FoU Rapport - Västra Götalandsregionen

ARBETSMATERIAL 2006-12-05
FoU för tillväxt i Västra Götaland
En kartläggning
ARBETSMATERIAL 2006-12-05
Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland
1 (59)
ARBETSMATERIAL 2006-12-05
INNEHÅLL
1. Inledning
sid.
3
2 Nationella och europeiska program för forskning & utveckling
2.1 Forskning & utveckling
2.2 Nationella forskningsfinansiärer och program
2.3 EU:s sjunde ramprogram för forskning, teknisk utveckling och demonstration
6
7
8
3. Forskning & utveckling i Västra Götaland
3.1 Hälsa
3.2 Livsmedel, jordbruk och bioteknik
3.3 Informations- och kommunikationsteknik
3.4 Nanovetenskap, nanoteknik, material och ny produktionsteknik
3.5 Energi
3.6 Miljö och klimat
3.7 Transport, fordon och flyg
3.8 Samhällsvetenskap och humaniora
3.9 Säkerhet
3.10 Rymd
11
18
22
26
31
35
40
49
54
57
Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland
2 (59)
ARBETSMATERIAL 2006-12-05
1. Inledning
Nu startar en sjuårig programperiod för EU:s stöd till goda forsknings- och innovationsmiljöer
i Europa; det sjunde ramprogrammet för forskning, teknisk utveckling och demonstration
2007-2013 (RP7). Till grund för utformning av ramprogrammet ligger EU:s Lissabonstrategi,
vars mål är att Europa skall bli den mest dynamiska, konkurrenskraftiga och
kunskapsbaserade ekonomin i världen. Kunskap är kärnan i strategin och den s k
kunskapstriangeln: forskning, utbildning och innovation, är nyckelfaktorerna för att nå målet.
I linje med EU:s strategi har Västra Götalandsregionen en ambition att Västra Götaland, skall
öka sin andel av de nationella och europeiska forsknings- och utvecklingsresurserna och
utnyttja dem mer effektivt för att främja den regionala tillväxten. Det är betydelsefullt att
samarbeten inom forskning och utveckling (FoU) i Västra Götaland i ännu högre grad deltar i
europeiska partnerskap.
En förutsättning för att kunna kraftsamla på detta område är att känna till regionens
forsknings- och utvecklingskompetenser och koppla dessa styrkeområden till europeiska och
nationella prioriteringar inom FoU. Västra Götalandsregionen har därför initierat en
kartläggning av forsknings- och utvecklingskompetens i regionen inom de områden som
prioriteras av EU:s ramprogram.
Arbetsmaterialet som här redovisas är följaktligen en första bild av västsvensk FoU definierat
efter ramprogrammets tio temaområden;
1) Hälsa, 2) Livsmedel, jordbruk, fiske och bioteknik, 3) Informations- och
kommunikationsteknik, 4) Nanovetenskap, nanoteknik, material och ny produktionsteknik, 5)
Energi, 6) Miljö och klimat, 7) Transport, fordon och flyg, 8) Samhällsvetenskap och
humaniora, 9) Säkerhet samt 10) Rymd.
Kartläggningens tyngdpunkt ligger på tillämpad forskning vid universitet, högskolor och
forskningsinstitut i Västra Götaland. Näringslivets FoU, som är omfattande, berörs endast i
vissa fall inom särskilda strategiska satsningar och samarbeten. Materialet omfattar inte heller
en heltäckande beskrivning av specifika funktioner och aktörer som stödjer innovations- och
affärsutveckling kring FoU.
Kartläggningen inleds med en generell beskrivning av forsknings- och utvecklingssatsning på
nationell och europeisk nivå. För vart och ett av de tio temaområdena specificeras ramprogrammet, de nationella finansiärerna och programmen samt de regionala profilerna och
satsningarna.
Materialet har utarbetats i dialog med lärosäten och forskningsinstitut i Västra Götaland.
Följande aktörer har lämnat underlag till kartläggningen:
Chalmers Tekniska Högskola
Göteborgs Universitet
SLU i Skara
Högskolan i Borås
Högskolan i Skövde
Högskolan Väst
IT-universitetet
SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut
IVF Industriforskning och utveckling AB
Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland
IFP Research
SIK Institutet för livsmedel och bioteknik
IVL Svenska Miljöinstitutet AB (avdelningen i
Göteborg)
Imego Institutet för mikroelektronik i
Göteborg
Viktoriainstitutet
VTI Statens väg- & transportforskningsinstitut
Arbetslivsinstitutet Väst
3 (59)
ARBETSMATERIAL 2006-12-05
I Västra Götaland finns det mycket starka forsknings- och utvecklingsmiljöer inom akademi,
forskningsinstitut och näringsliv, vilket kartläggningen understryker.
Inom den breda basen av FoU i regionen deltar aktörerna i många konstellationer, samarbeten
och utvecklingsinitiativ som ofta sker tvärs över sektorer. Bransch- och forskningsområdens
gränser luckras upp alltmer och forskningsprogrammen är idag i många fall tvärsektoriella.
Utvecklingspotentialen som ligger i gränssnitten mellan olika sektorer kan utnyttjas ännu mer.
Genom ett utökat samarbete mellan forsknings- och utvecklingsmiljöer, kan dessa bli ännu
effektivare och dra till sig en större del av de nationella och internationella resurserna för
FoU. I den fortsatta processen för att förstärka FoU i regionen, kommer näringslivet att
involveras i olika aktiviteter för att öka samverkan med särskilt sikte på sjunde
ramprogrammet.
Regionens kluster kommer att ha nytta av att fördjupa kartläggningen av pågående forskning i
Västra Götaland. Företagen, forskningen samt kommunerna och andra representanter för
samhället som utgör den s.k. Triple Helix kommer att få ett verktyg för att stärka samarbetet
inom resp. kluster. En ökad samverkan mellan klustren är motiverad just med tanke på att
utvecklingspotentialen i gränserna mellan FoU-områden och att forskningsprogrammen ofta
är tvärsektoriella. Västra Götalandsregionen har för avsikt att tillsammans med de fyra
delregionerna vara aktiva i ett utvecklingsarbete för ökad klustersamverkan.
De plattformar för företagsnära forskning, utveckling och demonstration som regionen
medverkat till att bygga upp kommer att få en central roll i det fortsatta utvecklingsarbetet.
Lindholmen Science Park och Innovatum är redan väl etablerade medan Espira i Borås är
under uppbyggnad. I Skövde finns det långt gående planer på en utökad satsning i samarbete
mellan näringslivet och högskolan. Det finns här viktiga byggstenar i form av Gothia Science
Park, IUC Trä i Tibro, Industriellt Distrikt Skaraborg m.fl. som kan ingå i den nya
sammanhållna satsningen. Det stärker i hög grad utvecklingsarbetet om varje delregion har en
nod som kan vara företagens kontaktyta inom en rad olika program och initiativ. För att kunna
utnyttja de nationella och internationella forskningsprogrammen behövs särskilda resurser och
kompetenser inom noderna.
Västra Götalandsregionen har utvecklat programmet Industriell Dynamik för att förmedla
utvecklingsinsatser till små och medelstora företag inom den industriella sektorn. Regionen
finansierar en uppsökande verksamhet för att företagen skall få hjälp med att snabbt belysa
sina utvecklingsbehov och att få information om de kompetenser som högskolorna och
forskningsinstituten kan erbjuda. Ambitionen är att bygga upp en långsiktig relation med
service till företagen som är väl känd och som tillgodoser behoven på ett kostnadseffektivt
sätt. Industriell Dynamik är också en lämplig väg att informera företagen om EU:s
ramprogram både individuellt och i grupper som samlas kring specifika teman.
Gruppseminarier kring olika teman skulle kunna anordnas tillsammans med nätverket News
och även Euro Info Centre.
För att kunna konkurrera framgångsrikt om anslagen i EU:s ramprogram behövs det
professionellt framtagna ansökningar från konstellationer av företag och FoU-aktörer som har
en bärande forsknings- och utvecklingsidé. Västra Götalandsregionen kommer att anlita den
internationella organisationen Pera för att ta fram ett antal ansökningar. Även Chalmers
Industriteknik och andra svenska institutioner med erfarenhet från ramprogrammen kommer
Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland
4 (59)
ARBETSMATERIAL 2006-12-05
att engageras. Regionen kommer också att ha möjlighet att i viss utsträckning medfinansiera
konkreta projekt.
Västra Götalandsregionens kartläggningsinitiativ innebär början av en process som successivt
skall involvera allt fler i ett framgångsrikt samarbete. Regionen kommer därför att fördjupa
och utvidga den under hösten inledda dialogen med målet att åstadkomma en mer systematisk
dialog och samverkan mellan FoU-aktörerna och näringslivet i regionen.
Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland
5 (59)
ARBETSMATERIAL 2006-12-05
2. Nationella och europeiska program för forskning & utveckling
2.1 Forskning & utveckling
Forskning och utveckling (FoU) blir en allt viktigare drivkraft för den regionala tillväxten. I
Sverige svarar staten för större delen av den offentliga forskningsfinansieringen dels genom
direkta anslag till universitet och högskolor, dels genom de nationella forskningsfinansierande
myndigheterna (ca 1% av BNP). Sverige tillhör, jämte USA och Japan, de länder som
använder högst andel av BNP till FoU, närmare 4 %. Huvuddelen eller ca 3% satsas alltså av
näringslivet. Den offentliga sektorn har också andra viktiga roller förutom finansiärens, t ex
som lagstiftare och beställare, och spelar stor roll för olika regelverk, standarder och
kvalitetskrav.
Forskningen ses inte längre som en linjär process från grundforskning via tillämpad forskning
och teknisk utveckling till kommersialiserbara produkter och tjänster. Istället ingår praktiskt
taget all forskning numera i ett komplext samspel mellan akademi, forskningsinstitut,
näringsliv och offentlig sektor. Detta är också kärnan i idén om nationella och regionala
innovationssystem och här kan kommuner, landsting och regioner agera i flera av de ovan
nämnda rollerna.
Mobiliseringen av den europeiska ekonomin, som i ökande grad sker i regionerna, och av
forskningen, får därmed en naturlig och viktig anknytning till de framväxande regionala
innovationssystemen. Uppbyggnaden och främjandet av sådana system utifrån industriellt/
tekniska respektive samhällsmotiverade (sociala) plattformar och kluster ställer nya krav på
formella och informella samarbeten mellan de regionala aktörerna. Ny forskning definieras
och utförs samtidigt som redan presenterade och tillgängliga forskningsrön, tekniska lösningar
och systemkunskaper tas tillvara och utvecklas.
Som ett underlag för sitt agerande i den nationella och den europeiska forskningspolitiken har
Sveriges Kommuner och Landsting (inom avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad och
Beredningen för tillväxt och regional utveckling) arbetat fram två dokument. Det första
behandlar en forskningsstrategi för kommuner, landsting och regioner med tyngdpunkten på
de egna verksamheternas intressen och behov av en förstärkt nationell forskning, medan det
andra är ett positionspapper som främst lyfter fram regionernas viktiga roll vid utformningen
och tillämpningen av den europeiska forskningspolitiken. Resultatet från detta arbete har
kommunicerats till regeringen, EU-kommissionen och EU-parlamentet och utgjorde ett viktigt
underlag i regionkommitténs yttrande över kommissionens förslag till RP7.
