8
Motion
1978179:2533
av Lars Werner m. fl.
med anledning al' propositionen
1978179:175 med förslag till lag om
jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet. m. m.
Det kapitalistiska samhället bygger på ojämställdhet. det bygger på att ett
fåtal lever av andras arbete. Hela den kapitalistiska arbetsproces en tjänar
kapitalägarna och har byggts upp som system for fåtalet att kontrollera de
arbetandes arbete. Arbetslivet präglas av olikställighet och orättvi or.
Kapitalismen kännetecknas av klassfdrtryck. Men kvinnorna intar inom
varje
ocialt skikt en gentemot männen diskriminerad ställning. Att vara
arbetslös och kvinna eller att vara lågavlönad och kvinna är att tillhöra de
mest betryckta i klassamhället.
Jämställdheten är inte blott en moralisk fråga och begrän ar sig inte heller
till formell jämställdhet under rådande fOrhållande n. Kampen fdr jämställd­
het mellan kvinnor och män är en kamp fdr att öka gemen kapen och
sammanhållningen bland de arbetande. Den bär i sin fdrlängning på kampen
fdr ett samhälle där jämställdhet inte bara råder mellan könen utan där
klassfårtrycket helt avskaffats. Jämställdhetskampen får aldrig enbart gälla
att män och kvinnor kall utsuga under lika omständigheter utan måste gå
vidare och avskaffa utsugningen över huvud taget. Detta är järn tälJdhetens
fdrutsättning. Rörel en fdr likställdhet mellan könen främjar denna kamp
och är en dess nödvändiga beståndsdel. men den har också i det klasslösa
samhället sitt nödvändiga mål.
nder våra samhällsbetingcl er är olikställigheten mellan könen i grunden
kvinnoförtryck. Samhället präglas inte av könsdiskriminering utan av
kvinnodi kriminering. Men fdr att diskrimineringen av kvinnorna skall
upphöra krävs ett samhälle utan klassdiskriminering. Det krävs ett amhälle
där individerna verkligen ges lika möjligheter och fdrutsättningar. Det krävs
ett samhälle där alla kan få ett tryggt och meningsfyllt arbete. Det krävs ett
samhälle där barnom orgen är fullt utbyggd. Det krävs ett amhälle med en
verkligt fungerande kollektivtrafik och utbyggd samhälls ervice. Det kräv
ett samhälle där de krafter som nu-inte minst av kommersiella intressen­
sprider kvinnofdrnedrande ideer har besegrats.
De förändringar som krävs fdr att jämställdheten skall bli verklighet är
stora. eftersom det nuvarande samhället bygger på principer som strider mot
jämställdheten.
Sett i detta perspektiv får fOrslaget till lag om jämställdhet mellan kvinnor
och män i arbetslivet rätt dimension. Lagen har målats upp som ett stort
propagandanummer av regeringen. men dess faktiska betydelse kommer att
bli begränsad. Den ändrar inte arbetslivets grundfdrhållanden och struktur.
Mot. 1978179:2533
9
Den ger självfallet inte ner arbeten i avfolkningsbygderna. Den förbiillrar inte
barnomsorgen.
Men det är fortfarande möjligt och tillåtet all kvinnor vid anställning
diskriminera just därför all de är kvinnor. En lag mot könsdiskriminering
kan försvåra kvinnodiskriminering vid anställningar. Den kan minska vissa
andra ullryck för kvinnoförtrycket. Den kan utgöra ell stöd i kampen för
jämställdhet mellan kvinnor och män.
Regeringsförslaget lämnar även utifrån denna begrän ade målsältning en
del övrigt all önska. l förhållande till jämställdhetskommillens förslag utgör
regeringsför laget på några punkter smärre förbiillringar. men på lindra
försämringar.
Det ursprungliga kommilleförslaget hade en avgörande svaghet i stadgan­
det om könskvotering. gynnande av minst representerat kön. vid en
arbetsplats. Della skulle kunna leda till all män tränger ut kvinnor från den
begränsade arbet marknad kvinnor redan har - speciellt på vissa orter.
Regeringsförslaget innebär här en viss uppmjukning men innebiir ändå inte
all denna fara helt är undanröjd. Då könskvotering kan användas på e11 för
kvinnors arbet möjligheter negativt säll. bör inga
ådana regler ingå i
lagen.
Regeringens målsällningsparagraf. all lagen skall "främja" kvinnors och
mäns lika räll i arbetslivet. är densamma som jämställdhet kommillens och
fortfarande alltför vag. Arbetsgivaren får dock med regering förslaget större
möjligheter än i kommillens förslag all kringgå lagen. l kommilleförslaget
helle det all särbehandling får ske om den är "ofrånkomlig för all tillgodose
ell särskilt intresse som inte rimligen bör vika för intresset av jämställdhet".
men delta strama krav iir i regeringsförslaget förvandlat till "hänsyn till eu
ideellt eller annat särskilt intresse. som inte bör vika för intresset av
jämställdhet i arbet livet". Om man om kommilleförslaget på denna punkt
kunde säga all lagtexten var sträng och motiveringen mera
vag. så har
regeringen anpas at lagtexten till den vagare motivtexten. Della är e11 steg
tillbaka.
Regeringen har vidare strukit det ekonomiska skadeståndet ur lagtexten.
