Följs STRAMAS Behandlingsrekommendationer för akut media otit för
barn mellan 1 till 12 år på Trångsunds Vårdcentral?
Sandip Roy, ST-läkare, Trångsunds Vårdcentral.
Vetenskapligt handledare: Holger Theobald, Docent, Specialist i Allmänmedicin. Centrum
för allmänmedicin, Alfred Nobels allé 12,
Klinisk handledare: Jaana Kallvikbacka, Specialist i Allmänmedicin. Trångsunds vårdcentral,
1
Sammanfattning
Bakgrund
Akut media otit (AOM) är den vanligaste bakteriella infektion hos barn i Sverige. Den läker
oftast spontant utan antibiotika behandling. Det förekommer en ökande antibiotikaresistens i
hela världen. Läkemedelsverkets och STRAMAs nya behandlingsriktlinje 2010
rekommenderar exspektans för behandling av okomplicerad AOM för barn mellan 1 till 12 år.
Syfte
Studien avser belysa följsamheten till STRAMAS riktlinjer för behandling av AOM för barn
mellan 1 till 12 år på Trångsunds vårdcentral under 2015.
Metod
Denna studie är en kvantitativ retrospektiv journalstudie av barn mellan 1-12 år gamla
behandlades på Trångsunds Vårdcentral under 2015 med diagnoskoder H66.0 (Akut varig
mellanöreinflammation) och H66.9 (Mellanöreinflammation, ej specificerad som varig eller
icke varig).
Resultat
Total 60 besök registrerades i studien, varav 45 sökte för okomplicerad och 15 för
komplicerad AOM. 28 (62 %) av de okomplicerade AOM behandlades med exspektans och
17(38 %) med antibiotika. Ett (6 %) av de komplicerade AOM behandlades med exspektans
och 14 (94 %) med antibiotika. Ingen signifikant skillnad noterades i förskrivningsmönster
mellan specialister och ickespecialister i allmänmedicin. Andelen barn med okomplicerad
AOM som behandlades med exspektans skiljde sig inte signifikant från SFAMs kvalitetsmål
70 %.
Slutsatser
62% barn med okomplicerad AOM och 94 % barn med komplicerad AOM behandlades
korrekt enligt STRAMAs riktlinjer. Antibiotikaförskrivning vid komplicerad AOM var
signifikant större än vid okomplicerad AOM. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan
specialister och ickespecialister avseende följsamhet till STRAMAs behandlings riktlinjer för
barn med okomplicerad AOM. Barn med okomplicerad AOM behandlades med exspektans i
enlighet med SFAMs kvalitetsindikator
2
MeSH Termer: Media otit, behandlingsmetoder, öronvärk, antibiotikaresistens, följsamhet
gentemot riktlinjer.
3
Innehållsförteckning
Bakgrund
sid 5
Syfte
sid 7
Frågeställningar
sid 8
Material och Metod
sid 8
Statistisk
sid 12
Etiska överväganden
sid 12
Resultat
sid 13
Diskussion
sid 14
Slutsatser
sid 17
Referenser
sid 18, 19
Bilagor
sid 20, 21
4
Bakgrund
Akut media otit (AOM) är den vanligaste bakteriella infektion hos barn i Sverige. Incidens är
ca 200 000 fall per år. Vid två års ålder har cirka 70 % barn haft minst en episod av AOM och
vart femte barn har haft minst tre episoder av AOM (1).
AOM är en purulent symtom givande infektion i mellanörat orsakad av bakterier och/eller
virus. Både kliniska symtom och inspektionsfynd som tyder på en purulent infektion i
mellanörat (v.g. se diagnostiska kriterier för AOM längre ner) behövs för att ställa diagnosen
AOM.
Diagnostiska kriterier för AOM:
Snabbt insättande symtom i form av öron smärta, skrikighet, irritabilitet, feber,
försämrad aktivitet/aptit/sömn, oftast under en pågående övre luftvägsinfektion.
Trumhinneinspektion med fynd av inflammation dvs., buktande, ogenomskinlig,
färgförändrad, orörlig trumhinna och/eller pus i mellanörat eller i hörselgången (2).