Uttrycken forskning respektive utveckling är inga entydiga begrepp. En internationellt
överenskommen definition lyder: ”Forskning och utvecklingsarbete (FoU) är en kreativ och
systematisk verksamhet som syftar till att vidga vetandet - däribland kunskapen om
människan, kulturen och samhället - och hur denna kunskap skall kunna utnyttjas i nya
tillämpningar”. Grundforskning som sker utan bestämt syfte eller viss förväntad nytta
benämns allt oftare som nyfikenhetsforskning. Beroende på i vilken fas forskningen sker står
olika finansieringsmodeller till förfogande. Tendensen beträffande grundforskningen har de
senaste åren varit att en ökande andel (för närvarande ca 50%) av anslagen fått sökas i
konkurrens men det kan förväntas att de offentliga anslagen i form av s k fakultetsmedel till
universiteten och högskolorna kommer att öka sin andel framöver.
Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland
6 (59)
ARBETSMATERIAL 2006-12-05
I fokus för denna kartläggning ligger den tillväxtdrivande tillämpade forskningen,
experimentell utveckling, spridning och tillämpning av forskningsresultat. Den strategiska
grundforskningens betydelse skall dock inte underskattas.
2.2 Nationella forskningsfinansiärer och program
Det finns ett antal betydande nationella aktörer inom forskningsfinansiering, d v s de statliga
myndigheter samt offentliga och privata stiftelser som finansierar forskning inom flera
forskningsområden i Sverige. I kartläggningens olika temaområde görs referenser till dessa
aktörer och här följer en sammanfattande beskrivning av aktörernas inriktning.
Vetenskapsrådet (VR) är den största statliga finansiären av grundforskning i Sverige med en
budget för 2006 om ca 2,5 miljarder kronor. Inom VR finns tre ämnesråd; ett för humaniora
och samhällsvetenskap, ett för medicin och ett för naturvetenskap och teknikvetenskap, samt
två kommittéer; en för utbildningsvetenskap och en för forskningens infrastrukturer.
Linnéstödet är ett samarbete mellan forskningsrådet Formas och VR om ett forskningsstöd
avsett att höja Sveriges internationella konkurrenskraft genom att starka forskarmiljöer från
alla vetenskapsområden garanteras 5-10 miljoner årligen under en 10-årsperiod. Istället för att
direkt tilldelade fakultetsmedel, har lärosätena i en nationell konkurrens nominerat starka
forskarmiljöer inom de områden som de prioriterat i sina strategier. http://www.vr.se/
Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) stödjer strategisk naturvetenskaplig, teknisk och
medicinsk forskning för ökad ekonomisk tillväxt och svensk konkurrenskraft, förbättrad
hälsa, förbättrat samhälle och förbättrad miljö. SSF:s budget omfattar drygt 500 miljoner
kronor per år. SSF stödjer starka forskningsmiljöer, strategiska forskningscentra, och den
forskning som kan resultera i fördjupad kunskap och kompetens som på sikt förväntas kunna
bli tillämpbar inom kunskapsintensiva och högteknologiska näringsgrenar.
http://www.stratresearch.se/
VINNOVA Verket för innovationssystem främjar hållbar tillväxt genom finansiering av
behovsmotiverad forskning och utveckling av effektiva innovationssystem, med en total
budget om ca en miljard årligen. VINNOVA stödjer starka forsknings- och
innovationsmiljöer genom programmet VINN Excellence Center. Dessa har inriktning på
grundforskning såväl som tillämpad forskning och ska verka för att ny kunskap och ny teknik
leder till nya produkter, processer och tjänster. http://www.vinnova.se/
Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse (KAW) finansierar främst dyrbar forskningsutrustning
inom teknik, naturvetenskap eller biomedicin, samt större forskningsprojekt och nätverk.
Stiftelsens omsätter här ca 700 miljoner kronor per år. KAW prioriterar, inom särskilda
forskningsprojekt av hög potential, projekt inom nya forskningsområden, framförallt av
gränsöverskridande karaktär där svenska forskare intar en internationell tätposition.
http://www.wallenberg.org/kaw/
Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen)
KK-stiftelsens uppdrag är att stärka Sveriges konkurrenskraft. Det görs genom insatser som
på sikt förbättrar näringslivets och akademins förmåga att tillsammans utveckla kunskap och
kompetens. KK-stiftelsen ger stöd till kunskaps- och kompetensutbyte mellan näringsliv och
universitet, högskolor och institut, forskning inom särskilda profilområden vid de nya
universiteten och högskolorna och till att främja informationsteknologi. Budgeten för
forskningsfinansiering 2005 låg på ca 200 miljoner kronor. http://www.kks.se
Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland
7 (59)
ARBETSMATERIAL 2006-12-05
SSF och VINNOVA finansierar i hög grad tillämpad forskning och samverkar ofta i riktade
utlysningar som betonar forskningssamarbete med industrin och använder de särskilda statliga
medel har destinerats till forskningsråden och myndigheter för att stödja starka
forskningsmiljöer. VR och VINNOVA samverkar också kring utlysning av medel till starka
forskningsmiljöer. Dessa kallas Berzelius Centra, och syftar till att stimulera bildandet av
miljöer som karaktäriseras av vetenskaplig excellens med innovationspotential.
De mer ämnesspecifika forskningsfinansiärerna, som till exempel Mistra och Formas,
beskrivs närmre under respektive temaområde.
Inom flera temaområden i kartläggningen hänvisas till nationella strategiprogram.
Med utgångspunkt från den tidigare regeringens innovationsstrategi Innovativa Sverige – en
strategi för tillväxt genom förnyelse, utarbetades strategiprogram för några av Sveriges
viktigaste branscher tillsammans med dess företrädare för att utveckla Sveriges ledande
positioner inom dessa branscher.
De aktuella branscherna bidrar till över 80 procent av det svenska näringslivets satsningar på
forskning och utveckling, ger 550 miljarder kronor i exportinkomster och svarar för cirka 600
000 arbetstillfällen i Sverige. Nyckelbranscherna är Flyg- och rymdindustrin,
Metallurgiindustrin, Fordonsindustrin, Skogs- och träindustrin, Läkemedels-, bioteknik och
medicinteknikindustrin samt IT- och telekombranschen.
2.3 EU:s sjunde ramprogram för forskning, teknisk utveckling och demonstration
Frågor om att stödja forskning och att stimulera framväxten av goda forsknings- och
innovationsmiljöer har hög prioritet i den Europeiska Unionen. Den europeiska
forskningspolitiken läggs nu fast för de kommande sju åren i det sjunde ramprogrammet för
forskning, teknisk utveckling och demonstration 2007-2013. Målet att göra Europa till den
mest konkurrenskraftiga regionen i konkurrens med USA, Japan, Kina och Indien.
Lissabonstrategin är central för både Unionens och medlemsstaternas politik. Områdena
forskning och innovation framhålls som särskilt viktiga. Det sker också en s k öppen
samordning mellan den europeiska och den nationella politiken. VINNOVA skall mot denna
bakgrund i december lämna förslag till regeringen om en nationell EU-strategi för de
strategiska branschområden som nämnts ovan.
Ramprogrammet gäller under sju år mot tidigare fyra och har en väsentligt större budgetram, i
genomsnitt ca 65 miljarder kronor per år jämfört med 40 miljarder kronor i pågående
program. Programmet har jämfört med tidigare fått en förenklad struktur och alla åtgärder har
inordnats under fyra huvudprogram: Samarbete, Idéer, Rörlighet och Resurser.
Programmet är öppet för såväl universitet, högskolor och andra forskningsutförande
institutioner liksom för näringslivet och offentliga verksamheter. Huvudprogrammet
Samarbete förutsätter medverkan från flera medlemsländer. Nytt i RP7 är huvudprogrammet
Idéer, som lett till ett nyinrättat europeiskt forskningsråd, ERC, med forskarrepresentanter
från de tjugofem medlemsländerna och med ca 1,5 miljarder Euro i budget. Genom beslut i
Barcelona 2002 uppmuntras medverkan från små och medelstora företag särskilt genom
åtgärder i huvudprogrammet Resurser, som även innehåller delprogram för regionala insatser
under rubriken Kunskapsregioner.
Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland
8 (59)
ARBETSMATERIAL 2006-12-05
I huvudprogrammet Samarbete kommer forskningsstöd att ges till internationella
samarbetsprojekt inom EU och utanför. I tio temaområden som hör samman med betydande
fält inom vetenskap och forskning, kommer programmet att främja framsteg vad gäller
kunskap och teknik. Forskning kommer att stödjas och stärkas för att möta sociala,
ekonomiska, miljömässiga och industriella utmaningar och sådana som har med den allmänna
hälsan i Europa att göra.
1. Hälsa
2. Livsmedel, jordbruk och bioteknik
3. Informations- och kommunikationsteknik
4. Nanovetenskap, nanoteknik, material, ny produktionsteknik
5. Energi
6. Miljö och klimat
7. Transport och flyg
8. Samhällsvetenskap och humaniora
9. Säkerhet
10. Rymd
55 mdkr
18 mdkr
85 mdkr
30 mdkr
20 mdkr
18 mdkr
40 mdkr
5 mdkr
11 mdkr
13 mdkr
De viktigaste projekttyperna inom Samarbete är:
 Collaborative Projects: stora och små forskningsprojekt
 Networks of Excellence: stora forskarnätverk
 Coordination and Support Actions: mindre forskarnätverk och andra initiativ
Under Samarbete hör även satsningar på teknikplattformar, ETC European Technology
platforms, och gemensamma teknologiska initiativ, JTI Joint Technology Initiatives.
Industridrivna teknikplattformar är ett nytt koncept i den europeiska forskningsvärlden.
Plattformarna ska kraftsamla Europas resurser på några utvalda strategiskt viktiga tekniska
områden - nyckelområden som har avgörande betydelse för den ekonomiska tillväxten och
internationella konkurrenskraften. De utgör en ram, inom vilken olika aktörer; företag,
forskningsorganisationer, myndigheter m fl, tillsammans definierar långsiktiga strategier. Ett
viktigt syfte med teknikplattformarna är att påverka ramprogrammet relevans för industrin.
Gemensamma teknologiska initiativ har utvecklats ur vissa teknikplattformar, för att forma
tydliga långsiktiga private public partnerships kring specifika områden.
På liknande sätt har förslag på s k samhällsmotiverade forskningsplattformar, SMFP, som till
skillnad från teknikplattformarna inte förutsätts vara industridrivna. Stora europeiska
utmaningar som kan tala för sådana sociala plattformar har identifierats under rubriker som
hållbar utveckling och demografiska förändringar, till exempel migration/integration, unga
generationers högre utbildning och inträde i arbetslivet respektive åldrande befolkning.
Syftet med huvudprogrammet Idéer är att åstadkomma europeisk grundforskning av högsta
klass och bidra till en gemensam europeisk forskningsarena. Hos det nya det nya europeiska
forskningsrådet ERC kan enskilda forskare söka bidrag för banbrytande forskningsprojekt.
