Mot. 1974:335
8
Nr 335
av herr Hermansson m. fl.
om ett handlingsprogram för energipolitiken.
Den aktuella utvecklingen på energiområdet har klargjort att Sverige
politiskt och ekonomiskt närmar sig en avgörande vändpunkt. Den akuta
störningen i oljetillförseln har på ett slående sätt avslöjat ett helt systems
grundläggande motsägelser.
Dagens situation är ingen tillfällighet, blott orsakad av de internatio­
nella oljemonopolens manipulationer eller händelser i Mellersta östern.
Den är en renex av den större kris som är inbyggd i det kapitalistiska
systemet och som utvecklas på allt fler områden. Den s. k. energikrisen är
inte främst en kris i tillgången på energi. Den är en kris i sättet att
använda energin, en kris för de ekonomiska makIförhållanden vars bas är
misshushållning, utsugning och social orättvisa.
Sverige har upplevt ett århundrade av kapitalistisk industrialisering.
Den har byggts upp kring kapitalets strävan till snabb och maximal vinst.
Detta har aldrig medgett hänsyn vare sig till långsiktiga samhällsmål eller
till kommande generationers levnadsvillkor.
Produktionen för kortsiktig profit står i motsättning till produktion
för social nytta.
folknertalets
Kortsiktighet och anarki omöjliggör planering för
framtida
behov.
Koncentrationen
av kapital och upp­
komsten av stora internationella finansimperier skärper folkens beroende­
ställning och inskränker de nationella statsorganens handlingsmöjligheter.
II
Kapitalismens grundläggande maktförhållande är kapitalets herravälde
över lönarbetet. Kapitalet består av två delar, dels den som utgörs av
byggnader, teknisk utrustning och råvaror, där energin också ingår, dels
den som omsätts i mänsklig arbetskraft. I marxistisk analys benämns
dessa två delar konstant respektive variabelt kapital. Det är bara ur det
variabla kapitalet som mervärde och profit kan utvinnas - genom att
arbetskraftens bruksvärde (avkastning) kan göras större än dess bytesvärde
(lönen).
Detta betyder två ting. De företagare, som kan uppnå ett tekniskt
försprång framför andra, kan utnyttja arbetskraften mera och därmed
temporärt uppnå extraprofiL Systemet drivs därför att utveckla produk­
tivkrafterna starkt i denna riktning. För det andra betyder emellertid
detta att det konstanta kapitalets andel av totalkapitalet ökar. Då profit
endast kan utvinnas ur det variabla kapitalet, leder detta till en långsiktig
tendens till minskning av profitkvoten i systemet som helhet.
Mot. 1974:335
9
Kapitalismen söker kompensera effekterna av dessa inre motsättningar
bl. a. genom en hejdlös, rent kvantitativ tillväxt. Det stora kapitalet äter
ut det lilla. Nya marknader erövras. Konsumtion och produktion drivs
på, inte för sin nyttas skull utan enbart för tillväxtens skull. Rovdriften
ökar, icke förnybara naturtillgångar kastas in i förbrukningsprocessen.
Slösaktiga lösningar premieras, därför att de ökar "tillväxten". Kostnader
vältras över från företagen till samhället. Hela tillväxtbegreppet får en
skev och delvis rent grotesk meningslös innebörd. Kalkylmässigt sett ger
även sådant som bilolyckor, fler stressjukdomar eller dålig hållbarhet hos
pro duk ter ökad "tillväxt". Tillväx!resonemangen knyts hela tiden till
varors och tjänsters bytesvärde, inte till deras bruksvärde eller sociala
nytta.
III
En nyckelfaktor i denna "tillväxt" är en ständigt ökad tillförsel och
förbrukning av energi. Mellan 1955 och 1972 ökade energiförbrukningen
i Sverige med 4, 7 % varje år. Den skulle med samma tillväxt behöva
fyrdubblas fram till år 2000.
Även ett tillfälligt uppehåll i den hämningslösa merförbrukningen
skapar kristendenser. Kapitalismens sätt att utvecklas leder till kris
t. o. m. vid oförändrad och stabil energitillförseL
Detta ekonomiska vanvett är ett hot mot landets och folkets intressen.
Det hotar också hela den globala miljön. Det gör gradvis slut på viktiga
energi- och råvarutillgångar, som har en nyckelroll i industrialiseringen.
Det skärper de kapitalistiska industrinationernas utplundring av de svagt
industrialiserade ländernas folk.
IV
För arbetarklass och arbetarrörelse i Sverige innebär den djupnande
krisen en utmaning. Arbetarrörelsen måste ovillkorligen gå till strid mot
kapitalismen.
De borgerliga och socialdemokratiska ledarna är djupt oroade av
störningarna på energiområdet. Men de försvarar ändå kapitalismen med
dess misshushållning. De går med på att förvalta ett samhälle, dominerat
av inhemsk och internationell storfinans. De har uppmuntrat kapital­
koncentration, de har i årtionden tolererat misshushållning och miljöför­
störing.
De har uppmuntrat och befordrat ett kommersiellt sätt att
betrakta människorna och produktionslivet. De har tillåtit oljekapitalet
att befästa och bygga ut sin makt. De prisar i dag USA:s försök att pressa
råvaruländerna.