AOM börjar ofta efter en övre luftvägsinfektion. Luftvägsvirus orsakar slemhinneödem/
slemhinneskada som leder till vätskeläckage och ev. senare bakteriell invasion från
nasofarynx via örontrumpeten till mellanörat. Bakterier som orsakar AOM är:
Pneumokocker är den vanligaste genesen till AOM. Ca 30 % -50 % AOM orsakas av
pneumokocker.
H. influenzae 15-30 %
Moraxella catarrhalis 1-9 %
Grupp A-streptokocker eller GAS 2-5 % (3)
Den vanligaste komplikationen till AOM i Sverige anses vara mastoiditer. Det upptäcks
ca 70 fall per år dvs., ca 1 person per 100000 invånare drabbas av mastoidit per år. Antalet
mastoiditer har inte ökat sedan år 2000 trots minskad antibiotikabehandling. Andra allvarliga
komplikationer till AOM är meningit, facialispares, intrakraniell abscess och sinustrombos.
Dessa infektioner är mycket ovanliga i Västeuropa och Nordamerika enligt flesta studier (2).
5
Behandlingsrekommendationer i Sverige
Läkemedelsverket och STRAMA (Strategigruppen för Rationell Antibiotikaanvändning och
Minskad Antibiotikaresistens) hade ett expertmöte om AOM den 21–22 april 2010 för att
föreslå nya rekommendationer för behandling och uppföljning av AOM (10).
För AOM rekommenderar de nu behandling enligt nedan:
Aktiv exspektans
Barn 1–12 år med säker AOM utan komplicerande faktorer (svår värk trots adekvat
analgetikabehandling, infektionskänslighet på grund av annan samtidig
sjukdom/syndrom eller behandling, missbildningar i ansiktsskelett eller inneröra,
tillstånd efter skall- eller ansiktsfraktur, Cochleaimplantat, känd mellanöresjukdom
eller tidigare öronoperation, känd sensorineural hörselnedsättning)
Patienter oavsett ålder med osäker AOM utan komplicerande faktorer.
Antibiotikabehandling
Vid säker AOM
Barn 1–12 år med AOM med någon komplicerande faktorer enl. ovan.
Barn < 1 år samt ungdomar > 12 år och vuxna Barn < 2 år med bilateral AOM liksom
alla med perforerad AOM oavsett ålder (4)
Förstahand behandling för barn
Fenoximetylpenicillin (PcV) 25 mg/kg x 3 i 5 dagar
Vid penicillinallergi ges
Erytromycin oral suspension 10 mg/kg x 4 (alternativt 20 mg/kg x 2) i 7 dagar
– Barn med recidiverande mellanöreinflammation behandlas med penicillin V 25 mg/kg x 3
gånger dagligen i 10 dagar alternativt amoxicillin 20 mg/kg x 3 gånger dagligen i 10 dagar.
– Vid terapisvikt mellanöreinflammation (sekretion eller kvarvarande värk efter 3 dygn med
behandling) rekommenderas amoxicillin 20 mg/kg x 3 gånger dagligen i 10 dagar (4)
6
SFAM (Svensk Förening för Allmänmedicin) kvalitetsindikator för behandlingsval för
okomplicerad AOM hos barn mellan 1-12 år publicerades i 2011. Där eftersträvas att mer än
70 % barn med okomplicerad AOM ska exspektans tillämpas (15)
En viktig anledning till att förskriva antibiotika vid AOM är att förebygga allvarliga
komplikationer t.ex. mastoidit, meningit, sinus trombos. Eftersom AOM är en vanlig diagnos,
finns det risk för överförskrivning av antibiotika. Det förekommer en ökande
antibiotikaresistens i Europa som är direkt korrelerad till användningen av antibiotika (5).
Antibiotikaresistens ökar bland de bakteriella patogener som orsakar AOM. Andelen
penicillin- och makrolid resistenta S. pneumoniae stammar uppskattas till mellan 30 till 70 %,
och bland beta-laktamas-producerande H. influenzae ligger resistansandelen mellan 20 till 40
% (9).