Styrelsen för det nya Europeiska forskningsrådet utgörs av tjugotvå ledande forskare. ERC
skall arbeta oberoende av EU-kommissionen och andra forskningsorganisationer, och
verksamheten kommer att byggas upp successivt. ERC:s hemsida http://erc.europa.eu
Möjligheterna att enligt beslut i Lissabon 2000 bli världens mest konkurrenskraftiga region
2010 bygger i hög grad på en stark kunskapsutveckling. Behovet av nya forskare beräknas till
Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland
9 (59)
ARBETSMATERIAL 2006-12-05
1,2 miljoner, varav femhundratusen för att ersätta pensionsavgångar och sjuhundratusen för
att öka den totala forskningskapaciteten. Huvudprogrammet Människor (tidigare Mobilitet)
skall stödja denna utveckling. Förutom forskares rörlighet mellan länder innefattar
programmet också stimulans till karriärutveckling och karriärövergångar mellan akademi och
näringsliv.
I EU lyfts små och medelstora företag (SMF) fram som kärnan i den Europeiska industrin och
nyckeln för att omvandla kunskap till nya produkter, processer och tjänster. I den globala
konkurrensen krävs att europeiska SMF vidgar sin kunskapsbas och forskningsaktiviteter.
Därför inriktas de olika delarna av ramprogrammet till att underlätta SMF:s delaktighet på
olika sätt. Exempelvis förenklas forskningsinriktade SMF:s deltagande inom programmet
Samarbete genom enklare administration, flexiblare finansieringsformer och större
kostnadstäckning än i RP6.
Programmet Resurser syftar till att utveckla och effektivisera Europas forskningsinfrastruktur
och utveckla europeiska kunskapsregioner genom nätverk av regioner och forskningskluster.
Det kommer även att stödja utveckling av forskningskapacitet i EU:s ytterområden, föra
samhälle och vetenskap närmare varandra och stimulera internationellt samarbete.
En central del i programmet är stödet till att stärka innovations- och forskningskapaciteten i
SMF. Det innebär t ex att företag utan högre forsknings- eller teknikutvecklingsnivå kan få
hjälp med utveckling och problemlösning av FoU-aktörer i kortare projekt. Totalt ökas den
andel av ramprogrammets budget som riktas till SMF med knappt 50 %.
Implementeringen av det sjunde ramprogrammet sker i form av Work Programmes,
arbetsprogram som definierar utlysningar och innehåll för de olika delarna. Ett arbetsprogram
ger en detaljerad beskrivning av prioriteringar, utlysningar, utvärderingsprocess med mera
inom ett delområde i ramprogrammet, och ligger till grund för kommande utlysningar inom
området. De första arbetsprogrammen presenteras under hösten 2006 och de första
utlysningarna öppnar kring årsskiftet 2006/2007.
Information om RP7 finns här:
Sjunde ramprogrammet på Europa-servern: http://ec.europa.eu/research/future/index_en.cfm
Sjunde ramprogrammet på Cordis: http://cordis.europa.eu/fp7/
Europaprogrammen: http://www.europaprogrammen.se/
EU har även utvecklat ett ramprogram för konkurrenskraft och innovation (CIP), som består
av särskilda stödprogram inom områden som är viktiga för ökad produktivitet,
innovationskapacitet och hållbar tillväxt inom EU. Syftet är också att främja utveckling och
samordning av innovationsprogram och politiska åtgärder på regional och nationell nivå. CIP
består av tre särskilda delprogram; programmet för entreprenörskap och innovation, IKTstödprogrammet och programmet intelligent energi - Europa. CIP och RP7 skall stödja och
komplettera varandra och ömsesidigt främja Lissabonmålen.
http://cordis.europa.eu/innovation/en/policy/cip.htm
De nya strukturfondsprogrammen för perioden 2007 – 2013 har ett starkt fokus på tillväxt och
innovation. Det operationella programmet för Regional Konkurrenskraft och Sysselsättning,
Mål 2 Västra, omfattar Västra Götalands Län och Hallands Län. Programmet är inriktat på
entreprenörskap, innovativt företagande, innovativa miljöer och en hållbar stadsutveckling.
Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland
10 (59)
ARBETSMATERIAL 2006-12-05
3.1 Hälsa
3.1.1 Inriktning sjunde ramprogrammet
Ramprogrammets mål med hälsoforskningen är att förbättra de europeiska medborgarnas
hälsa, öka konkurrenskraften för europeisk hälsorelaterad industri och affärsverksamhet, och
samtidigt ta itu med globala hälsofrågor som t ex framväxten av epidemier.
För att kunna åstadkomma dessa resultat fokuseras därför forskning och utveckling inom
området Hälsa till tre områden:
 Translationell forskning, utveckling och validering av nya terapier:
- Integrering av biologiska data och processer, storskalig datainsamling, systembiologi.
- Forskning om hjärnan och relaterade sjukdomar, människans utveckling och åldrandet.
- Translationell forskning om infektionssjukdomar, forskning om antimikrobiell resistens
för att möta globala hot i form av HIV/aids, malaria, tuberkulos samt framväxande
epidemier.
- Överföring av kliniska forskningsresultat till klinisk tillämpning inom stora sjukdomar
som t ex cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes/fetma.
 Utveckling av nya diagnostiska verktyg och biomedicinska tekniker:
- Forskning med hög kapacitet.
- Upptäckt, diagnostik och övervakning.
- Innovativa terapeutiska metoder och innovativ terapeutisk intervention.
- Förutsägelser om terapiers lämplighet, säkerhet och effektivitet vilket inkluderar
alternativ till djurförsök.
 Optimering av hälso- och sjukvårdssystemen för hållbar och effektiv hälsovård:
- Lämplig användning av nya hälsoterapier och ny hälsoteknik.
- Omsättning av kliniska forskningsresultat till klinisk tillämpning/praxis.
- Kvalitet, solidaritet och uthållighet inom hälso- och sjukvårdsystem.
- Förstärkning av den hälsostrategiskt drivna forskningen, förbättring av
sjukdomsprevention och bättre läkemedelsanvändning.
Translationell forskning, eller överbryggande forskning, innebär den forskning som
överbryggar gapet mellan grundforskningens färska rön och den första kliniska tillämpningen.
Den utgår från rön i kliniska verksamhet och patienternas sjukdomar, som sedan överförs till
forskningsprocessen för att återföras till patienterna som ny eller förbättrad terapi och
diagnostik.
Det som uppmärksammas specifikt till skillnad från sjätte ramprogrammet är hälso- och
sjukvårdsstrategiskt driven forskning. Två strategiska inriktningar lyfts fram genom alla
insatsområden; barns hälsa och hälsa hos en åldrande befolkning.
Budgeten för forskning som bedrivs inom ramen för gränsöverskridande samarbete ligger på
drygt 55 miljarder kronor. Små och medelstora företags deltagande i forskningssamarbeten
prioriteras särskilt.
Teknikplattformar & gemensamma teknologiska initiativ
Genom ett starkt partnerskap mellan offentliga och privata aktörer i det gemensamma
teknologiska initiativet The Innovative Medicines Initiative (IMI), görs en ny ansats för att
Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland
11 (59)
ARBETSMATERIAL 2006-12-05
förbättra europeisk läkemedelsutveckling. IMI:s strategi innebär att eliminera hinder för
läkemedelsinnovation och bättre läkemedel för EU-medborgare, genom att nyckelaktörer
(industrin, patientorganisationer, myndigheter, sjukvårdshuvudmän, akademi) tillsammans
utvecklar mekanismer för snabb validering samt överföring av forskning till metoder och
teknologier för industrin och regulatorisk praxis. På detta sätt kan de europeiska utmaningarna
inom läkemedelsutveckling mötas; eskaleringen av kostnader för läkemedelsutveckling, det
faktum att FoU inom läkemedelsområdet flyttar ut ur Europa, att den offentliga FoUinvesteringen i Hälsa Sjukvård är lägre och stagnerande jämfört med USA och att forskningen
har blivit mer fragmentiserad.
Det finns även en teknikplattform inom NanoMedicin; Nanotechnology for Health.
Forskningen kring nanomedicin är idag fragmentiserad och plattformen har som uppgift att ta
fram en vision inom området som ska resultera i en strategisk forskningsagenda. Tre
nyckelprioriteringar har identifierats: Nanoteknikbaserad diagnostik, Regenerativ medicin
samt Precisions medicinering.
3.1.2 Nationella forskningsfinansiärer och forskningsprogram
Sverige har sedan länge en stark position inom biovetenskaplig forskning och detta har lett
fram till många världsledande innovationer av svenskt ursprung. Forskningsmiljöerna har
många internationellt orienterade forskare och miljöerna är i internationell jämförelse ickehierarkiska och präglas av stark mångvetenskaplig forskningssamverkan. Särskilt stark är
forskningen inom vissa biomedicinska områden och inom utveckling av metoder för
bioteknisk forskning.
En framgångsrik medicinsk forskning har lett till ett gott internationellt anseende, vilket
underlättat rekrytering och möjligheterna att behålla högt kvalificerad personal inom såväl
hälso- och sjukvård som inom forskningen. För hälso- och sjukvården innebär det att
resultatet av den kliniska forskningen kan förbättra vården för patienterna. Tillgång till högkvalitativ klinisk forskning är också en förutsättning för att hälso- och sjukvården ska kunna
vara evidensbaserad. Dessutom är det en förutsättning för att nya vetenskapliga genombrott
och metoder ska kunna integreras i hälso- och sjukvården samt för att kritiskt utvärdera de
metoder och processer som idag används.
Finansieringen av forskning inom hälsa, medicin och biovetenskaper via statsanslag utgör ca
hälften av den totala finansieringen och ca en tredjedel när det gäller bioteknik vid teknisk
fakultet. Övrig del täcks av de offentliga forskningsstiftelserna, de privata stiftelserna och
fonderna. Finansieringen från utländska företag till de medicinska fakulteterna motsvarar
drygt hälften av all finansiering från utländska företag till biovetenskap i Sverige. Totalt
svarade det biovetenskapliga området för två tredjedelar av all finansiering från utländska
företag.
Strukturen för svensk forskningsfinansiering inom hälsa, medicin och biovetenskaper utgörs
av två statliga myndigheter, VR och VINNOVA. Även SIDA agerar inom området med
förebyggande hälsoforskning och läkemedelsutveckling (HIV/aids). Till de statliga
finansiärerna finns tre betydelsefulla forskningsstiftelser; SSF, KAW och Vårdalstiftelsen.
Därtill kommer tre större insamlingsorganisationer; Cancerfonden, Hjärt-lungfonden och
Barncancerfonden, samt patientorganisationer som till exempel Diabetesförbundet. Större
delen av VR:s och insamlingsorganisationernas finansiering stödjer medicinsk
grundforskning.
Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland
12 (59)
ARBETSMATERIAL 2006-12-05
VINNOVA:s kunskapsplattform bioteknik står för ungefär en tiondel av VINNOVA:s
satsningar. Det omfattar även satsning på läkemedel, diagnostika och medicinsk teknik.
SSF stödjer inom området Hälsa främst forskning på funktionsgenomik, hjärt-kärlsjukdomar
och vaccinforskning. I Knut och Alice Wallenbergs Stiftelses (KAW) satsningar, utgör
biomedicinområdet en fjärdedel.
Vårdalstiftelsen stödjer forskning med inriktning mot vårdområdet samt mot allergier och
annan överkänslighet med ca 60 miljoner kronor per år. Vårdalstiftelsen utlyser i samarbete
med VINNOVA och Sveriges Kommuner och Landsting programmet VINNVÅRD – från
kunskap till praktik. Programmet omfattar 100 miljoner kronor över fem år. Syftet är att
genom FoU stödja utvecklingen av förmågan att omsätta kunskap till praktik och på så sätt
bidra till ett långsiktigt hållbart effektivt vårdsystem.