Arbetarklassen och dess organisationer måste gå in för en självständig
politik på grundval av ett socialistiskt tänkande. En total politisk lösning
av framtidsproblemen måste förberedas och genomföras. Detta nödvän­
diggör
kapitalismens avskaffande.
önsketänkande
Detta
nås
emellertid
inte
genom
utan genom medveten strid inom ramen för dagens
lO
Mot. 1974:335
verklighet. Först i denna strid utvecklas den breda opinionen och den
maktpolitiska
basen
för
en
socialistisk
omvälvning av
samhällsför­
hållandena.
Många etablerade grupper, inte minst de socialdemokratiska ledarna,
söker inför folket försvara energislöseriet och tillväxtraseriet genom att
hävda, att de berättigade kraven från. breda folklager på förbättrad
levnadsstandard nödvändiggör ständigt ökad energiförbrukning. Detta är
ett felaktigt påstående. Det finns inget sådant automatiskt samband
mellan tillförd energi och levnadsstandard. Mycket ofta, om också inte
alltid, står ökad energiförbrukning i klar motsättning till förbättrad
levnadsstandard för folkflertalet. Den totala sociala nyttan av produk­
tionen kan öka med dämpad energiförbrukning och minska med ökad
sådan.
l lållbarare
produkter sparar
energi
och ger samtidigt
ökad
standard. Omfördelning vid en och samma energiförbrukning kan öka
den totala sociala nyttan. Övergång till kollektivtrafik minskar under i
övrigt lika omständigheter energiförbrukningen men förbättrar i en rad
hänseenden den allmänna sociala standarden.
Standard har både en
kvantitativ och en kvalitativ sida.
v
Vänsterpartiet kommunisterna står för det socialistiska alternativet i
Sverige. Vi hävdar att endast en socialistisk planhushållning, byggd på
folkflertalets breda, demokratiska medverkan, kan lösa vår tids problem.
Vi hävdar emellertid också, att kampen mot kapitalismens misshus­
hållning redan nu måste sättas in i form av beslutsamma konkreta
åtgärder på en rad punkter inom energisektorn och energiförsörjningen.
De
brytas.
stora
oljetrusternas
makt
över
Sveriges
energitillförsel måste
Man kan inte fortsätta att driva energipolitik på basis av de
informationer dessa truster lämnar ut till regering och myndigheter. Man
kan inte låta dem bestämma prispolitik och marginaler. För levnadsför­
hållandena i landet, för priser och hyror, kommer ett bibehållande av
nuvarande ordning att få svåra konsekvenser.
En långsiktig plan för produktion och hushållning i fråga om energi
måste göras upp. Dess utgångspunkt skall vara att hävda den sociala
nyttans princip som ledande för framtida energi- och ekonomisk politik.
Den akuta energisituationen får inte leda till förhastade och kort­
siktiga beslut. Miljökraven måste upprätthållas. Kraven på säkerhets- och
strålningsproblemens lösning då det gäller fissionskraften (den smutsiga
kärnkraften) får inte efterges.
Slutenheten
måste
brytas.
och
monopoliseringen när
Bredd,
mångsidighet
och
det gäller energiforskning
öppenhet måste
införas
i
forskning och utvecklingsarbete. De nu etablerade kraftproducenterna
måste
föras
Riksdagen
undan
bör
svara
från
för
energipolitiska diskussionen.
direkt
inflytande
över
utvecklingsarbetet.
underlagsmaterial och uppläggning av den
Il
Mot. 1974:335
Mot bakgrund av det nu anförda hemställer vi
att riksdagen antar ett handlingsprogram för energipolitiken,
baserat på följande punkter:
I. Förstatligande av den privatägda oljenäringen. Uppbyggnad
av statliga raffinaderier och statlig transportflotta.
2. Direkta förhandlingar med de oljeproducerande länderna.
Samarbete med dessa länder på raffinaderiområdet med sikte
på
möjligheten
att
lösa
en
del av raffineringsproblemet
genom svenskt bistånd till förädling i producentländer.
3. Förstatligande av privatägda kraftverk.
4. Långsiktig nationell plan för hushållning med energiproduk­
tion och -förbrukning.
5. Planmässig övergång till energisparande industrityper och
tillverkni ngsprocesser.
6. Bekämpande av förpackningsraseriet. Sträng inskränkning i
bruket av engångsförpackningar, förbud mot engångsglas.
7. Planmässigt överförande av godstransporter till järnväg och av
persontrafik i större tätorter till kollektiva trafikmedel.
8. Begränsning av privatbilism i städerna. Underlättande av
cykel- och gångtrafiken.
9. Systematisk,
långsiktig
satsning
på
fusionsforskning
och
övriga miljövänHga energiformer.
l O. Brytande av storfinansens och teknokratins makt på energi­
området. All energiforskning i offentliga former.
I I . Medveten
inriktning
av
produktionen
efter folkflertalets
behov.
Stockholm den 22 januari 1974
C.-H. HERMANSSON (vpk)
LARS WERNER (vpk)
JOHN MAGNUSSON (vpk)
i Tyresö
i Kristinehamn
EIVOR MARKLUND (vpk)
N I L S BERNDTSON (vpk)
GUST A V LORENTZON (vpk)
PER ISRAELSSON (vpk)
BERT I L MABR I N K (vpk)
