Stämningsansökan
2016-12-29
Sida 1 (9)
Ärende ANM 2016/1554 handling 107
Stockholms tingsrätt
Box 8307
104 20
Ansökan om stämning
Kärande:
Diskrimineringsombudsmannen
Box 3686
103 59 Stockholm
Företrädd av:
Processföraren Karin Ernfors
Adress som ovan
E-post [email protected] och [email protected]
Telefon 08-120 20 802
Svarande:
Staten genom Försäkringskassan
103 51 Stockholm
Saken:
Diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567)
Forum:
10 kap. 2 § rättegångsbalken
Diskrimineringsombudsmannen (DO) ansöker härmed om stämning mot staten genom
Försäkringskassan.
DO för som part talan för B.B. med stöd av 6 kap. 2 § diskrimineringslagen (2008:567), DL. B.B.
har medgett att DO för hennes talan.
Yrkanden
DO yrkar att staten förpliktas att till B.B. utge diskrimineringsersättning med
Box 4057
169 04 Solna
E-post [email protected]
Webb www.do.se
Telefon 08-120 20 700
Fax 08-120 20 800
Organisationsnummer 202100-6073
Besök Råsundavägen 18, Solna
-
30 000 kronor avseende bristande möjlighet att ansöka om föräldrapenning och tillfällig
föräldrapenning digitalt genom Försäkringskassans e-tjänst under perioden den 16 maj 2015
– 12 oktober 2016, och
-
30 000 kronor avseende bristande möjlighet att ansöka om föräldrapenning och tillfällig
föräldrapenning genom fysisk blankett i punktskrift under perioden 16 maj 2015 – 30 maj
2016.
På beloppen yrkas ränta enligt 6 § räntelagen (1975:635) från dagen för delgivning av stämning till
dess full betalning sker.
DO yrkar också ersättning för sina rättegångskostnader med ett belopp som senare kommer att
anges.
Sammanfattning av grunderna för talan
Staten har missgynnat B.B. som har en synnedsättning genom att Försäkringskassan har underlåtit
att vidta sådana åtgärder för tillgänglighet som skäligen hade kunnat krävas för att försätta henne i
en jämförbar situation med andra personer utan hennes funktionsnedsättning. Försäkringskassans
underlåtenhet har medfört att B.B. inte har befunnit sig i en jämförbar situation såvitt avser hennes
möjligheter att ansöka om föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning digitalt genom
Försäkringskassans e-tjänst under perioden den 16 maj 2015 – 12 oktober 2016 respektive med
fysisk blankett i punktskrift under perioden 16 maj 2015 – 30 maj 2016.
Staten har därigenom utsatt B.B. för diskriminering i strid med 2 kap. 14 § jämfört med 1 kap. 4 § 3
diskrimineringslagen. Staten ska därför betala diskrimineringsersättning enligt 5 kap. 1 § samma
lag.
Omständigheter
Bakgrund och händelseförlopp
Försäkringskassan tillhandahåller en möjlighet för försäkrade att ansöka om föräldrapenning och
tillfällig föräldrapenning genom ett digitalt ansökningsförfarande i föräldrapenningstjänsten på
webb-platsen ”Mina sidor” (e-tjänsten). E-tjänsten har funnits sedan 2007. För ansökan om tillfällig
föräldrapenning i samband med vård av barn (VAB) kan även Försäkringskassans mobilapplikation
till mobil eller surfplatta (appen) användas. Appen har funnits sedan 2012. Möjligheten att ansöka
digitalt utnyttjas av 90 % av de som ansöker om föräldrapenning.
Utöver möjligheten att ansöka digitalt kan ansökning också ske genom en fysisk blankett. Den som
vill ansöka med pappersblankett får beställa blanketten hos Försäkringskassan som skickar den med
post.
B.B. som har en synnedsättning arbetar heltid och har ett barn fött år 2007. A.A.s synnedsättning
gör att hon för att kunna använda digitala tjänster är beroende av att tjänsterna har utformats eller
2 (9)
anpassats till gällande standarder för tillgänglighet. Särskilt viktigt är det att tjänsterna fungerar med
så kallade skärmläsare som är program som gör det möjligt för icke-seende att ta del av digitalt
innehåll.