En annan studie visar att antibiotika inte har någon tidig effekt på smärta, en liten effekt på
smärta dagarna efter debut och endast en måttlig effekt på antalet barn med
trumhinneperforation jämfört med placebo hos barn med AOM. De flesta fall av AOM läker
spontant utan komplikationer. Dessutom får 1 av 14 barn som behandlats med antibiotika
biverkningar så som kräkningar, diarré eller hudutslag. Antibiotika är mest användbart till
barn under två års ålder med bilateral AOM, eller med både AOM och flytning ur örat. För de
flesta andra barn med mild sjukdom rekommenderas exspektans (6).
En annan studie visade att omedelbar antibiotika behandling resulterade i utrotning av
Pneumokocker från nasofarynx hos de flesta barn i början av förloppet. Men NPH odling vid
dag 12 efter symtom debut visade att barn som behandlades med antibiotika hade mer
multiresistenta Pneumokocker i nasofarynx jämfört med tidigare än barn som inte fick någon
antibiotika (7).
Följsamhet till de aktuella behandlingsriktlinjerna från STRAMA avseende AOM har inte
tidigare studerats på Trångsunds vårdcentral. I dagsläget är det okänt hur stora andel av
patienterna som behandlas enligt STRAMAS riktlinjer på Trångsunds Vårdcentral. Min studie
skulle eventuellt kunna bidra till högre behandlingskvalitet.
Syfte
Studien avser belysa följsamheten till STRAMAS riktlinjer för behandling av AOM för barn
mellan 1 till 12 år på Trångsunds vårdcentral under 2015.
7
Frågeställningar
1) Hur många barn mellan 1 och 12 år gamla hade okomplicerad AOM och hur många
barn hade komplicerad AOM under år 2015 på Trångsunds Vårdcentral.
2) Hur stor andel barn med okomplicerad AOM behandlades med exspektans respektive
antibiotika?
3) Hur stor andel barn med komplicerad AOM behandlades med exspektans respektive
antibiotika?
4) Finns det signifikant skillnad mellan antibiotika förskrivning (oavsett vilken
antibiotika som ordinerats) mellan komplicerad AOM och okomplicerad AOM?
5) Finns det signifikant skillnad mellan specialister och ickespecialister avseende
följsamhet till STRAMAS behandlingsriktlinjerna för behandling av barn mellan 1 till
12 åring med okomplicerad AOM ses under inklusionsperioden?
6) Når Trångsunds vårdcentral målet i SFAMs kvalitetsindikator att 70 % av barnen med
okomplicerad AOM behandlas med exspektans?
Material och metod
Studiedesign: Denna studie är en kvantitativ retrospektiv journalstudie.
Trångsunds vårdcentral är en mellanstor landstingsdriven vårdcentral. Under 2015 arbetade 6
stycken specialister, 2 ST läkare, 1 AT läkare per termin och 1 underläkare på vårdcentralen
och antalet besök på vårdcentralen var 11783 varav 1206 besökande var barn (8).
Studiepopulationen:
Inklusionskriterier: Barn mellan 1 till 12 år som behandlades på Trångsunds Vårdcentral
under tiden 2015-01-01 till 2015-12-31 med diagnosen AOM med diagnoskod enligt ICD10
H66.0 (Akut varig mellanöra inflammation) och H66.9 (Mellanöreinflammation, ej
specificerad som varig eller icke varig ).
Exclusionskriterierna är:
terapisvikt mellanöreinflammation (om ej symtomregress inom 2 dygn eller recidiv av
otit under behandling),
recidiverande mellanöreinflammation (en ny mellanöreinflammation inom en månad)
Samsjuklighet med annan antibiotika krävande infektion t.ex. pneumoni, streptokock
tonsillit
8
Sökningen gjordes i journalsystemet TakeCare med sökverktyg MedRave 4 för att få fram
patienter med diagnoser H66.0; H66.9. Samtliga berörda journaler genomlästes och
eventuella exklusionskriterier beaktades. Följande patientuppgifter extraherades från
journal systemet.
