ARBETSMATERIAL 2006-12-05 FoU för tillväxt i Västra Götaland En kartläggning ARBETSMATERIAL 2006-12-05 Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland 1 (59) ARBETSMATERIAL 2006-12-05 INNEHÅLL 1. Inledning sid. 3 2 Nationella och europeiska program för forskning & utveckling 2.1 Forskning & utveckling 2.2 Nationella forskningsfinansiärer och program 2.3 EU:s sjunde ramprogram för forskning, teknisk utveckling och demonstration 6 7 8 3. Forskning & utveckling i Västra Götaland 3.1 Hälsa 3.2 Livsmedel, jordbruk och bioteknik 3.3 Informations- och kommunikationsteknik 3.4 Nanovetenskap, nanoteknik, material och ny produktionsteknik 3.5 Energi 3.6 Miljö och klimat 3.7 Transport, fordon och flyg 3.8 Samhällsvetenskap och humaniora 3.9 Säkerhet 3.10 Rymd 11 18 22 26 31 35 40 49 54 57 Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland 2 (59) ARBETSMATERIAL 2006-12-05 1. Inledning Nu startar en sjuårig programperiod för EU:s stöd till goda forsknings- och innovationsmiljöer i Europa; det sjunde ramprogrammet för forskning, teknisk utveckling och demonstration 2007-2013 (RP7). Till grund för utformning av ramprogrammet ligger EU:s Lissabonstrategi, vars mål är att Europa skall bli den mest dynamiska, konkurrenskraftiga och kunskapsbaserade ekonomin i världen. Kunskap är kärnan i strategin och den s k kunskapstriangeln: forskning, utbildning och innovation, är nyckelfaktorerna för att nå målet. I linje med EU:s strategi har Västra Götalandsregionen en ambition att Västra Götaland, skall öka sin andel av de nationella och europeiska forsknings- och utvecklingsresurserna och utnyttja dem mer effektivt för att främja den regionala tillväxten. Det är betydelsefullt att samarbeten inom forskning och utveckling (FoU) i Västra Götaland i ännu högre grad deltar i europeiska partnerskap. En förutsättning för att kunna kraftsamla på detta område är att känna till regionens forsknings- och utvecklingskompetenser och koppla dessa styrkeområden till europeiska och nationella prioriteringar inom FoU. Västra Götalandsregionen har därför initierat en kartläggning av forsknings- och utvecklingskompetens i regionen inom de områden som prioriteras av EU:s ramprogram. Arbetsmaterialet som här redovisas är följaktligen en första bild av västsvensk FoU definierat efter ramprogrammets tio temaområden; 1) Hälsa, 2) Livsmedel, jordbruk, fiske och bioteknik, 3) Informations- och kommunikationsteknik, 4) Nanovetenskap, nanoteknik, material och ny produktionsteknik, 5) Energi, 6) Miljö och klimat, 7) Transport, fordon och flyg, 8) Samhällsvetenskap och humaniora, 9) Säkerhet samt 10) Rymd. Kartläggningens tyngdpunkt ligger på tillämpad forskning vid universitet, högskolor och forskningsinstitut i Västra Götaland. Näringslivets FoU, som är omfattande, berörs endast i vissa fall inom särskilda strategiska satsningar och samarbeten. Materialet omfattar inte heller en heltäckande beskrivning av specifika funktioner och aktörer som stödjer innovations- och affärsutveckling kring FoU. Kartläggningen inleds med en generell beskrivning av forsknings- och utvecklingssatsning på nationell och europeisk nivå. För vart och ett av de tio temaområdena specificeras ramprogrammet, de nationella finansiärerna och programmen samt de regionala profilerna och satsningarna. Materialet har utarbetats i dialog med lärosäten och forskningsinstitut i Västra Götaland. Följande aktörer har lämnat underlag till kartläggningen: Chalmers Tekniska Högskola Göteborgs Universitet SLU i Skara Högskolan i Borås Högskolan i Skövde Högskolan Väst IT-universitetet SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut IVF Industriforskning och utveckling AB Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland IFP Research SIK Institutet för livsmedel och bioteknik IVL Svenska Miljöinstitutet AB (avdelningen i Göteborg) Imego Institutet för mikroelektronik i Göteborg Viktoriainstitutet VTI Statens väg- & transportforskningsinstitut Arbetslivsinstitutet Väst 3 (59) ARBETSMATERIAL 2006-12-05 I Västra Götaland finns det mycket starka forsknings- och utvecklingsmiljöer inom akademi, forskningsinstitut och näringsliv, vilket kartläggningen understryker. Inom den breda basen av FoU i regionen deltar aktörerna i många konstellationer, samarbeten och utvecklingsinitiativ som ofta sker tvärs över sektorer. Bransch- och forskningsområdens gränser luckras upp alltmer och forskningsprogrammen är idag i många fall tvärsektoriella. Utvecklingspotentialen som ligger i gränssnitten mellan olika sektorer kan utnyttjas ännu mer. Genom ett utökat samarbete mellan forsknings- och utvecklingsmiljöer, kan dessa bli ännu effektivare och dra till sig en större del av de nationella och internationella resurserna för FoU. I den fortsatta processen för att förstärka FoU i regionen, kommer näringslivet att involveras i olika aktiviteter för att öka samverkan med särskilt sikte på sjunde ramprogrammet. Regionens kluster kommer att ha nytta av att fördjupa kartläggningen av pågående forskning i Västra Götaland. Företagen, forskningen samt kommunerna och andra representanter för samhället som utgör den s.k. Triple Helix kommer att få ett verktyg för att stärka samarbetet inom resp. kluster. En ökad samverkan mellan klustren är motiverad just med tanke på att utvecklingspotentialen i gränserna mellan FoU-områden och att forskningsprogrammen ofta är tvärsektoriella. Västra Götalandsregionen har för avsikt att tillsammans med de fyra delregionerna vara aktiva i ett utvecklingsarbete för ökad klustersamverkan. De plattformar för företagsnära forskning, utveckling och demonstration som regionen medverkat till att bygga upp kommer att få en central roll i det fortsatta utvecklingsarbetet. Lindholmen Science Park och Innovatum är redan väl etablerade medan Espira i Borås är under uppbyggnad. I Skövde finns det långt gående planer på en utökad satsning i samarbete mellan näringslivet och högskolan. Det finns här viktiga byggstenar i form av Gothia Science Park, IUC Trä i Tibro, Industriellt Distrikt Skaraborg m.fl. som kan ingå i den nya sammanhållna satsningen. Det stärker i hög grad utvecklingsarbetet om varje delregion har en nod som kan vara företagens kontaktyta inom en rad olika program och initiativ. För att kunna utnyttja de nationella och internationella forskningsprogrammen behövs särskilda resurser och kompetenser inom noderna. Västra Götalandsregionen har utvecklat programmet Industriell Dynamik för att förmedla utvecklingsinsatser till små och medelstora företag inom den industriella sektorn. Regionen finansierar en uppsökande verksamhet för att företagen skall få hjälp med att snabbt belysa sina utvecklingsbehov och att få information om de kompetenser som högskolorna och forskningsinstituten kan erbjuda. Ambitionen är att bygga upp en långsiktig relation med service till företagen som är väl känd och som tillgodoser behoven på ett kostnadseffektivt sätt. Industriell Dynamik är också en lämplig väg att informera företagen om EU:s ramprogram både individuellt och i grupper som samlas kring specifika teman. Gruppseminarier kring olika teman skulle kunna anordnas tillsammans med nätverket News och även Euro Info Centre. För att kunna konkurrera framgångsrikt om anslagen i EU:s ramprogram behövs det professionellt framtagna ansökningar från konstellationer av företag och FoU-aktörer som har en bärande forsknings- och utvecklingsidé. Västra Götalandsregionen kommer att anlita den internationella organisationen Pera för att ta fram ett antal ansökningar. Även Chalmers Industriteknik och andra svenska institutioner med erfarenhet från ramprogrammen kommer Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland 4 (59) ARBETSMATERIAL 2006-12-05 att engageras. Regionen kommer också att ha möjlighet att i viss utsträckning medfinansiera konkreta projekt. Västra Götalandsregionens kartläggningsinitiativ innebär början av en process som successivt skall involvera allt fler i ett framgångsrikt samarbete. Regionen kommer därför att fördjupa och utvidga den under hösten inledda dialogen med målet att åstadkomma en mer systematisk dialog och samverkan mellan FoU-aktörerna och näringslivet i regionen. Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland 5 (59) ARBETSMATERIAL 2006-12-05 2. Nationella och europeiska program för forskning & utveckling 2.1 Forskning & utveckling Forskning och utveckling (FoU) blir en allt viktigare drivkraft för den regionala tillväxten. I Sverige svarar staten för större delen av den offentliga forskningsfinansieringen dels genom direkta anslag till universitet och högskolor, dels genom de nationella forskningsfinansierande myndigheterna (ca 1% av BNP). Sverige tillhör, jämte USA och Japan, de länder som använder högst andel av BNP till FoU, närmare 4 %. Huvuddelen eller ca 3% satsas alltså av näringslivet. Den offentliga sektorn har också andra viktiga roller förutom finansiärens, t ex som lagstiftare och beställare, och spelar stor roll för olika regelverk, standarder och kvalitetskrav. Forskningen ses inte längre som en linjär process från grundforskning via tillämpad forskning och teknisk utveckling till kommersialiserbara produkter och tjänster. Istället ingår praktiskt taget all forskning numera i ett komplext samspel mellan akademi, forskningsinstitut, näringsliv och offentlig sektor. Detta är också kärnan i idén om nationella och regionala innovationssystem och här kan kommuner, landsting och regioner agera i flera av de ovan nämnda rollerna. Mobiliseringen av den europeiska ekonomin, som i ökande grad sker i regionerna, och av forskningen, får därmed en naturlig och viktig anknytning till de framväxande regionala innovationssystemen. Uppbyggnaden och främjandet av sådana system utifrån industriellt/ tekniska respektive samhällsmotiverade (sociala) plattformar och kluster ställer nya krav på formella och informella samarbeten mellan de regionala aktörerna. Ny forskning definieras och utförs samtidigt som redan presenterade och tillgängliga forskningsrön, tekniska lösningar och systemkunskaper tas tillvara och utvecklas. Som ett underlag för sitt agerande i den nationella och den europeiska forskningspolitiken har Sveriges Kommuner och Landsting (inom avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad och Beredningen för tillväxt och regional utveckling) arbetat fram två dokument. Det första behandlar en forskningsstrategi för kommuner, landsting och regioner med tyngdpunkten på de egna verksamheternas intressen och behov av en förstärkt nationell forskning, medan det andra är ett positionspapper som främst lyfter fram regionernas viktiga roll vid utformningen och tillämpningen av den europeiska forskningspolitiken. Resultatet från detta arbete har kommunicerats till regeringen, EU-kommissionen och EU-parlamentet och utgjorde ett viktigt underlag i regionkommitténs yttrande över kommissionens förslag till RP7. Uttrycken forskning respektive utveckling är inga entydiga begrepp. En internationellt överenskommen definition lyder: ”Forskning och utvecklingsarbete (FoU) är en kreativ och systematisk verksamhet som syftar till att vidga vetandet - däribland kunskapen om människan, kulturen och samhället - och hur denna kunskap skall kunna utnyttjas i nya tillämpningar”. Grundforskning som sker utan bestämt syfte eller viss förväntad nytta benämns allt oftare som nyfikenhetsforskning. Beroende på i vilken fas forskningen sker står olika finansieringsmodeller till förfogande. Tendensen beträffande grundforskningen har de senaste åren varit att en ökande andel (för närvarande ca 50%) av anslagen fått sökas i konkurrens men det kan förväntas att de offentliga anslagen i form av s k fakultetsmedel till universiteten och högskolorna kommer att öka sin andel framöver. Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland 6 (59) ARBETSMATERIAL 2006-12-05 I fokus för denna kartläggning ligger den tillväxtdrivande tillämpade forskningen, experimentell utveckling, spridning och tillämpning av forskningsresultat. Den strategiska grundforskningens betydelse skall dock inte underskattas. 2.2 Nationella forskningsfinansiärer och program Det finns ett antal betydande nationella aktörer inom forskningsfinansiering, d v s de statliga myndigheter samt offentliga och privata stiftelser som finansierar forskning inom flera forskningsområden i Sverige. I kartläggningens olika temaområde görs referenser till dessa aktörer och här följer en sammanfattande beskrivning av aktörernas inriktning. Vetenskapsrådet (VR) är den största statliga finansiären av grundforskning i Sverige med en budget för 2006 om ca 2,5 miljarder kronor. Inom VR finns tre ämnesråd; ett för humaniora och samhällsvetenskap, ett för medicin och ett för naturvetenskap och teknikvetenskap, samt två kommittéer; en för utbildningsvetenskap och en för forskningens infrastrukturer. Linnéstödet är ett samarbete mellan forskningsrådet Formas och VR om ett forskningsstöd avsett att höja Sveriges internationella konkurrenskraft genom att starka forskarmiljöer från alla vetenskapsområden garanteras 5-10 miljoner årligen under en 10-årsperiod. Istället för att direkt tilldelade fakultetsmedel, har lärosätena i en nationell konkurrens nominerat starka forskarmiljöer inom de områden som de prioriterat i sina strategier. http://www.vr.se/ Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) stödjer strategisk naturvetenskaplig, teknisk och medicinsk forskning för ökad ekonomisk tillväxt och svensk konkurrenskraft, förbättrad hälsa, förbättrat samhälle och förbättrad miljö. SSF:s budget omfattar drygt 500 miljoner kronor per år. SSF stödjer starka forskningsmiljöer, strategiska forskningscentra, och den forskning som kan resultera i fördjupad kunskap och kompetens som på sikt förväntas kunna bli tillämpbar inom kunskapsintensiva och högteknologiska näringsgrenar. http://www.stratresearch.se/ VINNOVA Verket för innovationssystem främjar hållbar tillväxt genom finansiering av behovsmotiverad forskning och utveckling av effektiva innovationssystem, med en total budget om ca en miljard årligen. VINNOVA stödjer starka forsknings- och innovationsmiljöer genom programmet VINN Excellence Center. Dessa har inriktning på grundforskning såväl som tillämpad forskning och ska verka för att ny kunskap och ny teknik leder till nya produkter, processer och tjänster. http://www.vinnova.se/ Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse (KAW) finansierar främst dyrbar forskningsutrustning inom teknik, naturvetenskap eller biomedicin, samt större forskningsprojekt och nätverk. Stiftelsens omsätter här ca 700 miljoner kronor per år. KAW prioriterar, inom särskilda forskningsprojekt av hög potential, projekt inom nya forskningsområden, framförallt av gränsöverskridande karaktär där svenska forskare intar en internationell tätposition. http://www.wallenberg.org/kaw/ Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen) KK-stiftelsens uppdrag är att stärka Sveriges konkurrenskraft. Det görs genom insatser som på sikt förbättrar näringslivets och akademins förmåga att tillsammans utveckla kunskap och kompetens. KK-stiftelsen ger stöd till kunskaps- och kompetensutbyte mellan näringsliv och universitet, högskolor och institut, forskning inom särskilda profilområden vid de nya universiteten och högskolorna och till att främja informationsteknologi. Budgeten för forskningsfinansiering 2005 låg på ca 200 miljoner kronor. http://www.kks.se Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland 7 (59) ARBETSMATERIAL 2006-12-05 SSF och VINNOVA finansierar i hög grad tillämpad forskning och samverkar ofta i riktade utlysningar som betonar forskningssamarbete med industrin och använder de särskilda statliga medel har destinerats till forskningsråden och myndigheter för att stödja starka forskningsmiljöer. VR och VINNOVA samverkar också kring utlysning av medel till starka forskningsmiljöer. Dessa kallas Berzelius Centra, och syftar till att stimulera bildandet av miljöer som karaktäriseras av vetenskaplig excellens med innovationspotential. De mer ämnesspecifika forskningsfinansiärerna, som till exempel Mistra och Formas, beskrivs närmre under respektive temaområde. Inom flera temaområden i kartläggningen hänvisas till nationella strategiprogram. Med utgångspunkt från den tidigare regeringens innovationsstrategi Innovativa Sverige – en strategi för tillväxt genom förnyelse, utarbetades strategiprogram för några av Sveriges viktigaste branscher tillsammans med dess företrädare för att utveckla Sveriges ledande positioner inom dessa branscher. De aktuella branscherna bidrar till över 80 procent av det svenska näringslivets satsningar på forskning och utveckling, ger 550 miljarder kronor i exportinkomster och svarar för cirka 600 000 arbetstillfällen i Sverige. Nyckelbranscherna är Flyg- och rymdindustrin, Metallurgiindustrin, Fordonsindustrin, Skogs- och träindustrin, Läkemedels-, bioteknik och medicinteknikindustrin samt IT- och telekombranschen. 2.3 EU:s sjunde ramprogram för forskning, teknisk utveckling och demonstration Frågor om att stödja forskning och att stimulera framväxten av goda forsknings- och innovationsmiljöer har hög prioritet i den Europeiska Unionen. Den europeiska forskningspolitiken läggs nu fast för de kommande sju åren i det sjunde ramprogrammet för forskning, teknisk utveckling och demonstration 2007-2013. Målet att göra Europa till den mest konkurrenskraftiga regionen i konkurrens med USA, Japan, Kina och Indien. Lissabonstrategin är central för både Unionens och medlemsstaternas politik. Områdena forskning och innovation framhålls som särskilt viktiga. Det sker också en s k öppen samordning mellan den europeiska och den nationella politiken. VINNOVA skall mot denna bakgrund i december lämna förslag till regeringen om en nationell EU-strategi för de strategiska branschområden som nämnts ovan. Ramprogrammet gäller under sju år mot tidigare fyra och har en väsentligt större budgetram, i genomsnitt ca 65 miljarder kronor per år jämfört med 40 miljarder kronor i pågående program. Programmet har jämfört med tidigare fått en förenklad struktur och alla åtgärder har inordnats under fyra huvudprogram: Samarbete, Idéer, Rörlighet och Resurser. Programmet är öppet för såväl universitet, högskolor och andra forskningsutförande institutioner liksom för näringslivet och offentliga verksamheter. Huvudprogrammet Samarbete förutsätter medverkan från flera medlemsländer. Nytt i RP7 är huvudprogrammet Idéer, som lett till ett nyinrättat europeiskt forskningsråd, ERC, med forskarrepresentanter från de tjugofem medlemsländerna och med ca 1,5 miljarder Euro i budget. Genom beslut i Barcelona 2002 uppmuntras medverkan från små och medelstora företag särskilt genom åtgärder i huvudprogrammet Resurser, som även innehåller delprogram för regionala insatser under rubriken Kunskapsregioner. Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland 8 (59) ARBETSMATERIAL 2006-12-05 I huvudprogrammet Samarbete kommer forskningsstöd att ges till internationella samarbetsprojekt inom EU och utanför. I tio temaområden som hör samman med betydande fält inom vetenskap och forskning, kommer programmet att främja framsteg vad gäller kunskap och teknik. Forskning kommer att stödjas och stärkas för att möta sociala, ekonomiska, miljömässiga och industriella utmaningar och sådana som har med den allmänna hälsan i Europa att göra. 1. Hälsa 2. Livsmedel, jordbruk och bioteknik 3. Informations- och kommunikationsteknik 4. Nanovetenskap, nanoteknik, material, ny produktionsteknik 5. Energi 6. Miljö och klimat 7. Transport och flyg 8. Samhällsvetenskap och humaniora 9. Säkerhet 10. Rymd 55 mdkr 18 mdkr 85 mdkr 30 mdkr 20 mdkr 18 mdkr 40 mdkr 5 mdkr 11 mdkr 13 mdkr De viktigaste projekttyperna inom Samarbete är: Collaborative Projects: stora och små forskningsprojekt Networks of Excellence: stora forskarnätverk Coordination and Support Actions: mindre forskarnätverk och andra initiativ Under Samarbete hör även satsningar på teknikplattformar, ETC European Technology platforms, och gemensamma teknologiska initiativ, JTI Joint Technology Initiatives. Industridrivna teknikplattformar är ett nytt koncept i den europeiska forskningsvärlden. Plattformarna ska kraftsamla Europas resurser på några utvalda strategiskt viktiga tekniska områden - nyckelområden som har avgörande betydelse för den ekonomiska tillväxten och internationella konkurrenskraften. De utgör en ram, inom vilken olika aktörer; företag, forskningsorganisationer, myndigheter m fl, tillsammans definierar långsiktiga strategier. Ett viktigt syfte med teknikplattformarna är att påverka ramprogrammet relevans för industrin. Gemensamma teknologiska initiativ har utvecklats ur vissa teknikplattformar, för att forma tydliga långsiktiga private public partnerships kring specifika områden. På liknande sätt har förslag på s k samhällsmotiverade forskningsplattformar, SMFP, som till skillnad från teknikplattformarna inte förutsätts vara industridrivna. Stora europeiska utmaningar som kan tala för sådana sociala plattformar har identifierats under rubriker som hållbar utveckling och demografiska förändringar, till exempel migration/integration, unga generationers högre utbildning och inträde i arbetslivet respektive åldrande befolkning. Syftet med huvudprogrammet Idéer är att åstadkomma europeisk grundforskning av högsta klass och bidra till en gemensam europeisk forskningsarena. Hos det nya det nya europeiska forskningsrådet ERC kan enskilda forskare söka bidrag för banbrytande forskningsprojekt. Styrelsen för det nya Europeiska forskningsrådet utgörs av tjugotvå ledande forskare. ERC skall arbeta oberoende av EU-kommissionen och andra forskningsorganisationer, och verksamheten kommer att byggas upp successivt. ERC:s hemsida http://erc.europa.eu Möjligheterna att enligt beslut i Lissabon 2000 bli världens mest konkurrenskraftiga region 2010 bygger i hög grad på en stark kunskapsutveckling. Behovet av nya forskare beräknas till Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland 9 (59) ARBETSMATERIAL 2006-12-05 1,2 miljoner, varav femhundratusen för att ersätta pensionsavgångar och sjuhundratusen för att öka den totala forskningskapaciteten. Huvudprogrammet Människor (tidigare Mobilitet) skall stödja denna utveckling. Förutom forskares rörlighet mellan länder innefattar programmet också stimulans till karriärutveckling och karriärövergångar mellan akademi och näringsliv. I EU lyfts små och medelstora företag (SMF) fram som kärnan i den Europeiska industrin och nyckeln för att omvandla kunskap till nya produkter, processer och tjänster. I den globala konkurrensen krävs att europeiska SMF vidgar sin kunskapsbas och forskningsaktiviteter. Därför inriktas de olika delarna av ramprogrammet till att underlätta SMF:s delaktighet på olika sätt. Exempelvis förenklas forskningsinriktade SMF:s deltagande inom programmet Samarbete genom enklare administration, flexiblare finansieringsformer och större kostnadstäckning än i RP6. Programmet Resurser syftar till att utveckla och effektivisera Europas forskningsinfrastruktur och utveckla europeiska kunskapsregioner genom nätverk av regioner och forskningskluster. Det kommer även att stödja utveckling av forskningskapacitet i EU:s ytterområden, föra samhälle och vetenskap närmare varandra och stimulera internationellt samarbete. En central del i programmet är stödet till att stärka innovations- och forskningskapaciteten i SMF. Det innebär t ex att företag utan högre forsknings- eller teknikutvecklingsnivå kan få hjälp med utveckling och problemlösning av FoU-aktörer i kortare projekt. Totalt ökas den andel av ramprogrammets budget som riktas till SMF med knappt 50 %. Implementeringen av det sjunde ramprogrammet sker i form av Work Programmes, arbetsprogram som definierar utlysningar och innehåll för de olika delarna. Ett arbetsprogram ger en detaljerad beskrivning av prioriteringar, utlysningar, utvärderingsprocess med mera inom ett delområde i ramprogrammet, och ligger till grund för kommande utlysningar inom området. De första arbetsprogrammen presenteras under hösten 2006 och de första utlysningarna öppnar kring årsskiftet 2006/2007. Information om RP7 finns här: Sjunde ramprogrammet på Europa-servern: http://ec.europa.eu/research/future/index_en.cfm Sjunde ramprogrammet på Cordis: http://cordis.europa.eu/fp7/ Europaprogrammen: http://www.europaprogrammen.se/ EU har även utvecklat ett ramprogram för konkurrenskraft och innovation (CIP), som består av särskilda stödprogram inom områden som är viktiga för ökad produktivitet, innovationskapacitet och hållbar tillväxt inom EU. Syftet är också att främja utveckling och samordning av innovationsprogram och politiska åtgärder på regional och nationell nivå. CIP består av tre särskilda delprogram; programmet för entreprenörskap och innovation, IKTstödprogrammet och programmet intelligent energi - Europa. CIP och RP7 skall stödja och komplettera varandra och ömsesidigt främja Lissabonmålen. http://cordis.europa.eu/innovation/en/policy/cip.htm De nya strukturfondsprogrammen för perioden 2007 – 2013 har ett starkt fokus på tillväxt och innovation. Det operationella programmet för Regional Konkurrenskraft och Sysselsättning, Mål 2 Västra, omfattar Västra Götalands Län och Hallands Län. Programmet är inriktat på entreprenörskap, innovativt företagande, innovativa miljöer och en hållbar stadsutveckling. Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland 10 (59) ARBETSMATERIAL 2006-12-05 3.1 Hälsa 3.1.1 Inriktning sjunde ramprogrammet Ramprogrammets mål med hälsoforskningen är att förbättra de europeiska medborgarnas hälsa, öka konkurrenskraften för europeisk hälsorelaterad industri och affärsverksamhet, och samtidigt ta itu med globala hälsofrågor som t ex framväxten av epidemier. För att kunna åstadkomma dessa resultat fokuseras därför forskning och utveckling inom området Hälsa till tre områden: Translationell forskning, utveckling och validering av nya terapier: - Integrering av biologiska data och processer, storskalig datainsamling, systembiologi. - Forskning om hjärnan och relaterade sjukdomar, människans utveckling och åldrandet. - Translationell forskning om infektionssjukdomar, forskning om antimikrobiell resistens för att möta globala hot i form av HIV/aids, malaria, tuberkulos samt framväxande epidemier. - Överföring av kliniska forskningsresultat till klinisk tillämpning inom stora sjukdomar som t ex cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes/fetma. Utveckling av nya diagnostiska verktyg och biomedicinska tekniker: - Forskning med hög kapacitet. - Upptäckt, diagnostik och övervakning. - Innovativa terapeutiska metoder och innovativ terapeutisk intervention. - Förutsägelser om terapiers lämplighet, säkerhet och effektivitet vilket inkluderar alternativ till djurförsök. Optimering av hälso- och sjukvårdssystemen för hållbar och effektiv hälsovård: - Lämplig användning av nya hälsoterapier och ny hälsoteknik. - Omsättning av kliniska forskningsresultat till klinisk tillämpning/praxis. - Kvalitet, solidaritet och uthållighet inom hälso- och sjukvårdsystem. - Förstärkning av den hälsostrategiskt drivna forskningen, förbättring av sjukdomsprevention och bättre läkemedelsanvändning. Translationell forskning, eller överbryggande forskning, innebär den forskning som överbryggar gapet mellan grundforskningens färska rön och den första kliniska tillämpningen. Den utgår från rön i kliniska verksamhet och patienternas sjukdomar, som sedan överförs till forskningsprocessen för att återföras till patienterna som ny eller förbättrad terapi och diagnostik. Det som uppmärksammas specifikt till skillnad från sjätte ramprogrammet är hälso- och sjukvårdsstrategiskt driven forskning. Två strategiska inriktningar lyfts fram genom alla insatsområden; barns hälsa och hälsa hos en åldrande befolkning. Budgeten för forskning som bedrivs inom ramen för gränsöverskridande samarbete ligger på drygt 55 miljarder kronor. Små och medelstora företags deltagande i forskningssamarbeten prioriteras särskilt. Teknikplattformar & gemensamma teknologiska initiativ Genom ett starkt partnerskap mellan offentliga och privata aktörer i det gemensamma teknologiska initiativet The Innovative Medicines Initiative (IMI), görs en ny ansats för att Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland 11 (59) ARBETSMATERIAL 2006-12-05 förbättra europeisk läkemedelsutveckling. IMI:s strategi innebär att eliminera hinder för läkemedelsinnovation och bättre läkemedel för EU-medborgare, genom att nyckelaktörer (industrin, patientorganisationer, myndigheter, sjukvårdshuvudmän, akademi) tillsammans utvecklar mekanismer för snabb validering samt överföring av forskning till metoder och teknologier för industrin och regulatorisk praxis. På detta sätt kan de europeiska utmaningarna inom läkemedelsutveckling mötas; eskaleringen av kostnader för läkemedelsutveckling, det faktum att FoU inom läkemedelsområdet flyttar ut ur Europa, att den offentliga FoUinvesteringen i Hälsa Sjukvård är lägre och stagnerande jämfört med USA och att forskningen har blivit mer fragmentiserad. Det finns även en teknikplattform inom NanoMedicin; Nanotechnology for Health. Forskningen kring nanomedicin är idag fragmentiserad och plattformen har som uppgift att ta fram en vision inom området som ska resultera i en strategisk forskningsagenda. Tre nyckelprioriteringar har identifierats: Nanoteknikbaserad diagnostik, Regenerativ medicin samt Precisions medicinering. 3.1.2 Nationella forskningsfinansiärer och forskningsprogram Sverige har sedan länge en stark position inom biovetenskaplig forskning och detta har lett fram till många världsledande innovationer av svenskt ursprung. Forskningsmiljöerna har många internationellt orienterade forskare och miljöerna är i internationell jämförelse ickehierarkiska och präglas av stark mångvetenskaplig forskningssamverkan. Särskilt stark är forskningen inom vissa biomedicinska områden och inom utveckling av metoder för bioteknisk forskning. En framgångsrik medicinsk forskning har lett till ett gott internationellt anseende, vilket underlättat rekrytering och möjligheterna att behålla högt kvalificerad personal inom såväl hälso- och sjukvård som inom forskningen. För hälso- och sjukvården innebär det att resultatet av den kliniska forskningen kan förbättra vården för patienterna. Tillgång till högkvalitativ klinisk forskning är också en förutsättning för att hälso- och sjukvården ska kunna vara evidensbaserad. Dessutom är det en förutsättning för att nya vetenskapliga genombrott och metoder ska kunna integreras i hälso- och sjukvården samt för att kritiskt utvärdera de metoder och processer som idag används. Finansieringen av forskning inom hälsa, medicin och biovetenskaper via statsanslag utgör ca hälften av den totala finansieringen och ca en tredjedel när det gäller bioteknik vid teknisk fakultet. Övrig del täcks av de offentliga forskningsstiftelserna, de privata stiftelserna och fonderna. Finansieringen från utländska företag till de medicinska fakulteterna motsvarar drygt hälften av all finansiering från utländska företag till biovetenskap i Sverige. Totalt svarade det biovetenskapliga området för två tredjedelar av all finansiering från utländska företag. Strukturen för svensk forskningsfinansiering inom hälsa, medicin och biovetenskaper utgörs av två statliga myndigheter, VR och VINNOVA. Även SIDA agerar inom området med förebyggande hälsoforskning och läkemedelsutveckling (HIV/aids). Till de statliga finansiärerna finns tre betydelsefulla forskningsstiftelser; SSF, KAW och Vårdalstiftelsen. Därtill kommer tre större insamlingsorganisationer; Cancerfonden, Hjärt-lungfonden och Barncancerfonden, samt patientorganisationer som till exempel Diabetesförbundet. Större delen av VR:s och insamlingsorganisationernas finansiering stödjer medicinsk grundforskning. Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland 12 (59) ARBETSMATERIAL 2006-12-05 VINNOVA:s kunskapsplattform bioteknik står för ungefär en tiondel av VINNOVA:s satsningar. Det omfattar även satsning på läkemedel, diagnostika och medicinsk teknik. SSF stödjer inom området Hälsa främst forskning på funktionsgenomik, hjärt-kärlsjukdomar och vaccinforskning. I Knut och Alice Wallenbergs Stiftelses (KAW) satsningar, utgör biomedicinområdet en fjärdedel. Vårdalstiftelsen stödjer forskning med inriktning mot vårdområdet samt mot allergier och annan överkänslighet med ca 60 miljoner kronor per år. Vårdalstiftelsen utlyser i samarbete med VINNOVA och Sveriges Kommuner och Landsting programmet VINNVÅRD – från kunskap till praktik. Programmet omfattar 100 miljoner kronor över fem år. Syftet är att genom FoU stödja utvecklingen av förmågan att omsätta kunskap till praktik och på så sätt bidra till ett långsiktigt hållbart effektivt vårdsystem. Exempel på andra pågående aktörsgemensamma forskningsprogram inom Hälsa är: Medicinsk teknik för bättre hälsa/Biomedical Engineering for Improved Health, som VR, SSF och VINNOVA står bakom med 75 miljoner kronor under fem år. Kroniska inflammationer, där 85 miljoner under fem år satsas av SSF, VINNOVA, Vårdalstiftelsen, Invest in Sweden Agency (ISA) och KK-stiftelsen. Även en patientorganisation, Reumatikerförbundet, deltar i stödet till FoU inom området. I den förra regeringens nationella strategiprogram för Läkemedel, bioteknik och medicinteknik har industri, akademi, forskningsfinansiärer och offentliga aktörer identifierat ett antal områden där samarbetet mellan dem ytterligare kan förbättras och insatser göras för att stärka och vidareutveckla styrkepositionen för svensk forskning, sjukvård och industrin inom läkemedel, bioteknik och medicinteknik. Västra Götalandsregionen deltar aktivt och driver följande delprojekt: En regional satsning på kompetensutveckling Regional förstudie om samordnad IT-struktur Regional medfinansiering av projekt inom EU:s ramprogram 3.1.3 Västsvenska FoU-kompetenser Den starka forskning och utveckling för människors hälsa som sker i Västra Götaland, har en tyngdpunkt i samarbetet mellan Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Kring denna kärna finns flertalet betydelsefulla FoU-kompetenser vid högskolor och institut i regionen. Västra Götalandsregionen ansvarar för Hälso- och sjukvård i regionen, vilket omfattar sjukhus, primärvård, tandvård, handikappfrågor och folkhälsa. Sjukvården sysselsätter 45 000 personer och omsätter 90 % av regionens resurser. I regionens egen verksamhet bedrivs FoU inom klinisk patientnära forskning och vårdvetenskaplig forskning. Den är, som ovan nämnts, i hög grad koncentrerad till Sahlgrenska universitetssjukhuset och sker i nära samarbete med främst Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Den sker även i samarbete med Chalmers tekniska högskola och främst de vårdvetenskapliga och biotekniska inriktningarna vid Högskolan Väst, Högskolorna i Borås och Skövde. Regionens sjukvårdsanknutna FoUaktiviteter utanför Göteborgsregionen bildar lokala noder runt Fyrbodal, Skaraborg och Södra Älvsborg, vilka samarbetar med högskolorna. Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland 13 (59) ARBETSMATERIAL 2006-12-05 Den forsknings- och utbildningsnära verksamheten inom universitetssjukhuset och specialisttandvården i samarbete med Göteborgs universitet är omfattande. Det innebär ett väsentligt finansiellt åtagande för Västra Götalandsregionen i motfinansiering till statens medel till att täcka sjukvårdens kostnader för forskning och utbildning inom det s k ALF; avtalet om läkarutbildning och medicinsk forskning mellan regionen och staten. Regionen finansierar forskning och utveckling med totalt ca 500 miljoner kronor per år, där större delen omfattar motfinansiering av ALF-medlen. En mindre men viktig del satsas på riktade FoU-medel för intern, verksamhetsnära FoU. Dessutom finansierar regionen en rad institut, föreningar och bolag som bedriver FoU inom sjukvård och biomedicin. Inom sjukoch tandvård sker uppdragsforskning genom avtal med uppdragsgivare inom läkemedelseller medicinteknisk industri. Ett arbete har påbörjats med att fortlöpande registrera och kvalitetsbedöma forskningsinsatser inom den sjukvårdsanknutna forskningen som ryms inom regionens egen verksamhet. Sahlgrenska Universitetssjukhuset är norra Europas största sjukhus. Sjukhuset har drygt 2200 vårdplatser och står för akutvård och planerad vård, för forskning, utveckling och utbildning. Sjukhuset har cirka 17 000 anställda. Geografiskt är verksamheten spridd på tre större enheter; SU/ Sahlgrenska, SU/Östra, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus och SU/Mölndal, samt några mindre; SU/Högsbo och SU/Lillhagsparken. SU står för bassjukvård för Göteborgsregionens 700 000 invånare och regionsjukvård för Västsverige med 1,7 miljoner invånare. Det stora patientunderlaget innebär en kritisk massa av patientdata som ger goda förutsättningar för klinisk forskning och kliniska prövningar av nya läkemedel och terapier. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet är den hälsovetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet och har ett nära samarbete med Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Flera av akademins institutioner har lokaler inom sjukhuset. Vid Akademin bedrivs patientnära undervisning och forskning med stor bredd; farmaci, medicin, odontologi och vårdvetenskap i ett brett samarbete med andra forskargrupper nationellt och internationellt. Akademin har 19 utbildningsprogram med ungefär 4 000 studenter och 1 000 doktorander. Den medicinska forskningen i Göteborg har en tydlig klinisk inriktning, och samverkan med universitetssjukhuset har avgörande betydelse. Närmare 300 forskningsprojekt sker i samverkan, där exempel på starka forskningsområden med internationell klass är metabolism/fetma, hjärta-kärl, odontologi, biomaterial, farmakologi och barns hälsa. Den odontologiska forskningen hör till de främsta i världen och verksamheten sker också i nära samarbete med folktandvården i Göteborg och regionen. Viktiga områden är här dentala biomaterial, implantologi, odontologisk psykologi (tandvårdsrädsla), hårdvävnadsbiologi, oral medicin, parodontologi och cariologi. Den vårdvetenskapliga forskningen är förhållandevis ny inom Sahlgrenska akademin och är under stark utveckling, till exempel bör symptomforskningen nämnas. Den sammanhållna hälsovetenskapen ger en rik forskningsmiljö vid Sahlgrenska akademin i samverkan med regionens hälso- och sjukvård och tandvård. Den strategiska anknytningen till primärvården syns bland annat i akademins satsning på utbildning i folkhälsovetenskap och inte minst i forskningen rörande hållbar fysisk och psykisk hälsa i arbetslivet. Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland 14 (59) ARBETSMATERIAL 2006-12-05 Ett medicinsk genetiskt centrum, MGC, är under bildande. Det ska fungera som ett translationellt centrum för forskning, diagnostik, klinisk verksamhet och utbildning. MGC utgör en gemensam resurs för Sahlgrenska akademin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Västra Götalandsregionen. Inom ramen för det regionala samarbetsavtalet om forskning, utveckling och utbildning mellan regionen och Göteborgs universitet, Hälso-SAM-avtalet, har regionen/Sahlgrenska universitetssjukhuset och Sahlgrenska akademin enats om en satsning av ALF-medel på följande strategiska områden under 2006 och 2007: transplantation/cellterapi/biomaterial, vaccinologi/ immunologi/ reumatologi, hjärta-kärl/metabolism, cancerområdet, statistiskt center samt pediatrik. Till Hälso-SAM hör de specificerade undergrupperingarna Medi-SAM, Odont-SAM och Vård-SAM nämnas. Flera starka forskningsmiljöer vid Sahlgrenska akademin och universitetssjukhuset har fått nationellt stöd under senaste året: Utifrån en stark tradition av kardiovaskulär forskning vid Sahlgrenska akademin startas ett strategiskt forskningscentrum för ämnesomsättningsrelaterade hjärt-kärlsjukdomar, med hjälp av ett femårigt anslag från SSF om totalt 43 miljoner kronor. Forskningscentrat omfattar elva forskargrupper, som med sina kompletterande kunskaper ska bli världsledande på området, särskilt typ 2-diabetes, så kallad åldersdiabetes. SSF stödjer också akademins strategiska forskningscentrum för slemhinnebiologi, immunitet och vacciner, MIVAC, Mucosal Immunity and Vaccines, med 40 miljoner kronor. Centrumet ska prova nya sätt att behandla sjukdomar som drabbar slemhinnor, med målsättningen att konstruera nya vacciner som skall kunna ges via slemhinnor, oralt eller som nässpray. Sprutoch kanylfri administration av vacciner står högt på önskelistan hos Världshälsoorganisationen WHO och är ett starkt inslag i kampen att förbättra vår globala hälsa. BIOMATCELL är ett av VINNOVA utsett VINN Excellence Center, som knyter samman internationellt framgångsrik FoU inom biomaterial och cellterapi. Centrumet ska ta fram nya material för implantat och proteser som är individanpassade för patienterna och som gör att läkningen går snabbare, bland annat genom stamcellsteknik. Satsningen är en samverkan mellan Göteborgs universitet, Chalmers, forskningsinstituten IBCT, SP, IVF/SCI, IFP samt en rad företag. Satsningen stöds även av Business Region Göteborg, Västra Götalandsregionen samt flera sådd- och riskkapitalföretag. Även vid Göteborgs universitets Samhällsvetenskapliga respektive Humanistiska fakultet finns en rad områden av betydelse för området hälsa. Flera kognitions- och kommunikationsvetenskapliga projekt har inriktning på forskning om hjärnan och relaterade sjukdomar, människans utveckling och åldrandet. Projekten behandlar bland annat kognitiva och språkliga processer hos personer med förvärvade hjärnskador och specifika språkstörningar hos barn, och omfattar dels grundforskning om språk, kommunikation och kognition, dels utvecklande av innovativa metoder för diagnostik och intervention. Forskningen stöd av forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap FAS, Vårdalstiftelsen och VR. Inom språkområdet finns avdelningen Språkdata som tillsammans med företag utvecklat teknik för att utveckla språkteknologiresurser för datorstödd språkinlärning (fackspråksinlärning) med fokus på sjukvårdssvenska. Ett nivågraderat elektroniskt Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland 15 (59) ARBETSMATERIAL 2006-12-05 sjukvårdslexikon togs fram och utvecklas nu vidare i EU Network of Excellence for Semantic Mining. Högskolan i Skövde har en vision att i Skaraborg utveckla en gemensam plattform för tillämpad vårdforskning. I den gemensamma plattformen ingår Skaraborgs sjukhus, Primärvården Skaraborg, SLU, Skaraborgs Institutet, Skaraborgs kommuner och Högskolan i Skövde. Den bygger på samverkan, profilering och tvärvetenskap med syftet att stärka kvaliteten på utbildning, hälso- och sjukvård både vad gäller forskning och grundutbildning. Följande profilområden planeras inom plattformen; Vård och stöd vid smärta; livets slutskede, reproduktiv och perinatal hälsa, kirurgiska ingrepp, trauma och rehabilitering. Folkhälsa/sjukdomar; hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, allergi, psykiatri särskilt demens och missbruk, prostatasjukdomar, hälsa och livsstil. Processkunskap vid organisation och ledning, simulering, förändringskunskap (Health Care Improvement) och implementering. Infektioner; sepsis, gynekologiska infektioner bensår och zoonoser. Den vårdvetenskapliga forskningen vid Högskolan i Borås drivs inom två forskningsmiljöer vid institutionen för vårdvetenskap. Den första; Vårdandets sammanhang, riktar intresset mot strukturer som utvecklar, möjliggör eller förhindrar god vård. Här studeras bl.a. pre-hospital vård, vårdteknologi i hemmet, ledarskap och organisation, samt strukturella förutsättningar som berör genus och kultur i vården. Den andra; Vårdande och existens, är mera individorienterad och har ofta ett patient- eller närståendeperspektiv. Här studeras bl.a. existentiella konsekvenser av barnafödande och abort, kommunikation mellan människor i vården, lidande och utsatthet inom palliativ vård samt pedagogik och didaktik inom vård. Inom medicinteknik vid Ingenjörshögskolan finns en grupp specialiserad på signalbehandling och informationshantering med tillämpningar inom bland annat hemsjukvård av patienter med hjärtvikt. Ett särskilt styrkeområde utgörs av tillämpningar inom neurofysiologi och intensivvård. Gruppen är väletablerad inom EU och deltar bland annat i Biopattern Network of Excellence (RP6). Samverkan med såväl Chalmers som Sahlgrenska universitetssjukhuset/Sahlgrenska akademin är välutvecklad, och gruppen har bland annat spelat och spelar en viktig roll i utvecklingen av EEG-verksamheten i regionen, både den etablerade rutinverksamheten och en nyutveckling inom området nyfödda barn. Sedan Hälsohögskolan inkorporerades med Högskolan Väst har forskningen inom hälso- och vårdområdet haft stor omfattning i förhållande till antalet verksamma forskare. Forskningsområdet karaktäriseras av tvärvetenskapliga och mångvetenskapliga ansatser med stor bredd på metodval och tillämpningsområden. Delområdena inom profilen är hälsopromotion, vårdens villkor och genomförande, handikapp och framtiden för hälsa. Chalmers tekniska högskola har ett antal styrkeområden som understryker det faktum att många tekniska forskningsområden konvergerar mot området Hälsa. Chalmers samverkar ofta med Göteborgs universitet och Sahlgrenska universitetssjukhuset inom dessa områden. Medicinsk teknik är ett starkt område inom signaler och system. Tekniker, som t.ex. användning av mikrovågor för bröstcancerundersökning, olika former av bildbehandling och benledningshörsel, utvecklas i samverkan med sjukvården. Materialforskningen samverkar med både medicin och odontologi, och där expertisen framförallt finns inom teknisk fysik, men även mikroteknologi och nanovetenskap. Kemi och bioteknik bedriver också materialforskning med tillämpningar inom hälsoområdet. Inom mikroteknologi och nanovetenskap utvecklas sensorer och detektorer, exempelvis biosensor för diagnostisering av Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland 16 (59) ARBETSMATERIAL 2006-12-05 hjärt-/kärlrelaterade sjukdomar. Satsningen på Biomedicinsk utveckling i Västsverige kopplar mot Chalmers initiativ inom biovetenskap, där en professur i kvantitativ systembiologi inrättats. Chalmers, Viktoriainstitutet och IT-universitetet har inlett ett samarbete med avseende effektivisering av logistik inom sjukvården. Viktoriainstitutet tillför transportinformatik, Chalmers tillför logistik och IT-universitetet tillför medicinsk informatik. Forskningsinstituten har i många fall verksamhetsområden som gränsar till hälsa-området. Det nystartade forskningscentrat BIOMATCELL är ett exempel där flera forskningsinstitut är involverade i FoU-samarbete inom området. Inom Hälsa har SP till exempel forskning inom innemiljö, biokompatibla material och skydd och säkerhet. IVF:s avdelning Keraminstitutet är en viktig partner i utvecklingsstrategier hos de företag som sysslar med tandimplantat, tandkronor och tandbryggor; Astra Tech och Nobel Biocare. IVF har arbetat intimt tillsammans med Nobel Biocare med utvecklingen av en datorbaserad teknik för framställning av keramiska tandhättor den s k ”Procera” metoden. Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Sahlgrenska akademin har under många år drivit FoUprojekt i samarbete med den etablerade läkemedels- och medicintekniska industrin, när det gäller kliniska prövningar och utveckling av nya produkter. Utveckling av nya företag som baseras på innovationer inom sjukvårdsnära forskning har inte förekommit i så stor utsträckning som inom det biomedicinska området. Västra Götalandsregionens satsning på branschprogrammet Innovativ Hälso- och Sjukvård för Tillväxt kommer att öka aktiviteten på den kliniska sidan genom en ännu tydligare koppling mellan sjukvårdsanknuten FoU och tillväxtsatsningar. Branschprogrammet skall underlätta utvecklingen av nya innovationer och ett dynamiskt samspel mellan hälso- och sjukvården och dess industri. Exempel på insatser inom branschprogrammet är; finansiellt stöd till kommersiell och teknisk utvärdering av forskningsresultat, medfinansiering av FoUsamarbeten som söker EU-stöd samt kreativa arenor och mötesplatser för utvecklingssamarbeten mellan sjukvård, forskning och företag. Målet är att skapa en mer effektiv, kvalitativ sjukvård och klinisk patientnära forskning, samt nya företag och tillväxt i ett konkurrenskraftigt produktivt näringsliv. Biomedicinsk utveckling i Västsverige är en betydelsefull satsning i Västra Götaland, där kommuner, regionen, näringslivet och akademin i partnerskap stimulerar till en positiv utveckling av forskning och industri inom det biomedicinska området. I partnerskapet ingår bl a Sahlgrenska Akademin, Chalmers, AstraZeneca, Mölnlycke Healthcare, Nobel Biocare och Västra Götalandsregionen. Business Region Göteborg är huvudman för projektet. Biomedicinsk utveckling i Västsverige är ett av VINNOVA:s VINNVäxt-program och omfattar fem delområden; centrumbildningarna inom biomaterial/cellterapi och kardiovaskulära/metabola sjukdomar, internationella biomedicinska entreprenörsskolan GIBBS, företagsinkubatorn Sahlgrenska Science Park samt en kommunikationsfunktion, GöteborgBio, för att attrahera världsledande kompetens och kapital för biomedicin till regionen. Västra Götalandsregionen, Arvid Carlsson Fonden, Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset är samarbetspartners i en satsning för att skapa ett världsledande centrum för neurovetenskap och neurorehabilitering. Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland 17 (59) ARBETSMATERIAL 2006-12-05 3.2 Livsmedel, jordbruk och bioteknik 3.2.1 Inriktning sjunde ramprogrammet EU vill skapa en europeisk kunskapsbaserad bioekonomi, som omfattar all industri och alla ekonomiska sektorer där biologiska resurser produceras, förvaltas eller på annat sätt utnyttjas och där vetenskap, industri och berörda parter på andra områden sammanförs för att utnyttja nya och framväxande forskningsmöjligheter för att ta itu med sociala och ekonomiska utmaningar: Den växande efterfrågan på säkrare och hälsosammare livsmedel av högre kvalitet och på hållbar användning och produktion av förnybara bioresurser. Den ökande risken för epizoiska och zoonotiska sjukdomar och livsmedelsrelaterade störningar. Hoten mot en hållbar och säker jordbruks- och fiskeriproduktion till följd av framför allt klimatförändring. Den växande efterfrågan på livsmedel av hög kvalitet som producerats med hänsyn till djurskydd och landsbygdsrelaterade aspekter. Ramprogrammet kommer att fokusera på följande FoU-områden: Hållbar produktion och förvaltning av biologiska resurser från land-, skogs- och vattenmiljöer, som bl a innebär att möjliggöra forskning inom genomik, proteomik och metabolomik samt systembiologi, konvergerande teknik för mikroorganismer, växter och djur, att utveckla hållbart, konkurrenskraftigt och multifunktionellt jordbruk, skogsbruk, fiske och vattenbruk. Från gaffel till gård – livsmedel, hälsa och välbefinnande, vilket omfattar bl a aspekter av livsmedel och foder som rör konsumenter, samhälle och industri, framställning av innovativa livsmedel och foder, bättre kvalitet och högre säkerhet när det gäller livsmedel, drycker och foder. Begreppet hela livsmedelskedjan lyfts fram. Biovetenskap och bioteknik för hållbara non-foodprodukter/-processer, för bl a utveckling av bättre grödor, råvaror, marina produkter och marin biomassa för energiproduktion, skogsbruk och skogsbaserade produkter och processer. Teknikplattformar & gemensamma teknologiska initiativ Inom jordbruk, livsmedel och bioteknik finns ett antal europeiska teknikplattformar: Food for Life, Plants for the Future, Global Animal Health, Animal Breeding and Reproduction, Forestry, Water Supply and Sanitation Technology Platform – WSSTP och Industrial Biotechnology (white biotech). 3.2.2 Nationella forskningsfinansiärer och forskningsprogram Det nationella forskningsrådet Formas stödjer grundforskning och behovsstyrd forskning inom områdena miljö, areella näringar och samhällsbyggande med drygt 500 Mkr per år. Areella näringar omfattar jord- och trädgårdsbruk, veterinärmedicin och husdjursvetenskap, livsmedel, fiske och vattenbruk, akvatiska ekosystem, rennäring, skog och skogsbruk. Forskningens syfte är att bidra till en hållbar utveckling inom dessa områden. Viktiga delområden är genteknikens möjligheter och risker, nya eller modifierade odlings- eller djurmaterial, produktionsmetoders effektivitet, miljöeffekter och resurshushållning, naturvård, djurhälsa, etikfrågor, smittskydd och livsmedelssäkerhet, samband mellan odling/djurhållning Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland 18 (59) ARBETSMATERIAL 2006-12-05 och livsmedlens kvalitet och hälsoeffekter, och utveckling av ett mångfunktionellt lantbruk med beaktande av ekonomiska, sociala, kulturella och estetiska värden. Inom livsmedelsområdet fokuserar Formas särskilt på samband mellan växtodling/djurhållning och råvarukvalitet, livsmedelssäkerhet och sambandet mellan råvaruegenskaper och livsmedlens smak, näringsvärde och hälsoeffekter. När det gäller lantbruket riktas Formas insatser till lantbrukets mångfunktionalitet, minskning av icke förnybara insatsmedel, utlakning och återförande av näringsämnen, bevarande och återskapande av biologisk mångfald, nya eller modifierade odlingsmaterial och genteknik. Inom fisket är Formas inriktning bland annat fiskbestånds dynamik och struktur, långsiktigt hållbara förvaltningsstrategier samt fiskets betydelse och utvecklingsmöjligheter VINNOVA:s arbete inom bioteknikområdet omfattar bl a kunskapsplattformen bioteknik, idéprövning av nya koncept för små bioteknikföretag och satsning på innovativa livsmedel. Dessutom stöds starka forsknings- och innovationsmiljöer och kompetenscentra inom t ex bio- och kemisk sensorvetenskap, teknologi och bioseparation. 3.2.3 Västsvenska FoU-kompetenser Inom Västra Götaland finns en omfattande forskning och utveckling inom livsmedel, jordbruk, fiske och bioteknik. Den sker framförallt vid SLU i Skara, Göteborgs Universitet, Chalmers, Högskolan i Skövde, SIK, IVL och SP, som samverkar inom många forskningsområden. Vid Chalmers biovetenskapliga centrum utnyttjas den djupa kunskap som finns i bl.a. kemi, biokemi, fysik, matematik och datavetenskap i olika forskningsprojekt som ofta ligger i gränssnitten mellan biologi, bioteknologi och medicin/hälsa. Centret har stor betydelse för att skapa och uppmuntra kreativ samverkan över fakultets- och disciplingränserna. Inom avdelningen livsmedelsvetenskap utnyttjas resultaten från den grundläggande forskningen inom de biovetenskapliga områdena för att dels ta fram ny kunskap om människans näringsmässiga krav på livsmedel, dels utveckla praktiskt användbara metoder för att förbättra livsmedelsråvarornas och -produkternas näringsmässiga, sensoriska och funktionella egenskaper. Ett flertal, strategiskt viktiga modellsystem har utvecklats för att identifiera och studera effekterna (biotillgänglighet, interaktion, digestion, förändring under processbehandling, etc.) av olika naturligt förekommande bioaktiva komponenter på livsmedelsprodukternas hälsobefrämjande egenskaper. Olika marina råvaror, bl.a. sill, och havre är några av de råvaror som är i fokus. Bioteknikområden av betydelse finns inom flera fakultetsområden vid Göteborgs universitet; de mikrobiologiska, molekylärbiologiska och genetiska enheterna inom naturvetenskap och medicin. Det stora marinvetenskapliga centret GMF organiserar sedan många år huvuddelen av universitetets marina specialiteter med forskningsfartyg och fältstationer. Inom livsmedelsområdet har universitetet forskning inom klinisk näringslära, molekylärbiologi och funktionella råvaror vid Lundberglaboratoriet, samt inom hushållsvetenskap (konsumentvetenskap och resurshushållning). Ett antal centrumbildningar drivs tillsammans med Chalmers: Functional foods, Göteborg Yeast Centre, Konsumentvetenskap, Kemisk processteknik, Lukt och Smak. Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland 19 (59) ARBETSMATERIAL 2006-12-05 Tjärnö Marinbiologiska Laboratorium, Kristinebergs Marina Forskningsstation och Havsfiskelaboratoriet är tre starka forsknings- och utvecklingsmiljöer inom det marina området. Hela fiskenäringen håller på att struktureras om till ett mer lokalt förvaltat och selektivt fiske. Även inom vattenbruket finns ett stort behov av forskning och utveckling. En viktig utmaning är att kunna utnyttja den stora potential som finns inom mussel- och ostronodling. Sveriges Lantbruksuniversitets generella styrkeområde i Skara är näringslivssamarbete och entreprenöriellt arbetssätt. Specifika profilområden är industrinära livsmedelskompetens, djursjukvård/omvårdnad, djurhållning och djurvälfärd samt lantbruk med precision. Industrinära livsmedelskompetens, Tillämpad livsmedelsvetenskap omfattar tillämpad utbildning för svensk livsmedelsindustri, som sker i samarbete med SIK och Högskolan i Skövde och innehåller industriförlagda projekt hos landets livsmedelindustri. Inom djursjukvård/omvårdnad finns djursjukvårdarprogram (motsvarande sjuksköterska) i samverkan med landets alla djursjukhus och kliniker. Här utvecklas nu forskning kring rehabilitering av djur. Djurhållning och djurvälfärd, som omfattar etologi och djurskydd, håller internationell klass. Detta är SLU Skaras starkaste område och en anledning till djurskyddsmyndighetens placering i Skara. På området Precisionsodling, ”lantbruk med precision”, är SLU Skara nationellt ledande och samarbetar med Högskolan i Skövde. Ett nytt forskningsprogram under utveckling är Djur och människors hälsa, som rör djurs roll inom rehabilitering. Högskolan i Skövde har en forskningsmiljö i systembiologi, som syftar till att utveckla teoretiska modeller och verktyg för att förstå komplexa biologiska system. På området livsmedelssäkerhet och djurhållning sker samarbete med SLU, Linköpings Universitet och statens veterinärbiologiska laboratorium inom forskning om både spridning och kontroll av smittsamma djursjukdomar, främst mul- och klövsjukan. Dessutom pågår forskning i syfte att minimera risker och lidande vid djurtransporter. Inom lantbruksrelaterad forskning bedrivs forskning tillsammans med SLU om precisionsodling för jämnare och större skördar, samt prognoser och bekämpning av skadeinsekter, i det här fallet bladlöss. Tillsammans med University of California Berkeley, bedrivs forskning om insekters evolutionära respons på olika växtmiljöer. Inom området skötsel av akvatiska resurser utvecklar man den forskning man bedrivit tillsammans med fiskeriverket. Forskargruppen har utvecklat en modell för fisket och en ny princip för fiskekvoter som undviker dagens risker med total utfiskning (t ex Newfoundlandtorsken) och leder till större långsiktiga fångster. Modeller utvecklas också för bevarande av rödingfisket i Vättern och åtgärder för att förhindra spridning av kräftpest. SIK, Institutet för livsmedel och bioteknik, bedriver industrirelevant, strategisk och tillämpad forskning rörande produktkvalitet, produktionsteknik, miljö, säkerhet och innovationer. Regionens näringsliv får del av SIK:s FoU-resultat genom att dessa omsätts i en omfattande konsultverksamhet inom produkt- och processutveckling samt problemlösning av såväl akut som strategisk natur samt rådgivning och service i FoU-frågor till såväl stora som små företag. SIK har också ett brett utbildningsprogram för industrin, såväl i form av öppna kurser som skräddarsydd företagsintern utbildning. SIK har en nära samverkan med universitet och högskolor i form av adjungerade professorer, samägda avknoppningsföretag, medverkan i grund- och doktorandutbildning, gemensamma projekt etc. Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland 20 (59) ARBETSMATERIAL 2006-12-05 Inom Västra Götaland finns meNY, ett utbildningsprogram för livsmedels- och bioteknikindustrin. SLU i Skara samt SIK Göteborg ansvarar för programledningen. meNY syftar till att höja industrins konkurrenskraft genom att tillhandhålla kunskapsutveckling baserad på kompetens från högskolor och universitet. Detta gör meNY genom att ge webbaserad utbildning, bedriva kunskapsutveckling i cirkelform, ha ett mentorskapsprogram samt förmedla projektverksamhet i form av student- eller doktorandarbeten. Livsmedelsföretagen, branschorganisationer, FoU-aktörer och offentliga aktörer samarbetar i den ideella föreningen Livsmedel i Väst i syfte att stärka livsmedelsindustrin i Västsverige. Viktiga resurser är föreningens dotterbolag: AGROVÄST Livsmedel AB i Skara, vars uppdrag är att främja utvecklingen inom lantbruksanknutna näringar och livsmedelsindustri genom rekrytering, kompetensutveckling och stöd för entreprenörskap. Nybildade Food and Health Concept Centre i Väst; ett västsvenskt kompetenscentrum för utveckling av innovativa och hälsosamma livsmedel. Det sker en samordning av forskningsinsatserna inom Livsmedel i Väst och de marina områdena. Även IVL är involverat i ett flertal samfinansierade projekt. Västra Götalandsregionen är medlem i och finansierar Livsmedel i Väst, AGROVÄST och Food and Health Concept Centre. Regionen prioriterar särskilt satsningar för att bättre utnyttja marina råvaror, och verkar också för att öka andelen lokalt producerade livsmedel. Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland 21 (59) ARBETSMATERIAL 2006-12-05 3.3 Informations- och kommunikationsteknik 3.3.1 Inriktning sjunde ramprogrammet Informations- och kommunikationstekniken (IKT) är en av de viktigaste faktorerna för att hjälpa fram innovation och kreativitet inom olika industri- och tjänstesektorer. IKT är av avgörande betydelse för att man ska kunna möta den ökade efterfrågan på hälso- och sjukvård samt modernisera tjänster på områden av allmänt intresse som t.ex. utbildning, säkerhet, energi, transport och miljö. Syftet med forskningen kring IKT inom ramen för RP7 är att skapa förutsättningar för Europa att behärska och utforma den framtida utvecklingen av IKT så att det europeiska samhällets och näringslivets krav uppfylls. Verksamheten ska stärka Europas vetenskapliga och tekniska bas inom IKT, bidra till att driva på och stimulera innovation genom användning av IKT och se till att framsteg inom IKT snabbt omvandlas till fördelar för Europas medborgare, näringsliv, industri och stater. I ramprogrammet görs en uppdelning på teknikutveckling respektive användningen av IKT. Inom teknikutveckling lyfts följande insatsområden upp: Nanoelektronik, fotonik och integrerade mikro/nanosystem Kommunikationsnät med hög kapacitet Inbyggda system, databehandling och kontroll Programvara, gridteknik, säkerhet och driftsäkerhet Kunskapssystem, kognitiva system och system för inlärning Simulering och visualisering Inom tillämpning och integrering av teknik betonas bl a hemmiljö, robotsystem och intelligent infrastruktur. Vad gäller forskning om tillämpningar betonas bl.a.: IKT och utmaningar för samhället, här avses bl.a. hälsa, mobilitet och integration. IKT för innehåll, kreativitet och personlig utveckling IKT till stöd för företag och industri Teknikplattformar & gemensamma teknologiska initiativ De teknikplattformar som har den tydligaste koppling mot IKT-området är: eMobility – The Mobile and Wireless Communications Technology Platform vars övergripande mål är att stärka Europas ställning inom mobila och trådlösa tjänster och kommunikation samt att leda den framtida utvecklingen av teknologin. NEM – Networked and Electronic Media är ett industrilett initiativ som är inriktat på en blandning av olika mediaformer. NEM arbetar för en integrering av existerande och ny teknik, inkluderat bredband, mobil och nya media över hela IKT sektorn som ska ge tillgång till bättre mediaformat och innehåll såväl till nya hemnätverk som kommunikationsplattformar. NESSI – Networked European Software & Services Initiative vars mål är att forma en gemensam syn för europeisk forskning inom arkitektur- och mjukvaruinfrastruktur. Teknologier, strategier och spridningspolicys ska definieras och på sikt leda till utveckling av nya industriella lösningar och samhälleliga applikationer för bl.a. ökad säkerhet. Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland 22 (59) ARBETSMATERIAL 2006-12-05 3.3.2 Nationella forskningsfinansiärer och forskningsprogram Informations- och kommunikationsteknik har avgörande betydelse för Sveriges framtid, i första hand som katalysator för produktivitet och innovation, för moderniseringen av offentliga tjänster och för framsteg inom vetenskap och teknik. I det nationella strategiprogrammet IT- och telekombranschen – en del av innovativa Sverige har ett antal områden identifierats där samarbetet kan förstärkas och insatser göras för att vidareutveckla den svenska IT- och telekombranschens konkurrenskraft. Varje identifierat område har lett fram till ett urval av förslag och åtgärder. De större nationella forskningsfinansiärerna inom IKT-området är Vetenskapsrådet, som finansierar grundläggande forskning, och VINNOVA som finansierar den tillämpade forskningen. Utöver de statliga anslagen tillförs medel även från forskningsstiftelser, främst SSF och KK-stiftelsen. Med utgångspunkt i det nationella strategiprogrammet har VINNOVA under hösten 2006 fått i uppdrag att skapa ett IT- och telekomforskningsprogram för att stärka konkurrenskraft, tillväxt och sysselsättning i den svenska IT- och telekombranschen. VINNOVA har även fått i uppdrag att genomföra ett FoU-program för att stärka användandet av industriell IT i små och medelstora företag. Programmet kommer att fokusera på IT i produkter, tjänster, produktion och produktutveckling. VINNOVA har sedan tidigare ett särskilt verksamhetsområde för informations- och kommunikationsteknik där det finns program för Kommunikationssystem, Programvaruintensiva system, FordonsIT- och telematikprogrammet, Nätverksbaserad programvaruteknik samt Mikro- och nanosystem. 