den gravida kvinnan om vikten av att ägna sig åt någon fysisk aktivitet under minst 30
minuter per dag, medan 44,4 % oftast informerar om detta och 5,6 % gör det ibland.
Undersökningen visar även att 48,6 % av deltagarna oftast informerar den gravida kvinnan
om att hon bör vara försiktig med kosttillskott, örtprodukter, naturläkemedel och traditionella
växtbaserade läkemedel. Vidare informerar 25,6 % ibland om detta, 17,2 % gör det alltid och
8,6 % gör det sällan. Som nämnts tidigare är detta det område relaterat till kost som
barnmorskorna oftast får frågor om från den gravida kvinnan. På frågan om barnmorskorna
informerar den gravida kvinnan om vilka sorters ostar som hon inte bör äta på grund av
risken att få i sig bakterien Listeria svarade 57,1 % av deltagarna att de alltid informerar om
detta, 28,6 % informerar om det oftast, 11,4 % gör det ibland och 2,9 % gör det sällan.
Barnmorskans följsamhet till Svenska Livsmedelsverkets rekommendationer gällande
kostrådgivning till gravida kvinnor
Undersökningen visar att majoriteten av deltagarna på mödravårdscentralerna i Uppsala län
uppdaterar sin kunskap inom ämnet kostrådgivning till gravida kvinnor med hjälp av det
Svenska Livsmedelsverket (SLV) rekommendationer. Deltagarna uppger SLV som enda källa
eller i SLV i kombination med annan källa (figur 10).
16
De frågor vars svar redovisats under föregående rubrik är baserade på rekommendationerna
från SLV. Utifrån resultatet på dessa frågor kan utläsas vilka områden relaterade till kost som
majoriteten av deltagarna informerar om alltid/oftast, ibland eller sällan/aldrig. Det som
deltagarna alltid/oftast informerar den gravida kvinnan om är vikten av att äta varierat, vikten
av att äta regelbundet, vikten av att få i sig vitamin D, vikten av att äta fisk två till tre gånger i
veckan och vilka fiskar hon bör undvika. Vidare informerar deltagarna alltid/oftast om vilka
livsmedel som är järnrika, riskerna med ett för stort vitamin A-intag, att hon bör avstå helt
från alkohol, rekommenderat koffeinintag, försiktighet med kosttillskott, örtprodukter och
naturläkemedel, allmänna råd för att minska risken för att bli sjuk av framför allt listeria och
toxoplasma och vilka ostar hon inte bör äta. Det som deltagarna ibland informerar den
gravida kvinnan om är tallriksmodellen, att hon bör äta 500 gram frukt och grönsaker
dagligen samt vikten av att dricka fem dl mjölk/fil/yoghurt per dag. Deltagarna informerar
sällan/aldrig den gravida kvinnan om hur många kalorier extra just hon behöver få i sig under
varje trimester, nyckelhålsmärkta livsmedel och vikten av att byta ut en del av det mättade
fettet mot omättat fett.
DISKUSSION
Syftet med denna undersökning var att undersöka barnmorskans syn på kostrådgivning till
gravida kvinnor, om och hur de ger information om kost och i så fall vad man informerar om.
Vidare undersöktes till vilken grad barnmorskorna på mödravårdscentralerna följer de
rekommendationer om kost till gravida kvinnor som det Svenska Livsmedelsverket tagit
fram. Resultatet av undersökningen visar att barnmorskorna ofta ger kostråd till den gravida
kvinnan i samarbete med dietisten. Informationen ges då för det mesta både muntligt och
skriftligt. Vidare visar resultatet att barnmorskorna anser att det är viktigt att ge kostråd till
gravida kvinnor och att de allra flesta kvinnor får kostrådgivning på mödravårdscentralen.
Barnmorskorna anser att de och den gravida kvinnan har ett gemensamt ansvar när det gäller
information angående kost. Barnmorskorna grundar kostrådgivningen främst på Svenska
Livsmedelsverkets rekommendationer och undersökningen visar att de informerar om det
mesta som det Svenska Livsmedelsverket tar upp.