1. Diagnoskod: H66.0; H66.9.
2. Ålder: 1 till 12 år.
3. Symtom: Ont i öra, feber, flyttning ur öronen.
4. Kliniskundersöknings metod: Otoskopi.
5. Status fynd:
Pus i mellan örat eller hörselgången.
Buktande/ strukturlös/ ogenomskinlig/färgförändrad
trumhinna.
normal eller enbart lätt rodnad trumhinna
6. Om det finns komplicerande faktorer finns eller ej. Patienterna
kategoriserades utifrån sina symtom och anamnes dvs., rörde det sig om
en okomplicerad eller komplicerad AOM.
Patienter med AOM med något av följande symtom eller
anamnes i journalen t.ex. svår värk trots adekvat
analgetikabehandling, Infektionskänslighet, missbildningar i
ansiktsskelett eller mellanöra, tillstånd efter skall eller
ansiktsfraktur, Cochleaimplantat, känd sensorineural
hörselnedsättning, känd mellanöresjukdom kategoriserades som
komplicerad AOM. Barn med perforerad AOM och barn under 2
år med bilat AOM kategoriserades också som komplicerad AOM.
Patienter med AOM som saknade ovannämnda faktorer i
journalen kategoriserades som okomplicerad AOM.
7. Om patienten Antibiotika behandlades eller ej
8. Behandlande läkarens utbildningsgrad dvs. specialist eller icke specialist.
Vid en del tillfällen förekom upprepade besök av samma patient för AOM. I de fallen
inkluderades varje besök eller söktillfälle eftersom på varje söktillfälle gjordes man en separat
bedömning och åtgärd.
Varje deltagare i studien kodades till ett ID-nummer och de extraherade uppgifterna
registrerades i ett Excel ark.
9
Uppgifterna om patienten avseende ålder, symptom och statusfynd, komplicerande faktorer
föreligger eller ej, behandlingsval, läkarens utbildningsgrad dvs., specialist eller ickespecialist
registrerades som i tabell 1.
Tabell 1: Matris för dataregistrering av journaluppgifterna som används i studien av
följsamhet till STRAMA behandlings riktlinje för barn mellan 1-12 år med diagnos
H66.0; H66.9 på Trångsunds vårdcentral
IDnummer
Ålder
Kön
Otoskopi
Komplicerande Antibiotika
Behandlande
♂=0
status
Faktorer:
ordinerat:
Läkare:
♀=1
0 -normal eller
Föreligger ej :
Ej
Icke
enbart lätt
0
antibiotika: 0. specialist: 0.
rodnad
Föreligger: 1.
Antibiotika:1. Specialist: 1.
trumhinna.
1-Pus i
hörselgången/
perforerad
trumhinna
2-buktande,
Ogenomskinlig,
färgförändrad
trumhinna
1
2
10
Insamlad data analyserades utifrån valda frågeställningar med hjälp av studiens flödesschema
Totalt antal besök av barn mellan 1 till
12 år gamla med Otit.
Exkluderande:
Totalt antal besök med
diagnoskoder H 66.0, H66,9.
Komplicerad AOM.
Okomplicerad AOM
Antibiotika
Exspektans
även RR*
Specialist
Icke
specialist.
Speci
alist
Terapisvikt otit, recidiverande
otit, förekomst av andra
infektionstillstånd där
antibiotika behövs.
Exspektans, även
RR*
Antibiotika.
Icke Specialist
Figur 1: Flödesschema för studien om följsamheten till STRAMAS
behandlingsrekommendationerna avseende AOM på Trångsunds Vårdcentral för barn mellan
1 till 12 år. * recept i reserv.
11
Statistik
Insamlade data registrerades i ett Excel-ark där varje patient kodades till ett IDnummer och sedan bearbetades med statistikprogrammet PAST.
Först beräknades antalet barn med okomplicerad respektive komplicerad AOM.
Antalet barn med okomplicerad AOM som fick antibiotika behandling dividerades
med totala antalet barn med okomplicerad AOM. Kvoten multiplacerades därefter
med 100 för att få ett procenttal för att beräkna hur stor andel av barn med
okomplicerad AOM som antibiotika behandlats.