Exempel på andra pågående aktörsgemensamma forskningsprogram inom Hälsa är:
 Medicinsk teknik för bättre hälsa/Biomedical Engineering for Improved Health, som VR,
SSF och VINNOVA står bakom med 75 miljoner kronor under fem år.
 Kroniska inflammationer, där 85 miljoner under fem år satsas av SSF, VINNOVA,
Vårdalstiftelsen, Invest in Sweden Agency (ISA) och KK-stiftelsen. Även en
patientorganisation, Reumatikerförbundet, deltar i stödet till FoU inom området.
I den förra regeringens nationella strategiprogram för Läkemedel, bioteknik och medicinteknik
har industri, akademi, forskningsfinansiärer och offentliga aktörer identifierat ett antal
områden där samarbetet mellan dem ytterligare kan förbättras och insatser göras för att stärka
och vidareutveckla styrkepositionen för svensk forskning, sjukvård och industrin inom
läkemedel, bioteknik och medicinteknik. Västra Götalandsregionen deltar aktivt och driver
följande delprojekt:
 En regional satsning på kompetensutveckling
 Regional förstudie om samordnad IT-struktur
 Regional medfinansiering av projekt inom EU:s ramprogram
3.1.3 Västsvenska FoU-kompetenser
Den starka forskning och utveckling för människors hälsa som sker i Västra Götaland, har en
tyngdpunkt i samarbetet mellan Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och
Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Kring denna kärna finns flertalet betydelsefulla
FoU-kompetenser vid högskolor och institut i regionen.
Västra Götalandsregionen ansvarar för Hälso- och sjukvård i regionen, vilket omfattar
sjukhus, primärvård, tandvård, handikappfrågor och folkhälsa. Sjukvården sysselsätter 45 000
personer och omsätter 90 % av regionens resurser. I regionens egen verksamhet bedrivs FoU
inom klinisk patientnära forskning och vårdvetenskaplig forskning. Den är, som ovan nämnts,
i hög grad koncentrerad till Sahlgrenska universitetssjukhuset och sker i nära samarbete med
främst Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Den sker även i samarbete med
Chalmers tekniska högskola och främst de vårdvetenskapliga och biotekniska inriktningarna
vid Högskolan Väst, Högskolorna i Borås och Skövde. Regionens sjukvårdsanknutna FoUaktiviteter utanför Göteborgsregionen bildar lokala noder runt Fyrbodal, Skaraborg och Södra
Älvsborg, vilka samarbetar med högskolorna.
Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland
13 (59)
ARBETSMATERIAL 2006-12-05
Den forsknings- och utbildningsnära verksamheten inom universitetssjukhuset och
specialisttandvården i samarbete med Göteborgs universitet är omfattande. Det innebär ett
väsentligt finansiellt åtagande för Västra Götalandsregionen i motfinansiering till statens
medel till att täcka sjukvårdens kostnader för forskning och utbildning inom det s k ALF;
avtalet om läkarutbildning och medicinsk forskning mellan regionen och staten.
Regionen finansierar forskning och utveckling med totalt ca 500 miljoner kronor per år, där
större delen omfattar motfinansiering av ALF-medlen. En mindre men viktig del satsas på
riktade FoU-medel för intern, verksamhetsnära FoU. Dessutom finansierar regionen en rad
institut, föreningar och bolag som bedriver FoU inom sjukvård och biomedicin. Inom sjukoch tandvård sker uppdragsforskning genom avtal med uppdragsgivare inom läkemedelseller medicinteknisk industri.
Ett arbete har påbörjats med att fortlöpande registrera och kvalitetsbedöma forskningsinsatser
inom den sjukvårdsanknutna forskningen som ryms inom regionens egen verksamhet.
Sahlgrenska Universitetssjukhuset är norra Europas största sjukhus. Sjukhuset har drygt 2200
vårdplatser och står för akutvård och planerad vård, för forskning, utveckling och utbildning.
Sjukhuset har cirka 17 000 anställda. Geografiskt är verksamheten spridd på tre större
enheter; SU/ Sahlgrenska, SU/Östra, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus och
SU/Mölndal, samt några mindre; SU/Högsbo och SU/Lillhagsparken. SU står för bassjukvård
för Göteborgsregionens 700 000 invånare och regionsjukvård för Västsverige med 1,7
miljoner invånare. Det stora patientunderlaget innebär en kritisk massa av patientdata som ger
goda förutsättningar för klinisk forskning och kliniska prövningar av nya läkemedel och
terapier.
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet är den hälsovetenskapliga fakulteten vid
Göteborgs universitet och har ett nära samarbete med Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Flera av akademins institutioner har lokaler inom sjukhuset. Vid Akademin bedrivs
patientnära undervisning och forskning med stor bredd; farmaci, medicin, odontologi och
vårdvetenskap i ett brett samarbete med andra forskargrupper nationellt och internationellt.
Akademin har 19 utbildningsprogram med ungefär 4 000 studenter och 1 000 doktorander.
Den medicinska forskningen i Göteborg har en tydlig klinisk inriktning, och samverkan med
universitetssjukhuset har avgörande betydelse. Närmare 300 forskningsprojekt sker i
samverkan, där exempel på starka forskningsområden med internationell klass är
metabolism/fetma, hjärta-kärl, odontologi, biomaterial, farmakologi och barns hälsa.
Den odontologiska forskningen hör till de främsta i världen och verksamheten sker också i
nära samarbete med folktandvården i Göteborg och regionen. Viktiga områden är här dentala
biomaterial, implantologi, odontologisk psykologi (tandvårdsrädsla), hårdvävnadsbiologi, oral
medicin, parodontologi och cariologi.
Den vårdvetenskapliga forskningen är förhållandevis ny inom Sahlgrenska akademin och är
under stark utveckling, till exempel bör symptomforskningen nämnas. Den sammanhållna
hälsovetenskapen ger en rik forskningsmiljö vid Sahlgrenska akademin i samverkan med
regionens hälso- och sjukvård och tandvård.
Den strategiska anknytningen till primärvården syns bland annat i akademins satsning på
utbildning i folkhälsovetenskap och inte minst i forskningen rörande hållbar fysisk och
psykisk hälsa i arbetslivet.
Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland
14 (59)
ARBETSMATERIAL 2006-12-05
Ett medicinsk genetiskt centrum, MGC, är under bildande. Det ska fungera som ett
translationellt centrum för forskning, diagnostik, klinisk verksamhet och utbildning. MGC
utgör en gemensam resurs för Sahlgrenska akademin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och
Västra Götalandsregionen.
Inom ramen för det regionala samarbetsavtalet om forskning, utveckling och utbildning
mellan regionen och Göteborgs universitet, Hälso-SAM-avtalet, har regionen/Sahlgrenska
universitetssjukhuset och Sahlgrenska akademin enats om en satsning av ALF-medel på
följande strategiska områden under 2006 och 2007: transplantation/cellterapi/biomaterial,
vaccinologi/ immunologi/ reumatologi, hjärta-kärl/metabolism, cancerområdet, statistiskt
center samt pediatrik. Till Hälso-SAM hör de specificerade undergrupperingarna Medi-SAM,
Odont-SAM och Vård-SAM nämnas.
Flera starka forskningsmiljöer vid Sahlgrenska akademin och universitetssjukhuset har fått
nationellt stöd under senaste året:
Utifrån en stark tradition av kardiovaskulär forskning vid Sahlgrenska akademin startas ett
strategiskt forskningscentrum för ämnesomsättningsrelaterade hjärt-kärlsjukdomar, med hjälp
av ett femårigt anslag från SSF om totalt 43 miljoner kronor. Forskningscentrat omfattar elva
forskargrupper, som med sina kompletterande kunskaper ska bli världsledande på området,
särskilt typ 2-diabetes, så kallad åldersdiabetes.
SSF stödjer också akademins strategiska forskningscentrum för slemhinnebiologi, immunitet
och vacciner, MIVAC, Mucosal Immunity and Vaccines, med 40 miljoner kronor. Centrumet
ska prova nya sätt att behandla sjukdomar som drabbar slemhinnor, med målsättningen att
konstruera nya vacciner som skall kunna ges via slemhinnor, oralt eller som nässpray. Sprutoch kanylfri administration av vacciner står högt på önskelistan hos
Världshälsoorganisationen WHO och är ett starkt inslag i kampen att förbättra vår globala
hälsa.
BIOMATCELL är ett av VINNOVA utsett VINN Excellence Center, som knyter samman
internationellt framgångsrik FoU inom biomaterial och cellterapi. Centrumet ska ta fram nya
material för implantat och proteser som är individanpassade för patienterna och som gör att
läkningen går snabbare, bland annat genom stamcellsteknik. Satsningen är en samverkan
mellan Göteborgs universitet, Chalmers, forskningsinstituten IBCT, SP, IVF/SCI, IFP samt en
rad företag. Satsningen stöds även av Business Region Göteborg, Västra Götalandsregionen
samt flera sådd- och riskkapitalföretag.
Även vid Göteborgs universitets Samhällsvetenskapliga respektive Humanistiska fakultet
finns en rad områden av betydelse för området hälsa. Flera kognitions- och
kommunikationsvetenskapliga projekt har inriktning på forskning om hjärnan och relaterade
sjukdomar, människans utveckling och åldrandet. Projekten behandlar bland annat kognitiva
och språkliga processer hos personer med förvärvade hjärnskador och specifika
språkstörningar hos barn, och omfattar dels grundforskning om språk, kommunikation och
kognition, dels utvecklande av innovativa metoder för diagnostik och intervention.
Forskningen stöd av forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap FAS, Vårdalstiftelsen
och VR. Inom språkområdet finns avdelningen Språkdata som tillsammans med företag
utvecklat teknik för att utveckla språkteknologiresurser för datorstödd språkinlärning
(fackspråksinlärning) med fokus på sjukvårdssvenska. Ett nivågraderat elektroniskt
Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland
15 (59)
ARBETSMATERIAL 2006-12-05
sjukvårdslexikon togs fram och utvecklas nu vidare i EU Network of Excellence for Semantic
Mining.
Högskolan i Skövde har en vision att i Skaraborg utveckla en gemensam plattform för
tillämpad vårdforskning. I den gemensamma plattformen ingår Skaraborgs sjukhus,
Primärvården Skaraborg, SLU, Skaraborgs Institutet, Skaraborgs kommuner och Högskolan i
Skövde. Den bygger på samverkan, profilering och tvärvetenskap med syftet att stärka
kvaliteten på utbildning, hälso- och sjukvård både vad gäller forskning och grundutbildning.
Följande profilområden planeras inom plattformen;
Vård och stöd vid smärta; livets slutskede, reproduktiv och perinatal hälsa, kirurgiska ingrepp,
trauma och rehabilitering. Folkhälsa/sjukdomar; hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, allergi,
psykiatri särskilt demens och missbruk, prostatasjukdomar, hälsa och livsstil.
Processkunskap vid organisation och ledning, simulering, förändringskunskap (Health Care
Improvement) och implementering. Infektioner; sepsis, gynekologiska infektioner bensår och
zoonoser.