17
Resultatdiskussion
Syftet med denna undersökning var till viss del att ta reda på om och i så fall hur
barnmorskorna på mödravårdscentralerna i Uppsala län ger information om kost till gravida
kvinnor. Resultatet av denna undersökning visar att deltagarna ger den gravida kvinnan
information om kost både muntligt och skriftligt och informationen anpassas efter kvinnans
individuella behov. Detta överensstämmer med vad som går att finna i litteraturen angående
hur information ges på bästa sätt, att undervisning bör anpassas till den enskilde individen
(Almås, 2004). För att en förändring ska kunna ske är det viktigt att patienten är motiverad,
målet är att få patienten att själv ta steget mot förändring utan att använda sig av tvång, man
bör istället lyfta fram det positiva som en förändring medför (Butterworth, 2008). Det är
därför en god idé att anpassa kostrådgivningen till hur den gravida kvinnans kosthållning ser
ut normalt. Man bör diskutera kosten med kvinnan och uppmuntra det som hon gör bra.
Barnmorskan bör informera om befintliga kostrekommendationer vid graviditet och försöka
väcka motivationen hos kvinnan så att hon själv känner att hon vill följa dessa
rekommendationer.
Deltagarna uppger att samarbetet mellan barnmorskan och läkaren angående kostrådgivning
till den gravida kvinnan inte fungerar särskilt bra, däremot finns ett samarbete mellan
barnmorskan och dietisten gällande detta som fungerar bra. Författarna tror att detta skulle
kunna bero på att det inte tillhör läkarens arbetsuppgifter att informera de gravida kvinnorna
om kost. Även majoriteten av deltagarna anser att det inte är läkarens uppgift att ge kostråd
till den gravida kvinnan. Att samarbetet mellan barnmorskan och dietisten är väl fungerande
ses som positivt då dietisten besitter en djupare kunskap inom ämnet.
Deltagarna anser att det är viktigt att ge kostråd till gravida kvinnor, vilket kan fastslås då
mycket forskning visar på kostens påverkan på fostret. Vid en graviditet krävs en fullgod kost
med olika näringsämnen och energirika livsmedel på grund av den förändring som sker av
metabolismen och för att fostret ska kunna växa och utvecklas på ett normalt sätt (Faxelid,
Hogg, Kaplan & Nissen, 2001; Neufeld, Haas, Grajéda & Martorell, 2004).
Barnmorskan och den gravida kvinnan har ett gemensamt ansvar när det gäller information
angående kost. Författarna anser dock att barnmorskan har en viktig uppgift då det gäller att
kunna urskilja vilka kvinnor som är i störst behov av kostrådgivningen. För kvinnor som inte
har så stor kunskap inom ämnet spelar barnmorskan en viktig roll som informationsgivare,
18
barnmorskan kan även vara till stor hjälp för de kvinnor som behöver stöd och motivation då
det gäller kosthållning under graviditet.
Majoriteten av deltagarna anser att barnmorskeutbildningen som de gick inte gav någon bra
grundkunskap angående kostrådgivning till gravida kvinnor. Tendenser till detta kan man se i
en engelsk studie där resultatet visade att barnmorskorna önskar mer undervisning inom
ämnet nutrition och kostrådgivning till gravida kvinnor (Mulliner, Spiby & Fraser, 1995).
Deltagarna i vår undersökning påbörjade sin barnmorskeutbildning mellan åren 1966 till
2003, och det finns ingen signifikant skillnad mellan barnmorskornas åsikter angående
barnmorskeutbildningen beroende på vilket årtionde de påbörjade denna utbildning. Detta
kan tyda på att barnmorskeutbildningen inte ger en god grundkunskap om kostrådgivning till
gravida kvinnor och att detta inte har förändrats genom åren. Dock bör man ha i åtanke att
enbart 36 barnmorskor deltog i denna studie, vilket gör resultatet mindre tillförlitligt då de
jämförda grupperna har få deltagare.
Syftet med denna undersökning var bland annat att undersöka om barnmorskorna följer det
Svenska Livsmedelsverkets rekommendationer vid kostrådgivningen till gravida kvinnor.
Resultatet visar att så gott som alla deltagare i denna undersökning följer dessa
rekommendationer då de ger kostråd. Detta ses som positivt då informationen blir enhetlig till
de gravida kvinnorna. Undersökningen visar även att när deltagarna uppdaterar sina
kunskaper inom ämnet kostrådgivning till gravida kvinnor använder de sig av det Svenska
Livsmedelsverkets rekommendationer.