På samma sätt gjordes beräkningen för barn med komplicerad AOM.
Sedan beräknades om det fanns skillnad mellan å en sidan okomplicerad AOM
/komplicerad AOM; å andra sidan om antibiotika ordinerades/antibiotika ej
ordinerades. På samma sätt beräknades om det finns signifikant skillnad mellan icke
specialist och specialist i allmänmedicin avseende följsamhet till STRAMAs
behandlings riktlinje. Eftersom alla dessa variabler var på nominal nivå, beräknades
med Chi 2 test eller Fischers exakta test. Gräns för statistiska signifikanser sattes till
p<0.05. Sedan gjordes singel proportions test för att beräkna om det finns någon
statistiskt signifikant skillnad mellan andelen barn med okomplicerad AOM som
tillämpades exspektans jämfört med SFAMs kvalitetsindikator. Gräns för statistiska
signifikanser sattes också här till p<0.05.
Etiska överväganden
Denna studie grundade sig på granskning av patient journaler. Detta innebar att det fanns en
risk för integritetsintrång både för patienterna som deltog i studien och andra läkarkollegor.
Patienternas journaler genomlästes av studieledaren som inte var behandlande läkaren i
många av patient fallen. Samma risk för integritets intrång förelåg gentemot andra
läkarkollegor på VC som har träffat och dokumenterat patient besök. Verksamhetschefen gav
sitt tillstånd till projektledaren att genomläsa berörda patienternas journal för de vårdtillfällen
som behövdes för studien. Samtliga läkarkollegor informerades om studien muntligt på
gemensamt läkarmöte och via intern mail på vårdcentralen. Anslag sattes upp i väntrummet
på vårdcentral och vid receptionen (Bilaga 1) för att informera patienterna om den pågående
studien. Journaler genomlästes enbart för att ta fram öron status, om komplicerande faktorer
förelåg eller ej, behandling val, och läkarens utbildningsgrad. Personnumret kodades för att
12
garantera anonymitet för samtliga studiedeltagarna. Det kodade materialet förvarade inlåst på
vårdcentralen och bara studieledaren hade tillgång till detta. Kodnyckeln kommer att förstöras
efter avslutat projekt.
Resultat
Under studieperioden fick 59 patienter diagnosen AOM. De hade gjort sammanlagt 64 besök.
5 barn sökte vårdcentral 2 ggr under studieperioden med samma diagnos. Två besök
exkluderades pga. terapisvikt mellanöra inflammation och ett exkluderas pga. rör otit.
Ett besök exkluderades pga. att läkaren inte kunde undersöka barnet.
Sammanlagt exkluderades 4 läkarbesök. Av samtliga 60 besök, gjordes 45 besök av patienter
med okomplicerad AOM och 15 besök hade haft komplicerad AOM. Se tabell 2.
Tabell 2: Antal och andel av okomplicerad och komplicerad AOM behandlade med
exspektans respektive antibiotika
Okomplicerad AOM. n=45
Komplicerad AOM. n=15
Antal
Andel
Antal
Andel
Exspektans
28
62 %
1
6%
Antibiotika
17
38 %
14
94 %
Av 13 fall av okomplicerad AOM där exspektans tillämpades föreskrevs recept i reserv. Vid
ett fall av komplicerad AOM där exspektans tillämpades, fick patienten också recept i reserv.
Det fanns signifikant skillnad i antibiotika förskrivning mellan okomplicerad och komplicerad
AOM. Se tabell 3.
Tabell 3: Antal patienter med okomplicerad och komplicerad AOM som behandlads med
antibiotika eller exspektans. n=60
Komplicerad
Okomplicerad
Antibiotika
14
17
Exspektans
1
28
Summa
15
45
Fisher test P-värde <0.001(s)
13
Det fanns icke signifikans skillnad mellan antibiotika förskrivning mellan icke specialist och
specialist i allmänmedicin. Se tabell 4.
Tabell 4: Antal patienter med okomplicerade AOM som behandlads av specialist och
ickespecialister med antibiotika eller exspektans. n =45.