I den mån det inte är möjligt att ta del av en digital text måste B.B. få den i punktskrift. Hon kan
således fylla i en fysisk blankett om texten är i punktskrift. Hennes funktionsnedsättning gör det
också svårare att ta sig fysiskt till platser. Det gäller i synnerhet platser eller lokaler som hon inte
har besökt tidigare.
Före 2014 kunde B.B. ansöka om föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning digitalt med
Försäkringskassans e-tjänst. Appen har aldrig varit möjlig att använda med skärmläsare varför B.B.
inte kunnat använda den.
I början av 2014 uppgraderade Försäkringskassan e-tjänsten. När B.B. skulle söka föräldrapenning i
juni 2014 upptäckte hon att e-tjänsten inte längre gick att använda med skärmläsare. Hon
kontaktade Försäkringskassan ett flertal gånger bland annat med e-post och förklarade detta samt
efterfrågade hjälp och en lösning på problemet (bilaga 3).
Förbudet mot bristande tillgänglighet trädde i kraft den 1 januari 2015. Strax före ikraftträdandet, i
december 2014, lät Försäkringskassan göra en revision avseende tillgängligheten av e-tjänsten. Av
revisionsrapporten som var färdig den 22 januari 2015 framgick att e-tjänsten innehöll tekniska
problem som främst drabbade gravt synskadade användare med följd att de fick anses vara utestängda
från användning (bilaga 4).
Den 16 maj 2015 försökte B.B. på nytt ansöka om föräldrapenning med e-tjänsten. Hon upptäckte
då att det fortfarande inte var möjligt för henne. B.B. kontaktade Försäkringskassan samma dag för
att uppmärksamma myndigheten på problemet och för att få hjälp med att ansöka. Den handläggare
som B.B. pratade med uppgav att Försäkringskassan var medveten om problemet. Handläggaren
uppmanade B.B. att be en kollega eller en familjemedlem att hjälpa henne alternativt att uppsöka ett
av Försäkringskassans servicekontor.
Den 22 maj 2015 bekräftade Försäkringskassan per e-post att den enda möjlighet som myndigheten
tillhandhöll henne var att besöka ett servicekontor (bilaga 5).
Eftersom B.B. hade svårt att besöka ett servicekontor kontaktade hon en vän som lovade att hjälpa
henne, något som först kunde ske en dryg månad senare. Vid den tidpunkten hade dock tidsgränsen
för rätten till föräldraledighet passerats eftersom hennes åttaåriga barn hade gått ut första klass.
Detta innebar att hon gick miste om möjligheten att erhålla cirka en veckas betald föräldraledighet.
Den 27 maj 2015 anmälde B.B. den bristande tillgängligheten till DO.
Den 4 oktober 2015 behövde B.B. ansöka om tillfällig föräldrapenning för vård av barn (VAB). Det
visade sig att inte heller det var möjligt med skärmläsare. Samma dag kontaktade hon
Försäkringskassans kundtjänst och påtalade problemet samt frågade hur hon skulle gå till väga.
B.B. försökte också ansöka genom appen vilket inte heller fungerade.
3 (9)
Den 5 oktober 2015 begärde DO att Försäkringskassan skulle yttra sig över A.A:s anmälan.
Försäkringskassan fick genom DO:s begäran kännedom om att B.B. ansåg att den bristande
tillgängligheten var diskriminerande.
Den 19 oktober 2015 kontaktade B.B. Försäkringskassan på nytt för att fråga om hon kunde få
ansöka med punktskrift. B.B. bedömde att ett ansökningsförfarande med punktskrift åtminstone
skulle göra det möjligt för henne att ansöka. En dryg vecka senare fick hon besked om att det inte
var möjligt att ansöka i punktskrift. Försäkringskassan förklarade i samband med detta att en
felanmälan av e-tjänsten var gjord (återgiven konversation bilaga 6).