Majoriteten av deltagarna informerar den gravida kvinnan om vikten av ett fullgott vitamin
D- intag. Detta behövs för att motverka en för låg födelsevikt hos fostret (Mannion, GrayDonald & Koski, 2006). De flesta av deltagarna informerar även om vikten av att äta
tillräckligt med fisk under graviditeten. Vid ett otillräckligt intag av fisk ökar risken för
preterm förlossning, intrauterin tillväxtretardation samt för låg fostervikt (Olsen & Secher,
2002). Deltagarna informerar även om vilka sorters fiskar som bör undvikas. Ett tillräckligt
stort intag av järn under graviditeten är viktigt på grund av att det minskar risken för preterm
förlossning, låg födelsevikt och preeklampsi (Palma, et al., 2008). Majoriteten av deltagarna
informerar den gravida kvinnan om vikten av att få i sig järn.
19
Sedan en längre tid har forskningsresultaten enhetligt påvisat att kvinnor bör avstå helt från
alkohol under graviditeten då det visats kunna medföra långsiktiga effekter på barnets
mentala hälsa (Saval, Heron, Golding & Emond, 2007). Under de senaste åren har dock nya
forskningsresultat framkommit som indikerar att ett mindre alkoholintag under graviditeten
skulle kunna påverka fostret positivt. Genom ett alkoholintag på ett till två glas rödvin i
veckan kan barnets ordförråd förbättras och risken för att utveckla beteendeproblem och
hyperaktivitet kan minska. Poängteras bör att även denna studie påvisar att större mängder
alkohol under graviditeten har en skadlig inverkan på fostret och att mer forskning inom
området krävs (Kelly, et al., 2008). Vår undersökning visar att deltagarna är eniga i att man
bör rekommendera den gravida kvinnan att avstå helt från alkohol under denna period.
Deltagarna tycker att mer forskning inom detta område krävs innan de är villiga att ändra sina
rekommendationer. Forskningen är så pass ny och ses därför inte som tillförlitlig, den visar
inte på de eventuella långsiktiga konsekvenser som även ett litet alkoholintag under
graviditeten kan medföra.
Majoriteten av deltagarna informerar den gravida kvinnan om att det dagliga koffeinintaget
inte bör överstiga 300 mg. Forskning har visat att ett för högt koffeinintag ökar risken för
hämmad fostertillväxt (CARE Study Group, 2008).
Det Svenska Livsmedelsverket (2008) beskriver att det finns framför allt två
mikroorganismer i olika livsmedel som kan utgöra en fara för fostret, dessa är bakterien
Listeria monocytogenes och parasiten Toxoplasma gondii. Även om risken för att bli sjuk av
dessa är väldigt liten så kan en infektion leda till mycket allvarliga konsekvenser för fostret,
till exempel missfall eller svår sjukdom. Genom att ge den gravida kvinnan allmänna råd om
hur hon kan undvika att bli smittad av Listeria och/eller Toxoplasma, minskar man riskerna
för fosterskada. Resultatet av undersökningen visar att majoriteten av deltagarna alltid eller
oftast ger den gravida kvinnan dessa råd. Att de gravida kvinnorna får denna information är
viktigt då Listeria och Toxoplasma kan finnas på många olika ställen i vår vardagliga miljö.
Undersökningen visar att majoriteten av deltagarna sällan informerar den gravida kvinnan om
hur många kalorier extra den gravida kvinnan behöver få i sig under de olika trimestrarna.
Det är troligt att många av de gravida kvinnorna saknar denna kunskap vilket gör att de lätt
får i sig för många kalorier per dygn, att de äter för två, vilket kan leda till en övervikt som
efter graviditeten är svår att bli av med (Svenska Livsmedelsverket, 2008). På grund av detta
bör det mer information kring kaloriintaget ges på mödravårdscentralen.