Specialist
Icke specialist.
Antibiotika
11
6
Exspektans
18
10
Summa
29
16
Chi 2 test. P-värde > 0,05 (ns)
62 % av barnen med okomplicerad AOM behandlades med exspektans. Singel proportion test
visade att detta inte skiljde sig signifikant från SFAMs kvalitetsmål 70 %
Diskussion
62 % av patienterna behandlades med exspektans vid okomplicerad AOM på Trångsunds
vårdcentral. Det finns ingen signifikant skillnad mot SFAMS kvalitetsindikator för
behandlingsval för okomplicerad AOM hos barn mellan 1-12 år som publicerades i 2011(15).
Det kan vara rimligt att inte alla barn mellan 1-12 år med okomplicerad AOM tillämpar
exspektans. Hänsyn bör tas till att läkaren måste väga in en subjektiv bedömning av den
kliniska bilden, symtom som förekom vid besöket, patientens föräldrars önskemål och deras
motivation kring behandlingen för att sätta in behandling för okomplicerad AOM. De flesta
AOM patienter kom på drop in tider på Trångsunds vårdcentral. Viss tidsbrist förekom under
drop in mottagning där det var svårt att ta en diskussion om att avvakta med antibiotika.
Möjligtvis hade läkaren svårt att följa upp patienterna via telefon eller återbesök. Därför kan
det ha hänt att läkarna valde att behandla patienterna med antibiotika istället, för säkerhets
skull.
Det finns signifikant skillnad mellan antibiotika förskrivning mellan komplicerad och
okomplicerad AOM. Barn med komplicerad AOM behandlades betydligt mer med antibiotika
14
än barn med okomplicerad AOM. Detta kan tala för läkarna på Trångsunds vårdcentral följer
STRAMAs behandlings riktlinje avseende antibiotika förskrivning vid komplicerad AOM.
Däremot fanns det inte någon signifikant skillnad mellan läkarnas utbildningsgrad avseende
följsamhet till STRAMA behandlings riktlinjerna för okomplicerad AOM på Trångsunds
Vårdcentral. Som kan tala för både specialister och icke specialister är lika uppdaterade när
det gäller följsamhet till STRAMA behandlings riktlinjerna.
I 13 fall av okomplicerad AOM där exspektans tillämpades föreskrevs recept i reserv. Ett fall
med komplicerad AOM där exspektans tillämpades, fick patienten också recept i reserv. Men
i alla dessa fall, tillämpades patienterna exspektans i första hand. Därför räknades dessa besök
som att de behandlats med exspektans i första hand. Anledning till att recept i reserv skrevs
var att patienterna sökte på en fredag, eller innan lång helg, eller skulle resa utomlands eller så
skrevs recept för barnet och råd gavs till föräldrarna att de skulle hämta ut receptet åt barnen
om de blev sämre eller om trumhinnan sprack. Om dessa fall beräknades som
antibiotikabehandling, skulle resultatet möjligtvis förändras.
Journalgenomgången på Trångsunds vårdcentral gav en relativ hög siffra (62 %) för
följsamhet av STRAMAs behandlings-rekommendationer för okomplicerad AOM med
exspektans jämfört med andra likadana VESTA studier. En svensk studie som gjordes på en
vårdcentral i Södertälje (Vårdcentral L) 2014 visade att 19 % av barnen som sökt för
okomplicerad AOM tillämpades exspektans under 2012 (11). Bättre följsamhet visades i en
annan studie som man gjorde på en annan vårdcentral i Södertälje (Vårdcentral W) 2015.
Där fick 41 % av barnen med okomplicerad AOM behandling med exspektans. Det fanns
ingen tydlig motivering i journalerna varför man skrev ut antibiotika vid okomplicerad AOM
(12). En annan jämförande studie gjordes vid en vårdcentral i Värmdö (vårdcentral G) visade
att sammantaget tillämpades exspektans i 5 % av fallen år 2000 och i 28 % av fallen år 2008
(13). En studie som gjordes på en annan vårdcentral i Södertälje (Vårdcentral Th) 2013 visade
att 37 % av barnen med okomplicerad AOM behandlades med exspektans 2011 (14).