3.3.3 Västsvenska FoU-kompetenser Forskning och utveckling inom IKT bedrivs vid i princip alla lärosäten i Västra Götaland. I Göteborg samarbetar Chalmers och Göteborgs universitet i IT-universitets verksamhet. När det gäller de västsvenska forskningsinstituten är Viktoriainstitutet helt inriktad på IKT, men även SP och IVF har FoU-verksamhet. Det största forskningsprogrammet inom Informations- och kommunikationsteknik på Högskolan i Skövde är inriktat mot informationsfusion och här har ett forskningsprogram inom området informationsfusion från databaser, sensorer och simuleringar startats. Högskolan har ett antal forskargrupper som arbetar med olika aspekter av informationsfusion vilket därmed bidrar till ett starkt forskningsprogram inom högskolans huvudsakliga forskningsområden. Högskolan i Skövde har även fått forskningsmedel från SSF för att utveckla tekniken för flexibla realtidssystem. Andra styrkeområden är visualisering och simulering. På Högskolan i Borås bedrivs bl.a. forskning inom Business Design och Codesign. Högskolan i Borås satsar även på ett profilområde om samarbetsplattformar för innovativ utveckling med tillämpning inom såväl handel som tjänsteutveckling. Inom tjänsteutveckling är e-Health ett viktigt område. Högskolan Väst forskar bl.a. på integration mellan informatik, IT samt lärandet och kompetensutveckling i arbetslivet (AIL). Utöver de satsningar inom medicinsk informatik som görs, arbetar Göteborgs universitet även med den pedagogiska informatiken, forskningen kring samspelet teknik-människa samt Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland 23 (59) ARBETSMATERIAL 2006-12-05 utvecklingen av web-baserade affärsidéer och affärsutveckling inom företagsekonomi. Ett nytt centrum för Affärssystem vid Handelshögskolan siktar särskilt på att säkra kunskapsläget för industrin inom IT. Chalmers har en mycket bred forskning inom IKT, och det är i huvudsak tre institutioner som utgör kärnan i detta styrkeområde. Vid institutionen för Data- och informationsteknik (D&IT) har Chalmers samlat forskningen om såväl hårdvara som mjukvara vilket bl.a. ger möjlighet att optimera forskningen om säkra IT-system av vilket framställning av felfri programvara är en del och anpassad hårdvara en annan. Forskning avseende datorarkitektur för att åstadkomma höga prestanda är en annan specialitet. Institutionen för Mikroteknologi och Nanovetenskap (MC2) bedriver forskning och utbildning med inriktning på tillämpningar i framtida elektronik, fotonik och mikro-/nanosystem. Forskningen omfattar komponenter och strukturer för trådlös kommunikation, datatrafik över fibernät, sensorsystem, kvantdatorer och helt nya former av elektronik. Institutionen för Signaler och system (S2) vars verksamhet i stor utsträckning handlar om att modellera och konstruera effektiva system för att utvinna och behandla information. Systemen påverkas ofta av signaler från omgivningen som vi inte kan påverka och signaler som vi skapar själva för att styra systemen. Några exempel på system som studeras är hörapparater, robotar, drivlinor, produktionsanläggningar, samt mobiltelefoner. Antenner är ett särskilt fokusområde inom S2 med bl.a. ett SSF strategiskt forskningscenter från 2005, CHARMANT, och ett nytt VINN Excellence centrum; CHASE. CHASE omfattar forskningsområdena inom antenner, signalbehandling, mobilkommunikation, beräkningsteknik, medicinsk teknik och biologiska effekter av elektromagnetisk strålning. Medverkande företag täcker marknadsområdena mobil kommunikation, satellitkommunikation, medicinsk teknik, säkerhet och fjärranalys. Ett VINN Excellence centrum för Gigahertzforskning, GigaHertzCentrum, får VINNOVAstöd från 2006. Centrumet ska ytterligare stärka den långsiktiga tillväxten inom området trådlösa kommunikations- och sensorsystem baserade på högfrekvensteknik, till exempel mobil telekommunikation och radarteknik. Ett centrum för Terahertz-forskning ligger också i startgroparna. Det kommer att ge möjlighet till nya tillämningar inom bl.a. biovetenskap och säkerhet. Flera är intressenter i dessa centra, både stora och små företag. Några institutioner, D&IT, S2 och Tillämpad mekanik, deltar i projekt inom V-ICT (se vidare under avsnittet 2.7 Transport, Fordon och Flyg). Chalmers deltar även i och bidrar till forskning inom avancerade former av Virtual Reality, inklusive komponenter av psykiatri och psykologi. IT-universitetet på Lindholmen i Göteborg utgör en del av Göteborgs universitet och Chalmers. IT-universitetet bedriver forskning inom en rad områden med fokus på sådana som har direkt tillämpbarhet i näringsliv och samhälle. IT-universitetet är också nära kopplat till den internationellt ledande grundforskningen inom de etablerade vetenskaperna som Chalmers och Göteborgs universitet bedriver. IT-universitet planerar en satsning på att bli ledande inom medicinsk informatik. Följande forskningsområden är aktuella: Infrastruktur för information, Interaktion mellan medicin och teknik, Individualiserad medicin som interaktion mellan patienter, primärvård och sjukhus och patientrelaterade web-sidor samt ITmanagement inom vården (se vidare under avsnitt 2.1 Hälsa). Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland 24 (59) ARBETSMATERIAL 2006-12-05 Viktoriainstitutet tillhör sedan ca 1,5 år koncernen Swedish ICT Research. Viktoriainstitutet har koncernens uppdrag att genomföra en långsiktig, strategisk fokusering på design av ITanvändning relaterat till fordon och transporter (fordons- och transportinformatik). Målet är att bli internationellt ledande och ett kompetenscentrum inom området. Tillsammans med branschens företrädare har följande forskningsområden identifierats: Integration med konsumentelektronik, Aktiv säkerhet, Diagnosik/Fjärrdiagnostik, Samhällssäkerhet, Logistik och Transportplanering. Arbetet sker i nära samverkan med näringsliv, samhälle, akademi samt andra forskningsinstitut och kluster. SP bidrar till utveckling av elektronik och programvara inom elektronik-, IT-, och verkstadsindustrin. SP utvecklar kompetens för inbäddade och distribuerade system inom elektromagnetik och pålitliga system. Inom elektromagnetik forskar SP kring EMC (elmiljöområdet), kommunikationsteknik, antennteknik och skydd mot elektrostatiska urladdningar. Inom pålitliga system riktas forskningen bl.a. mot funktionssäkerhet och säkerhetssystem i fordon. De storskaliga EMC-laboratorierna tillsammans med mätutrustning, förstärkare och HF-kompetens utgör en av norra Europas starkaste resurser inom området. Inom högfrekvensforskningen finns två huvudinriktningar: elektromagnetisk beräkningsmetodik samt kommunikationsteknik. IVF arbetar med att utveckla nya metodiker och nya metoder för att säkerställa tillförlitligheten vid användning av ny teknik. Inom elektronikhårdvara sker en allt snabbare implementering av nya material och byggsätt. Detta innebär stora risker för tillförlitlighetsproblem och sena omkonstruktioner. Det krävs därför ett nytt angreppssätt (metodik) och nya metoder för att säkerställa tillförlitligheten så tidigt som möjligt under konstruktionsfasen. Västra Götalandsregionen har haft regeringens uppdrag att medfinansiera utbyggnaden av bredbandsnätet i regionen. Nu pågår ett arbete för att öka användningen av näten både när det gäller servicen till allmänheten och effektivisering av den egna verksamheten. E-learning är också ett viktigt utvecklingsområde där VGR planerar att göra en insats tillsammans med Film i Väst, Universitet och högskolor, kommunerna och näringslivet. Högskolan Väst har omfattande distansutbildning där e-learning pedagogik är ett viktigt inslag. Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland 25 (59) ARBETSMATERIAL 2006-12-05 3.4 Nanovetenskap, nanoteknik, material och ny produktionsteknik 3.4.1 Inriktning sjunde ramprogrammet Syftet med området är att förbättra den europeiska industrins konkurrenskraft och säkerställa dess omställning från en resursintensiv till en kunskapsintensivindustri genom utveckling av banbrytande kunskap för nya tillämpningar i gränslinjen mellan olika ämnesområden och teknik av olika slag. Området delas in i fyra prioriteringar; Nanovetenskap/nanoteknik, material, ny produktion samt integrering av teknik för industriella tillämpningar. Inom området nanovetenskap/nanoteknik ingår bl.a. utveckling av ny kunskap om fenomen som beror på gränssnitt och storlek, kontroll på nanonivå av materialegenskaper för nya tillämpningar, nanoteknik och högprecisionsteknik inom kemin, effekt på människors säkerhet, hälsa och miljön. Inom materialområdet betonas utveckling av nya nano-, bio- och hybridmaterial, integrering av nano-, bio- och makronivåer i industrin inom kemiteknik och materialbearbetning m.m. Området ny produktion ska bl.a. skapa förutsättningar och tillgångar för kunskapsintensiv produktion, utveckling av generiska produktionstillgångar för anpassningsbar kunskapsbaserad produktion i nätverk. Inom prioriteringen integrering av teknik för industriella tillämpningar ingår integrering av ny kunskap och teknik avseende nano, material och produktion i tillämpningar inom och mellan flera sektorer, t.ex. hälsa, konstruktion, transport, energi, kemi, miljö, textil och beklädnad, massa papper samt maskinindustri. De teknikplattformar som tydligast kopplar mot nanovetenskap, nanoteknik, material och ny produktionsteknik är: ENIAC – European Nanoelectronics Initiative Advisory Council vars huvudmål är att bidra till att realisera den framtida forskningen och innovativa prioriteringar för att stödja utvecklingen av en konkurrenskraftig nanoelektronikindustri i Europa. EuMaT– European Technology Platform for Advanced Engineering Materials and Technologies har som huvudmål att arbeta fram en strategisk forskningsagenda. Forskningsagendan ska utgöra grunden för identifiering av behov och prioriteringar inom området avancerade material och teknologier. Dessutom ska EuMaT bl.a. främja tvärvetenskaplig utbildning, tekniköverföring och innovation, samarbeten och initiativ på internationell nivå. 3.4.2 Nationella forskningsfinansiärer och forskningsprogram VINNOVA finansierar ett flertal VINN Excellence Centra och man driver även programmet Komplexa sammansatta system. SSF stöder strategiska forskningscentra inom nanovetenskap och vid Lunds Universitet finns ett sådant. Chalmers har ett strategiskt forskningscentrum för höghastighetselektronik och fotonik. Den forskning SSF stödjer förväntas kunna ge tillämpningar inom bl.a. materialutveckling samt process- och produktionsteknik. Även KKstiftelsen finansierar forskningsprojekt inom nanovetenskap. KK-stiftelsen satsar bl.a. 40 miljoner kronor under fem år på Minst, expertkompetensprogrammet för mikro- och nanosystemteknik. Minst arbetar med teknikbaserad företagsutveckling och ska identifiera de små och medelstora företag som har potential för lönsamhetsförbättringar genom att använda mikro- och nanoteknikkomponenter. Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland 26 (59) ARBETSMATERIAL 2006-12-05 Knut och Alice Wallenbergs stiftelse stödjer området genom stipendieprogram för vetenskapligt gränsöverskridande postdoktorala studier inom mikro/nanoområdet. 3.4.3 Västsvenska FoU-kompetenser I Västra Götaland sker forskning och utveckling inom nanovetenskap, nanoteknik, material och ny produktionsteknik framförallt vid Chalmers, IVF och Imego, men även vid Högskolan Väst, Högskolan i Skövde, IVF, SP, IFP Research och i viss mån vid Göteborgs universitet, IVL och SIK. Här sker samverkan inom många forskningsområden. Chalmers bedriver forskning inom ett brett spektrum av områden relaterade till nanoteknik, material och produktionsfrågor. Nanoteknik används inom såväl IKT-området som energiområdet och miljöområdet. En del av mikro- och nanovetenskapen vid MC2 har presenterats under rubriken IKT. På MC2 bedrivs också avancerad framåtsyftande forskning om s.k. qubits, som element i kvantdatorer. Detta område har i år fått ett tioårigt stöd från VR (Linnéstöd) både för forskningsmiljön och för en forskarskola inom området. MC2 har avancerade faciliteter med bl.a. ett renrum i absolut världsklass och har fått EU-stöd för att göra det tillgängligt för forskare från övriga Europa. Institutionen för Teknisk Fysik är också verksam inom nanoområdet, t.ex. nanooptik och nanobiosensorer, materialfysik samt ytfysik och biomaterial. Nanoverksamheten inom Institutionen för Kemi- och bioteknik omfattar syntes av nanopartiklar och mesoporösa material, funktionella nanoytor samt reaktionsdynamik och nanofluidik. Institutionen för Material- och Tillverkningsteknik forskar bl.a. om karaktärisering av nanokrystallina material. Materialforskningen vid Chalmers är bred och dess bio-kopplade delar har delvis redan presenterats under avsnitt Hälsa. Några av noderna är Teknisk Fysik med materialanalyslab, kemisk fysik och kondenserade materiens fysik, Kemi och Bioteknik med teknisk ytkemi och polymerteknologi. Vid Material- och Tillverkningsteknik bedrivs också avancerad materialforskning. Supramolecular biomaterials structure dynamics and properties är ett tvärvetenskapligt centrum med finansiering från VINNOVA för strukturdesign av övermolekylära biomaterial. Programmet är ett samarbete mellan Chalmers och SIK. Programmet fokuseras på strukturens betydelse för masstransport, vätskediffusion och molekylär rörlighet. Dessa egenskaper är av central betydelse för framtidens utveckling av biomaterial, där det i detalj ska kunna kontrolleras hur vatten och aktiva komponenter transporteras i materialet. Inom området produkt- och produktionsutveckling finns mycket verksamhet finansierad av SSF: program för produktframtagning, ProViking-projektet och VINNOVA:s program komplexa sammansatta system. Dessa verksamheter bedrivs främst inom Wingqvistlaboratoriet, med deltagare från institutionerna Produkt- och produktionsutveckling och Signaler och system. I år beviljades Wingqvistlaboratoriet även medel som VINN Excellence Center. Forskningen är till stor del inriktad mot fordonsindustrin och handlar om robust design, komplex kravhantering med integrerade livscykelmodeller samt virtuell verifiering av styrfunktioner i produktionssystem. Det finns ytterligare Pro-Viking-projekt på Chalmers utanför Wingqvistlaboratoriets ram. I Trollhättepaketets produktionstekniska del (den speciella satsning som regeringen gjorde på fordonsindustrin 2004), MERA-programmet, deltar Chalmers i flera projekt genom MCR, Metal Cutting Research och institutionen för Produkt- och produktionsutveckling. Till produktionsteknologin och materialområdet kan också räknas forskning kring metoder för att kunna utnyttja restprodukter från pappersmassetillverkning som kemisk högvärdig råvara. Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland 27 (59) ARBETSMATERIAL 2006-12-05 Olika industriella processer studeras inom området Flerfasströmning och förlängningen av en SSF-forskarskola. PLUS, Plast för ett uthålligt samhälle, är en satsning vars syfte är att stärka kompetensöverföring mellan det starka petrokemiklustret i Stenungssund, små- och medelstora företag, Chalmers, SP samt andra forskningsaktörer. För att stödja utvecklingen hos involverade partners görs särskilda satsningar på utveckling av polymerer och polymera material med bättre miljöegenskaper än dagens. Detta sker med ett forskningsprogram format tillsammans med de större företagen och ett utvecklingsprogram riktat mot plastbearbetande små och medelstora företag. Chalmers, Ingenjörshögskolan i Jönköping, Högskolan i Halmstad , Högskolan i Skövde samt Högskolan Väst har skapat nätverket Produktion i Väst. Produktion i Väst ska fungera som en plattform för FoU och utbildning inom produktionsområdet. Samordning och strukturering av forskningsverksamheterna inom nätverkets högskolor möjliggör ett effektivare resursutnyttjande. Produktion i Väst arbetar tvärvetenskapligt med utgångspunkt från fem profilområden: Processutveckling och processimulering, Utformning av produktionssystem, Virtuell produktion, Människan i produktion och automatisering samt Produktivitet och effektivitet. Produktion i Väst har även startat den KK-finansierade forskarskolan CAPE. Forskarskolan kommer att arbeta inom två områden, virtuella produktionssystem och virtuella produktionsprocesser. Ett ProduktionsTekniskt Centrum (PTC) är under etablering inom Innovatum Teknikpark. Syftet med PTC är att bidra till att svensk industri ska öka sin konkurrenskraft och bibehålla kunskapsbaserad tillverkning i Sverige. Verksamheten i PTC kommer huvudsakligen att bedrivas inom tillämpad forskning. Resultaten av forskningen ska industrialiseras och implementeras inom industrin. Forskningen inom PTC är inriktad mot metoder och verktyg för utveckling av tillverkningsprocesser baserade på modern informationsteknologi. Högskolan Väst fokuserar på tre teknikområden: Processutveckling och Processimulering, Virtuell produktionsutveckling samt IT-system för simuleringsteknik. Huvudmålet för forskningen inom detta område är att skapa en djupare fysikalisk förståelse av vad som händer i processerna och med materialet/komponenterna under tillverkningsprocesserna samt hur dessa faktorer påverkar den slutliga produktens egenskaper. För produktionsteknologisk forskningsverksamhet är nätverket av högskolor, Produktion i Väst, ett viktigt sammanhang. Inom Göteborgs universitet finns nio betydande forskargrupper vid fysik- och kemiinstitutionerna vid Naturvetenskapliga fakulteten, inklusive sex EU-finansierade program häribland NANDOS. Även inom GU företagsekonomi finns program för utveckling av produktionsteknik och logistik bl.a. Gruppen för operativ styrning och logistik vid Företagsekonomi. IVF bedriver behovsanpassad FoU i samverkan med akademi och företag i både ett nationellt och internationellt perspektiv. Inriktningen berör tillverkningsindustrins kärnområden bl.a. produktutveckling, processutveckling och produktionsutveckling med målet att utveckla, anpassa och implementera ny teknik och nya arbetssätt för praktisk och effektiv användning. Området Produktutveckling har som mål att utveckla effektivare metoder för industrin gällande konkurrenskraftiga produkter. Exempel på inriktningar är lean produktutveckling, geometrisäkring, konstruktörslotsen, kompetensuppbyggnad och kreativitet samt resurseffektivitet. Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland 28 (59) ARBETSMATERIAL 2006-12-05 Inom Processutveckling utvecklar IVF metodik för plåtformning, värmebehandling, rengöring, limning, ytbehandling. Här utvecklar man industrin i fråga om val av rätt process och rätt användande av processen. Inom området Produktionsutveckling utvecklas metoder för industrin att uthålligt nå ”lönsam produktion” i en konkurrensutsatt värld. Här ligger fokus på att integrera produktionseffektivitet och arbetsmiljö/arbetsliv för att skapa mer uthålliga, effektiva och kreativa företag där både arbetsgivare och arbetstagare är vinnare. Inom området ryms även mångfaldsfrågor och jämställdhet. IVF är koordinator för den nationella gruppen Tema FSA (företagens sociala ansvar). IVF tillsammans med Chalmers är huvudman för kompetenscentrat Produktionslyftet som är en helt ny och bred satsning på effektivare produktion, starkare kompetens och internationell konkurrensförmåga. Bakom satsningen står KK-stiftelsen, Nutek, VINNOVA, Teknikföretagen och IF Metall. Verksamhet bedrivs även inom elektronikutveckling och keramer. Inom tillförlitlighet av elektronik arbetar IVF med att utveckla nya byggsätt och nya effektiva produktionsmetoder vilka ska säkerställa tillförlitliga elektroniksystem. Den keramiska verksamheten på IVF, tidigare Keraminstitutet, bedriver FoU inom friformsframställning och nyckelkomponenter. Friformsframställning är en teknik som innebär att man designar en komponent i en dator och sedan låter en datorstyrd produktionsutrustning tillverka komponenten direkt från det digitala underlaget. Västra Götaland är ett nationellt centrum för utveckling av denna nya teknik som drivs av små utvecklingsföretag. IVF bedriver FoU friformningsteknik inom såväl metall-, keram- och elektronikområdet. Keramiska material fungerar som nyckelkomponenter i nya produkter. De används i dentala applikationer som nötningsmaterial och högtemperaturmaterial i fordonsindustrin. Ett snabbt växande område är keramiska hydridlager som utvecklas och tillverkas av SKF. Keramer används också i mikrovågsapplikationer. Nya krav på energiekonomi i energiprocesser t ex vid eldning av biobränslen ställer högre krav på de använda materialen. IVF – Keraminstitutet spelar en viktig roll genom att stödja industrin med att förbättra produkter genom att introducera keramiska material. Keraminstitutet förser industrin med funktionella keramiska prototyper och utveckling av produktionsmetoder för nya keramiska produkter. Även SIK har verksamhet då det gäller funktionella material. SIK har en stark roll i det tidigare redovisade VINN Excellence-centret Supramolecular biomaterials structure dynamics and properties. IFP Research AB har sedan flera år bedrivit forskning kring elektrospinning av nanofibrer, ett högpresterande, textilt material. Teknologin öppnar upp möjligheter att skräddarsy fibrer på nanoskala. SP:s styrkeområden är analys och karakterisering av material och processutveckling, särskilt då det gäller polymera material och funktionella material, frågeställningar i samband med miljöpåverkan av materialanvändning, biotekniska tillämpningar och ytbehandling och ytteknik, livslängdsteknik såsom utmattning, nedbrytning och LCA, hållfasthet vid stötar, slag och vibrationer. SP bidrar som det nationella byggforskningsinstitutet till att få till stånd bättre kvalitet och ekonomi och därmed tillväxt samt till högre säkerhet såväl i byggande och förvaltning som i långsiktiga infrastruktursatsningar, som de stora bro- och tunnelbyggena. Byggnaders Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland 29 (59) ARBETSMATERIAL 2006-12-05 livscykel och miljöpåverkan vid uppförande, bruk och rivning har stor betydelse för en uthållig utveckling. SP fokuserar även på området innemiljö, bl.a. för att motverka den alarmerande ökningen av allergier, under bibehållande av god ekonomi och energihushållning. Arbetet sker vid flera enheter men huvudsakligen vid Kemi och Materialteknik samt Bygg och Mekanik. Det karakteriseras av stark högskolesamverkan, vetenskapligt angreppssätt och utnyttjandet av en mycket kvalificerad utrustningsresurs, sambrukad med i första hand Chalmers och Göteborgs Universitet. SP är även involverad i det tidigare redovisade BIOMATCELL vid Göteborgs universitet, i VINNVÄXT-programmet Biomedicinsk utveckling i Väst, samt i PLUS Plast för ett uthålligt samhälle. Imego utvecklar och kommersialiserar i samarbete med samhället forskningsresultat inom mikro/nano-området baserat på konkreta industriella behov. Resultatet av FoU-arbetet blir kraftfulla generiska sensorplattformar som genom applikationsanpassning kan användas för att förstärka funktionaliteten hos en mängd olika produkter och/eller som vitala delar i infrastrukturella kommunikationssystem. Exempel på tillämpningsområden är: Precisionsmätning av rörelser genom tröghetsnavigering, Passiva magnetoelastiska sensorer för energisnål mätning och Fluoresensbaserade mätmetoder för tillämpningar inom biomedicin och biokemi. Samtliga dessa plattformar kan kombineras med olika former av trådlös teknik för att effektivisera och utvidga användningsområdena. Imego är även ansvariga för arbetet med det av KK-stiftelsen finansierade minST-programmet för kompetenshöjning inom mikro/nano-området hos små och medelstora företag. Projektet är ett samarbete med i första hand Högskolan i Halmstad, Ingenjörshögskolan i Jönköping samt Mälardalens Högskola. En viktig del av verksamheten vid IVL Svenska Miljöinstiutet handlar om förmågan att kombinera kunskap och tekniker från olika områden med målet att minska miljöbelastningen från industrin. Det handlar då både om tekniska lösningar för behandling av utsläpp och om slutning, optimering och styrning av processer. IVL har i ett samarbetsprojekt med Ringhals AB och Statens strålskyddsinstitut, SSI, utprovat olika behandlingstekniker i syfte att minska utsläpp av radioaktiva substanser via vatten. Projektet som har namnet BATMAN – Best Available Technique Minimising All Nuclides, har uppnått målet som var att minska utsläppen av radioaktivitet med en faktor 50-1000. Det av IVL koordinerade EU-projektet HIPCON har inneburit att kunskapsfronten inom området flyttats framåt. Projektet har målsättningen att utveckla en ny holistisk programvara för att styra industriell produktion till att maximera vinst, optimera produktkvalitet och minimera miljöbelastning. Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland 30 (59) ARBETSMATERIAL 2006-12-05 3.5 Energi 3.5.1 Inriktning sjunde ramprogrammet Energisystemen står inför stora utmaningar. Det finns stora behov av att utveckla lämpliga lösningar då den globala efterfrågan på energi förväntas öka med 60 % under de kommande trettio åren. Lösningar måste tas fram för att dels reducera utsläppen av växthusgaser i syfte att dämpa klimatförändringarna samt dels minska problemen med de fluktuerande oljepriserna. Syftet med forskningen kring Energi inom ramen för RP7 är att omvandla dagens fossilbränslebaserade energisystem till ett som är mer hållbart och som bygger på många olika energikällor och energibärare, i kombination med bättre energieffektivitet. Målet är att kunna hantera de allt större utmaningarna i fråga om försörjningstrygghet och klimatförändring och samtidigt öka den europeiska energiindustrins konkurrenskraft. De insatsområden som pekas ut i ramprogrammet avseende energi är: Vätgas och bränsleceller Produktion av förnybar el Produktion av förnybart bränsle Förnybara energikällor för uppvärmning och kylning Teknik för uppsamling och bindning av koldioxid för kraftproduktion nästan utan utsläpp Teknikplattformar & gemensamma teknologiska initiativ Teknisk plattform för energiområdet är The European Hydrogen and Fuel Cell Technology Platform (HFP). HFP har som huvudmål att främja och öka utvecklingen och spridningen av kostnadseffektiva, världsledande vätgas och bränslecells baserade energisystem och komponentteknologier som applikationer i transport, stationär och portabel energi. 3.5.2 Nationella forskningsfinansiärer och forskningsprogram Vad gäller forskning inom energiområdet stödjer Energimyndigheten (STEM) bl.a. forskning och utveckling för ny kunskap kring tillförsel, omvandling, distribution och användning av energi. STEM finansierar även pilot- och demonstrationsanläggningar där ny teknik prövas. STEM medverkar också i internationellt forskningssamarbete, som bl.a. handlar om ökad användning av förnybara energikällor samt utveckling av nya tekniker och system för energiförsörjning. 2005 avslutades en tioårig verksamhetsperiod för de kompetenscentrum som STEM sedan sin tillkomst ansvarat för. Mot bakgrund av de goda erfarenheterna av den hittillsvarande verksamheten kring kompetenscentra, i samförstånd med fordonsindustrin och andra, har STEM som ett led i strävandena att nå målet för de energipolitiska insatserna gjort riktade utlysningar för olika kompetenscentra inom områdena förbränningsmotorer och katalys. Andra nationella forskningsfinansiärer som har verksamhet inom energiområdet är MISTRA som bl.a. har forskningsprogram inom Energieffektiva efterbehandlingssystem för förbränningsmotorer, Bränslecellsprogram och Transport. Knut och Alice Wallenbergs stiftelse stödjer ett projekt vid Chalmers och på KTH i Stockholm som dels syftar till att utveckla nya och effektiva solceller för produktion av elektrisk energi, och dels till att Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland 31 (59) ARBETSMATERIAL 2006-12-05 konstruera kemiska komplex som kan katalysera den fotosyntetiska processen för att producera vätgas. VINNOVA:s vars verksamhet bl.a. ska bidra till måluppfyllelse inom politikområdet Energipolitik. Även Formas och KK-stiftelsen finansierar forskning inom energiområdet. 3.5.3 Västsvenska FoU-kompetenser I Västsverige finns flera institut med anknytning till energi och miljö representerade; IVL, SP, SIK, IVF med flera. IVL, SP, Trätek och SIK och samarbetar inom den tvärvetenskapliga plattformen United Competence. Hållbart samhällsbyggande är ett växande område för IVL. Det pågår flera aktiviteter i Sverige för att stimulera byggandet av lågenergihus efter det så kallade passivhuskonceptet. Energimyndigheten valde därför att i slutet av 2005 starta ett gemensamt program för Passivhus och lågenergihus, där IVL utsågs som programvärd. Inom energisektorn driver IVL ett antal forskningsprojekt rörande omställningen av det svenska energisystemet, bl.a. studeras förutsättningen för att i stor skala odla energigrödor, samt hur olika styrmedel och förändringar av dessa påverkar odlarens val av gröda. I syfte att kunna förutse potentiella miljörisker med spannmålseldning studeras även emissioner till luft. SIK driver bl.a. projektet ”Energieffektiv mikrovågsstödd torkning av cellulära och porösa material” som KK-stiftelsen delfinansierar. Projektet syftar till att fördjupa kunskaper och utveckla verktyg för att öka användningen av energisnål mikrovågsstödd torkning av cellulära och porösa biologiska material, i första hand livsmedel, men även läkemedel, textil, cellulosaprodukter och isoleringsmaterial. IVF arbetar med forskning och utveckling av nanokristallina färgämnessensiterade solceller och nanokristallina elektrokroma displayer. Arbetet inriktar sig på att utveckla nya tekniker med enklare processteknik och låga materialkostnader jämfört med konventionella solceller. Arbetet bedrivs i nära samarbete med KTH. SP bedriver betydande forskning inom energisektorn och arbetar med konkreta tekniska uppgifter inom området energiomvandling, med specialisering på förbränning, optimal avfallshantering samt effektiv och hållbar energianvändning. SP har ett brett kontaktnät och etablering av flera kompetenscentra; Centrum för Effektiv Energianvändning, Centrum för Energi- och Materialåtervinning m m samt kunskapscentra som Heat Pump Center. Forskningen inom SP fokuserar på: Effektiv energianvändning, med solenergi, installationsteknik, byggnadsintegrerad teknik, styrning och reglering, kyl- och värmepumpsteknik, buller från installationer, fjärrvärme och framtida hållbar energiteknik. Förbränning och miljö, med biobränslen från skog och åker, avfall, energi och materialåtervinning. SP Energi verkar inom områdena installationsteknik, kyl- och värmepumpsteknik, fjärrvärme, förbränningsteknik med fokus på biobränslen och avfall, solenergi samt hållbar energianvändning inklusive energieffektiva byggnadsdelar och -konstruktioner. Energiforskning är ett av Chalmers utpekade fokusområden, i de flesta fall i nära kontakt med miljöforskningen. Detta accentueras av den nya institutionen Energi och miljö. Forskningen finns därutöver på flera institutioner och samordnas via CEC, Chalmers energicentrum. Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland 32 (59) ARBETSMATERIAL 2006-12-05 Centrumet har en bred kompetens inom energifrågor, och är en plattform för alla typer av tillämpad energiforskning. Forskningen inom institutionen för Energi och miljö täcker ett brett fält inom energi och miljö/hållbar utveckling från global skala till industri-, byggnads- och produktskala. Forskningen kring ”Pannan” är central. Det är en anläggning där forskning och energiproduktion kombineras. Genom sin storlek kan realistiska experiment genomföras och ledtiden från försök till extern användning kortas. Här bedrivs forskning kring olika bränsleslag och olika tekniker såsom förbränning av biomassa tillsammans med icke-toxiskt avfall, fluidiserade bäddar samt tekniker för separation och infångning av koldioxid från förbränningsprocesser, inkl CLC-teknik (Chemical Loop Combustion). Exempel på forskningsområden är bl a Storskalig energiteknik, Energiomvandling, Uthålliga energisystem, Industriella energisystem, Energieffektivisering i byggandet och Generering av elektricitet via vindkraft. Forskning kring förbränning i motorer sorteras vanligen in under fordonsforskning, men nya bränslen och effektivisering av energiutnyttjande gör att den också bör nämnas under rubriken energi. Kompetenscentrum CERC (Combustion Engine Research Center) vid Chalmers kommer tillsammans med kompetenscentrum vid Lunds Tekniska Högskola och KTH i Stockholm att utgöra basen för en fortsatt åttaårig satsning från Energimyndigheten syftande till effektivisering inom förbränningsmotorområdet. CERC:s verksamhet kommer att vara koncentrerad till följande tre huvudsakliga områden: förbränning, reglering och bränslen (se vidare under avsnitt 3.7). Kompetenscentrum Katalys (KCK) vid Chalmers är ett interdisciplinärt internationellt etablerat forskningscentrum som kommer att utgöra basen för en åttaårig satsning från Energimyndigheten inom områdena katalys för emissionsrening och energirelaterad katalys. KCK:s forskning är samordnad med verksamheten vid förbränningsmotorkompetenscentrumen vid Chalmers, Lunds Tekniska Högskola och KTH i Stockholm. Forskningen är organiserad i tre huvudområden. Inom det första området utvecklas metoder för att reducera kväveoxider i syreöverskott. Inom det andra studeras oxidation av bl.a. kolväten och partiklar. Det tredje området är inriktat mot katalytisk teknik för uthålliga energisystem. Även Göteborgs Miljövetenskapliga Centrum (GMV) är en plattform där akademiker och övriga samhället möts, då med en allmännare inriktning mot miljö och hållbar utveckling (se avsnitt 3.6 Miljö och klimat.) Vid Högskolan i Borås finns Utvecklingscentrum för Energi- och Materialåtervinning, CEM, där också bl.a. SP och Borås Energi AB samverkar. CEM ska vara ett nationellt nav för kunskapsuppbyggnad och forskning inom energi- och materialåtervinningsområdet. Målet är att bli bäst i Sverige på avfallshantering. Högskolan i Borås bedriver även forskning inom området Energiteknik. SP och Högskolan i Borås samverkar i Waste Refinery, ett västsvenskt kunskapscentrum med spetskompetens på långsiktigt hållbar hantering av organiskt avfall sprunget ur CEM. Waste Refinery, som är placerat vid SP, ska vara en nationell och en internationell plattform för ekonomisk, miljöanpassad och socialt hållbart utnyttjande av avfallet som en råvara för energiutvinning. Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland 33 (59) ARBETSMATERIAL 2006-12-05 I den handlingsplan som Västra Götalandsregionen arbetat fram är viktiga mål för energifrågor ett hållbart energisystem och minskad miljöpåverkan. Prioriterade åtgärder är att effektivisera produktion och användning av energi samt att öka användning och produktion av förnyelsebar energi. Västra Götalandsregionen är involverad i ett flertal aktiviteter kopplat till forskning inom energisektorn. Exempel på sådana satsningar är: Energiteknikcentrum i Nol (ETC) som är tänkt att vara ett centrum där universitet och högskolor möter industrin, en plats där forskningsresultat skall komma till industriell nytta. Syftet är att produktionsanpassa forskningsresultat via prototyper och pilottillverkning. Detta gäller inom områdena bränsleceller och tillhörande system, avancerade batterier och tillhörande komponenter samt inom vätgasområdet. SamVäte i Väst är ett samverkansprojekt som på uppdrag från Västra Götalandsregionen syftar till att förbereda regionen inför ett vätgassamhälle genom att få till stånd demonstrationsprojekt med intressanta vätgastillämpningar samt öka kunskapen inom området. SamVäte i Väst har en portfölj av samverkande vätgasprojekt och ett utvecklat nätverk av vätgasintressenter. Idag deltar över 40 organisationer från företag, högskolor och offentlig sektor i projektet. Västra Götalandsregionen finansierar även Energigården som samordnar och utvecklar FoUinsatser som olika aktörer i Västra Götaland gör inom området energi från lantbruket, t ex eldning av havre mm. Västra Götalandsregionen finansierar vidare projektet PIP II ett FoUsamarbete mellan IVL och processindustrin kring realtids processoptimering. Biogas Väst är ett regionalt samverkansprojekt i Göteborgsregionen och västra Sverige inom området biogas för fordon. Ett 25-tal kommuner, företag och organisationer deltar i projektet, där Business Region Göteborg är huvudman. Biogas Väst arbetar för att bidra till en marknadsutveckling inom biogasproduktion, distribution och utbyggnad av gastankstationer samt användning av gasdrivna fordon. Biogas Väst deltar även som en part i EU-projektet BiogasMax. Projektet syftar till att skapa ett europeiskt samarbete och en demonstration av biogas som fordonsbränsle. Ett 30-tal parter från 8 europeiska länder deltar. Projektet har fått investeringsbidrag från b la Naturvårdsverkets Klimatinvesteringsprogram Klimp. Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland 34 (59) ARBETSMATERIAL 2006-12-05 3.6 Miljö och klimat 3.6.1 Inriktning sjunde ramprogrammet Syftet med forskningen kring Miljö som RP7 avser stödja är hållbar förvaltning av miljön och dess resurser genom större kunskap om samverkan mellan biosfär, ekosystem, och mänsklig aktivitet, och genom utveckling av ny teknik, nya verktyg och nya tjänster för att globala miljöfrågor ska kunna hanteras på ett integrerat sätt. Tonvikten ska ligga på prognostisering av förändringar i klimat-, eko-, jord- och oceansystem – på verktyg och teknik för övervakning, förebyggande och begränsning av påverkan på och risker för miljö och hälsa samt för bevarande av naturlig och av människan skapad miljö. De insatsområden som pekas ut är: Klimatförändringar, föroreningar och risker - Påverkan på miljö och klimat - Miljö och hälsa - Naturrisker Hållbar förvaltning av resurser - Bevarande och hållbar förvaltning av naturresurser och resurser som skapats av människan - Utveckling av marina miljöer Miljöteknik - miljöteknik för observation. Prevention, begränsning, anpassning, avhjälpande och återställande av den naturliga miljön och den miljö som skapats av människan. - Utvärdering, kontroll och test av teknik Verktyg för observation och analys av jord - jordobservation - prognosmetoder och analysverktyg Teknikplattformar & gemensamma teknologiska initiativ Europeiska teknikplattformar för vattenförsörjning och renhållning; WSSTP -Water Supply and Sanitation Technology Platform, och för hållbar kemiindustri; The European Technology Platform for Sustainable Chemistry SusChem, arbetar för miljöfrågor inom respektive område. Forskningsagendan för dessa teknikplattformar har beaktats i verksamheterna ovan. Andra plattformar (t.ex. för konstruktion och för skogsbruk) tar delvis itu med frågor kring miljöteknik. 3.6.2 Nationella forskningsfinansiärer och forskningsprogram De forskningsfinansiärer som främst finansierar forskning inom området miljö är Mistra, Naturvårdsverket samt Formas. Mistra investerar ca 200 miljoner kronor årligen i forskning för en god livsmiljö och hållbar utveckling. Huvuddelen investeras i Mistras stora forskningsprogram. En mindre del går till små projektgrupper genom Mistras idéstöd. Ett Mistra-program ska bidra till att lösa viktiga miljöproblem. Forskarna i programmet har därför en ständig och nära dialog med praktiker från svenska företag, myndigheter, lagstiftare, internationella förhandlare och frivilligorganisationer för att forskningsresultaten ska komma till praktisk användning för en hållbar utveckling. Forskare från olika discipliner arbetar tillsammans i programmet. Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland 35 (59) ARBETSMATERIAL 2006-12-05 Naturvårdsverket finansierar forskning inom en rad områden som miljögifter och hälsa, klimat, biologisk mångfald, miljörätt och forskning om styrmedel. Forskningsresultaten ger underlag till arbetet med miljömålen, miljöbalken och internationella förhandlingar. Just nu pågår tolv forskningsprogram och fyra nya inom områdena klimat, avfall, friluftsliv och luftföroreningar startar under hösten 2006. Tillsammans med näringslivet finansierar Naturvårdsverket även FoU vid IVL Svenska Miljöinstitutet. Formas har till uppgift att främja och stödja grundforskning och behovsstyrd forskning inom områdena miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Formas främjar en ekologiskt hållbar tillväxt och utveckling i samhället, mång- och tvärvetenskaplig forskning samt internationellt forskningssamarbete. Formas tre huvudområden är: Miljö och natur, Areella näringar, djur och livsmedel samt Samhällsbyggande. Föreningen Vetenskap för hållbar utveckling (VHU) strävar efter att skapa en plattform i form för såväl forskare som utbildare från olika ämnesområden som arbetar med/eller har ett intresse för frågor som rör hållbar utveckling. Samtidigt har föreningen en uttalad policy att arbeta för en hållbar utveckling. Detta görs bland annat genom att verka för ökad samverkan mellan forskning om hållbar utveckling och övriga samhällsaktörer. 3.6.3 Västsvenska FoU-kompetenser Enligt Naturvårdsverket (studie från 1999-2000) bedrivs nästan 40 % av all svensk miljöforskning vid lärosätena i Västra Götaland. Här finns också en unik samling av miljökompetens i ett antal framstående nationella forskningsinstitut, bland andra IVL, SP, SIK, IVF – alla med en tydlig miljöinriktning. Ett av IVF:s arbetsområden är Miljö & Arbetsmiljö. Inom detta område ger IVF vägledning för att företagen ska kunna verka för en hållbar utveckling. IVF:s arbete är fokuserat på att ge företagen praktiskt användbara lösningar som ska stärka deras konkurrenskraft. Bl.a. arbetar IVF med Miljöanpassade tillverkningsprocesser och exempel på områden är Ytbehandling där bl.a. minskning av lösningsmedelsutsläpp är prioriterat, Värmebehandling där kompetens finns för att minska miljöpåverkan från processen och med alternativ till oljor som kylmedel och nya processer som in-linehärdning samt Limning. Inom området Miljöanpassad produktutveckling finns kompetens inom bl.a. Produktanalys och Miljökrav. Inom kompetensområdet Miljö har SIK forskningsuppdrag inom utveckling och anpassning av LCA-metodiken till livsmedel (LCA livscykelanalys), utveckla LCA-metodik för att utvärdera tekniska förändringar inom livsmedelsindustrin samt utveckla metoder för att integrera övriga hållbarhetsaspekter i miljöanalyser, exempelvis socioekonomiska aspekter. En stor del av IVL Svenska Miljöinstitutet forskning bedrivs som samfinansierad forskning, dvs. forskning som staten och näringslivet gemensamt kommer överens om och finansierar. Syftet med den samfinansierade verksamheten är att driva frågor som är av stort intresse för näringslivet, men som också har en generell relevans för samhället. Utöver den samfinansierade forskningen bedrivs omfattande forskning i form av anslagsforskning, där bl.a. forskningsråden, Naturvårdsverket och EU är de stora finansiärerna. Dessutom bedriver IVL uppdragsforskning. Från och med år 2004 bedrivs den samfinansierade forskningen inom tio områden; Hållbar miljö, God hälsa och hållbara ekosystem, Hållbart resursutnyttjande markanvändning, Hållbart resursutnyttjande avfall och återvinning, Hållbar produktion, Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland 36 (59) ARBETSMATERIAL 2006-12-05 Hållbara transporter, Hållbar energi, Hållbart samhällsbyggande, Hållbar affärsutveckling, Hållbar konsumtion, EU-forskning. När EU-kommissionen under hösten 2005 lade fram sin strategi för luftområdet så byggde förslagen på den forskning som tagits fram vid IVL i samarbete med forskning på andra ställen i Europa. Det är främst genom det Mistra-finansierade programmet ASTA kring gränsöverskridande luftföroreningar som kunskapen genererats. IVL har även en central roll i de pågående och omfattande utvärderingarna av hur handelssystemet med EU:s utsläppsrätter hittills fungerat, och där fokus huvudsakligen ligger på tilldelningen av utsläppsrätterna. Samtidigt pågår arbetet med att göra tilldelningen för nästa fas, den som ska pågå mellan 2008 och 2012. På SP kommer Miljöområdet in genom forskning om utvärdering av miljöeffekter i samband med produktion, materialanvändning och återvinning, speciellt avseende polymerer. Livscykelanalys, beständighet, kemisk analys och karakterisering är huvudbegrepp. Tillämpningar finns inom områden som polymerer i byggnader och fordon, produktion av miljövänliga bildäck m. m. Tillsammans med Energi- och Bygg och fastighetsprofilerna (se under avsnitt 3.5 Energi) byggs en stark nationell kompetens upp om partiklar, deras egenskaper, uppkomst och påverkan. Ett spår är att ta fram kunskap om hur avfall kan återvinnas och återanvändas (se vidare under avsnittet Energi). Här utgör polymerer en huvudsaklig materialgrupp. Byggområdet är en stor användare. Användning av bionedbrytbara material ökar och ger nya möjligheter där SP:s biolaboratorium får ökad betydelse. Andra projekt handlar om miljöanpassade stabilisatorer, samt om spridning och omvandling av kemikalier i naturen. Genom samarbete med SIK skall den befintliga mikrobiologiska kompetensen avsevärt förstärkas inom nuvarande områden Miljöteknik (Biolab) samt Innemiljö (mögelproblematik). Ett viktigt specialområde på SP är miljöpåverkan av brand och brandskyddsåtgärder. Faktorer som behöver tekniska undersökningar är hur bränder skall bekämpas ur miljösynpunkt och hur brandfarligt gods bäst kan transporteras med avseende på risker för miljöfarliga utsläpp. Livscykelanalys och riskanalys utvecklas och tillämpas på mål som hållbar utveckling. Samarbete sker med SP-enheterna Kemi och materialteknik och Energiteknik då det gäller bränders miljöpåverkan och förbränningskemi. Göteborgs miljövetenskapliga centrum GMV drivs av Göteborgs universitet och Chalmers tillsammans. Gemensamt för all verksamhet är att det rör sig om uppgifter och projekt som spänner över flera institutioner och fakulteter. GMV arbetar också med utveckling av samhällskontakter för att främja forskning och utbildning inom miljö och hållbar utveckling. Inom universitetet finns det samhällsvetenskapliga miljövetarprogrammet som bl.a. bidrar till generering av nya tvärvetenskapliga forskningsuppgifter. Inom universitetet finns också ett gemensamt centrum för Atmospheric Studies. Forskarskolan Klimat och Mobilitet engagerar cirka 20 forskarstuderande vid Göteborgs universitet, som inom olika ämnen studerar klimatpåverkan kopplat till transporter. Forskarskolan Klimat och Mobilitet startade hösten 2002 som ett led i en satsning inom området hållbar utveckling vid universitetet, och drivs av GMV. De forskarstuderande kommer från fem fakulteter; samhällsvetenskap, naturvetenskap, handelshögskolan, humaniora och utbildningsvetenskap. EPSD European Panel on Sustainable Development är ett oberoende forskningsbaserat nätverk med ambitionen att vara en plattform för dialog mellan forskare, opinionsbildare och politiker i Europa. Arbetet består bland annat av att kritiskt granska och se över EU:s policys. Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland 37 (59) ARBETSMATERIAL 2006-12-05 Nätverket fungerar även som en kunskapsbank för EU i arbetet med en hållbar utveckling. EPSD bildades 2004 av Chalmers, Göteborgs universitet och Lunds universitet. Inom Göteborgs samhällsvetenskapliga fakultet finns även relevanta projekt avseende politiska, ekonomiska och kulturella dimensioner av ekosystem och hållbar utveckling. Dessa finns inom områden som humanekologi, statsvetenskap, miljöekonomi, kulturgeografi och management. Gothenburg Atmospheric Centre (GAC) är ett centrum för atmosfärsrelaterad forskning i Göteborgsregionen, organiserat av GMV. Centret skall verka för ökat samarbete och bättre samordning av resurser och aktiviteter, med ambitionen att vidareutveckla centret till en betydande forskningsorganisation nationellt och internationellt. VASTRA, Vattenstrategiska forskningsprogrammet, undersöker och utvecklar strategier för vattenplanering och vattenförvaltning. Målet för VASTRA är att bidra till ökad kunskap och utveckling av användbara verktyg som väsentligt bidrar till att finna en effektiv och socialt accepterad lösning av problemen med övergödning på avrinningsområden. I programmet medverkar ca 26 forskare och doktorander från universitet och högskolor i Göteborg, Uppsala, Linköping och Lund, samt från SMHI. Programvärd är Göteborgs universitet. Mistra-projektet Marine Paint är ett forskningssamarbete inom marin biofouling mellan Tjärnö Marinbiologiska Laboratorium, Kristinebergs Marina Forskningsstation, universitetets institutioner för cell- och molekylärbiologi, zoologi, marin ekologi/botanik och Chalmers, tillämpad ytkemi. Projektet är inriktat på att utveckla en ny typ av bioaktiva ingredienser för mer miljövänliga båtbottenfärger. Oönskad biologisk påväxt på marina ytor är ett globalt problem, som hittills har bemötts genom användning av miljöfarliga ämnen. Ett av Chalmers utpekade strategiska forskningsområden är Miljövetenskap. Chalmers har kompetens inom ett flertal områden som är centrala inom miljöforskningen såsom: Klimatfrågor i vid bemärkelse, Energiområdet, Miljösystemanalys, Materialflöden, Uthållig användning av naturresurser, Riskbedömningar, Logistik och transportsystem, Urbana vattensystem, Hållbart byggande, Industriell Miljöinformatik (IMI). I många fall har miljöforskningen även nära anknytning till verksamhet som presenteras inom områdena energi och transport men även nanovetenskap och produktionsteknik. En del av satsningen på miljöområdet sker genom Chalmers Environmental Initiative (CEI), med Chalmers stiftelse som huvudintressent. CEI är en strategisk satsning på miljö och hållbar utveckling med fokus på miljösystemanalys. Inom området Hållbar utveckling och komplexa system finns också professurer. Klimatfrågor, särskilt CO2-frågorna är centrala både i modellering och mer tillämpad energiforskning. Hållbart byggande finns också med under CEI inom institutionen för arkitektur och vid institutionen för Bygg- och miljöteknik bedrivs forskning inom Systemanalys för urbana vattensystem. Chalmers deltar i Alliance for Global Sustainability (AGS), tillsammans med Tokyo University, ETH i Zürich och MIT. Inom ramen för AGS ”Flagship”-projekt bedriver Chalmers forskning om ”Integrated LowCarbon Energy systems”. Miljömätningar, bl.a. genom analys av atmosfärens sammansättning är tekniker som utvecklas inom Institutionen för Radio- och Rymdvetenskap. Sådana metoder kan även användas för att förvarna om vulkanutbrott, som är ämnet för ett pågående EU-projekt koordinerat av Chalmers. Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland 38 (59) ARBETSMATERIAL 2006-12-05 GAME är ett västsvenskt samarbetsprojekt, som syftar till att öka utbytet mellan forskning och näringsliv inom området hållbar utveckling. GAME arbetar också med att marknadsföra västsvensk miljökompetens i Europa. GAME:s kansli är knutet till GMV. GAME består av: Chalmers och Göteborgs universitet samt övriga fem högskolor/universitet i Västsverige, näringsliv, Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen Västra Götaland samt Industriforskningsinstitut i Västsverige. GAME samverkar också med övriga västsvenska initiativ med inriktning på miljö/hållbar utveckling. GAME arrangerar Miljöimpuls!Väst, i samarbete med Näringslivets miljöchefer. Inom Västra Götalandsregionens uppdrag för regional utveckling görs stora miljöinsatser och viktiga insatsområden är energi och miljö, livsmedel och miljö, transporter och miljö samt vatten och miljö. En hållbar regional utveckling ska genomsyra samtliga insatser som görs. Hållbar utveckling Väst är ett regionalt treårigt projekt som syftar till att stimulera kommuner i Västra Götaland i deras arbete för en hållbar utveckling. Det är ett samverkansprojekt mellan 22 kommuner i regionen. I Västra Götalandsregionen finns en stor andel små- och medelstora miljöföretag med miljöteknik, miljöanpassade produkter och tjänster som efterfrågas på exportmarknaden. ECOEX, Västsvensk miljöexport, erbjuder företag att delta i olika exportfrämjande aktiviteter och nätverk. Projektet är ett samverkansprojekt mellan en rad aktörer, med Business Region som huvudman. De operativa samverkansparterna är Business Region Göteborg, Innovatum i Trollhättan och Green Market Sweden i Falköping. Projektet stöds av Västra Götalandsregionen, Kommunförbundet FyrBoDal och tillväxt Skaraborg. Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland 39 (59) ARBETSMATERIAL 2006-12-05 3.7 Transport, flyg och fordon 3.7.1 Inriktning sjunde ramprogrammet Transportsektorn är betydande i Europa – lufttransportsektorn står för 2,6% av EU:s BNP (3,1 miljoner arbetstillfällen) och yttransporter för 11% (sysselsätter ca 16 miljoner människor). Transportsektorn svarar även för 25% av koldioxidutsläppen i EU, vilket ställer höga krav på omställning och utveckling mot hållbara transportsystem. Syftet med transportforskningen inom ramprogrammet är att på grundval av tekniska framsteg utveckla integrerade miljövänligare och ”smartare” europatäckande transportsystem till gagn för medborgare och samhälle. Miljön och naturresurserna skall respekteras och den ledande ställning som den europeiska industrin uppnått på den globala markanden skall säkras och utvecklas ytterligare. Prioriterade insatsområden är: Flygteknik och lufttransport - Forskningsområden som t ex miljövänligare lufttransporter, ökad tidseffektivitet, befästa kundtillfredställelse och säkerhet för passagerarna samt framtidens lufttransporter. Yttransport (på järnväg, väg och vatten) - Forskningsområden som t ex miljövänligare yttransporter, uppmuntra trafikomställning och får bort trafikstockningar i transportkorridorer, hållbar rörlighet i städer och ökad säkerhet. Stöd till det europeiska globala satellitnavigeringssystemet (Galileo) - Tjänster för exakt navigering och tidmätning för användning inom olika sektorer. Teknikplattformar & gemensamma teknologiska initiativ Teknisk plattform för det flygtekniska området är ACARE – Advisory Council for Aeronautics research in Europe. ACARE har ca 40 medlemmar som representerar bl a tillverkande företag, flygplatser, flygbolag, myndigheter och forskningsaktörer. Ett av ACAREs mål är att utveckla en s k Strategic Research Agenda där en vision och prioriterade åtgärder för flygindustrins framtida konkurrenskraft identifieras. För den europeiska järnvägsforskningen, finns teknikplattformen ERRAC – European Rail Research Advisory Board. ERRAC bildades 2001 och var därmed en av de första teknikplattformarna i Europa. ERRAC arbetar med en gemensam Europeisk järnvägsforskningsstrategi. Frågor såsom säkerhet, miljö, innovativa material och produktionsteknik är exempel prioriterade forskningsfrågor för ERRAC. ERTRAC – European Road Transport Research Advisory Council omfattar aktörer inom fordons- och transportsektorn. T ex medverkar fordonstillverkare, leverantörer, vägoperatörer/vägverk/banverk, energileverantörer samt representanter från städer, regioner samt samhällsaktörer från såväl nationell som EU-nivå. ERTRACs huvudsakliga uppgift är att i samverkan mellan aktörerna utveckla visionen och strategier för vägtransportområdet. ERTRAC arbetar även med att förbättra koordinationen mellan europeiska, nationella och regionala forsknings- och utvecklingsinsatser inom vägtransportområdet. WATERBORNE Technology Platform etablerades i januari 2005. I Waterborne deltar aktörer från näringslivet (varv, hamnar, off-shoreverksamhet, maritim teknik, m.m) forskning samt Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland 40 (59) ARBETSMATERIAL 2006-12-05 samhällsaktörer från de Europeiska medlemsländerna. En vision för sektorn år 2020 har utvecklats såväl som en strategisk forskningsagenda, Waterborne Strategic Research Agenda, som definierar vilka insatser som krävs för att nå denna vision. Forskningsagenda bygger på tre områden: Säker, uthållig och effektiv vattenburen verksamhet En konkurrenskraftig maritim industri Leda och underlätta tillväxt och förändrade handelsmönster 3.7.2 Nationella forskningsfinansiärer och forskningsprogram Sedan 2001 har VINNOVA det övergripande ansvaret för transportforskning. Transportforskning är i detta perspektiv ett medel som skall bidra till att förbättra innovationssystem inom transportsektorn, vilket är en del i utvecklingen av ett hållbart och effektivt transportsystem. VINNOVA har på regeringens uppdrag tagit fram en samlad strategi för forskning, utveckling och demonstration till stöd för utveckling av ett hållbart och effektivt transportsystem. VINNOVA ansvarar för ett flertal insatser inom området, såsom forskningsprogram, kompetenscentra och internationella aktiviteter. Aktörer som VINNOVA samverkar med, och som även driver egna forskningsinsatser inom transportområdet, är bl a Vägverket, Banverket, Sjöfartsverket, Luftfartsverket, SIKA Statens institut för kommunikationsanalys, och VTI /Statens väg- och transportforskningsinstitut. Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, är en viktig aktör i innovationssystem för flygteknik, men även för rymd- och säkerhet. FOI är en statlig myndighet med inriktning på tillämpningsnära forskning. Försvarsmakten är huvudkund för dess forskningsprojekt, men institutet har ambitionen att utöka kundbasen. För fordonsindustrin samt flygindustrin har regeringen i samverkan med näringslivet tagit fram strategiprogram där prioriterade åtgärder för att stärka respektive bransch identifierats. FoU-program är prioriterade åtgärder inom dessa strategiprogram. Nedan ges mer detaljerade exempel på forskningsinsatser inom områdena flygteknik och lufttransport, yttransporter samt fordonsforskning. Flygteknik och lufttransport Finansiering av forsknings- och demonstrationsprojekt sker främst via det nationella flygtekniska forskningsprogrammet, NFFP. Syftet med NFFP är att långsiktigt stärka den svenska flygindustrins konkurrensförmåga genom att förstärka och koordinera de nationella forskningsresurserna vid industri, institut, högskolor och universitet. Liksom för rymd- och säkerhetsindustrin, finns många andra forskningsdiscipliner som har bäring på det flygtekniska området, såsom produktionsteknik, material och IKT. I december 2005 tog regeringen beslut om att anslå 145 miljoner kronor för det nationella forskningsprogrammet för perioden 2005-2008, förutsatt en motsvarande finansiering från industrin. Det är det fjärde programmet sedan starten 1994. Prioriterade teknikområden är bl a systemanalys, systemteknik, flygfarkostteknik och tjänste- och driftsbaserade stöd. I september 2006 tog regeringen ytterligare beslut om forsknings- och utvecklingsprogram som riktar sig speciellt till små och medelstora företag inom det flygtekniska området. Programmet ska pågå mellan 2006-2010 och omfattar totalt 15 mkr. VINNOVA administrerar NFFP samt programmet för små och medelstora företag. Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland 41 (59) ARBETSMATERIAL 2006-12-05 Yttransport (på järnväg, väg och vatten) Inom VINNOVA bedrivs ett antal forskningsprogram kopplat till en hållbar utveckling av transportsystemet. Innovativa fordon farkoster och system Programmets syfte är att i samverkan med berörda aktörer långsiktigt utveckla tekniskt högtstående forsknings- och innovationsmiljöer. Inriktningen är teknik för miljövänliga och säkra fordon och farkoster. Programmet har haft två utlysningar 2003 och 2005. Den senaste utlysningen hade inriktning på sjöfart och järnväg. Innovativa logistiksystem och godstransporter Inom programmet riktas satsningar mot kunskapsuppbyggnad som är övergripande för alla transportslag och initierar eller förbättrar tvärdisciplinära innovationsmiljöer kring näringslivets försörjningsnätverk, logistiska strukturer och transportsystem Tre utlysningar har genomförts. Den senaste utlysningen ”integrerade försörjningskedjor” pågår under 2006 till 2009 och omfattar 33 miljoner. Infrastruktur och effektiva transportsystem Inom programmet behandlas bland annat transportsystemets betydelse för regional tillväxt och programmet har kopplingar till programmet DYNAMO under Arbetslivsutveckling. VINNOVA samverkar inom programmet med Banverket och Vägverket om ett gemensamt program för kollektivtrafik. För den pågående utlysningen finns en budget på 30 miljoner kronor, fördelat över åren 2006-2010. Detta är den tredje utlysningen inom programmet, som startade år 2003. Sjösäkerhet Programmet Sjösäkerhet gäller forskning, utveckling och demonstration inom sjösäkerhetsområdet. Målet är att programsatsningen ska bidra till att vetenskapliga och praktiska resultat sprids, tas tillvara och omsätts i produkter, processer, tjänster, arbetsorganisation, arbetsmiljö och regelverk på sjösäkerhetsområdet. Det ska också bidra till ett intensivare kunskapsutbyte, utveckling av nya nätverk och samverkansformer mellan såväl olika vetenskapliga forskningsdiscipliner som forskningsutförare och andra aktörer inom sjöfartssektorn. Fordonsforskning Sammanlagt satsar staten FoU-medel i ca 20 forsknings- och utvecklingsprogram riktade mot, eller med stor relevans för, fordonsindustrin. Fem samverkansprogram drivs inom ramen för Programrådet för fordonsforskning, PFF; Fordonsforskningsprogrammet, Samverkansprogrammet Gröna Bilen 1, Gröna Bilen 2, Emissionsforskningsprogrammet (EMFO) och Intelligent Vehicle Safety Systems-programmet (IVSS). Parter i PFF är Volvo, Fordonskomponentgruppen, Saab Automobile, Scania, Volvo Personvagnar, Statens Energimyndighet, Naturvårdsverket, VINNOVA och Vägverket. Inom ramen för regeringens speciella fordonssatsning 2004, det s k ”Trollhättepaketet”, skapades två nya fordonsforskningsprogram; Produktionsteknik (MERA) och Fordonselektronik (V-ICT). VINNOVA administrerar programmen och Västra Götalandsregionen är en av medfinansiärerna. Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland 42 (59) ARBETSMATERIAL 2006-12-05 Vid sidan av dessa program finansieras forskning med stor relevans för fordonsindustrin av Energimyndigheten, bl. a.: Energisystem i vägfordon Forsknings- och utvecklingsprogrammet för alternativa drivmedel Forskningsprogrammet för etanol och träråvara Pilot- och demonstrationsanläggningar för produktion av drivmedel från biomassa En satsning som lyftes upp i samband med utvecklingen av de nationella strategiprogrammen för fordon, var utvecklingen av en testarena för fordonssäkerhet – Test Site Sweden. Regeringen fattade den 8 juni 2006 beslut om att ge ett uppdrag till VINNOVA att tillsammans med berörda myndigheter, företag och regionala organ etablera en testarena för fordonssäkerhet - Test Site Sweden (TSS), i enlighet med det uppdrag som redovisats av Lindholmen Science Park, se sammanfattning nedan. Den statliga programsatsningen uppgår högst till 32 miljoner kronor för perioden 2006 – 2010. Utgångspunkten är att näringslivet bidrar med minst lika mycket. Lindholmen Science Park genomförde en förstudie som resulterade bl a i följande slutsatser och förslag: Test Site Swedens verksamhetsområde avgränsas till trafiksäkerhet, logistik, framkomlighet, miljö och samhällssäkerhet. Demonstrationsbehovet hos de pågående forskningsprojekten inom de aktuella verksamhetsområdena ställer många liknande krav på verktyg och demonstrationsarenor. En samordning kommer att leda till synergieffekter, dels i form av gemensam utveckling och utnyttjande av provfaciliteter, dels i form av utökad kompetens genom korsbefruktning mellan projekten. Samordnade demonstrationer ger dessutom bättre möjlighet att förmedla tekniska framsteg. 3.7.3 Västsvenska FoU-kompetenser I Västra Götaland finns kompetens kring transporter, flyg och fordon hos ett flertal högskolor, universitet och forskningsinstitut. Fordonssäkerhet, fordonselektronik/telematik, miljö och produktionsteknik är regionala styrkeområden, såväl akademiskt som inom fordonsindustrins forskning och utveckling. Samtliga högskolor/universitet i regionen har forskning kopplad till fordonsbranschen. Chalmers Tekniska Högskola och Handelshögskolan i Göteborg/ Göteborgs Universitet är de aktörer som bedriver mest forskning inom området. Högskolan Väst samt Högskolan i Skövde är dessutom betydande aktörer. Högskolorna och universiteten samverkar inom olika områden. Flygsektorn i Västra Götaland har lång tradition inom framförallt robusta och pålitliga telematiksystem, visualisering och människamaskininteraktion. Dessutom har flyg en tradition av att arbeta med militär FoU och dess teknikkonsulter, vilka har stor kompetens inom avancerad farkost- och transporttelematik. Vid sidan av universitet och högskolor finns en utbredd behovsorienterad forskning vid olika institut. Några av dessa är IVF, IFP, SP och Imego. Nedan följer en mer ingående beskrivning av de olika forskningsaktörernas strategiska kompetenser. Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland 43 (59) ARBETSMATERIAL 2006-12-05 Chalmers forskning inom fordonsteknik och trafiksäkerhet är omfattande och berör alltifrån katalys, förbränning, alternativa energikällor, fordonskonstruktion, elektronik och IT, samt produktframtagningsfrågor till trafiksäkerhetsfrågor. Chalmers har två kompetenscentra (STEM-finansierade) inom området, nämligen Förbränningsmotorteknik (CERC) och Katalys (KCK). Inom området Förbränningsmotorer modelleras förbränning för minimering av bränsleförbrukning och emissioner. Den grundforskning som sker inom katalysområdet är här väsentlig för framgång. Chalmers bedriver också forskning avseende jetmotorer för reduktion av bränsleåtgång, emissioner och buller. Chalmers arbetar för att skapa ett hybridcentrum finansierat av STEM. Chalmers och svensk fordonsindustri har startat SAFER, ett nytt säkerhetscentrum, placerat i företagsklustret Lindholmen Science Park, med VINNOVA som huvudfinansiär. Numera ligger denna forskning inom institutionen för Tillämpad mekanik och omfattar säkerhetsfrågorna ur såväl fordonets egenskaper som personsäkerheten. Utvecklingen av krockdockar och studier av whip-lash-skador är några exempel. Utformning av vägområdet för minimering av skaderisk samt insamling och systematisering av olycksdata är andra. Syftet med SAFER är att samla Chalmers forskning inom trafik- och fordonssäkerhet och att forma ett internationellt nav för forskning om fordonssäkerhet i dagens trafikmiljö. Avancerade kommunikationssystem spelar också en stor roll och anknyter till projektet TestSite Sweden; se nedan. Järnvägsteknik särskilt modellering av interaktionen mellan hjul och räls för reduktion av buller och slitage på hjul och räls studeras särskilt inom kompetenscentret CHARMEC på institutionen för Tillämpad mekanik. Inom avdelningen för teknisk akustik vid institutionen för Bygg- och miljöteknik studeras för transportområdet viktiga bullerproblem. Transportforskningen vid Chalmers omfattar transporter såväl till lands som till sjöss och inte minst de logistiska frågor som hör samman härmed. Denna kompetens kan bidra till vidareutveckling av den redan nu framstående hamnen i Göteborg. Forskning kring logistik och transportsystem pågår inom institutionen för Teknikens ekonomi och organisation där materialflödet från råmaterial till slutlig konsumtion och avveckling också beaktar miljökonsekvenserna. Satsningen Lighthouse omfattar också logistik och transportfrågor i samarbete mellan institutionen för sjöfart och marin teknik och Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Avancerad modellering, analys och optimering av hydrodynamiska förhållanden, liksom effektiva processer för konstruktion och produktion av fartyg, är andra framträdande områden. Sveriges redareförening är en viktig aktör och finansiär av Lighthouse. Även Västra Götalandsregionen deltar som medfinansiär. Chalmers har gedigen erfarenhet och bakgrund när det gäller analys av de signaler som används för satellitnavigeringssystem. Chalmers har varit med i tidigare EU-program med sin kompetens att analysera signaler från GPS-systemet. De flesta tillämpningar har varit av meteorologisk karaktär och berört analys av vattenånga i atmosfären. Chalmers har också utfört studier och analyser (satellitsignaler på nordliga latituder) inom ett större projekt som tjänade som en förstudie för Galileo. Vid Handelshögskolan i Göteborg har fordonsindustri- och transportrelaterad forskning bedrivits i decennier. De flesta institutioner och institut vid skolan har engagerat sig i sådan Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland 44 (59) ARBETSMATERIAL 2006-12-05 forskning, varvid följande särskilt kan nämnas: Företagsekonomiska institutionen, institutionen för Nationalekonomi med statistik, Juridiska institutionen, Kulturgeografiska institutionen samt Handelshögskolans tvärvetenskapliga forskningsinstitut GRI Gothenburg Research Institute. Vid företagsekonomiska institutionen finns även en kompetensgrupp som uteslutande ägnar sig åt forskning och undervisning kring transportekonomi och logistik. Hittills har Handelshögskolans forskning kommit till stånd tack vare de utvecklade kontakter som många olika företrädare för de olika enheterna vid skolan haft direkt med olika företag i näringslivet i de aktuella branscherna. Samordning mellan alla de forskare och lärare som arbetat inom fordons- och transportindustrin har dock hittills skett i mindre utsträckning. Forskare verksamma vid Handelshögskolan i Göteborg var även involverade i MIT:s stora internationella fordonsforskningsprogram under 1980-talet. Forskningen har ofta bedrivits i samarbete med de olika företagen inom västsvensk fordonsindustrin samt med underleverantörer inom fordons- och transportnäringarna, och kan presenteras enligt följande: Forskning kring underleverantörssystem, relationer och tekniksamarbete mellan fordonstillverkare och deras leverantörer vid Kulturgeografiska institutionen. Ekonomisk-geografisk forskning inom Centrum för Regional analys genomför nätverksoch klusteranalys med anknytning till fordonsindustrin, där även uppbyggnad av databas pågår. Vid Juridiska institutionen har det forskats kring konsekvenserna kring miljökvalitetsnormer och de restriktioner som införts kring utsläpp av miljöfarliga ämnen. Kompetensgruppen Logistik- och transportekonomi vid Företagsekonomiska institutionen har under lång tid arbetat med ett stort antal projekt direkt relaterat till fordons- och transportnäringarna. Projektforskning i många olika former, vid Företagsekonomiska institutionen och GRI. Forskning om arbetsorganisation, personalarbete, organisatoriskt lärande, Knowledge Management inom utvecklingsavdelningarna hos fordonstillverkare. Denna forskning har bedrivits vid Företagsekonomiska institutionen såväl som vid GRI. Forskning kring innovations- och produktutvecklingsprocesser, exempelvis studier av konceptbilsutveckling, årsmodellsändringsprojekt och nybilsprojekt. Denna forskning har främst bedrivits inom GRI. Studier av e-business, organisatoriska konsekvenser av ny teknologi och könsaspekter vid GRI. Inom logistikområdet, finansierar Västra Götalandsregionen, tillsammans med Göteborgs Universitet och Logistik och Transport Stiftelsen LTS, en professur för perioden 2007-2014. Logistik och Transport Stiftelsen LTS:s verksamhetsidé är att inom området godstransporter, logistik och anknytande IT etablera och utveckla universitetsforskning och utbildning av världsklass som möjliggör för näringslivet att förbättra sin konkurrenskraft. Redan idag fungerar regionen som nationellt centrum för akademiskt förankrad forskning och utveckling inom logistik och transport. LTS initierar och etablerar näringslivsrelevanta ramforskningsprogram som exempelvis rör områden som Interfaces in Supply Chain Networks och Sustainables Logistics. Västra Götalandsregionen är en medfinansiär till LTS verksamhet, vilket ligger i linje med visionen att Göteborgsområdet skall bli norra Europas logistikcentrum. Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland 45 (59) ARBETSMATERIAL 2006-12-05 Produktionsteknik har bäring på en mängd områden inom transport, flyg och fordon. Här har Högskolan i Skövde och Högskolan Väst stark kompetens, se avsnitt 3.4 för mer utförlig beskrivning. Ett viktigt nätverk i sammanhanget är Produktion i Väst som är ett nära samarbete mellan Chalmers, Ingenjörsskolan i Jönköping, Högskolan i Halmstad, Högskolan i Skövde och Högskolan Väst. Även forskningsinstituten såsom IVF har en styrkeposition på området produktionsteknik. SP deltar i en mängd initiativ inom fordons- och transportområdet. Profilområdet Transport och fordon omfattas av områdena; risk och säkerhet i logistiksystem, effektiva och hållbara transporter och strukturell och funktionell integritet hos fordon och fartyg. SP är t ex engagerade i fordonssäkerhetssatsningen SAFER samt Galileo. Då det gäller demonstrationsanläggningar finns mycket av mätteknisk utrustning och bas för experiment vid SP:s anläggningar, vilka utgör resurser vid uppbyggnad av plattomformar såsom Test Site Sweden. SP är aktiva inom området Elektroniksäkerhet, och leder tre projekt inom Vägverkets/VINNOVAs IVSS-program, Intelligent Vehicle Safety Systems. SP forskar tillsammans med industrin om kommunikation och pålitliga system. SP deltar också i europeisk forskning inom EU:s sjätte ramprogram för pålitliga inbäddade system. Inom området transportsäkerhet och logistik arbetar SP med forskning om intermodala transporter, innefattande såväl tekniska förutsättningar (lastbärare, omlastningsutrustning) som logistiska överväganden, om övergripande säkerhetsfrågor och om effektivare system för vissa transporter, exempelvis med farligt gods och restprodukter. Förpackningar, lastsäkring, lastbärare och annan transportutrustning utvärderas med nya metoder. SP medverkar inom nationella program inom området, bl a skapande av kompetenscentra. En av SP:s kompetenser, som också kommer in i materialtekniken genom utmattning, är stokastiska vibrationer, som jordbävningar, fordons- och transportvibrationer, se även avsnittet om materialteknik 3.4. SP är en nationell resurs för utveckling av seismisk testning av tunga utrustningar med stokastiska vibrationer. Livslängdsteknik med tonvikt på utmattningshållfasthet och stabilitet i kombination med riskanalys används för att utvärdera och förbättra säkerheten hos t.ex. järnvägsmateriel och fartygskomponenter. SP har etablerat ett kontor på Lindholmen Science Park för att stärka kontakterna inom fordonsforskningen. Arbetet med att bygga en stark fordonsforskningsmiljö fortsätter naturligt genom medlemskap i kompetenscentrat SAFER, samt genom kontakter med VINNOVA:s satsning Test Site Sweden. Viktoriainstitutet driver sedan många år forskning inom fordonstelematik. Tillsammans med små och stora företrädare för branschen kommer nu en fokusering att ske på Integration av konsumentelektronik, Aktiv säkerhet och Diagnostik/Fjärrdiagnostik. Koordinering och samverkan med andra aktörer och satsningar sker, bl a med Telematics Valley, Automotive Sweden, Test Site Sweden och SAFER. I ett VINNOVA-finansierat projekt har Viktoriainstitutet tillsammans med ett tiotal aktörer i transportbranschen utvecklat en standard för kommunikation mellan mobila och stationära affärssystem. Företagen bildar nu tillsammans organisationen MSI-group för förvaltning och vidare utveckling av standarden. Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland 46 (59) ARBETSMATERIAL 2006-12-05 Väg- och transportforskningsinstitutet (VTI) är ett nationellt forskningsinstitut med huvudkontor i Linköping och filialer i Borlänge, Stockholm och Göteborg. Institutet bedriver forsknings och utvecklingsarbete med inriktning mot samtliga transportslag men med en tyngdpunkt på vägtransporter. Filialen i Göteborg, som är belägen i Navet på Lindholmen, är under utbyggnad och den kompetens man avser att bygga upp på Lindholmen avser framför allt fordonsteknik med inriktning mot säkerhet, fordonsdynamik och problem som rör människa maskin interaktion (HMI). VTI:s kompetens när det gäller fordonssimulering ligger i frontlinjen och avsikten är att inom ramen för Test Site Sweden (TSS) bygga en simulator plattform anpassad för att vara ett effektivt verktyg vid testning av fordonselektronik och i forsknings och utvecklingsprojekt med inriktning mot frågor som rör HMI. IVL Svenska Miljöinstitutet AB har under året bistått Hyundai-Kia Motor Company i Korea i ett projekt där man med hjälp av livscykelanalys undersöker bilens miljöbelastning. Projektet syftar till att miljöaspekterna mer fullständigt ska kunna beaktas tidigt i utvecklingsprojekt, och att få en mer heltäckande bild av bilens och dess komponenters miljöprestanda. Ett annat exempel är konsekvensanalyser av miljöpåverkan av olika alternativ för omhändertagande av uttjänta bildäck, som utförts på uppdrag av Svensk Däckåtervinning AB (SDAB). Ragn-Sells AB har också medverkat i studien. Vidare har IVL en omfattande verksamhet avseende utveckling av mät- och analysteknik för tillämpning inom området transportemissioner. IVL har lång erfarenhet av mätningar av utsläpp från vägfordon i verklig trafik, och ansvarar under 2004-2008 för implementeringen och verifieringen av en EU-harmoniserad emissionsmodell för vägtrafik (ARTEMIS) i Sverige. IVL har också genomfört en rad FoU-projekt riktade mot kartläggning av marina emissioner. Västra Götalandsregionen arbetar aktivt med insatser som främjar utvecklingen av hållbara transportsystem och ett konkurrenskraftigt näringsliv inom transport och fordon. I den handlingsplan för transporter som Västra Götalandsregionen antog 2001, reviderad 2004, är det långsiktiga målet ett hållbart transportsystem i Västra Götaland. De viktigaste åtgärderna är att skapa effektivare och mindre energikrävande transporter, samt ökad användning av förnyelsebara bränslen och ny teknik. Insatser för att stärka västsvensk fordonsindustris konkurrenskraft, är prioriterade av Västra Götalandsregionen. Under perioden 2005 – 2008, har Västra Götalandsregionen avsatt totalt 87,5 mkr för detta syfte. Insatserna omfattar: Medfinansiering av forsknings- och utvecklingsprogram för fordonselektronik, V-ICT. Aktörer som medfinansierar programmet är Volvo Cars Corporation, Volvo Powertrain, Saab Automobile, Scania, VINNOVA, Business Region Göteborg och Västra Götalandsregionen. Medfinansiering av forsknings- och utvecklingsprogram för produktionsteknik, MERA. Aktörer som medfinansierar programmet är Volvo Cars Corporation, Volvo Powertrain, Saab Automobile, Scania, Fordonskomponentgruppen, VINNOVA och Västra Götalandsregionen. Forskningsprojekt inom det s k Gröna Bilen-programmet, administrerat av VINNOVA. Utvecklingen av regionala arenor för samverkan på Lindholmen Science Park i Göteborg och Innovatum i Trollhättan. Etablerandet av ett internationellt fordonsforskningsinstitut. Ett utvecklingsarbete bedrivs för närvarande av Västra Götalandsregionen i samarbete med Business Region Göteborg, Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland 47 (59) ARBETSMATERIAL 2006-12-05 Chalmers, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet samt Automotive Sweden, i nära samverkan med VINNOVA. Västra Götalandsregionen har dessutom byggt upp en hög kompetens inom området trafikmedicin som det är viktigt att utveckla vidare och koppla till insatserna för ökad trafikoch fordonssäkerhet. Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland 48 (59) ARBETSMATERIAL 2006-12-05 3.8 Samhällsvetenskap och humaniora 3.8.1 Inriktning sjunde ramprogrammet Ramprogrammet innehåller även en satsning på icke-tekniska områden. Temaområdet Samhällsvetenskap och humaniora syftar till att ”utveckla en djupgående och delad förståelse för de komplexa och inbördes relaterade socioekonomiska utmaningar Europa står inför, till exempel tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft, social sammanhållning och hållbarhet, livskvalitet och ömsesidigt beroende på global nivå, framför allt i syfte att skapa en bättre kunskapsbas för strategier på de berörda områdena”. De verksamheter som kan stödjas förväntas bidra avsevärt till att förbättra utformningen, genomförandet, effekterna och utvärderingen av strategier för såväl näringslivet som inom den sociala sektorn och omfattar bl a följande områden: tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft i ett kunskapssamhälle de europeiska socioekonomiska modellernas fortsatta utveckling och den ekonomiska och sociala sammanhållningen i ett utvidgat EU, med beaktande av miljöskyddet. demografiska förändringar inbegripet åldrande och migration; livsstilar, arbete, familjer, jämställdhetsfrågor, hälsa och livskvalitet; kriminalitet; näringslivets roll i samhället, befolkningstäthet, kulturell samverkan och frågor kring skyddet av de grundläggande rättigheterna och kampen mot rasism och intolerans. Europa i världen respektive medborgaren i Europeiska unionen, t ex ”att behärska demokratin och vara aktivt deltagande”; effektiva och demokratiska styrelseformer, utveckla en gemensam förståelse och respekt för Europas mångfald och gemenskap med avseende på kultur, institutioner, historia, språk och värderingar. verksamheter för framsyn inom viktiga vetenskapliga, tekniska och därmed relaterade socioekonomiska områden som t.ex. framtida demografiska tendenser och globaliseringen av kunskap och utvecklingen av forskningssystem, liksom den framtida utvecklingen inom viktiga forskningsområden och vetenskapliga discipliner Sverige har i förhandlingarna om ramprogrammet framhållit betydelsen av s k samhällsmotiverade forskningsplattformar, SMRP, som samlar en bred krets av aktörer inom prioriterade områden. Från svensk sida har man pekat ut demografiska förändringar ifråga om åldrande befolkning och migration/integration respektive (politikområdet) hållbar utveckling. 3.8.2 Nationella forskningsfinansiärer och forskningsprogram Inom VR finns ett ämnesråd för humaniora och samhällsvetenskap, bredvid de för medicin och naturvetenskap/teknikvetenskap. Med god forskningskommunikation ska grundforskningens position i samhället stärkas, och demokrati och tillväxt främjas. Det övergripande målet för forskningskommunikation är den utvidgade demokrati som skapas i ett samhälle som består av upplysta och kritiskt tänkande medborgare. Forskningens viktigaste uppgift är att generera kunskap som kan komma samhället till nytta. Vetenskapsrådets roll är att hjälpa forskare att kommunicera sin forskning inom forskningssamhället och se till så att människor utanför den vetenskapliga sfären får den kunskap och de verktyg de behöver för att kunna delta i debatten kring olika forskningsfrågor. Ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap stöder bland annat forskning omkring kulturarvsfrågor. Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland 49 (59) ARBETSMATERIAL 2006-12-05 Riksbankens jubileumsfond har skapat några programområden som är intressanta i sammanhanget: Områdesgruppen för forskning om Kultur – Säkerhet – Hållbar samhällsutveckling, var mål är att analysera och förstå kulturens roll, dels att försöka påverka kulturer för att stärka mänskliga rättigheter, jämlikhet, fattigdomsbekämpning, demokrati och fred och säkerhet. Områdesgruppen för forskning om civilsamhället. Syftet med programmet är att bidra till en teorigrund som går bortom de gängse internationella ansatserna och att nå bortom den traditionella forskning som utgår från stat och marknad. Cultural Policy Research Award (stimulansutmärkelse för unga forskare). Här prioriteras utvärderande, jämförande aktionsforskning som innehåller innovativa idéer omkring system och strukturer för att förnya konstens och kulturens position i kontexten av utvidgningen av EU-området. Formas huvudsyfte är att främja en ekologiskt hållbar utveckling. En långsiktig samhällsutveckling omfattar dock även sociala och ekonomiska aspekter. En socialt hållbar utveckling handlar om befolkningens/samhällets förmåga att överleva – om folkhälsa, social sammanhållning, välfärd och trygghet. Människans behov av natur- och kulturupplevelser är en del av den sociala dimensionen. FAS Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, verksamhet skall bland annat stödja och initiera grundläggande forskning och behovsstyrd forskning av hög vetenskaplig kvalitet inom områdena arbetsmarknad, arbetsorganisation, arbete och hälsa, folkhälsa, välfärd, omsorg och sociala relationer. 3.8.3 Västsvenska FoU-kompetenser I Västra Götaland finns vid alla lärosäten forskning inom samhällsvetenskap och humaniora, med relevans för samhällsutveckling och regional utveckling. Vid Konstnärliga fakulteten, Göteborgs Universitet, inrättades 1981 en särskild Nämnd för konstnärligt utvecklingsarbete (NKU). Nämnden hanterar medel avsedda för att vidga, fördjupa, undersöka och – i förlängningen – gestalta konstnärliga frågeställningar. Man vill se betydelsen av det konstnärliga utvecklingsarbetet som en experimentell kraft i relation till den basverksamhet som bedrivs, men också att implementera konstnärliga processer i samhällsutvecklingen. Innevarande år främjas ansökningar som inbegriper ett samarbete med, eller teman som kan knytas till medicin, hälsa, medicinsk etik osv. Ur denna ambition har vuxit ett forskningsprojekt omkring ”wellness” i samband med åldrandet som inbegriper forskare från psykologi, medicin och samhällsvetenskap vid sidan av HDK. En annan ambition från den konstnärliga fakulteten är att utveckla forskning och senare en utbildning tillsammans med Handelshögskolan, Inst. för Journalistik och Masskommunikation samt CFK, Centrum för konsumtionsforskning, omkring film och TV ur ett konstnärligt och mediekritiskt perspektiv. Projektet Passionen för det reala arbetar men verklighetsbilders förändring inom design (köksdesign), fri konst (de isolerade utbildningsinstitutionernas dilemman), opera (opera och dokusåpa) och ny och gammal dokumentärfilm. Projektet har en klar bäring på nya produkter och produktioner med en tillväxtpotential. Konst som redskap för stadsplanering, projektet Ingrepp, fokuserar på möjligheterna att med konstnärliga medel hitta gestaltningsformer för stadsplanering i form av så kallade framtidsdokumentärer. I ett FoU-perspektiv betraktar Konstnärliga fakulteten sin verksamhet som en resurs för regional tillväxt. Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland 50 (59) ARBETSMATERIAL 2006-12-05 Profilområdet för kultur och turism som tillväxtfaktor har flera styrkepunkter inom universitetet. Handelshögskolan, humanistiska fakulteten och de konstnärliga ämnena har alla enheter som skulle kunna ingå i en gemensam satsning. Vid Humanistiska fakulteten och institutionen för kultur, estetik och medier samlar forskning och undervisning utifrån ett flertal perspektiv på estetiska, historiska och kommunikativa aspekter på det moderna samhället och på mänsklig interaktion. Härunder sorterar Centrum för kulturstudier, FSSK (Forum för studier av samtidskultur), Filmvetenskap samt Musikvetenskap. Kulturstudier och kulturteori utgör idag ett av de mest expansiva forskningsfälten. Kulturstudier är ett forskningsfält med fokus på relationen mellan samhälle, kultur och identitet och opererar i gränslanden mellan vetenskapliga traditioner och etablerade akademiska discipliner. Kulturstudier utgör ett svar på de behov av teoretisk och metodologisk nyorientering som växt fram som en följd av samtidens samhälleliga och kulturella förändringsprocesser. Forskningsprojekten berör fyra teman: Omvandlingar av det urbana, Globalisering och sociala rörelser, Psykoanalys och kulturteori samt Kultur och pedagogik. CEFOS Centrum för forskning om offentlig sektor vid universitetet, utgör en del av statsmakternas långsiktiga satsning på mångvetenskaplig grundforskning om den offentliga sektorn. CEFOS ska initiera, främja och stödja forskning om den offentliga sektorns ledning, styrning, organisation, finansiering och utvärdering särskilt på lokal och regional nivå. Förnyelse av den offentliga sektorn står i fokus för forskningen. SOM-institutet är centrum för den undersöknings- och seminarieverksamhet som drivs gemensamt av Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG), Statsvetenskapliga institutionen samt Förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet. Varje år sedan 1986 genomför SOM-institutet en riksrepresentativ frågeundersökning på temat Samhälle, Opinion och Massmedia, därav namnet SOM. I publikationen Nya gränser – Västsverige redovisas huvudresultat från den sjunde SOM-undersökningen i hela Västra Götaland, som genomfördes hösten 2004. Nya gränser anspelar inte bara på det nya länet Västra Götaland samt etablerandet av Västra Götalandsregionen och flernivådemokratins framväxt utan också på förskjutningen av gränserna mellan de offentliga och de privata sfärerna i samhället. Regional utveckling stöds metodiskt och vetenskapligt av föreningen REVÄST som arrangerar vetenskapliga seminariet kring FoU inom området, samt det nya Centrum för Regional Analys vid Handelshögskolan. Chalmers institution för Arkitektur utvecklar den kunskap som ger samhällsbyggandet form. Institutionens verksamhet utvecklas för att i linje med visionen om bärkraftsgrund stödja utvecklingen av arkitektur och samhällsbyggnad med hög konstnärlig och vetenskaplig kvalitet, teknisk förfining och i linje med hållbar utveckling. Institutionen driver fyra forskningsområden; däribland integrerade byggda miljöer som boende –arbete –omvårdnad samt hållbar utveckling i regionalt och globalt perspektiv gällande stadsbyggnad, stad och trafik, regional utveckling och planering, design for global survival. Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland 51 (59) ARBETSMATERIAL 2006-12-05 Vid Högskolan i Borås och dess Centrum för kulturpolitisk forskning studeras och analyseras offentliga myndigheters och andra aktörers relationer till kulturlivet. Förutom dessa externa relationer är fokus även riktat mot de processer som äger rum mellan producenter, förmedlare och mottagare inom ramen för det kulturella systemet. Kulturpolitikens sociala, kulturella och ekonomiska villkor betonas. Av stort intresse är samspelet mellan kulturpolitiken och andra samhällssektorer och kunskapsområden. Inom Biblioteks- och informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan, bedrivs forskning om biblioteket som institution, dess samhällsroll, betydelse för enskilda samt dess utveckling och förändring är en naturlig profil för institutionen. Målet för forskningen inom området är att producera vetenskapligt baserad kunskap om hur bibliotek och liknande institutioner fungerar i samhället, såväl lokalt som regionalt och nationellt. Ett profilområde är Informationssystem och bibliotekstjänster med fokus på Information Sharing and Co-design. Forskningsprofilen fokuserar på forskning om hur individer och organisationer kan samverka och utbyta information effektivt för gemensam problemlösning och utveckling av nya produkter och tjänster med stöd av informations- och kommunikationsteknologi (IKT). Forskningsverksamheten vid Högskolan Väst bedrivs för att stärka kvaliteten i utbildningen, för att ge kraft till den akademiska miljön samt för att bidra till samhällets kunskapsutveckling. Projektet Kultur och industri - filmproduktion för regional utveckling belyser Film i Västs och filmbranschens betydelse för tillväxten i regionen. Man har också velat analysera hur etableringen av filmproduktion som en ny kulturpolitiks aktivitet och näringsgren i regionen förändrat lokala och regionala politiska och ekonomiska strukturer. Högskolan har också nyligen startat ett centrum för mångfald, jämställdhet och integration Arbetslivsinstitutet är ett nationellt kunskapscentrum för arbetslivsfrågor, med uppgift att bedriva forskning, utveckling och kunskapsförmedling. Det senare sker framför allt genom utbildningar, workshops och seminarier. Målet för verksamheten är att genom ökad kunskap bidra till ett bra arbetsliv med goda arbetsvillkor och effektiva organisationer. Forskning sker inom sex kunskapsområden: Arbetshälsa Arbetsmarknad Arbetets organisering Ergonomi och belastning Fysikaliska och kemiska hälsorisker Integrations- och utvecklingsprocesser. Arbetslivsinstitutet finns på flera orter i Sverige, varav en enhet finns i Göteborg. Enheten i Göteborg arbetar inom området Människa-Teknik-Organisation. Arbetslivsinstitutet Göteborg arbetar särskilt med samspelet mellan människa, teknik och organisation vid utformning av produktionssystem och produktionsvillkor och de effekter detta får för utveckling av organisationen samt medarbetarnas hälsa, säkerhet, välbefinnande och utveckling. Arbetet inriktas bl a mot följande områden: Ergonomi, Riskhantering och säkerhet i arbetet samt Arbetsorganisation. Forskningen har till stor del varit inriktad mot industrin, och den industrirelaterade tjänstesektorn. Branscher som studeras är exempelvis fordonstillverkning, livsmedel, bygg och lantbruk. Huvuddelen av empirin i forskningen hämtas från västra Sverige genom nära samarbete med företag, offentliga arbetsgivare och andra organisationer. Det mesta av forskningen sker i samarbete med universitet och högskolor i framförallt Västsverige. Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland 52 (59) ARBETSMATERIAL 2006-12-05 Regeringen har beslutat att lägga ned Arbetslivsinstitutet och att den viktiga forskningen skall överföras till universitet och högskolor. I Västra Götaland finns ett SMRP-initiativ som i samverkan med bl a Region Skåne och SydSam identifierar relevanta aktörer och forskningskompetens och forskningsbehov. Bland de områden som framkommit utöver en åldrande befolkning återfinns även den unga generationen integration i arbetslivet och bostadssektorns utveckling i storstadsområden. Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland 53 (59) ARBETSMATERIAL 2006-12-05 3.9 Säkerhet 3.9.1 Inriktning sjunde ramprogrammet Den säkerhetsrelaterade forskningen är en del i utvecklingen av den gemensamma utrikesoch säkerhetspolitiken inom EU. Forskningen bidrar även till utvecklingen av teknik och stöd för annan EU-politik på områden som t ex transport, räddningstjänst, energi och miljö. Syftet med säkerhetsforskningen inom ramen för ramprogrammet är att utveckla den teknik och kunskap som behövs för att skydda medborgarna mot hot som t ex terrorism och brottslighet, och samtidigt respektera de grundläggande mänskliga rättigheterna. Syftet är även att säkerställa att den teknik som finns används optimalt och samordnat på ett sätt som gynnar säkerheten i Europa samt att stimulera samarbetet mellan tillhandahållare och användare av säkerhetslösningar. Följande insatsområden är prioriterade: Skydd mot terrorism och brottslighet Säkerhet i infrastrukturer och tjänster (infrastruktur för t ex transport, energi och IKT. Tjänster inbegriper finansiella och administrativa tjänster) Gränssäkerhet Återställa säkerhet i samband med kris Dessutom ska tre områden tjäna som stöd för insatsområdena ovan: Kompatibilitet mellan integrering av säkerhetssystem Säkerhet och samhälle (forskning med fokus på bl a medborgarnas uppfattning och säkerhet, etik, skydd av den personliga integriteten och framsyn på samhällsområdet) Samordning och strukturering av säkerhetsforskningen 3.9.2 Nationella forskningsfinansiärer och forskningsprogram I september 2006 fattade den svenska regeringen ett antal beslut baserat på förslagen i krisberedskapsproposition 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle. Ett beslut var att genomföra ett nationellt program för säkerhetsforskning. Krisberedskapsmyndigheten (KBM), ska genomföra programmet tillsammans med VINNOVA. Programmet omfattar kartläggning av användarbehov och pågående säkerhetsforskning, beställning av relevant forskning, utvecklingsverksamhet och analyser samt uppföljning och utvärdering av pågående forskningssatsningar. Programmet ska pågå i fyra år med start den 1 januari 2007. Genomförandet av programmet för säkerhetsforskning ska verka för ett framgångsrikt svenskt deltagande i RP7 liksom i de forskningsprogram som bedrivs i USA. Målsättningen för det kommande programmet är att: ”Fram till år 2010 genom svensk forskning och industri väsentligen bidra till ökad säkerhet i Sverige och i omvärlden”. De behov som skall täckas beskrivs i följande sex samverkansområden; Skydd, undsättning och vård, Teknisk infrastruktur, Ekonomisk säkerhet, Transporter, Områdesvis samordning, Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland 54 (59) ARBETSMATERIAL 2006-12-05 samverkan och information, samt Spridning av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen. Inför starten av det nationella programmet för säkerhetsforskning, öppnade VINNOVA, KBM och Försvarets Materielverk (FMV) i maj 2006 utlysningen Initiering av säkerhetsforskning. Syftet med utlysningen är att få förslag till förstudier för framtida forskningsprojekt inom ramen för det kommande programmet och 5 miljoner kr har avsatts till förstudier. Det nationella programmet för säkerhetsforskning omfattar i sin helhet 50 miljoner kr och finansieras under 2007 till och med 2009 av VINNOVA, KBM och FMV. 3.9.3 Västsvenska FoU-kompetenser I Sverige finns ett antal noder med företags- och forskningsaktörer inom säkerhetsområdet, där Stockholmsområdet, Norrköping/Linköping samt Göteborgsregionen är de mest tydliga. Göteborgsregionen har viktiga aktörer inom bl a sensorteknologi, med företag såsom Saab Microwave Systems, tidigare Ericsson Microwave Systems, som den största aktören. De producerar huvudsakligen för den militära marknaden men arbetar alltmer mot civila applikationer för sina teknologier. Även mindre aktörer och nystartade företag växer i regionen inom området sensorteknologi, till exempel Q-sense AB och Samba sensor, avknoppningar från Chalmers, samt Imego-avknoppningen Vasasensor. Chalmers har begränsad forskning, som benämns säkerhet i betydelsen security. Däremot finns inom informationsteknologi och kommunikation flera områden som är nödvändiga som grund för t ex säkerhetskontroll av olika slag. Personkontroll och materialkontroll vid gränskontroll är ett sådant område där Chalmers står för viktig kärnkompetens inom mikrovågsteknik. Chalmers koordinerar ett Securityprojekt som avser detektering av otillåtna föremål vid gränskontroller. Inom ramen för Lindholmen Science Park har Chalmers ett forskningssamarbete med Krisberedskapsmyndigheten, där Chalmers bidrar inom IKTområdet på såväl systemnivå som inom hård- och mjukvaruområdet. Imego har ett antal sensorplattformar som har tillämpningsområden inom ramprogrammets insatsområden, t ex Tröghetsnavigeringssystem som kan anpassas för användning för att spåra personrörelser t.ex. i samband med terroristbekämpning eller andra säkerhetsapplikationer. Samarbete har inletts med räddningstjänsten för utveckling av system för att kunna spåra rökdykare inne i byggnader. En sensorplattform baserad på MIP-teknik (Molecular Imprinted Polymers), där molekyler av t.ex. sprängämnen eller narkotika kan detekteras De trådlösa kommunikationsplattformar som används tillsammans med sensorplattformarna möjliggör utökade användningsområden bl.a. inom säkerhetsområdet t.ex. övervakning och spårning. Plattformarna utgör dessutom en förutsättning för smidig integration av olika övergripande system. SP arbetar med olika kompetenser inom området säkerhet. Exempelvis tar SP genom sin forskning fram underlag för dimensionering av brandtekniskt skydd av industrier, transportmedel, energiinstallationer, samt infrastrukturprojekt som stora tunnlar och undermarksanläggningar. Riskanalyser, brandtekniska beräkningar och miljöanalyser vid användning av flamskyddsmedel är andra områden där SP tar fram beslutsunderlag för säkerhet, hälsa och ekonomi. Nya forskningsområden är brandsäkerhet hos innovativa material (multifunktionella textiler, nanokompositer) och lätta material för transportmedel. Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland 55 (59) ARBETSMATERIAL 2006-12-05 SP arbetar även med utvecklingen av internationellt standardiserade metoder för brandteknisk utvärdering av material och konstruktioner, lös inredning samt medel och utrustning för brandsläckning. SP:s brandlaboratorium, med bl. a. kvalificerad rökgasrening, är en europeisk storskalig resurs, ”large scale facility”. Tekniker och metoder utvecklas för provning och bedömning av material, kompositer och konstruktioner. Vidare utvecklas metoder för att bedöma släckmedel och släcksystems effektivitet i olika miljöer. SP har en stark ställning i Europa och deltar fortlöpande i ett stort antal EU-finansierade projekt, vara 2 s k integrated projects (IP). Security-satsning på Lindholmen Science Park i Göteborg Under hösten 2005 drev Lindholmen Science Park en förstudie på uppdrag av KBM, med syfte att utveckla en projektplan för att skapa en nationell arena för forskning och utveckling inom samhällssäkerhetsområdet. Förstudien mottogs positivt av myndigheten, som med förstudien som underlag beslutade om att starta satsningen redan under innevarande år (2006), genom en ekonomisk satsning på sammantaget 12,5 mkr. Satsningen innebär samtidigt att KBM själva aktivt engagerar sig i arbetet genom egen tid mm. Projektet är strukturerat med Lindholmen Science Park som projektledare och sammanhållande mot KBM. I projektet medverkar sedan AB Volvo, Ericsson och Chalmers i dagsläget. Från och med 2007 kommer flera nya parter att inkluderas, aktuella är; SAAB AB, FOI, Försvarsmakten, FMV, Post- och telestyrelsen PTS och en rad andra myndigheter. Projektet är under 2006 strukturerat huvudsakligen i två delar. En del som benämns utvecklings- och demonstrationsmiljö, där syftet är att skapa en miljö (framförallt teknisk) för att möjliggöra prov och försök, demonstrationer och så småningom övningar. Rent praktiskt kommer en delmängd av ytan i huset Navet inom Lindholmen Science Park utgöra den miljö där detta fysiskt placeras. Därtill görs en mängd kopplingar till andra platser och organisationer i landet där specifika tjänster som behövs produceras. Exempelvis kan kopplingar behöva göras till SMHI i Norrköping för vädertjänster. Den andra delen benämns tematiserade delprojekt. Utgående från det faktum att Securityområdet är mycket omfattande och diversifierat måste man välja ”typfall” / segment / nischer / dimensionerande händelser som bidrar till utvecklingen av tjänster och systemarkitekturen genom att vara kravställande. Under 2006 bedrivs två tematiserade delprojekt. Tema 1: Samhällskritiska transporter, och Tema 2: Skydd av stora evenemang och publika transporter. En viktig del av arbetet inom respektive tema är upprättandet av expertgrupper med ”domänkunskap”. Därtill kommer respektive tema att driva fram demonstratorer, som i sig utnyttjar utvecklingsmiljön, och där demonstrationerna kan fungera som katalytiska tillställningar som i förlängningen påverkar samhällets förmåga att hantera kritiska situationer. Tillsammans med polis och räddningstjänst har Viktoriainstitutet byggt upp en kompetens om hur IT kan användas för att öka samhällssäkerheten. Samordning med verksamheten inom Security-satsningen vid Lindholmen Science Park sker nu. Flera av Göteborgs universitets institutioner utgör en resurs för FoU inom säkerhet, som kan kopplas till områdets tekniska aspekter. Det omfattar exempelvis Global studies med forskning kring konflikthantering och internationell säkerhet. Terrorism och brottslighet behandlas även inom statsvetenskap, sociologi och psykologi. Krisberedskap är ett profilområde för CEFOS. Inom Sahlgrenska akademin finns enheter som arbetar med krishantering, skadeprevention, omhändertagande och beredskap, samt smittspridning. Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland 56 (59) ARBETSMATERIAL 2006-12-05 3.10 Rymdteknik 3.10.1 Inriktning sjunde ramprogrammet EU engagerar sig allt mer i rymdområdet eftersom rymdteknologi är ett användbart verktyg för genomförande av EU:s sektorpolitik (säkerhet, transport, miljö, jordbruk, m.m.). Rymdteknikforskningen inom RP7 syftar till att stödja ett europeiskt rymdprogram med inriktning på tillämpningar som t ex GMES Global Monitoring for Environment and Security. Insatserna ska vara till nytta för medborgarna och för den europeiska rymdindustrins konkurrenskraft. Rymdteknikforskningen ska bidra till utvecklingen av en europeisk rymdpolitik som kompletterar de insatser som görs av medlemsstaterna och av andra nyckelaktörer, såsom Europeiska rymdorganisationen, ESA. Tre insatsområden prioriteras: Rymdbaserade tillämpningar i det europeiska samhällets tjänst Utforskning av rymden Forskning och teknisk utveckling för att stärka rymdrelaterat företagande Rymdbaserade tillämpningar i det europeiska samhällets tjänst innebär: GMES (Global Monitoring for Environment and Security) – T ex utvecklingen av satellitbaserade övervakningssystem och satellitbaserad teknik för förvaltning av miljön och säkerheten. Innovativa tjänster för satellitkommunikation som är skarvlöst integrerade i de globala näten för elektronisk kommunikation för medborgare och företag i tillämpande sektorer, t ex räddningstjänst, e-förvaltning, telemedicin, distansundervisning och övriga användare. Utveckling av teknik för att minska sårbarheten hos rymdbaserade tjänster och för att bidra till övervakningen av rymden. Teknikplattformar & gemensamma teknologiska initiativ European Space Technology Platform (ESTP) är teknikplattformen för rymdteknik i Europa. ESTP har utvecklat en vision för utvecklingen av den europeiska rymdtekniken och rekommenderade prioriteringar för RP7, en s k Strategic Research Agenda (SRA), vilken överlämnades till kommissionen i juli i år. 3.10.2 Nationella forskningsfinansiärer och forskningsprogram Rymdstyrelsen är den myndighet som har ansvar för all statligt finansierad nationell och internationell rymdverksamhet i Sverige vad gäller forskning och utveckling. Rymdstyrelsen är även kontaktorgan för internationellt rymdsamarbete. Som ett led i arbetet med att genomföra strategiprogrammet för Flyg och rymdindustrin, beslutade regeringen i juni 2006 att inrätta ett Nationellt Rymdtekniskt Forskningsprogram (NRFP). Regeringen har gett Rymdstyrelsen i uppdrag att konkretisera och genomföra programmet. Regeringen avsätter 22 miljoner kronor till programmet och industrin tillskjuter minst lika mycket. Programmet syftar till att stärka forskningssamverkan mellan näringsliv, universitet och forskningsinstitut. NRFP ska även öka möjligheterna för högteknologiska, små och medelstora företag att aktivt delta i utvecklingsarbete inom den svenska rymdsektorn. Programmet skapar även möjligheter för att stärka det svenska deltagandet inom det Europeiska rymdsamarbetet, ESA. I dagsläget deltar svenska aktörer i ESA. T ex har Saab Space fått flera order från European Space Agency (ESA). Ett aktuellt uppdrag är att utveckla högintegrerad mikroelektronik för satelliter. Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland 57 (59) ARBETSMATERIAL 2006-12-05 3.10.3 Västsvenska FoU-kompetenser Svensk rymdindustri har utvecklat verksamhet som är framgångsrik och konkurrenskraftig på den internationella arenan. Den svenska rymdverksamheten har varit och är organiserad kring internationellt samarbete med ett tydligt europeiskt perspektiv. Sverige har sedan länge tre, med svenska mått mätt, stora etablerade rymdföretag, Rymdbolaget, Saab Space (tidigare Saab Ericsson Space) och Volvo Aero Corporation, varav de två senare har huvudkontor i Västra Götaland. Saab Space med huvudkontor i Mölndal har en framskjuten position som leverantör av datorer till alla sorters satelliter på den europeiska marknaden. De är också leverantör av datorer till den europeiska raketfamiljen Ariane. Två andra områden där de är framgångsrika är mikrovågstranspondrar till kommunikationssatelliter och antenner. Volvo Aero Corporation med huvudkontor i Trollhättan är ett av Europas ledande företag inom området turbiner och utloppsmunstycken för raketmotorer, som de utvecklar till de europeiska raketfamiljerna Ariane och Vega. De är speciellt duktiga på tillverkningsprocesser där ”sandwichtechnologin” är världsunik för raketmotorernas munstycken. Betydande samverkan sker mellan företag såväl nationellt som internationellt. T e x har Volvo Aero och Rymdbolaget bildat ett gemensamt bolag - ECAPS (Ecological Advanced Propulsion Systems) - för att utveckla miljövänligt raketbränsle med tillhörande system för framdrivning. Förutom de stora rymdföretagen finns även ett antal mindre svenska företag som är verksamma inom rymdbranschen. Gemensamt för dessa företag är att de kan betecknas som specialistföretag med bra idéer och stor potential. I Västra Götaland finns till exempel Omnisys Instruments AB och Carmenta AB. Rymdindustrin arbetar i nära samverkan med universitet, högskolor, forskningsinstitut. Starka forskningsnoder i Västra Götaland är CHACH och MC2 vid Chalmers. Imego samarbetar med Saab Space för att utveckla små precisa navigeringssystem för användning i rymden. Systemen bygger på den plattform för tröghetsnavigering som tagits fram vid Imego. En projektansökan till ESA avseende anpassning av plattformen för rymdändamål är under utarbetande. IVF arbetar med material och processer för ökad tillförlitlighet i elektronik inom rymdforskning på uppdrag av ESA. Chalmers har den nationella anläggningen Onsala rymdobservatorium knutet till sig. Onsala är ett av de absolut främsta observatorierna i världen. Utforskning av rymden är ett centralt område för dem och de internationella kontakterna är många och nödvändiga. För att till exempel kunna bygga sändare och mottagare behöver rymdforskningen också repliera på forskning inom andra discipliner. Även SP deltar i rymdforskningen. Inom området Tidsjämförelser, som med hjälp av satellitteknik möjliggör precisionsnavigering på cm-nivå, finns ett nära samarbete med Chalmers Tekniska Högskola, Onsala Rymdobservatorium och Lantmäteriverket. Det har gett möjlighet att på SP bygga upp en fast referensstation som kontinuerligt följer GPS och GLONASS satelliterna. Positionen för SP:s referensstation är känd med mycket hög noggrannhet. Eftersom navigation och tidhållning är direkt relaterade till varandra innebär FoU-samarbetet inom positionering automatiskt också en utveckling inom tidsjämförelser. Riksmätplatsen deltar aktivt i utvecklingen av precisionsnavigering i realtid på cm-nivå med hjälp av bärvågsmätningar i samarbete med Chalmers Tekniska Högskola, Lantmäteriet och Teracom samt ett flertal kommuner. Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland 58 (59) ARBETSMATERIAL 2006-12-05 Inom området Geofysik och globala miljöförändringar finns projektet Bifrost där GPS används för att mäta rörelser i jordskorpan på millimeternivå med syfte att studera landhöjningen efter senaste istiden och förändringar i global havsnivå. Fjärranalys med GPS kan också bidra till att övervaka mängden vattenånga i troposfären. Eftersom mängden vattenånga i jordens atmosfär är den bästa indikatorn på globala temperaturförändringar så är detta en viktig parameter i framtida miljöforskning. Inom dessa projekt krävs en noggrannhet som är på gränsen av vad GPS kan prestera. Onsala Rymdobservatorium och SP bidrar med sina kompetenser till projekt med inriktning mot klimatforskning och förbättring av väderprognoser i samarbete med bland annat SMHI. EU-kommissionen tog 1999 ett beslut om att utreda ett europeiskt system för satellitnavigation, Galileo. I förstudiearbetet har SP tillsammans med Onsala Rymdobservatorium och Lantmäteriet, deltagit i det stora EU-finansierade projektet GALA (Galileo Overall Architecture). Delprojektet, som SP deltagit i, hade till syfte att undersöka hur man kan säkra upp satellitburna system med markbaserade system som t ex SWEPOS. Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland 59 (59)