20
Undersökningen visar att de tre områden relaterade till kost som deltagarna får flest frågor
om från den gravida kvinnan är kosttillskott, naturläkemedel och örtprodukter, skaldjur och
fisk och mineraler. Resultatet från undersökningen visar att majoriteten av deltagarna oftast
informerar om dessa områden, vilket är bra eftersom det kan finnas många gravida kvinnor
som har frågor kring detta men inte tänker på att ta upp det med barnmorskan. Det är även
viktigt eftersom den gravida kvinnan bör vara försiktig med intaget av kosttillskott då
vitaminer och mineraler kan överdoseras, för vissa ämnen är marginalen liten mellan vad som
är bra för kroppen under graviditeten och vad som kan leda till fosterskador. Detta gäller till
exempel vitamin A som finns framför allt i lever (Svenska Livsmedelsverket, 2008).
Metoddiskussion
Vid artikelsökningen som utfördes i databasen PubMed var det svårt att hitta artiklar som tog
upp hur barnmorskor arbetar med kostrådgivning till gravida kvinnor samt vilka kostråd de
faktiskt ger. Dock fanns ett stort antal artiklar som berörde olika livsmedel som bör undvikas
under en graviditet eller som är viktiga att få i sig.
Enkäten som användes i undersökningen delades ut till samtliga (67 stycken) barnmorskor på
mödravårdscentralerna i Uppsala län. Svarsfrekvensen blev 53 % (36 av 67), bortfallet blev
47 % (31 av 67). Det relativt stora bortfallet leder till ett mindre trovärdigt resultat, dock var
målet att få en svarsfrekvens på 45 % (30 av 67), vilket uppnåddes. Bortfallet på kan
möjligen bero på att en del av barnmorskorna var tjänstlediga och att en del inte längre
arbetade som barnmorskor på mödravårdscentraler. Andra möjliga orsaker kan vara fel som
uppstod då mailet skickades ut eller att vissa barnmorskor inte läste sina mail under
undersökningsperioden. En del barnmorskor tackade nej till att delta i undersökningen på
grund av att de själva ansåg att de hade jobbat för kort tid på en mödravårdscentral och en del
ansåg att de inte hade tid att besvara enkäten.
Då syftet med denna undersökning bland annat var att se hur barnmorskorna på
mödravårdscentraler arbetar kring kostrådgivning och vilka kostråd de ger, valdes en
kvantitativ metod eftersom detta kan variera mellan de olika mödravårdscentralerna.
Eftersom undersökningen endast omfattar mödravårdscentraler i Uppsala län krävs mer
forskning inom ämnet för att få en tydligare bild av hur barnmorskor i andra delar av Sverige
arbetar kring kostrådgivning till gravida kvinnor. Detta skulle kunna uppnås genom att
liknande undersökningar som denna utförs på mödravårdscentraler i andra delar av Sverige.
21
För att få ett mer trovärdigt resultat skulle fler öppna frågor med fördel kunna användas. Man
skulle även kunna utföra en kvalitativ studie för att få en djupare kunskap inom ämnet.
Resultatet från undersökningen är positivt då det visar att barnmorskorna följer de riktlinjer
som det Svenska Livsmedelsverket sammanställt angående kostrådgivning till gravida
kvinnor. Detta resultat kan ses som ett stöd till barnmorskan då hon/han ser att majoriteten av
barnmorskorna använder sig av samma informationskälla i arbetet med kostrådgivning till
den gravida kvinnan. Undersökningen kan även ligga till grund för vidare studier inom
ämnet. Majoriteten av barnmorskorna i undersökningen var inte nöjda med den kunskap de
fick angående kostrådgivning till gravida kvinnor under sin barnmorskeutbildning, vilket kan
vara värt att undersöka mer ingående.
Slutsats
Barnmorskorna på mödravårdscentralerna i Uppsala län ger i samarbete med dietisten de
gravida kvinnorna i hög utsträckning en individuellt anpassad kostrådgivning som baseras på
det Svenska Livsmedelsverkets rekommendationer. För att ge barnmorskorna en bättre
grundkunskap inom ämnet kost vid graviditet krävs mer undervisning inom detta område
under barnmorskeutbildningen.
22
REFERENSER
Abrahamsson, L., Andersson, A., Becker, W. & Nilsson, G. (2006). Näringslära för
högskolan. Stockholm: Liber AB.
Almås, H. (2004). Klinisk omvårdnad 1. Stockholm: Liber AB.