Den 23 oktober 2015 uppgav Försäkringskassan till DO att utgångspunkten var att alla ska kunna
tillgodogöra sig Försäkringskassans digitala tjänster. En plan hade tagits fram för att öka
tillgängligheten av e-tjänsterna stegvis fram till 2017. Försäkringskassan uppgav vidare att
myndigheten hade för avsikt att anlita en extern specialist som i dialog med B.B. skulle undersöka
vad som kunde förbättra hennes möjligheter att använda e-tjänsten (bilaga 7).
Den 28 oktober 2015 fick B.B. besked från Försäkringskassan om att hon skulle kontaktas av en
specialist med uppdrag att hjälpa henne.
När B.B. i januari 2016 ännu inte blivit kontaktad av någon specialist vände hon sig på nytt till
Försäkringskassan. Den handläggare B.B. då talade med uppgav att hon antingen fick ta sig till ett
servicecenter eller vänta tills e-tjänsten blev tillgänglig för henne.
Senare i januari 2016 kontaktades B.B. vid två tillfällen av företrädare för Försäkringskassan inför
Försäkringskassans interna felsökning. Vid dessa tillfällen frågade Försäkringskassans företrädare
om hennes tekniska förutsättningar och om de problem som B.B. stötte på vid försöken att använda
e-tjänsten. Hon fick ingen hjälp eller råd om hur hon skulle kunna gå tillväga för att ansöka vid
dessa tillfällen. Det undersöktes exempelvis inte om B.B. hade kunnat ansöka efter att ha fått
vägledning.
Den 10 februari 2016 fick B.B. ett meddelande om att Försäkringskassans hade startat en
felsökning.
Den 2 maj 2016 hade B.B. kontakt med en handläggare på Försäkringskassan som uppgav att
felsökningen av e-tjänsten fortfarande pågick.
Vid ett möte mellan Försäkringskassan och DO i maj 2016 angående B.B. anmälan uppgav
företrädare för Försäkringskassan att B.B. fått felaktig information rörande möjligheten att ansöka
med punktskrift och att det visst fanns en sådan möjlighet. B.B. informerades själv om att det var
möjligt att ansöka med punktskrift av Försäkringskassan den 31 maj 2016.
Mot bakgrund av den nya informationen kunde B.B. den 1 juni 2016 ansöka i punkskrift avseende
två tidigare anmälda VAB-dagar hon varit ledig för i september 2015 respektive januari 2016.
Ersättningen skulle komma att betalas ut den 12 juli 2016, vilket var drygt åtta respektive fyra
månader efter att B.B. fått löneavdrag för de aktuella dagarna.
4 (9)
Den 28 och den 29 juni 2016 återkom Försäkringskassan angående sin interna felsökning.
Försäkringskassan informerade B.B. om att man löst ett problem som inte hade med hennes
svårigheter att göra. Efter att hon på nytt förklarat vilket som varit hennes problem fick hon råd om
hur hon kunde fylla i den tidsperiod som ansökan avsåg, något hon tidigare inte klarat av att göra.
I september 2016 försökte B.B. ansöka igen. Denna gång kunde hon mot bakgrund av den
vägledning hon hade fått i juni samma år fylla i den tidsperiod ansökan avsåg men sedan kom hon
inte längre i ansökningsförfarandet. B.B. kontaktade därför Försäkringskassan och meddelade att etjänsten fortfarande inte fungerade för henne och att hon behövde göra en punktskriftsansökan.
DO har i bevissyfte den 12 oktober 2016 anlitat en konsult som kunde konstatera att det inte var
möjligt för B.B. att ansöka genom e-tjänsten utan muntlig vägledning eftersom tjänsten inte
uppfyllde gällande standarder för tillgänglighet. I och med den vägledning B.B. fick blev e-tjänsten
möjlig för henne att använda. (rapport från test sid 3 ff, bilaga 8).
