Mot. 1975176
27()-278
Motion
1975176: 270
av herr Hermansson m. fl .
om förbättrad mödrahälsovård
Graviditet och nyblivet moderskap är inte alls självklart en harmonisk
period i en kvinnas li v. Myten om den lyckliga modern har skapat ett tabu
mot at t uttrycka negati va känslor kring ett väntat barn.
Psykiska störningar under graviditeten och närma~ efter förlossningen
har kunnat konstateras i olika undersökningar. E Lagercrantz' undersökning
från 1972- 1974 visar att psykiska störningar förekommer hos vamnnan ny·
bliven mamma. Graviditeten och tiden kring förlossningen är en biologiskt
betingad psykisk och social kristid . Svenska undersök ningar tyder på dåliga
kontraceptiva vanor och överraskande stora andelar av oönskade barn. Så
va r t. ex. mer än hälften av graviditeterna oplanerade enligt en undersökning
( ilsson-Almgren 1970). Slumpen tycks fortfarande spela en avsevärd roll
i familjebildningen . Det kan också konstateras att sexuell utsatthet. oväl·
komna graviditeter och psykiska störningar var vanl igast bland kvinnor i
socialgrupp 3. Orsakerna till va rför graviditeterna var ovälkomna uppges
främst vara problem med ekonomi och bostad. l E. Lagercrantz' under sökning heter det:
Den första graviditeten inträffar som regel under kvinnans utbildning
eller första anställning. dvs. under en period då hon ännu inte hunnit få
en stabil och bärkraftig social plats i sam hället. Hon kan uppleva framtiden
otrygg, ha en osäker identifikation som yrkeskvi nna och ha ett fragilt självförtroende i sin personliga och sociala roll. Uppskjutandet av värdeful la
mål (yrke, ekonomiskt oberoende) och försakande av psykologiska behov
kan innebära svåra konnikteroch påfrestningar. där barnet lätt kan få skulden
och där modersrollen och barnet måste kompensera hennes förlust.
De resultat som framkommit i de senaste undersökningarna visar att
sa mhället för att hjälpa gravida kvinnor måste anslå resurser för en förbättrad
och delvis annorlunda mödravård. Dagens mödravård är ensidigt kroppsligt
inriktad och ger bara en tillfredsställande somatisk vård . Förvården syftar
till att minska riskerna för missfall och förtidsbörd, samt förebygga sjukdomar. skador och missbildningar hos barnet. Eftervården syftar till att
kontrollera det soma tiska förloppet efter förlossningen. På grund av personalbrist och därmed sammanhängande tidsbrist (vän tetiden vid besök på
mödravårdscentral kan uppgå till 1.5 timme och "behandlingen" tar ofta
bara 4- 5 min.) och en kroppsligt inriktad utbildning finns det mycket små
m öjligheter i dag att hjälpa gravida kvinnor som har psykiska och sociala
problem som uppstått i samband med graviditet.
Gmvida kvinnor måste få en bättre psyk isk förberedelse inför förlossRiksdagm 1975176. J mm/. Nr 270- 278
.\1ot. 1975176 :270
2
ningcn. Undersök ningar visar att en femtedel av bli va nde mödrar har problem av sådan art att avance rad psykiatrisk behandling är nödvä ndig. Som
exempel kan nämnas att bara hälften av mödrarna i Stockholms län fär
någon form av förberedelse in för förlossningen och bara en tredjedel av
gravida kvinnor deltar i någon form av mödrau ndervisning.
K vi nnor som drabbas av störningar lever i regel under psykologiskt och
~ocia lt svåra förhållanden. Undersökningar visar att dessa k vi nnors egen
barndom ofta varit otillfredsställande med störda relationer till de egna föräldrarna. Dessa kvinnor har alltså ofta negativa förebilder att utforma sitt
eget kommande föräldraskap efter.
Mödraförberedelserna måste starta redan.innan graviditeten och den nu vam nde mödraundervisningen bör kompletteras m ed en all män föräldraun dervisning. Genom att ge et t större stöd under de tre första månderna av
graviditeten skulle kv innor som befinner sig i svåra si tuationer kunna ges
en adek vat hjälp. l mödraförberedelsen börockså ingå individuell rådgiv ning.
Det skulle vara värdefullt om psykologer och socialarbetare kunde knytas
till mödrahälsovården och ti ll förlossningshälsovården . Därigenom skulle
m an t. ex. ha möjl ighet at t spåra upp de s. k. riskfallen under graviditeten,
ge undervisni ng till personal vid mödra- och förl ossningsvården , utföra intervjue r av förlösta kvi nnor sa mt hjälpa de kvinnor som under och efter
förlossningen har psykiska och sociala problem, vilket ofta förekommer.
M ödrahälsovården måste med andra ord förändras så att den rent kroppsligt inriktade vården kompletteras med en psykisk och social vård . Det
är också vik tigt att ett vidgat samspel mellan mödrahälsovården och barnhälsovården utvecklas.
M ed stöd av det anförda fö reslås att riksdagen beslutar
l . att hos regeringen hemställa att den tar initiativ till en översyn
av mödrahälsovården i sy fte att ge denna en ökad beredskap
till att ge behövande kvinnor psykisk och social hjälp innebärande
a) att personaltät heten får sådana dimensioner att reella möjl igheter skapas för samtal mellan läkare och grav ida kvinnor samt
mellan barnmorskor och gravida kvinnor ,
b) att psykolog - och socialarbetartjänster inrättas på varje mödravårdscentral och BB för att möjliggöra för mödrahälsovården
att bedri va en akti vt uppsökande ve rk samhet ,
c) att sa marbetet ut vidgas mellan m ödrarvårds-och barnavårdsce ntralerna.
Mot. 1975/76:270
3
2. att hos regeringen hemställa om att en bedömning kommer
till stånd om storleken av de ökade resurser som bör anslås
till upplysningsverksamhet om kontraceptiva metoder i sy fte
at t eliminera oönskade graviditeter.
Stockholm den 14 janua ri 1976
C.-H. II ERMA SSON {vpk)
LARS WERNER (vpk)
i T yre ö
JÖRN SVENSSON {vpk)
i Malmö
EIVOR MARKLUND {vpk)
NILS BERNDTSON (vpk)
G UST A V LORENTZON {v pk)
INGA LANTZ {vpk)
l*
Rik~da~l'n
/975176. 3 samt. Nr 270- 278