Butterworth SW, (2008). Influencing patient adherence to treatment guidelines. Journal of
managed care pharmacy 14(6 Suppl B):21-4.
CARE Study Group: Boylan, S., Cade, JE., Dolby, VA., Greenwood, DC., Hay, AW., Kirk,
SF., Shires, S., Simpson, N., Thomas, JD., Walker, J., White, KL., Wild, CP., Potdar, N.,
Konje, JC., Taub, N., Charvill, J., Chipps, KC., Kassam, S., Ghandi, C., Cooke, MS., Konje,
JC., Cooke, M., Cade, J., Gott, D., Thatcher, N., Creton, S., Tahourdin, C., Gibson, G.,
Greenwood, D., Taub, N., Gay, C., Potdar, N., Konje, JC., Simpson, N., Walker, J., Dolby,
V., Ong, H., Kassam, S., Chipps, K., Boyland, S., Kirk, S., Cade, J., White, K., Shires, S.,
Hay, A., Wild, C., Cooke, M., Thomas, J., Hill, E., Charvill, J., Ghandi, C. (2008). Maternal
caffeine intake during pregnancy and risk of fetal growth restriction: a large prospective
observational study. Brittish Medical Journal 3;337:a2332. Doi: 10.1136/bmj.a2332.
Faxelid, E., Hogg, B., Kaplan, A. & Nissen, E. (2001). Lärobok för barnmorskor. Lund:
Studentlitteratur.
Gale, CR., Javaid, MK., Robinson, SM., Law, CM., Godfrey, KM., Cooper, C. (2007).
Maternal size in pregnancy and body composition in children. The Journal of clinical
endocrinology and metabolism 92(10):3904-11.
Getahun, D., Kaminsky, LM., Elsasser, DA., Kirby, RS., Ananth, CV., Vintzileos, AM.
(2007). Changes in prepregnancy body mass index between pregnancies and risk of primary
cesarean delivery. American journal of obstetrics and gynecology 197(4):376.e1-7.
Janusinfo, (2008). Läkemedel och fosterskador – Neuralrörsdefekter. Stockholms läns
landsting. Från
http://www.janusinfo.org/gravXML/template/Malformation.xml?malFormID=634&subID=1&contenttype=text/html
Kelly, Y., Sacker, A., Gray, R., Kelly, J., Wolke, D., Quigley, M. A. (2008). Light drinking
in pregnancy, a risk for behavioural problems and cognitive deficits at 3 years of age?
International Journal of Epidemiology 38(1):129-40.
King, JC. (2003). The risk of maternal nutritional depletion and poor outcomes increases in
early or closely spaced pregnancies. The Journal of nutrition 133(5 Suppl 2):1732S-1736S.
Mahan, L. K. & Escott-Stump, S. (2008). Krause’s Food & Nutrition Therapy. Saunders
Elsevier.
Mannion, CA., Gray-Donald, K., Koski, KG. (2006). Association of low intake of milk and
vitamin D during pregnancy with decreased birth weight. Canadian Medical Association
Journal 25;174(9):1273-7.
23
Maršál, K. & Grennert, L. (2004). Obstetrisk öppenvård. Stockholm: Liber AB.
Mulliner, C.M., Spiby, H., Fraser, R.B. (1995). A study exploring midwives’ education in,
knowledge of and attitudes to nutrition in pregnancy. Midwifery 11(1):37-41.
Neufeld, LM., Haas, JD., Grajéda, R., Martorell, R. (2004). Changes in maternal weight from
the first to second trimester of pregnancy are associated with fetal growth and infant length at
birth. The American journal of clinical nutrition 79(4):646-52.
Nordic Nutrition Recommendations 2004. Köpenhamn: Nordic Council of Ministers.
Olsen, SF., Secher, NJ. (2002). Low consumption of seafood in early pregnancy as a risk
factor for preterm delivery: prospective cohort study. Brittish Medical Journal
23;324(7335):447
Palma, S., Perez-Iglesias, R., Prieto, D., Pardo, R., Llorca, J., Delgado-Rodriguez, M. (2008).
Iron but not folic acid supplementation reduces the risk of low birthweight in pregnant
women without anaemia: a case-control study. Journal of epidemiology and Community
Health ;62(2):120-4.