Den vårdvetenskapliga forskningen vid Högskolan i Borås drivs inom två forskningsmiljöer
vid institutionen för vårdvetenskap. Den första; Vårdandets sammanhang, riktar intresset mot
strukturer som utvecklar, möjliggör eller förhindrar god vård. Här studeras bl.a. pre-hospital
vård, vårdteknologi i hemmet, ledarskap och organisation, samt strukturella förutsättningar
som berör genus och kultur i vården. Den andra; Vårdande och existens, är mera
individorienterad och har ofta ett patient- eller närståendeperspektiv. Här studeras bl.a.
existentiella konsekvenser av barnafödande och abort, kommunikation mellan människor i
vården, lidande och utsatthet inom palliativ vård samt pedagogik och didaktik inom vård.
Inom medicinteknik vid Ingenjörshögskolan finns en grupp specialiserad på signalbehandling
och informationshantering med tillämpningar inom bland annat hemsjukvård av patienter med
hjärtvikt. Ett särskilt styrkeområde utgörs av tillämpningar inom neurofysiologi och
intensivvård. Gruppen är väletablerad inom EU och deltar bland annat i Biopattern Network
of Excellence (RP6). Samverkan med såväl Chalmers som Sahlgrenska
universitetssjukhuset/Sahlgrenska akademin är välutvecklad, och gruppen har bland annat
spelat och spelar en viktig roll i utvecklingen av EEG-verksamheten i regionen, både den
etablerade rutinverksamheten och en nyutveckling inom området nyfödda barn.
Sedan Hälsohögskolan inkorporerades med Högskolan Väst har forskningen inom hälso- och
vårdområdet haft stor omfattning i förhållande till antalet verksamma forskare.
Forskningsområdet karaktäriseras av tvärvetenskapliga och mångvetenskapliga ansatser med
stor bredd på metodval och tillämpningsområden. Delområdena inom profilen är
hälsopromotion, vårdens villkor och genomförande, handikapp och framtiden för hälsa.
Chalmers tekniska högskola har ett antal styrkeområden som understryker det faktum att
många tekniska forskningsområden konvergerar mot området Hälsa. Chalmers samverkar ofta
med Göteborgs universitet och Sahlgrenska universitetssjukhuset inom dessa områden.
Medicinsk teknik är ett starkt område inom signaler och system. Tekniker, som t.ex.
användning av mikrovågor för bröstcancerundersökning, olika former av bildbehandling och
benledningshörsel, utvecklas i samverkan med sjukvården. Materialforskningen samverkar
med både medicin och odontologi, och där expertisen framförallt finns inom teknisk fysik,
men även mikroteknologi och nanovetenskap. Kemi och bioteknik bedriver också
materialforskning med tillämpningar inom hälsoområdet. Inom mikroteknologi och
nanovetenskap utvecklas sensorer och detektorer, exempelvis biosensor för diagnostisering av
Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland
16 (59)
ARBETSMATERIAL 2006-12-05
hjärt-/kärlrelaterade sjukdomar. Satsningen på Biomedicinsk utveckling i Västsverige
kopplar mot Chalmers initiativ inom biovetenskap, där en professur i kvantitativ
systembiologi inrättats.
Chalmers, Viktoriainstitutet och IT-universitetet har inlett ett samarbete med avseende
effektivisering av logistik inom sjukvården. Viktoriainstitutet tillför transportinformatik,
Chalmers tillför logistik och IT-universitetet tillför medicinsk informatik.
Forskningsinstituten har i många fall verksamhetsområden som gränsar till hälsa-området.
Det nystartade forskningscentrat BIOMATCELL är ett exempel där flera forskningsinstitut är
involverade i FoU-samarbete inom området. Inom Hälsa har SP till exempel forskning inom
innemiljö, biokompatibla material och skydd och säkerhet. IVF:s avdelning Keraminstitutet är
en viktig partner i utvecklingsstrategier hos de företag som sysslar med tandimplantat,
tandkronor och tandbryggor; Astra Tech och Nobel Biocare. IVF har arbetat intimt
tillsammans med Nobel Biocare med utvecklingen av en datorbaserad teknik för framställning
av keramiska tandhättor den s k ”Procera” metoden.
Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Sahlgrenska akademin har under många år drivit FoUprojekt i samarbete med den etablerade läkemedels- och medicintekniska industrin, när det
gäller kliniska prövningar och utveckling av nya produkter. Utveckling av nya företag som
baseras på innovationer inom sjukvårdsnära forskning har inte förekommit i så stor
utsträckning som inom det biomedicinska området.
Västra Götalandsregionens satsning på branschprogrammet Innovativ Hälso- och Sjukvård för
Tillväxt kommer att öka aktiviteten på den kliniska sidan genom en ännu tydligare koppling
mellan sjukvårdsanknuten FoU och tillväxtsatsningar. Branschprogrammet skall underlätta
utvecklingen av nya innovationer och ett dynamiskt samspel mellan hälso- och sjukvården
och dess industri. Exempel på insatser inom branschprogrammet är; finansiellt stöd till
kommersiell och teknisk utvärdering av forskningsresultat, medfinansiering av FoUsamarbeten som söker EU-stöd samt kreativa arenor och mötesplatser för
utvecklingssamarbeten mellan sjukvård, forskning och företag. Målet är att skapa en mer
effektiv, kvalitativ sjukvård och klinisk patientnära forskning, samt nya företag och tillväxt i
ett konkurrenskraftigt produktivt näringsliv.
Biomedicinsk utveckling i Västsverige är en betydelsefull satsning i Västra Götaland, där
kommuner, regionen, näringslivet och akademin i partnerskap stimulerar till en positiv
utveckling av forskning och industri inom det biomedicinska området. I partnerskapet ingår bl
a Sahlgrenska Akademin, Chalmers, AstraZeneca, Mölnlycke Healthcare, Nobel Biocare och
Västra Götalandsregionen. Business Region Göteborg är huvudman för projektet.
Biomedicinsk utveckling i Västsverige är ett av VINNOVA:s VINNVäxt-program och
omfattar fem delområden; centrumbildningarna inom biomaterial/cellterapi och
kardiovaskulära/metabola sjukdomar, internationella biomedicinska entreprenörsskolan
GIBBS, företagsinkubatorn Sahlgrenska Science Park samt en kommunikationsfunktion,
GöteborgBio, för att attrahera världsledande kompetens och kapital för biomedicin till
regionen.
Västra Götalandsregionen, Arvid Carlsson Fonden, Göteborgs universitet och Sahlgrenska
Universitetssjukhuset är samarbetspartners i en satsning för att skapa ett världsledande
centrum för neurovetenskap och neurorehabilitering.
Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland
17 (59)
ARBETSMATERIAL 2006-12-05
3.2 Livsmedel, jordbruk och bioteknik
3.2.1 Inriktning sjunde ramprogrammet
EU vill skapa en europeisk kunskapsbaserad bioekonomi, som omfattar all industri och alla
ekonomiska sektorer där biologiska resurser produceras, förvaltas eller på annat sätt utnyttjas
och där vetenskap, industri och berörda parter på andra områden sammanförs för att utnyttja
nya och framväxande forskningsmöjligheter för att ta itu med sociala och ekonomiska
utmaningar:
 Den växande efterfrågan på säkrare och hälsosammare livsmedel av högre kvalitet och på
hållbar användning och produktion av förnybara bioresurser.
 Den ökande risken för epizoiska och zoonotiska sjukdomar och livsmedelsrelaterade
störningar.
 Hoten mot en hållbar och säker jordbruks- och fiskeriproduktion till följd av framför allt
klimatförändring.
 Den växande efterfrågan på livsmedel av hög kvalitet som producerats med hänsyn till
djurskydd och landsbygdsrelaterade aspekter.
Ramprogrammet kommer att fokusera på följande FoU-områden:
Hållbar produktion och förvaltning av biologiska resurser från land-, skogs- och
vattenmiljöer, som bl a innebär att möjliggöra forskning inom genomik, proteomik och
metabolomik samt systembiologi, konvergerande teknik för mikroorganismer,
växter och djur, att utveckla hållbart, konkurrenskraftigt och multifunktionellt jordbruk,
skogsbruk, fiske och vattenbruk.
Från gaffel till gård – livsmedel, hälsa och välbefinnande, vilket omfattar bl a aspekter av
livsmedel och foder som rör konsumenter, samhälle och industri, framställning av innovativa
livsmedel och foder, bättre kvalitet och högre säkerhet när det gäller livsmedel, drycker och
foder. Begreppet hela livsmedelskedjan lyfts fram.
Biovetenskap och bioteknik för hållbara non-foodprodukter/-processer, för bl a utveckling av
bättre grödor, råvaror, marina produkter och marin biomassa för energiproduktion, skogsbruk
och skogsbaserade produkter och processer.
Teknikplattformar & gemensamma teknologiska initiativ
Inom jordbruk, livsmedel och bioteknik finns ett antal europeiska teknikplattformar:
Food for Life, Plants for the Future, Global Animal Health, Animal Breeding and
Reproduction, Forestry, Water Supply and Sanitation Technology Platform – WSSTP och
Industrial Biotechnology (white biotech).
3.2.2 Nationella forskningsfinansiärer och forskningsprogram
Det nationella forskningsrådet Formas stödjer grundforskning och behovsstyrd forskning
inom områdena miljö, areella näringar och samhällsbyggande med drygt 500 Mkr per år.
Areella näringar omfattar jord- och trädgårdsbruk, veterinärmedicin och husdjursvetenskap,
livsmedel, fiske och vattenbruk, akvatiska ekosystem, rennäring, skog och skogsbruk.
Forskningens syfte är att bidra till en hållbar utveckling inom dessa områden. Viktiga
delområden är genteknikens möjligheter och risker, nya eller modifierade odlings- eller
djurmaterial, produktionsmetoders effektivitet, miljöeffekter och resurshushållning, naturvård,
djurhälsa, etikfrågor, smittskydd och livsmedelssäkerhet, samband mellan odling/djurhållning
Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland
18 (59)
ARBETSMATERIAL 2006-12-05
och livsmedlens kvalitet och hälsoeffekter, och utveckling av ett mångfunktionellt lantbruk
med beaktande av ekonomiska, sociala, kulturella och estetiska värden.
Inom livsmedelsområdet fokuserar Formas särskilt på samband mellan
växtodling/djurhållning och råvarukvalitet, livsmedelssäkerhet och sambandet mellan
råvaruegenskaper och livsmedlens smak, näringsvärde och hälsoeffekter.
När det gäller lantbruket riktas Formas insatser till lantbrukets mångfunktionalitet, minskning
av icke förnybara insatsmedel, utlakning och återförande av näringsämnen, bevarande och
återskapande av biologisk mångfald, nya eller modifierade odlingsmaterial och genteknik.
Inom fisket är Formas inriktning bland annat fiskbestånds dynamik och struktur, långsiktigt
hållbara förvaltningsstrategier samt fiskets betydelse och utvecklingsmöjligheter
VINNOVA:s arbete inom bioteknikområdet omfattar bl a kunskapsplattformen bioteknik,
idéprövning av nya koncept för små bioteknikföretag och satsning på innovativa livsmedel.
Dessutom stöds starka forsknings- och innovationsmiljöer och kompetenscentra inom t ex
bio- och kemisk sensorvetenskap, teknologi och bioseparation.
3.2.3 Västsvenska FoU-kompetenser
Inom Västra Götaland finns en omfattande forskning och utveckling inom livsmedel,
jordbruk, fiske och bioteknik. Den sker framförallt vid SLU i Skara, Göteborgs Universitet,
Chalmers, Högskolan i Skövde, SIK, IVL och SP, som samverkar inom många
forskningsområden.
