Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Matrisens rang. MATRISENS RANG Definition 1. Inom matematiken är en matris ett rektangulärt schema a11 a12 ... a1n a a 22 ... a 2 n 21 A= ... ... ... ... a m1 a m 2 ... a mn av reella eller komplexa tal. En matris med m rader och n kolonner sägs ha typen m × n som vi skriver då typ(A)= m × n . Man skriver ofta A = [aik ]m×n eller kortare A = [ aik ] . Talet aik är alltså matriselement i rad i och kolonn k. Definition 2. Två matriser A = [aik ] och B = [bik ] är lika om 1) typ(A)=typ(B) och 2) aik = bik för alla i, k. Exempel 1. Bestäm x, y och z så att A=B då 5 ( x + 3) 5 5 1 z + 2 , B= A= 4 8 3 3 4 ( y − 1) Lösning: A och B är av samma typ 2 × 3 . De är lika om motsvarandeelement är lika d v s om följande villkor är uppfyllda 5=5 , 3=3 , x+3 = 1 , 4= 4 , 5= z+2 8=y−1. Alltså x= −2, z=3 och y=9. Svar: x= −2, z=3 och y=9. MATRISENS RANG Vi upprepar att en matris kan, med hjälp av elementera radoperationer, överföras till sin trappstegsform. I matrisens trappstegsform är varje element till vänster och under ledande ettan lika med 0). Ett exempel på en matris på trappstegsform. 𝟏𝟏 ∗ ∗ ∗ ∗ ∗ 𝟎𝟎 𝟎𝟎 𝟏𝟏 ∗ ∗ ∗ � � 𝟎𝟎 𝟎𝟎 𝟎𝟎 𝟎𝟎 𝟏𝟏 ∗ 𝟎𝟎 𝟎𝟎 𝟎𝟎 𝟎𝟎 𝟎𝟎 𝟎𝟎 --------------------------------------------------------------------Om vi fortsätter och eliminerar alla element ovanför de ledande ettorna får vi s.k. REDUCERAD TRAPPSTEGSFORM. En matris på reducerad trappstegsform Sida 1 av 4 Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR 𝟏𝟏 ∗ 𝟎𝟎 𝟎𝟎 � 𝟎𝟎 𝟎𝟎 𝟎𝟎 𝟎𝟎 Matrisens rang. 𝟎𝟎 𝟏𝟏 𝟎𝟎 𝟎𝟎 ∗ ∗ 𝟎𝟎 𝟎𝟎 𝟎𝟎 𝟎𝟎 𝟏𝟏 𝟎𝟎 ∗ ∗ � ∗ 𝟎𝟎 I ovanstående exempel står * för ett (vilket som helst) tal. --------------------------------------------------------------------Definition 3. Med elementära rad operationer menas: (1) multiplikation av en rad med ett tal ≠ 0 (2) platsbyte mellan två rader (3) Addition av en multipel av en rad till en annan rad. Definition 4. Vi säger att två matriser A och B är ekvivalenta, och betecknar A~B, om matrisen A kan ombildas till B med hjälp av elementära radoperationer. Definition 5. Matrisens rang definieras som antalet ledande ettor i matrisens trappstegsform (=antalet ledande ettor i reducerade trappstegsform . Rang till en matris A betecknas rang(A) ---------------------------------------------------------------------------------------------------Senare i kursen visar man att Rang (A) = (det maximala antalet linjärt oberoende rader i A) = = ( det maximala antalet linjärt oberoende kolonner i A ) Anmärkning: Ekvivalenta matriser har samma rang. (Båda kan ombildas till samma trappstegsform). Låt AT vara transponatet till matrisen A dvs den matris som vi får genom att skriva rader i A som kolonner i matrisen AT. Från ovanstående har vi att Rang (A)= Rang (AT) ÖVNINGAR: Uppgift 1. Bestäm rang(A) då 1 a) A = 1 2 2 3 3 0 5 3 4 3 7 1 b) A = 1 2 2 3 2 3 4 6 1 4 0 4 c) A = 2 8 3 1 1 2 4 1 1 2 4 1 1 0 1 1 0 3 4 3 4 d) e) A = f) A = A= 2 2 0 5 6 6 8 3 3 0 Lösning: a) Med elementära radoperationer överför vi matrisen A till trappstegsform: Sida 2 av 4 Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR 1 1 2 1 ~ 0 0 2 3 4 3 0 3 5 3 7 2 3 4 1 − 3 − 1 1 − 3 − 1 Matrisens rang. rad1 * (−1) + rad2 rad1 * (−2) + rad3 rad2 * (−1) + rad3 4 1 2 3 ~ 0 1 − 3 − 1 0 0 0 0 Två ledande ettor i matrisens trappform medför att rang(A)=2. Svar: a) rang(A)=2 d) rang(A)=1 b) rang(A)=1 e) rang(A)=2 c) rang(A)=2 e) rang(A)=1 Uppgift 2. Bestäm rang(A) för olika värden på parametern p där 1 1 3 4 1 1 3 4 b) Låt A = 2 3 p 3 . a) A = 2 3 p 3 3 4 1 7 3 4 1 1 Lösning: a) 3 4 1 1 3 4 1 1 3 4 1 1 A = 2 3 p 3 ~ 0 1 p − 6 − 5 ~ 0 1 p−6 − 5 3 4 1 7 0 1 − 8 − 5 0 0 ( − p − 2) 0 Vi har följande två fall: 1 1 i) Om p = −2 så är A ~ 0 1 0 0 4 p − 6 − 5 och rang(A)=2 0 0 3 (två ledande ettor). 1 1 ii ) Om p ≠ −2 kan vi dela sista raden med ( − p − 2) . Då blir A ~ 0 1 0 0 rang(A)=3 (tre ledande ettor). Svar a: rang(A)=2 om p = −2 , rang(A)=3 om p ≠ −2 . Sida 3 av 4 4 p − 6 − 5 och 1 0 3 Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR Matrisens rang. 3 4 1 1 3 4 1 1 3 4 1 1 b) A = 2 3 p 3 ~ 0 1 p − 6 − 5 ~ 0 1 p−6 − 5 3 4 1 1 0 1 − 8 − 11 0 0 ( − p − 2) − 6 Vi betraktar två fall: 3 4 1 1 3 4 1 1 i) Om p = −2 så är A ~ 0 1 p − 6 − 5 ~ 0 1 p − 6 − 5 0 0 0 − 6 0 0 0 1 och rang(A)=3 (tre ledande ettor). ii) Om p ≠ −2 kan vi dela sista raden med ( − p − 2) . 3 4 1 1 Då blir A ~ 0 1 p − 6 − 5 och rang(A)=3 −6 0 0 1 − p − 2 Svar b: rang(A)=3 för alla p. Sida 4 av 4 (tre ledande ettor).