Pitkin, RM. (2007). Folate and neural tube defects. The American Journal of clinical
Nutrition;85(1):285S-288S.
Saval, K., Heron, J., Golding, J., Emond, A. (2007). Prenatal alcohol exposure and gender
differences in childhood mental health problems: a longitudinal population-based study.
Pediatrics 119(2):e426-34.
Svenska Livsmedelsverket (2008). Råd om bra mat för gravida: Handledning för
mödrahälsovården.Uppsala: Svenska Livsmedelsverket. Från
http://www.slv.se/upload/dokument/mat/kostrad/gravida_ammande/handledning_barnmorsko
r_kostrad_gravida_2008.pdf
Strauss, RS., Dietz, WH. (1999). Low maternal weight gain in the second or third trimester
increases the risk for intrauterine growth retardation. The Journal of nutrition 129(5):988-93.
24
Bilaga 1. Enkät
Kostråd till gravida kvinnor
1. Hur länge har du arbetat som barnmorska inom mödrahälsovården? (vänligen fyll i antal år
i siffror) _____ år.
Här följer några påståenden om kostrådgivning till gravida kvinnor. I vilken grad
instämmer Du i dem? Kryssa för det alternativ som Du tycker passar bäst.
2. Det är viktigt att ge kostråd till gravida kvinnor
Instämmer helt
Instämmer delvis
Instämmer inte
Vet ej
Instämmer inte
Vet ej
3. Intresset för kostråd är stort hos gravida kvinnor
Instämmer helt
Instämmer delvis
4 a. Alla gravida kvinnor får kostråd från barnmorskan
Instämmer helt
Instämmer delvis
Instämmer inte
Vet ej
b. Om inte, vad kan vara anledningen?____________________________________________
_________________________________________________________________________
5. Det finns inplanerad tid för kostrådgivning till den gravida kvinnan
Instämmer helt
Instämmer delvis
Instämmer inte
Vet ej
6. Jag anser att det är den gravida kvinnans eget ansvar att ta reda på information om kost
Instämmer helt
Instämmer delvis
Instämmer inte
Vet ej
7. Jag anser att det är barnmorskans uppgift att informera den gravida kvinnan om kost
Instämmer helt
Instämmer delvis
Instämmer inte
Vet ej
8. Jag anser att det är läkarens uppgift att informera den gravida kvinnan om kost
Instämmer helt
Instämmer delvis
Instämmer inte
Vet ej
25
9. Jag anser att det finns ett bra samarbete mellan barnmorska och läkare angående
kostrådgivning till den gravida kvinnan
Instämmer helt
Instämmer delvis
Instämmer inte
Vet ej
10. Jag anser att det finns ett bra samarbete mellan barnmorska och dietist angående
kostrådgivning till den gravida kvinnan
Instämmer helt
Instämmer delvis
Instämmer inte
Vet ej
Det finns ingen tillgång till dietist
11 a. Jag anser att barnmorskeutbildningen som jag gick gav en god grundkunskap om
kostråd till gravida kvinnor
Instämmer helt
Instämmer delvis
Instämmer inte
Vet ej
b. Jag började min barnmorskeutbildning år ____
12. Vilken källa/källor använder Du dig av när Du uppdaterar dina kunskaper inom ämnet
kostrådgivning till gravida kvinnor?
___________________________________________________________
Här kommer ett par frågor med flera svarsalternativ Kryssa för de alternativ som
stämmer för dig.
13. Hur ger du den gravida kvinnan information om kost?
Muntligt
Skriftligt (t.ex. broschyr)
Enskilt
I grupp
Annat ________________________________
14. Vilka av nedanstående områden relaterade till kost får du oftast frågor om från den
gravida kvinnan? Kryssa för tre alternativ.
Protein ( t.ex. kött, kyckling, ägg)
Kolhydrater (t.ex. pasta, ris)
26
Fett (t.ex. olja, smör)
Frukt och grönsaker
Bakverk, godis, snacks
Mjölkprodukter (t.ex. mjöl, ost)
Skaldjur/fisk
Lever/ vitamin A
Mineraler (t.ex. järn)
Kosttillskott/naturläkemedel/örtprodukter
Måltidsrytm/portionsstorlek
Bakterier/ parasiter i livsmedel
Koffein
Alkohol
Vikt
Bantning
Fysisk aktivitet
Annat___________________________________________________________
Nedan följer ett antal mer specifika påståenden inriktade på de kostråd Svenska
Livsmedelsverket rekommenderar till gravida kvinnor. Kryssa för det alternativ som
Du tycker passar bäst.