Vid Chalmers biovetenskapliga centrum utnyttjas den djupa kunskap som finns i bl.a. kemi,
biokemi, fysik, matematik och datavetenskap i olika forskningsprojekt som ofta ligger i
gränssnitten mellan biologi, bioteknologi och medicin/hälsa. Centret har stor betydelse för att
skapa och uppmuntra kreativ samverkan över fakultets- och disciplingränserna.
Inom avdelningen livsmedelsvetenskap utnyttjas resultaten från den grundläggande
forskningen inom de biovetenskapliga områdena för att dels ta fram ny kunskap om
människans näringsmässiga krav på livsmedel, dels utveckla praktiskt användbara metoder för
att förbättra livsmedelsråvarornas och -produkternas näringsmässiga, sensoriska och
funktionella egenskaper. Ett flertal, strategiskt viktiga modellsystem har utvecklats för att
identifiera och studera effekterna (biotillgänglighet, interaktion, digestion, förändring under
processbehandling, etc.) av olika naturligt förekommande bioaktiva komponenter på
livsmedelsprodukternas hälsobefrämjande egenskaper. Olika marina råvaror, bl.a. sill, och
havre är några av de råvaror som är i fokus.
Bioteknikområden av betydelse finns inom flera fakultetsområden vid Göteborgs universitet;
de mikrobiologiska, molekylärbiologiska och genetiska enheterna inom naturvetenskap och
medicin. Det stora marinvetenskapliga centret GMF organiserar sedan många år huvuddelen
av universitetets marina specialiteter med forskningsfartyg och fältstationer.
Inom livsmedelsområdet har universitetet forskning inom klinisk näringslära,
molekylärbiologi och funktionella råvaror vid Lundberglaboratoriet, samt inom
hushållsvetenskap (konsumentvetenskap och resurshushållning). Ett antal centrumbildningar
drivs tillsammans med Chalmers: Functional foods, Göteborg Yeast Centre,
Konsumentvetenskap, Kemisk processteknik, Lukt och Smak.
Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland
19 (59)
ARBETSMATERIAL 2006-12-05
Tjärnö Marinbiologiska Laboratorium, Kristinebergs Marina Forskningsstation och
Havsfiskelaboratoriet är tre starka forsknings- och utvecklingsmiljöer inom det marina
området. Hela fiskenäringen håller på att struktureras om till ett mer lokalt förvaltat och
selektivt fiske. Även inom vattenbruket finns ett stort behov av forskning och utveckling. En
viktig utmaning är att kunna utnyttja den stora potential som finns inom mussel- och
ostronodling.
Sveriges Lantbruksuniversitets generella styrkeområde i Skara är näringslivssamarbete och
entreprenöriellt arbetssätt. Specifika profilområden är industrinära livsmedelskompetens,
djursjukvård/omvårdnad, djurhållning och djurvälfärd samt lantbruk med precision.
Industrinära livsmedelskompetens, Tillämpad livsmedelsvetenskap omfattar tillämpad
utbildning för svensk livsmedelsindustri, som sker i samarbete med SIK och Högskolan i
Skövde och innehåller industriförlagda projekt hos landets livsmedelindustri. Inom
djursjukvård/omvårdnad finns djursjukvårdarprogram (motsvarande sjuksköterska) i
samverkan med landets alla djursjukhus och kliniker. Här utvecklas nu forskning kring
rehabilitering av djur. Djurhållning och djurvälfärd, som omfattar etologi och djurskydd,
håller internationell klass. Detta är SLU Skaras starkaste område och en anledning till
djurskyddsmyndighetens placering i Skara. På området Precisionsodling, ”lantbruk med
precision”, är SLU Skara nationellt ledande och samarbetar med Högskolan i Skövde.
Ett nytt forskningsprogram under utveckling är Djur och människors hälsa, som rör djurs roll
inom rehabilitering.
Högskolan i Skövde har en forskningsmiljö i systembiologi, som syftar till att utveckla
teoretiska modeller och verktyg för att förstå komplexa biologiska system. På området
livsmedelssäkerhet och djurhållning sker samarbete med SLU, Linköpings Universitet och
statens veterinärbiologiska laboratorium inom forskning om både spridning och kontroll av
smittsamma djursjukdomar, främst mul- och klövsjukan. Dessutom pågår forskning i syfte att
minimera risker och lidande vid djurtransporter. Inom lantbruksrelaterad forskning bedrivs
forskning tillsammans med SLU om precisionsodling för jämnare och större skördar, samt
prognoser och bekämpning av skadeinsekter, i det här fallet bladlöss. Tillsammans med
University of California Berkeley, bedrivs forskning om insekters evolutionära respons på
olika växtmiljöer.
Inom området skötsel av akvatiska resurser utvecklar man den forskning man bedrivit
tillsammans med fiskeriverket. Forskargruppen har utvecklat en modell för fisket och en ny
princip för fiskekvoter som undviker dagens risker med total utfiskning (t ex
Newfoundlandtorsken) och leder till större långsiktiga fångster. Modeller utvecklas också för
bevarande av rödingfisket i Vättern och åtgärder för att förhindra spridning av kräftpest.
SIK, Institutet för livsmedel och bioteknik, bedriver industrirelevant, strategisk och tillämpad
forskning rörande produktkvalitet, produktionsteknik, miljö, säkerhet och innovationer.
Regionens näringsliv får del av SIK:s FoU-resultat genom att dessa omsätts i en omfattande
konsultverksamhet inom produkt- och processutveckling samt problemlösning av såväl akut
som strategisk natur samt rådgivning och service i FoU-frågor till såväl stora som små
företag. SIK har också ett brett utbildningsprogram för industrin, såväl i form av öppna kurser
som skräddarsydd företagsintern utbildning. SIK har en nära samverkan med universitet och
högskolor i form av adjungerade professorer, samägda avknoppningsföretag, medverkan i
grund- och doktorandutbildning, gemensamma projekt etc.
Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland
20 (59)
ARBETSMATERIAL 2006-12-05
Inom Västra Götaland finns meNY, ett utbildningsprogram för livsmedels- och
bioteknikindustrin. SLU i Skara samt SIK Göteborg ansvarar för programledningen. meNY
syftar till att höja industrins konkurrenskraft genom att tillhandhålla kunskapsutveckling
baserad på kompetens från högskolor och universitet. Detta gör meNY genom att ge webbaserad utbildning, bedriva kunskapsutveckling i cirkelform, ha ett mentorskapsprogram samt
förmedla projektverksamhet i form av student- eller doktorandarbeten.
Livsmedelsföretagen, branschorganisationer, FoU-aktörer och offentliga aktörer samarbetar i
den ideella föreningen Livsmedel i Väst i syfte att stärka livsmedelsindustrin i Västsverige.
Viktiga resurser är föreningens dotterbolag:
 AGROVÄST Livsmedel AB i Skara, vars uppdrag är att främja utvecklingen inom
lantbruksanknutna näringar och livsmedelsindustri genom rekrytering,
kompetensutveckling och stöd för entreprenörskap.
 Nybildade Food and Health Concept Centre i Väst; ett västsvenskt kompetenscentrum för
utveckling av innovativa och hälsosamma livsmedel.
Det sker en samordning av forskningsinsatserna inom Livsmedel i Väst och de marina
områdena. Även IVL är involverat i ett flertal samfinansierade projekt.
Västra Götalandsregionen är medlem i och finansierar Livsmedel i Väst, AGROVÄST och
Food and Health Concept Centre. Regionen prioriterar särskilt satsningar för att bättre utnyttja
marina råvaror, och verkar också för att öka andelen lokalt producerade livsmedel.
Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland
21 (59)
ARBETSMATERIAL 2006-12-05
3.3 Informations- och kommunikationsteknik
3.3.1 Inriktning sjunde ramprogrammet
Informations- och kommunikationstekniken (IKT) är en av de viktigaste faktorerna för att
hjälpa fram innovation och kreativitet inom olika industri- och tjänstesektorer. IKT är av
avgörande betydelse för att man ska kunna möta den ökade efterfrågan på hälso- och sjukvård
samt modernisera tjänster på områden av allmänt intresse som t.ex. utbildning, säkerhet,
energi, transport och miljö.
Syftet med forskningen kring IKT inom ramen för RP7 är att skapa förutsättningar för Europa
att behärska och utforma den framtida utvecklingen av IKT så att det europeiska samhällets
och näringslivets krav uppfylls. Verksamheten ska stärka Europas vetenskapliga och tekniska
bas inom IKT, bidra till att driva på och stimulera innovation genom användning av IKT och
se till att framsteg inom IKT snabbt omvandlas till fördelar för Europas medborgare,
näringsliv, industri och stater.
I ramprogrammet görs en uppdelning på teknikutveckling respektive användningen av IKT.
Inom teknikutveckling lyfts följande insatsområden upp:
 Nanoelektronik, fotonik och integrerade mikro/nanosystem
 Kommunikationsnät med hög kapacitet
 Inbyggda system, databehandling och kontroll
 Programvara, gridteknik, säkerhet och driftsäkerhet
 Kunskapssystem, kognitiva system och system för inlärning
 Simulering och visualisering
Inom tillämpning och integrering av teknik betonas bl a hemmiljö, robotsystem och intelligent
infrastruktur. Vad gäller forskning om tillämpningar betonas bl.a.:
 IKT och utmaningar för samhället, här avses bl.a. hälsa, mobilitet och integration.
 IKT för innehåll, kreativitet och personlig utveckling
 IKT till stöd för företag och industri
Teknikplattformar & gemensamma teknologiska initiativ
De teknikplattformar som har den tydligaste koppling mot IKT-området är:
eMobility – The Mobile and Wireless Communications Technology Platform vars
övergripande mål är att stärka Europas ställning inom mobila och trådlösa tjänster och
kommunikation samt att leda den framtida utvecklingen av teknologin.
NEM – Networked and Electronic Media är ett industrilett initiativ som är inriktat på en
blandning av olika mediaformer. NEM arbetar för en integrering av existerande och ny teknik,
inkluderat bredband, mobil och nya media över hela IKT sektorn som ska ge tillgång till
bättre mediaformat och innehåll såväl till nya hemnätverk som kommunikationsplattformar.
NESSI – Networked European Software & Services Initiative vars mål är att forma en
gemensam syn för europeisk forskning inom arkitektur- och mjukvaruinfrastruktur.
Teknologier, strategier och spridningspolicys ska definieras och på sikt leda till utveckling av
nya industriella lösningar och samhälleliga applikationer för bl.a. ökad säkerhet.
Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland
22 (59)
ARBETSMATERIAL 2006-12-05
3.3.2 Nationella forskningsfinansiärer och forskningsprogram
Informations- och kommunikationsteknik har avgörande betydelse för Sveriges framtid, i
första hand som katalysator för produktivitet och innovation, för moderniseringen av
offentliga tjänster och för framsteg inom vetenskap och teknik. I det nationella
strategiprogrammet IT- och telekombranschen – en del av innovativa Sverige har ett antal
områden identifierats där samarbetet kan förstärkas och insatser göras för att vidareutveckla
den svenska IT- och telekombranschens konkurrenskraft. Varje identifierat område har lett
fram till ett urval av förslag och åtgärder.
De större nationella forskningsfinansiärerna inom IKT-området är Vetenskapsrådet, som
finansierar grundläggande forskning, och VINNOVA som finansierar den tillämpade
forskningen. Utöver de statliga anslagen tillförs medel även från forskningsstiftelser, främst
SSF och KK-stiftelsen.