Se bilaga 2.
Det fanns inte någon signifikant skillnad mellan läkarnas utbildningsgrad vid avseende
följsamhet till STRAMA behandlings riktlinjerna för okomplicerad AOM på Trångsunds
Vårdcentral. Likadana studier gjordes på Vårdcentral Th i 2013. Där påvisades inte heller
någon signifikant skillnad när det gäller handläggning av okomplicerad AOM med avseende
15
på behandlande läkares utbildningsgrad (14). Å andra sidan påvisades vid Vårdcentral G
studie att icke specialist läkarna tillämpade exspektans i högre utsträckning (34 %) jämfört
med specialist läkarna i allmänmedicin (20 %) 2008 (13).
Styrkor och svagheter
Styrkan med denna studie är att, alla patientfall med barn mellan 1 till 12 år gamla med AOM
som uppfyllde kriterierna under år 2015 inkluderades i studien. Samtliga berörda journaler
genomlästes för att inte missa något symtom, undersökningsfynd, behandlings val och andra
viktiga informationer.
Nästan alla journalerna innehöll tillräcklig information om symtom, undersökningsfynd,
otoskopi fynd och behandlingsalternativ dvs., exspektans eller antibiotika. Detta underlättade
studien för att komma fram till tydliga slutsatser.
Svagheter med denna studie är att studiepopulationen är liten. Resultaten i studien gäller
endast Trångsunds Vårdcentral.
Implikationer
Studiens resultat kan användas i förbättringssyfte avseende följsamhet till
behandlingsrekommendationerna vid komplicerad och okomplicerad AOM på Trångsunds
Vårdcentral. Studie-resultatet kommer att presentera på ett läkarmöte på Trångsunds
Vårdcentral för att höja kunskapen om STRAMA behandlingsrekommendationerna. Detta kan
bidra till utveckling och förbättring av vårdkvaliteten på vårdcentralen.
Framtida studier
Det vore intressant om man gör en studie angående uppföljning av perforerad AOM på
Trångsunds vårdcentral i framtiden. Att följa upp hur stor andel av patienterna som får recept
i reserv som också hämtar ut medicinen från apoteket kan också vara en givande studie. Man
kan också tänka göra en likadan studie på Trångsunds vårdcentral om några år för att se om
följsamheten till STRAMAs behandlingsriktlinjer är bättre än vad den var 2015.
16
Slutsatser
Studien visar att Läkarna på Trångsunds Vårdcentral behandlar 62 % barn med okomplicerad
AOM med exspektans vilket inte skiljer sig signifikant från SFAMS kvalitetsindikator
avseende behandlingsval för okomplicerad AOM hos barn mellan 1-12 år. Men det finns
utrymme att förbättra behandlingsval för barn med okomplicerad AOM med större andel som
tillrådes exspektans. Nästan alla barn (94 %) med komplicerad AOM fick antibiotika och det
fanns signifikant skillnad mellan antibiotika förskrivning mellan komplicerad AOM och
okomplicerad AOM. Inga signifikanta skillnader sågs mellan specialister och ickespecialister
avseende följsamhet till STRAMAS behandlingsriktlinjerna för barn med okomplicerad
AOM.
17
Referenser
1. Hellström S, Norman C, Läkemedelsboken 2011-2012, kapitel ”Öron-, näs- och
halssjukdomar”, s.751-753, Läkemedelsverket.
2. Läkemedelverket. Diagnostik, behandling och uppföljning av akut media otit (AOM)–
ny rekommendation, [citerad 2016 May 13]. information från läkemedelsverket 5:2
010. 14. Available from: https: lakemedelsverket.se/upload/halso-och
sjukvard/behandlingsrekommendationer/20101011_rev_Rek_otit_bokm.pdf
3. Nordkvist A, Von Sydow H, Internetmedicin.se. Kapitel: Otit (öroninflammation) akut [Internet] Uppdaterad 2015-10-10,[citerad 2016 apr 21].