15. Jag informerar den gravida kvinnan om hur många kalorier extra just hon behöver få i sig
per dag under den första, andra och tredje trimestern
Alltid
Oftast
Ibland
Sällan
Aldrig
16. Jag informerar den gravida kvinnan om vikten av att äta varierat (att äta livsmedel från
många olika livsmedelsgrupper varje dag)
Alltid
Oftast
Ibland
Sällan
Aldrig
17. Jag informerar den gravida kvinnan om vikten av att äta regelbundet (t.ex. tre måltider, ett
eller två matiga mellanmål och någon extra frukt fördelade jämnt över dagen)
Alltid
Oftast
Ibland
Sällan
Aldrig
18 a. Jag informerar den gravida kvinnan om tallriksmodellen
Alltid
Oftast
Ibland
Sällan
Aldrig
27
b. Använder du dig av någon annan pedagogisk modell, vilken?
__________________________
19. Jag informerar den gravida kvinnan om nyckelhålsmärkta livsmedel
Alltid
Oftast
Ibland
Sällan
Aldrig
20 a. Jag informerar den gravida kvinnan om att hon bör få i sig minst 500 gram frukt och
grönsaker varje dag
Alltid
Oftast
Ibland
Sällan
Aldrig
b. Om inte, vilken information om frukt och grönsaker ger Du?
__________________________
___________________________________________________________________________
21. Jag informerar den gravida kvinnan om vikten av att dricka 5 deciliter mjölk/fil/yoghurt
(lättprodukter) varje dag
Alltid
Oftast
Ibland
Sällan
Aldrig
22. Jag informerar den gravida kvinnan om vikten av att få i sig vitamin D under graviditeten
Alltid
Oftast
Ibland
Sällan
Aldrig
23 a. Jag informerar den gravida kvinnan om att hon bör äta fisk två till tre gånger i veckan
Alltid
Oftast
Ibland
Sällan
Aldrig
b. Om inte, hur mycket fisk rekommenderar Du att kvinnan ska äta?
______________________
___________________________________________________________________________
24. Jag informerar den gravida kvinnan om vilka sorters fiskar hon inte bör äta mer än två till
tre gånger per år på grund av förhöjda halter kvicksilver eller organiska miljöföroreningar
(dioxin och PCB, polyklorerade bifenyler)
Alltid
Oftast
Ibland
Sällan
Aldrig
28
25. Jag informerar den gravida kvinnan om järnrika livsmedel som är viktiga att få i sig under
graviditeten
Alltid
Oftast
Ibland
Sällan
Aldrig
26. Jag informerar den gravida kvinnan om riskerna med för stort vitamin A-intag under
graviditeten (vitamin A-rika livsmedel, t.ex. lever)
Alltid
Oftast
Ibland
Sällan
Aldrig
27. Jag informerar den gravida kvinnan om vikten av att byta ut en del av det mättade fettet
mot omättat fett
Alltid
Oftast
Ibland
Sällan
Aldrig
28. Jag informerar den gravida kvinnan om vikten av att ägna sig åt någon sorts fysisk
aktivitet minst 30 minuter per dag
Alltid
Oftast
Ibland
Sällan
Aldrig
29 a. Jag rekommenderar den gravida kvinnan att avstå helt från alkohol under graviditeten
Alltid
Oftast
Ibland
Sällan
Aldrig
b. Ny forskning visar att en liten mängd alkohol kan ha positiv påverkan på fostret, hur ställer
Du dig till detta?