Med utgångspunkt i det nationella strategiprogrammet har VINNOVA under hösten 2006 fått
i uppdrag att skapa ett IT- och telekomforskningsprogram för att stärka konkurrenskraft,
tillväxt och sysselsättning i den svenska IT- och telekombranschen. VINNOVA har även fått i
uppdrag att genomföra ett FoU-program för att stärka användandet av industriell IT i små och
medelstora företag. Programmet kommer att fokusera på IT i produkter, tjänster, produktion
och produktutveckling.
VINNOVA har sedan tidigare ett särskilt verksamhetsområde för informations- och
kommunikationsteknik där det finns program för Kommunikationssystem,
Programvaruintensiva system, FordonsIT- och telematikprogrammet, Nätverksbaserad
programvaruteknik samt Mikro- och nanosystem.
3.3.3 Västsvenska FoU-kompetenser
Forskning och utveckling inom IKT bedrivs vid i princip alla lärosäten i Västra Götaland.
I Göteborg samarbetar Chalmers och Göteborgs universitet i IT-universitets verksamhet.
När det gäller de västsvenska forskningsinstituten är Viktoriainstitutet helt inriktad på IKT,
men även SP och IVF har FoU-verksamhet.
Det största forskningsprogrammet inom Informations- och kommunikationsteknik på
Högskolan i Skövde är inriktat mot informationsfusion och här har ett forskningsprogram
inom området informationsfusion från databaser, sensorer och simuleringar startats.
Högskolan har ett antal forskargrupper som arbetar med olika aspekter av informationsfusion
vilket därmed bidrar till ett starkt forskningsprogram inom högskolans huvudsakliga
forskningsområden. Högskolan i Skövde har även fått forskningsmedel från SSF för att
utveckla tekniken för flexibla realtidssystem. Andra styrkeområden är visualisering och
simulering. På Högskolan i Borås bedrivs bl.a. forskning inom Business Design och Codesign. Högskolan i Borås satsar även på ett profilområde om samarbetsplattformar för
innovativ utveckling med tillämpning inom såväl handel som tjänsteutveckling. Inom
tjänsteutveckling är e-Health ett viktigt område. Högskolan Väst forskar bl.a. på integration
mellan informatik, IT samt lärandet och kompetensutveckling i arbetslivet (AIL).
Utöver de satsningar inom medicinsk informatik som görs, arbetar Göteborgs universitet även
med den pedagogiska informatiken, forskningen kring samspelet teknik-människa samt
Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland
23 (59)
ARBETSMATERIAL 2006-12-05
utvecklingen av web-baserade affärsidéer och affärsutveckling inom företagsekonomi. Ett
nytt centrum för Affärssystem vid Handelshögskolan siktar särskilt på att säkra kunskapsläget
för industrin inom IT.
Chalmers har en mycket bred forskning inom IKT, och det är i huvudsak tre institutioner som
utgör kärnan i detta styrkeområde. Vid institutionen för Data- och informationsteknik (D&IT)
har Chalmers samlat forskningen om såväl hårdvara som mjukvara vilket bl.a. ger möjlighet
att optimera forskningen om säkra IT-system av vilket framställning av felfri programvara är
en del och anpassad hårdvara en annan. Forskning avseende datorarkitektur för att
åstadkomma höga prestanda är en annan specialitet. Institutionen för Mikroteknologi och
Nanovetenskap (MC2) bedriver forskning och utbildning med inriktning på tillämpningar i
framtida elektronik, fotonik och mikro-/nanosystem. Forskningen omfattar komponenter och
strukturer för trådlös kommunikation, datatrafik över fibernät, sensorsystem, kvantdatorer och
helt nya former av elektronik. Institutionen för Signaler och system (S2) vars verksamhet i
stor utsträckning handlar om att modellera och konstruera effektiva system för att utvinna och
behandla information. Systemen påverkas ofta av signaler från omgivningen som vi inte kan
påverka och signaler som vi skapar själva för att styra systemen. Några exempel på system
som studeras är hörapparater, robotar, drivlinor, produktionsanläggningar, samt
mobiltelefoner.
Antenner är ett särskilt fokusområde inom S2 med bl.a. ett SSF strategiskt forskningscenter
från 2005, CHARMANT, och ett nytt VINN Excellence centrum; CHASE.
CHASE omfattar forskningsområdena inom antenner, signalbehandling,
mobilkommunikation, beräkningsteknik, medicinsk teknik och biologiska effekter av
elektromagnetisk strålning. Medverkande företag täcker marknadsområdena mobil
kommunikation, satellitkommunikation, medicinsk teknik, säkerhet och fjärranalys.
Ett VINN Excellence centrum för Gigahertzforskning, GigaHertzCentrum, får VINNOVAstöd från 2006. Centrumet ska ytterligare stärka den långsiktiga tillväxten inom området
trådlösa kommunikations- och sensorsystem baserade på högfrekvensteknik, till exempel
mobil telekommunikation och radarteknik. Ett centrum för Terahertz-forskning ligger också i
startgroparna. Det kommer att ge möjlighet till nya tillämningar inom bl.a. biovetenskap och
säkerhet. Flera är intressenter i dessa centra, både stora och små företag.
Några institutioner, D&IT, S2 och Tillämpad mekanik, deltar i projekt inom V-ICT (se vidare
under avsnittet 2.7 Transport, Fordon och Flyg). Chalmers deltar även i och bidrar till
forskning inom avancerade former av Virtual Reality, inklusive komponenter av psykiatri och
psykologi.
IT-universitetet på Lindholmen i Göteborg utgör en del av Göteborgs universitet och
Chalmers. IT-universitetet bedriver forskning inom en rad områden med fokus på sådana som
har direkt tillämpbarhet i näringsliv och samhälle. IT-universitetet är också nära kopplat till
den internationellt ledande grundforskningen inom de etablerade vetenskaperna som
Chalmers och Göteborgs universitet bedriver. IT-universitet planerar en satsning på att bli
ledande inom medicinsk informatik. Följande forskningsområden är aktuella: Infrastruktur för
information, Interaktion mellan medicin och teknik, Individualiserad medicin som interaktion
mellan patienter, primärvård och sjukhus och patientrelaterade web-sidor samt ITmanagement inom vården (se vidare under avsnitt 2.1 Hälsa).
Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland
24 (59)
ARBETSMATERIAL 2006-12-05
Viktoriainstitutet tillhör sedan ca 1,5 år koncernen Swedish ICT Research. Viktoriainstitutet
har koncernens uppdrag att genomföra en långsiktig, strategisk fokusering på design av ITanvändning relaterat till fordon och transporter (fordons- och transportinformatik). Målet är
att bli internationellt ledande och ett kompetenscentrum inom området. Tillsammans med
branschens företrädare har följande forskningsområden identifierats: Integration med
konsumentelektronik, Aktiv säkerhet, Diagnosik/Fjärrdiagnostik, Samhällssäkerhet, Logistik
och Transportplanering. Arbetet sker i nära samverkan med näringsliv, samhälle, akademi
samt andra forskningsinstitut och kluster.
SP bidrar till utveckling av elektronik och programvara inom elektronik-, IT-, och
verkstadsindustrin. SP utvecklar kompetens för inbäddade och distribuerade system inom
elektromagnetik och pålitliga system. Inom elektromagnetik forskar SP kring EMC
(elmiljöområdet), kommunikationsteknik, antennteknik och skydd mot elektrostatiska
urladdningar. Inom pålitliga system riktas forskningen bl.a. mot funktionssäkerhet och
säkerhetssystem i fordon. De storskaliga EMC-laboratorierna tillsammans med mätutrustning,
förstärkare och HF-kompetens utgör en av norra Europas starkaste resurser inom området.
Inom högfrekvensforskningen finns två huvudinriktningar: elektromagnetisk
beräkningsmetodik samt kommunikationsteknik.
IVF arbetar med att utveckla nya metodiker och nya metoder för att säkerställa
tillförlitligheten vid användning av ny teknik. Inom elektronikhårdvara sker en allt snabbare
implementering av nya material och byggsätt. Detta innebär stora risker för
tillförlitlighetsproblem och sena omkonstruktioner. Det krävs därför ett nytt angreppssätt
(metodik) och nya metoder för att säkerställa tillförlitligheten så tidigt som möjligt under
konstruktionsfasen.
Västra Götalandsregionen har haft regeringens uppdrag att medfinansiera utbyggnaden av
bredbandsnätet i regionen. Nu pågår ett arbete för att öka användningen av näten både när det
gäller servicen till allmänheten och effektivisering av den egna verksamheten. E-learning är
också ett viktigt utvecklingsområde där VGR planerar att göra en insats tillsammans med
Film i Väst, Universitet och högskolor, kommunerna och näringslivet. Högskolan Väst har
omfattande distansutbildning där e-learning pedagogik är ett viktigt inslag.
Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland
25 (59)
ARBETSMATERIAL 2006-12-05
3.4 Nanovetenskap, nanoteknik, material och ny produktionsteknik
3.4.1 Inriktning sjunde ramprogrammet
Syftet med området är att förbättra den europeiska industrins konkurrenskraft och säkerställa
dess omställning från en resursintensiv till en kunskapsintensivindustri genom utveckling av
banbrytande kunskap för nya tillämpningar i gränslinjen mellan olika ämnesområden och
teknik av olika slag.
Området delas in i fyra prioriteringar; Nanovetenskap/nanoteknik, material, ny produktion
samt integrering av teknik för industriella tillämpningar.
Inom området nanovetenskap/nanoteknik ingår bl.a. utveckling av ny kunskap om fenomen
som beror på gränssnitt och storlek, kontroll på nanonivå av materialegenskaper för nya
tillämpningar, nanoteknik och högprecisionsteknik inom kemin, effekt på människors
säkerhet, hälsa och miljön.
Inom materialområdet betonas utveckling av nya nano-, bio- och hybridmaterial, integrering
av nano-, bio- och makronivåer i industrin inom kemiteknik och materialbearbetning m.m.
Området ny produktion ska bl.a. skapa förutsättningar och tillgångar för kunskapsintensiv
produktion, utveckling av generiska produktionstillgångar för anpassningsbar
kunskapsbaserad produktion i nätverk.
Inom prioriteringen integrering av teknik för industriella tillämpningar ingår integrering av ny
kunskap och teknik avseende nano, material och produktion i tillämpningar inom och mellan
flera sektorer, t.ex. hälsa, konstruktion, transport, energi, kemi, miljö, textil och beklädnad,
massa papper samt maskinindustri.
De teknikplattformar som tydligast kopplar mot nanovetenskap, nanoteknik, material och ny
produktionsteknik är: ENIAC – European Nanoelectronics Initiative Advisory Council vars
huvudmål är att bidra till att realisera den framtida forskningen och innovativa prioriteringar
för att stödja utvecklingen av en konkurrenskraftig nanoelektronikindustri i Europa.
EuMaT– European Technology Platform for Advanced Engineering Materials and
Technologies har som huvudmål att arbeta fram en strategisk forskningsagenda.
Forskningsagendan ska utgöra grunden för identifiering av behov och prioriteringar inom
området avancerade material och teknologier. Dessutom ska EuMaT bl.a. främja
tvärvetenskaplig utbildning, tekniköverföring och innovation, samarbeten och initiativ på
internationell nivå.