4. STRAMA broschyr, som innehåller sammanfattningar av
behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård, 2013. Kapitel:
Akut media otit. s. 3-4
5. Goossens H, Ferech M, Vander Stichele R, Elseviers M, ESAC Project Group.
Outpatient antibiotic use in Europe and association with resistance: a cross-national
database study. Lancet Lond Engl. 2005 Feb 12; 365(9459):579–87.
6. Venekamp RP, Sanders SL, Glasziou PP, Del Mar CB, Rovers MM. Antibiotics for
acute otitis media in children. Cochrane Database Syst Rev. 2015;6:CD000219.
7. McCormick DP, Chonmaitree T, Pittman C, Saeed K, Friedman NR, Uchida T, et al.
Nonsevere Acute Otitis Media: A Clinical Trial Comparing Outcomes of Watchful
Waiting Versus Immediate Antibiotic Treatment. Pediatrics. 2005 Jun 1;115(6):1455–
65.
8. Information från verksamhetschef, Marie Hansson, Trångsunds Vårdcentral.
Stockholms Läns Sjukvårdsområde [Internet]. [cited 2016 Apr 26]. Available from:
http://old.slso.sll.se/SLPOtemplates/SLPOPage1____2092.aspx
9.
Leibovitz E, Broides A, Greenberg D, Newman N. Current management of pediatric
acute otitis media. Expert Rev Anti Infect Ther. 2010 Feb;8(2):151–61.
10. Läkemedelsverket. Otit (akut mediaotit - AOM) - Läkemedelsverket/Medical Products
Agency [Internet]. [cited 2016 May 11]. Available from:
https://lakemedelsverket.se/malgrupp/Halso---sjukvard/Behandlings-rekommendationer/Behandlingsrekommendation---listan/Otit-akut-mediaotit---AOM/
18
11. Mardo Tiodora Isskandar; Antibiotikaförskrivning vid Akut mediaotit hos barn på
Luna Vårdcentral, -följs riktlinjerna? [Internet]. [cited 2016 Apr 28]. Available from:
http://www.cefam.se/projekt?view=project&id=307&layout=default.
12. Abdul Malik Ammar, Behandling av akut mediaotit på Wasa vårdcentral [Internet].
[cited 2016 Apr 28]. Available from:
http://www.cefam.se/projekt?view=project&id=371&layout=default
13. Öhman Tobias; Antibiotikabehandling eller exspektans vid okomplicerad akut
mediaotit hos barn? [Internet]. [cited 2016 Apr 28]. Available from:
http://www.cefam.se/projekt?view=project&id=39&layout=default
14. Poli Ros-Ninva; Följs behandlingsrekommendationerna för akut mediaotit på
Tallhöjdens vårdcentral? (kvantitativ) [Internet]. [cited 2016 Apr 28]. Available from:
http://www.cefam.se/atst/projekt?view=project&id=227
15. SFAM Q Motit 2011.pdf [Internet]. [cited 2016 Jul 22]. Available from:
http://sfamportal.s3.amazonaws.com/files/5637312a9bba9a030070616b/SFAM%20Q
%20Motit%202011.pdf
19
Bilaga 1
På vårdcentralen Trångsunds gör vi
granskningar av våra datajournaler i
kvalitetssyfte för att förbättra och utveckla
vården.
Om du har frågor eller synpunkter, är du
välkommen att kontakta verksamhetschefen.
20
Bilaga 2:
Behandling av okomplicerad AOM.
Andel av barn tilllämpades exspektans
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Trångsund n=45
VCL,n=80
VCW, n=22
VCG2000,n=256
VCG2008,
n=411
VC Th,n=68
Figur 2: Jämförelse mellan olika vårdcentraler gällande behandling av okomplicerad AOM
hos barn mellan 1till 12 år gamla. Svart färg: Tillämpades exspektans. Grå färg: antibiotika
skrevs ut. VCL: Vårdcentral L, VCW: Vårdcentral W, VCG: Vårdcentral G, VCG2000 :
Studie som gjordes 2000 på Vårdcentral G. VCG2008 : Studie som gjordes 2008 på
vårdcentral G. VC Th: Vårdcentral Th.
21