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
30. Jag informerar den gravida kvinnan om att det dagliga koffeinintaget inte bör överstiga
300 milligram (motsvarande tre koppar kaffe á 1,5 dl)
Alltid
Oftast
Ibland
Sällan
Aldrig
31. Jag informerar den gravida kvinnan om att hon bör vara försiktig med kosttillskott,
örtprodukter, naturläkemedel och traditionella växtbaserade läkemedel
Alltid
Oftast
Ibland
Sällan
Aldrig
29
32. Jag ger den gravida kvinnan allmänna råd som minskar risken att bli sjuk av framför allt
listeria och toxoplasma (t.ex. att skölja frukt och bär noga)
Alltid
Oftast
Ibland
Sällan
Aldrig
33. Jag informerar den gravida kvinnan om vilka sorters ostar hon inte bör äta på grund av
risken att få i sig bakterien listeria
Alltid
Oftast
Ibland
Sällan
Aldrig
34. Jag upplever att den gravida kvinnan blir överraskad av kostråden hon får (att hon inte är
medveten om kostens betydelse)
Alltid
Oftast
Ibland
Sällan
Aldrig
Har Du något du vill tillägga eller övriga synpunkter på denna undersökning eller dess frågor
så skriv dem gärna här
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
30
Bilaga 2. Informationsbrev
Hej,
Vi är två sjuksköterskestuderande vid Uppsala Universitet som under våren ska genomföra
vårt c-uppsatsarbete. Som grund för vår uppsats kommer vi att genomföra en undersökning
där syftet är att undersöka barnmorskans syn på kostrådgivning till gravida kvinnor, om och
hur de ger information om kost och i så fall vad man informerar om. Vidare förväntas
undersökningen svara på i vilken grad barnmorskorna på mödravårdscentralerna följer de
rekommendationer om kost till gravida kvinnor som Svenska Livsmedelsverket tagit fram.
Vi frågar dig härmed om du vill delta i undersökningen genom att besvara denna enkät.
Deltagandet är frivilligt och de uppgifter som du delger oss kommer att behandlas med
aktsamhet, sekretess, och du kommer att förbli anonym. Enkäten består främst av
flervalsalternativ och i enkäten finns klara riktlinjer för hur du ska gå till väga. Vi skulle
uppskatta om du kunde svara på enkäten senast den 18 februari.
Har du frågor angående undersökningen eller enkätens uppbyggnad hör gärna av dig till
någon av nedanstående personer.
Sara Blomkvist
Johanna Thor
Mobil: 0702702918
Mobil: 0703596802
Mail: [email protected]
Mail: [email protected]
Sjuksköterskestudent
Sjuksköterskestudent
Institutionen för folkhälso- & vårdvetenskap
Institutionen för folkhälso- & vårdvetenskap
Handledare:
Bihandledare:
Josefin Westerberg Jacobson
Margareta Nydahl
Tel: 018-471 79 54
Tel: 471 23 18
Mail: [email protected]
Mail: [email protected]
Fil mag i psykologi
Universitetslektor
Doktorand i vårdvetenskap
Institutionen för kostvetenskap
31
Bilaga 3. Påminnelsebrev
Hej!
För drygt en vecka sedan fick Du ett mail med en länk till en enkät angående barnmorskans
kostrådgivning till gravida kvinnor. Denna enkät är ett underlag för vår c-uppsats som vi ska
skriva under våren. Enligt våra noteringar har Du inte svarat på denna enkät ännu. Vi vore
mycket tacksamma om Du kunde ta dig tid och göra det så snart som möjligt (dock allra
senast den 18 februari 2009) eftersom ditt svar på enkäten är viktigt för att vår c-uppsats ska
få ett så bra empiriskt underlag som möjligt. Hoppas att Du vill vara med!
Vi vill understryka att Ditt enkätsvar kommer att behandlas anonymt. Detta innebär att
enskilda svar inte kommer att kunna härledas i den sammanställning som kommer att utföras.
Vi vill även upplysa om att om Du är intresserad av resultatet av sammanställningen av denna
enkätstudie så får Du gärna höra av dig så mailar vi vår c-uppsats till dig när den är färdig.
Stort tack för din medverkan!
Vänliga hälsningar,
Sara Blomkvist
Johanna Thor
Mobil: 070-2702918
Mobil: 070-3596802
Mail: [email protected]
Mail: [email protected]
Sjuksköterskestudent
Sjuksköterskestudent
Institutionen för folkhälso- & vårdvetenskap
Institutionen för folkhälso- & vårdvetenskap
32