Försäkringskassans underlåtenhet att vidta skäliga åtgärder för tillgänglighet
Som har framgått i redogörelsen ovan har B.B. från och med den 16 maj 2015 till och med den 12
oktober 2016 inte kunnat ansöka om föräldrapenning respektive tillfällig föräldrapenning genom
Försäkringskassans e-tjänst eller app. Hon inte heller kunnat ansöka genom punktskrift. Bristerna
har inneburit att B.B. inte har fått tillgång till likvärdiga ansökningsmöjligheter som andra utan
hennes funktionsnedsättning. Bristerna har försvårat hennes möjligheter att ansöka och därutöver
bidragit till att utbetalningar som hon som har haft rätt till har fördröjts. Svårigheterna har medfört
olägenheter för B.B. som därigenom har missgynnats.
Försäkringskassan kunde ha vidtagit någon av följande åtgärder för att försätta B.B. i en jämförbar
situation vad gällde de digitala ansökningsmöjligheterna.
1. Anpassat e-tjänsten i enlighet med sina egna riktlinjer (se nedan)
2. Anpassat e-tjänsten i enlighet med standarder för tillgänglighet (WCAG 2.0 A.A) (se
nedan).
3. Tillhandahållit en möjlighet att ansöka med hjälp av tidigare e-tjänst.
4. Tillhandahållit muntlig vägledning (it-stöd).
Vidare skulle Försäkringskassan i ljuset av bristerna i sina digitala tjänster ha tillhandahållit B.B. en
möjlighet att ansöka muntligt på telefon med e-legitimation. Försäkringskassan hade också vad
gällde möjligheten att ansöka om tillfällig föräldrapenning kunnat försätta B.B. i en jämförbar
situation genom att anpassa appens tillgänglighet till gällande standarder WCAG 2.0 AA och därtill
hörande tillgänglighetsstandarder för mobilapplikationer Guidance on Applying WCAG 2.0 to NonWeb Information and Communications Technologies (WCAG2ICT) (se nedan).
När det gällde möjligheten att ansöka i punkskrift hade Försäkringskassan kunnat se till att A.A fått
ansöka med punkskrift redan i samband med hennes förfrågan om vilka förfaringssätt som var
tillgängliga för henne för att ansöka om föräldrapenning.
5 (9)
Följande bestämmelser, riktlinjer och standarder är av betydelse för bedömningen av skäligheten i
dessa åtgärder i den mening som avses i 1 kap. 4 § 3 DL.
Av 1 kap. 2 § andra stycket regeringsformen följer att myndigheterna ska verka för allas delaktighet
och jämlikhet och att motverka diskriminering.
Bestämmelserna om Försäkringskassans och andra förvaltningsmyndigheters serviceskyldighet och
ärendehandläggning i 4 och 7 §§ förvaltningslagen (1986:223), FL, får anses innefatta ett krav på
tillgänglighet. Varje myndighet ska enligt bestämmelserna lämna upplysningar, vägledning och råd
till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområden. Hjälpen ska lämnas i den
utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och
myndighetens verksamhet. Bestämmelsen i 4 § FL innebär i korthet att varje myndighet ska hjälpa
enskilda att ta tillvara sin rätt i förvaltningsärenden.
Som statlig myndighet har Försäkringskassan vidare ett särskilt ansvar för tillgänglighet enligt
förordning (2001:562) om de statliga myndigheternas ansvar för genomförande av
funktionshinderpolitiken. Myndigheter ska enligt 1 § förordningen utforma och bedriva sin
verksamhet med beaktande av de funktionshinderspolitiska målen. Av bestämmelsen framgår också
att myndigheterna ska verka för att personer med funktionsnedsättning ges full delaktighet i
samhällslivet och jämlikhet i levnadsvillkor, att myndigheterna särskilt ska verka för att deras
verksamhet är tillgänglig för personer med funktionsnedsättning och att FN:s konventionen om
rättigheter för personer med funktionsnedsättning (konventionen) ska vara vägledande i detta
arbete.
Enligt konventionen gäller som allmän princip fullständigt och faktiskt deltagande och inkludering i
samhället, lika möjligheter, och tillgänglighet. Konventionsstaterna åtar sig bland annat att främja
jämlikhet och att avskaffa diskriminering genom att vidta alla ändamålsenliga åtgärder för att
säkerställa att skälig anpassning tillhandahålls (Artikel 5 punkt 4).