Motivet härför är all det skulle föreligga svårigheter all tillämpa en lag om
ekonomiskt skadestånd. Emellertid kan likn<�nde laglir tillämpa på andra
områden. Regeringens "tekniska" hinder tycks således vara ell försök all
mildra lagen följder för arbetsgivarna på den punkt där den skulle ha blivit
kanske som mest kostsam för dem.
Regeringen följer däremot kommilleförslaget i all inte heller ge den
fackliga organisationen räll till s. k allmänt skadestånd vid övertriidelse av
lagen gentemot medlem i organisationen. Denna regel gäller normalt i den
arbetsräll liga lagstiftningen.
Regeringen har inte vikit från iden med ell "jämställdhetsombud" vilket i
första hand skall söka förmå arbetsgivare all "frivilligt följa lagens föreskrif­
ter". Regeringen har dock kompletiera t sill ''ombud" med en nämnd. En
Mot. 1978179: 2533
lO
sådan nämnd för övervakning av lagens efterlevnad kan vara eu bäu re säu att
närma ig problematiken än ett s. k. "ombud". Nämnden ger inte samma
intryck av att hänga "ovanför" som ett ombud avser ge. Sammansättningen
av nämnden bör dock icke vara den regeringen förordar.
ämnden bör ha en
majoritet från de fackliga organisationerna. Nämnden bör främst ha sin
verksamhet inriktad på de icke kollektivavtalsreglerade områdena.
Med hänvisning till det anf6rda f6reslås
att riksdagen med avslag på i propositionen 1978/79:175 framställt
för lag till lag om jämställdhet mellan kvinnor och män i
arbet livet beslutar au anta följande
Förslag till
Lag mot kvinnodiskriminering i arbetslivet
l
§
Män och kvinnor skall ha lika rätt till arbete och utbildning inom
arbetslivet samt ha lika arbetsvillkor.
2 * Diskriminering med avseende på rätt som sägs i l
3
s
§
fär icke ske.
Med diskriminering menas i denna lag att någon särbehandlas till följd
av sitt kön. såvida denna särbehandling inte är ägnad att främja jämställdhet
eller är ofrånkomlig för att tillgodose ett intresse som inte rimligen bör vika
för intresset av jämställdhet.
4
§
Påstående om att diskriminering förekommit skall godtas om det finns
sannolika skäl för detta.
5
§
Den som bryter mot denna lag skall ersätta uppkommen skada varvid
hänsyn skall tas även till omständigheter av annan än rent ekonomisk
betydel e. Arbetstagarorganisations intresse av att förbudet inte överträds
gentemot organisationens medlemmar skall jämväl beaktas vid bedömandet
om och i vad mån skada uppkommit.
l de fall där domstol fastställt att en arbetssökande till följd av kön ej erhållit
en anställning skall det allmänna skadestånd som utdöms till den arbetssö­
kande uppgå till minst ett basbelopp enligt lagen om allmän försäkring såvida
ej lägre belopp yrkats.
6 � Den som vidtagit diskriminerande åtgärd kan av domstol åläggas att vid
vite upphöra med detta. Talan om utdömande av vite som har förelagts enligt
denna lag fOrs vid allmän domstol av åklagare.
7
*
Mål om tillämpning av denna lag skall handläggas jämlikt lagen om
rättegången i arbetstvister. Därvid anses som arbetstagare även uppdragsta­
gare samt arbets- eller uppdragssökande och som arbetsgivare även uppdrags-
�ot. 1978/79:2533
Il
givare samt den som erbjuder arbete eller uppdrag. l tvist om överträdelse av
2 §har arbetstagarorganisation rätt till förhandling för en medlem som söker
arbete. Därvid skall64-{i6 och 68 §§lagen om medbestämmande i arbetslivet
tillämpas.
8
s
Denna lag utgör ej hinder mot träffande av kollektivavtal om särskilda
åtgärder för genomförande av målsättningen i l §.
9 § Regeringen utser jämställdhetsnämnd som skall övervaka denna lags
efterlevnad. Jämställdhetsnämnden skall bestå av tretton ledamöter, varav
fyra efter förslag av Landsorganisationen i Sverige, två efter förslag av
Tjänstemännens
centralorganisation,
en
efter
förslag
av
Central­
organisationen SACO/SR, en efter förslag av Svenska arbetsgivareförening­
en, en efter förslag av statens arbetsgivarverk och en efter förslag av Svenska
kommunförbundet och Landstingsförbundet. Av de övriga tre skall en vara
ordförande och två ha erfarenhet av arbete som rör jämställdhet mellan
kvinnor och män. En av dessa bör vara lagkunnig.
För varje ledamot skall finnas ersättare.
Vad som föreskrivits om
ledamöterna gäller även ersättarna.
Denna lag träder i kraft den l januari 1980.
Ett avtal som har ingåtts före lagens ikraftträdande är utan verkan i den
mån avtalet innefattar avvikelser från lagen.
Stockholm den 18 april 1979
LARS WERNER (vpk)
EIVOR MARKLUND (vpk)
C.-H. HERMANSSO
NILS BERNDTSON (vpk)
JÖRN SVE
EV A HJELMSTRÖM (vpk)
INGA LANTZ (vpk)
KARIN NORDLANDER (vpk)
(vpk)
SSON (vpk)