För att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att leva oberoende och att fullt ut
delta på livets alla områden, ska konventionsstaterna vidta ändamålsenliga åtgärder för att
säkerställa att personer med funktionsnedsättning får tillgång på lika villkor som andra till bland
annat kommunikation, innefattande informations- och kommunikationsteknik (IT) och system, samt
tjänster. Åtgärder ska innefatta identifiering och undanröjande av hinder och barriärer mot
tillgänglighet vad gäller bland annat elektronisk service (Artikel 9 punkt 1). Vidare ska åtgärder
vidtas för att främja tillgång till ny informations- och kommunikationsteknik (IT) och nya system
(Artikel 9 punkt 2 g). Konventionen trädde för Sveriges del i kraft år 2009 (prop. 2008/09:28, SÖ
2008:26).
I sammanhanget bör också nämnas att målen för den svenska funktionshinderspolitiken är att
undanröja hindren för delaktighet, förebygga och bekämpa diskriminering samt ge förutsättningar
för självständighet och självbestämmande (prop 1999/2000:79 s 23 ff).
6 (9)
I Myndigheten för delaktighets riktlinjer för tillgänglighet i offentlig förvaltning framhålls att när
samhället utformas ska det i första hand skapa generella lösningar som fungerar för alla. Om det
inte är möjligt, ska man överväga särskilda insatser och individuella stöd. Perspektivet ska förflyttas
från individen till miljön och omgivningen och fokus ska ligga på förbättring och möjliggörande.
Det innebär bland annat att tekniska lösningar som redan är utvecklade, kontinuerligt blir
tillgängligare och mer användbara (bilaga 9, s 11 och 14).
Riktlinjerna tydliggör att offentliga myndigheter ska vara ett föredöme när det gäller tillgänglighet
och att riktlinjerna för tillgänglighet ska följas för att förordningen om de statliga myndigheternas
ansvar för genomförande av funktionshinderspolitiken ska vara uppfylld (bilaga 9, s 8).
Av riktlinjerna framgår också att personer med funktionsnedsättning så långt som möjligt
självständigt bör kunna hantera myndigheters blanketter, exempelvis ansökningar via Internet
(bilaga, s 48).
När det gäller webbplatsers tillgänglighet förutsätts vidare att varje användare kan anpassa presentationen av innehållet efter sina egna behov. Myndigheten hänvisar i övrigt vad gäller webbplatsers
tillgänglighet till rekommendationen i E-delegationens Vägledning för webbutveckling som innebär
att svenska myndigheter ska uppnå den internationella standarden WCAG 2.0 nivå AA (bilaga 9, s
42-43).
I E-delegationens Vägledning för webbutveckling – som är de officiella riktlinjerna för hur man ska
arbeta med webbplatser i offentlig sektor – konstateras att webben ger stora möjligheter att
tillhandahålla tjänster utan att diskriminera. En förutsättning är dock att de utformats på ett korrekt
sätt. I vägledningen ges ett stort antal riktlinjer för hur en sådan tillgänglighet kan uppnås (bilaga
10).
Riktlinjerna är indelade i prioritetsgrader 1-5. Att följa WCAG 2.0 nivå AA har enligt vägledningen
högsta prioritet (Prio 1). Att göra länkar, klickbara ytor och menyer användbara för alla har också
högsta prioritet. Näst högsta prioritet (Prio 2) är bland annat att skapa tydliga och klickbara
fältetiketter.
World Wide Web Consortium (W3C) har tagit fram de internationella riktlinjerna för tillgänglighet,
Web Content Accessibility Guidelines (WCAG). WCAG har utgjort rekommenderad standard vid
utvecklande av webbaserade system i Sverige i över tio år. EU:s medlemsländer har enats om att
offentliga webbplatser ska följa W3C:s standard WCAG 2.0.
Rekommendationerna innehåller tre kravnivåer (A-AAA) varav nivå A är den lägst ställda.
Standarden finns översatt till svenska och innehåller ett stort antal riktlinjer för att göra
webbinnehåll tillgängligt. Ett krav är att all funktionalitet ska vara åtkomlig via ett tangentbord. Ett
annat krav är att användare ska få hjälp att undvika misstag bland annat genom användningen av
etiketter eller instruktioner när innehållet kräver inmatning från användaren. Dessa krav tillhör
samtliga kravnivå A, det vill säga ett lägre krav än den nivå som utgör rekommenderad
standardnivå för myndigheter.
7 (9)
Även mobilapplikationer ska följa WCAG och det finns även standarder för dessa hur ska
appliceras på mobila applikationer (WCAG2ICT).
Försäkringskassan har också i sin instruktion från regeringen fått ett särskilt ansvar för
tillgänglighet. Myndigheten ska i dessa frågor med anknytning till sitt verksamhetsområde vara
samlande, stödjande och pådrivande i förhållande till övriga parter, förordning med instruktion för
Försäkringskassan (2009:1174).
Av Försäkringskassans interna riktlinjer när det gäller kundbemötande ”Att möta våra kunder”
framgår att kravet på likabehandling av kunderna innebär att kunderna ska behandlas likvärdigt
genom att Försäkringskassan ser till varje individs unika behov och säkerställer att alla ska ha
samma tillgång till Försäkringskassans system, service och tjänster, Riktlinjer 2.1 – 2.1.2 (bilaga
11).
Enligt Försäkringskassans styrdokument ”Gemensamma egenskapskrav” som avser digitala tjänster
gäller med avseende på tillgänglighet följande:
Det IT-stöd Försäkringskassan tillhandahåller ska inte exkludera någon användare på grund av
funktionsnedsättning. IT-stöden ska vara framtagna med dessa användargruppers behov i fokus.
Användargrupperna ska involveras i kravställningsarbetet och det ska ske enligt vedertagen
internationell standard för användarcentrerad utveckling.
Användargränssnitten i IT-stöden ska vara anpassningsbara och möjliga att integrera via
hjälpmedelsprogramvaran. Systemen ska följa vedertagen internationell och nationell standard för
tillgänglighet (accessibility).
En hänvisning görs även till WCAG (se bilaga 7).
Försäkringskassan har uppgett till DO att myndigheten enligt de interna anvisningarna
”Kommunikation och information för kunder med funktionsnedsättning” har anvisningar för hur
handläggare ska gå tillväga för att översätta dokument med punkskrift (bilaga 12).
Övriga omständigheter av betydelse för skälighetsbedömningen
Försäkringskassan är en av Sveriges största myndigheter och betalar årligen ut ersättningar
motsvarande 220 miljarder kronor. Myndigheten arbetar i sin verksamhet med frågor som rör
funktionsnedsättningar och har genom sitt uppdrag goda generella kunskaper om förutsättningarna
för människor med olika typer av funktionsnedsättningar.
Försäkringskassan har tidigare (före 2013) tillhandahållit en e-tjänst som gjort det för möjligt för
personer med A.A:s funktionsnedsättning att ansöka digitalt.
8 (9)
Försäkringskassan har känt till bristerna i e-tjänsten i vart fall sedan i juni 2014 då B.B.
uppmärksammade myndigheterna på dem. Sedan januari 2015 har det funnits en revisionsrapport
med åtgärdsförlag för att komma till rätta med problemen.
Bevisning
DO åberopar för närvarande ingen bevisning.
Ansökningsavgift
Ansökningsavgiften 2 800 kronor har betalats till tingsrättens plusgirokonto 814008-9.
Karin Ernfors
Bilagor:
1. Rättegångsfullmakt
2. Kvitto på betald ansökningsavgift.
3. E-post från B.B. 2014
4. Rapport avseende tillgänglighet av e-tjänst, 2015
5. E-post från Försäkringskassan, 22 maj 2015
6. Återgiven konversation, oktober 2015
7. Svar från Försäkringskassan till DO, 23 oktober 2015
8. Rapport från test, 12 oktober 2016
9. Riktlinjer, Myndigheten för delaktighet
10. Vägledning för webbutveckling, E-delegation
11. Riktlinjer, Försäkringskassan
12. Svar från Försäkringskassan till DO, 8 mars 2016
9 (9)