3.4.2 Nationella forskningsfinansiärer och forskningsprogram
VINNOVA finansierar ett flertal VINN Excellence Centra och man driver även programmet
Komplexa sammansatta system. SSF stöder strategiska forskningscentra inom nanovetenskap
och vid Lunds Universitet finns ett sådant. Chalmers har ett strategiskt forskningscentrum för
höghastighetselektronik och fotonik. Den forskning SSF stödjer förväntas kunna ge
tillämpningar inom bl.a. materialutveckling samt process- och produktionsteknik. Även KKstiftelsen finansierar forskningsprojekt inom nanovetenskap. KK-stiftelsen satsar bl.a. 40
miljoner kronor under fem år på Minst, expertkompetensprogrammet för mikro- och
nanosystemteknik. Minst arbetar med teknikbaserad företagsutveckling och ska identifiera de
små och medelstora företag som har potential för lönsamhetsförbättringar genom att använda
mikro- och nanoteknikkomponenter.
Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland
26 (59)
ARBETSMATERIAL 2006-12-05
Knut och Alice Wallenbergs stiftelse stödjer området genom stipendieprogram för
vetenskapligt gränsöverskridande postdoktorala studier inom mikro/nanoområdet.
3.4.3 Västsvenska FoU-kompetenser
I Västra Götaland sker forskning och utveckling inom nanovetenskap, nanoteknik, material
och ny produktionsteknik framförallt vid Chalmers, IVF och Imego, men även vid Högskolan
Väst, Högskolan i Skövde, IVF, SP, IFP Research och i viss mån vid Göteborgs universitet,
IVL och SIK. Här sker samverkan inom många forskningsområden.
Chalmers bedriver forskning inom ett brett spektrum av områden relaterade till nanoteknik,
material och produktionsfrågor. Nanoteknik används inom såväl IKT-området som
energiområdet och miljöområdet.
En del av mikro- och nanovetenskapen vid MC2 har presenterats under rubriken IKT. På MC2
bedrivs också avancerad framåtsyftande forskning om s.k. qubits, som element i kvantdatorer.
Detta område har i år fått ett tioårigt stöd från VR (Linnéstöd) både för forskningsmiljön och
för en forskarskola inom området. MC2 har avancerade faciliteter med bl.a. ett renrum i
absolut världsklass och har fått EU-stöd för att göra det tillgängligt för forskare från övriga
Europa. Institutionen för Teknisk Fysik är också verksam inom nanoområdet, t.ex. nanooptik
och nanobiosensorer, materialfysik samt ytfysik och biomaterial. Nanoverksamheten inom
Institutionen för Kemi- och bioteknik omfattar syntes av nanopartiklar och mesoporösa
material, funktionella nanoytor samt reaktionsdynamik och nanofluidik. Institutionen för
Material- och Tillverkningsteknik forskar bl.a. om karaktärisering av nanokrystallina material.
Materialforskningen vid Chalmers är bred och dess bio-kopplade delar har delvis redan
presenterats under avsnitt Hälsa. Några av noderna är Teknisk Fysik med materialanalyslab,
kemisk fysik och kondenserade materiens fysik, Kemi och Bioteknik med teknisk ytkemi och
polymerteknologi. Vid Material- och Tillverkningsteknik bedrivs också avancerad
materialforskning. Supramolecular biomaterials structure dynamics and properties är ett
tvärvetenskapligt centrum med finansiering från VINNOVA för strukturdesign av
övermolekylära biomaterial. Programmet är ett samarbete mellan Chalmers och SIK.
Programmet fokuseras på strukturens betydelse för masstransport, vätskediffusion och
molekylär rörlighet. Dessa egenskaper är av central betydelse för framtidens utveckling av
biomaterial, där det i detalj ska kunna kontrolleras hur vatten och aktiva komponenter
transporteras i materialet.
Inom området produkt- och produktionsutveckling finns mycket verksamhet finansierad av
SSF: program för produktframtagning, ProViking-projektet och VINNOVA:s program
komplexa sammansatta system. Dessa verksamheter bedrivs främst inom Wingqvistlaboratoriet, med deltagare från institutionerna Produkt- och produktionsutveckling och
Signaler och system. I år beviljades Wingqvistlaboratoriet även medel som VINN Excellence
Center. Forskningen är till stor del inriktad mot fordonsindustrin och handlar om robust
design, komplex kravhantering med integrerade livscykelmodeller samt virtuell verifiering av
styrfunktioner i produktionssystem.
Det finns ytterligare Pro-Viking-projekt på Chalmers utanför Wingqvistlaboratoriets ram. I
Trollhättepaketets produktionstekniska del (den speciella satsning som regeringen gjorde på
fordonsindustrin 2004), MERA-programmet, deltar Chalmers i flera projekt genom MCR,
Metal Cutting Research och institutionen för Produkt- och produktionsutveckling. Till
produktionsteknologin och materialområdet kan också räknas forskning kring metoder för att
kunna utnyttja restprodukter från pappersmassetillverkning som kemisk högvärdig råvara.
Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland
27 (59)
ARBETSMATERIAL 2006-12-05
Olika industriella processer studeras inom området Flerfasströmning och förlängningen av en
SSF-forskarskola.
PLUS, Plast för ett uthålligt samhälle, är en satsning vars syfte är att stärka
kompetensöverföring mellan det starka petrokemiklustret i Stenungssund, små- och
medelstora företag, Chalmers, SP samt andra forskningsaktörer. För att stödja utvecklingen
hos involverade partners görs särskilda satsningar på utveckling av polymerer och polymera
material med bättre miljöegenskaper än dagens. Detta sker med ett forskningsprogram format
tillsammans med de större företagen och ett utvecklingsprogram riktat mot plastbearbetande
små och medelstora företag.
Chalmers, Ingenjörshögskolan i Jönköping, Högskolan i Halmstad , Högskolan i Skövde samt
Högskolan Väst har skapat nätverket Produktion i Väst. Produktion i Väst ska fungera som en
plattform för FoU och utbildning inom produktionsområdet. Samordning och strukturering av
forskningsverksamheterna inom nätverkets högskolor möjliggör ett effektivare
resursutnyttjande. Produktion i Väst arbetar tvärvetenskapligt med utgångspunkt från fem
profilområden: Processutveckling och processimulering, Utformning av produktionssystem,
Virtuell produktion, Människan i produktion och automatisering samt Produktivitet och
effektivitet. Produktion i Väst har även startat den KK-finansierade forskarskolan CAPE.
Forskarskolan kommer att arbeta inom två områden, virtuella produktionssystem och virtuella
produktionsprocesser.
Ett ProduktionsTekniskt Centrum (PTC) är under etablering inom Innovatum Teknikpark.
Syftet med PTC är att bidra till att svensk industri ska öka sin konkurrenskraft och bibehålla
kunskapsbaserad tillverkning i Sverige. Verksamheten i PTC kommer huvudsakligen att
bedrivas inom tillämpad forskning. Resultaten av forskningen ska industrialiseras och
implementeras inom industrin. Forskningen inom PTC är inriktad mot metoder och verktyg
för utveckling av tillverkningsprocesser baserade på modern informationsteknologi.
Högskolan Väst fokuserar på tre teknikområden: Processutveckling och Processimulering,
Virtuell produktionsutveckling samt IT-system för simuleringsteknik. Huvudmålet för
forskningen inom detta område är att skapa en djupare fysikalisk förståelse av vad som händer
i processerna och med materialet/komponenterna under tillverkningsprocesserna samt hur
dessa faktorer påverkar den slutliga produktens egenskaper. För produktionsteknologisk
forskningsverksamhet är nätverket av högskolor, Produktion i Väst, ett viktigt sammanhang.
Inom Göteborgs universitet finns nio betydande forskargrupper vid fysik- och kemiinstitutionerna vid Naturvetenskapliga fakulteten, inklusive sex EU-finansierade program
häribland NANDOS. Även inom GU företagsekonomi finns program för utveckling av
produktionsteknik och logistik bl.a. Gruppen för operativ styrning och logistik vid
Företagsekonomi.
IVF bedriver behovsanpassad FoU i samverkan med akademi och företag i både ett nationellt
och internationellt perspektiv. Inriktningen berör tillverkningsindustrins kärnområden bl.a.
produktutveckling, processutveckling och produktionsutveckling med målet att utveckla,
anpassa och implementera ny teknik och nya arbetssätt för praktisk och effektiv användning.
Området Produktutveckling har som mål att utveckla effektivare metoder för industrin
gällande konkurrenskraftiga produkter. Exempel på inriktningar är lean produktutveckling,
geometrisäkring, konstruktörslotsen, kompetensuppbyggnad och kreativitet samt
resurseffektivitet.
Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland
28 (59)
ARBETSMATERIAL 2006-12-05
Inom Processutveckling utvecklar IVF metodik för plåtformning, värmebehandling,
rengöring, limning, ytbehandling. Här utvecklar man industrin i fråga om val av rätt process
och rätt användande av processen.
Inom området Produktionsutveckling utvecklas metoder för industrin att uthålligt nå ”lönsam
produktion” i en konkurrensutsatt värld. Här ligger fokus på att integrera
produktionseffektivitet och arbetsmiljö/arbetsliv för att skapa mer uthålliga, effektiva och
kreativa företag där både arbetsgivare och arbetstagare är vinnare. Inom området ryms även
mångfaldsfrågor och jämställdhet. IVF är koordinator för den nationella gruppen Tema FSA
(företagens sociala ansvar).
IVF tillsammans med Chalmers är huvudman för kompetenscentrat Produktionslyftet som är
en helt ny och bred satsning på effektivare produktion, starkare kompetens och internationell
konkurrensförmåga. Bakom satsningen står KK-stiftelsen, Nutek, VINNOVA,
Teknikföretagen och IF Metall.
Verksamhet bedrivs även inom elektronikutveckling och keramer. Inom tillförlitlighet av
elektronik arbetar IVF med att utveckla nya byggsätt och nya effektiva produktionsmetoder
vilka ska säkerställa tillförlitliga elektroniksystem. Den keramiska verksamheten på IVF,
tidigare Keraminstitutet, bedriver FoU inom friformsframställning och nyckelkomponenter.
Friformsframställning är en teknik som innebär att man designar en komponent i en dator och
sedan låter en datorstyrd produktionsutrustning tillverka komponenten direkt från det digitala
underlaget. Västra Götaland är ett nationellt centrum för utveckling av denna nya teknik som
drivs av små utvecklingsföretag. IVF bedriver FoU friformningsteknik inom såväl metall-,
keram- och elektronikområdet.
Keramiska material fungerar som nyckelkomponenter i nya produkter. De används i dentala
applikationer som nötningsmaterial och högtemperaturmaterial i fordonsindustrin. Ett snabbt
växande område är keramiska hydridlager som utvecklas och tillverkas av SKF. Keramer
används också i mikrovågsapplikationer. Nya krav på energiekonomi i energiprocesser t ex
vid eldning av biobränslen ställer högre krav på de använda materialen. IVF – Keraminstitutet
spelar en viktig roll genom att stödja industrin med att förbättra produkter genom att
introducera keramiska material. Keraminstitutet förser industrin med funktionella keramiska
prototyper och utveckling av produktionsmetoder för nya keramiska produkter.
Även SIK har verksamhet då det gäller funktionella material. SIK har en stark roll i det
tidigare redovisade VINN Excellence-centret Supramolecular biomaterials structure
dynamics and properties. IFP Research AB har sedan flera år bedrivit forskning kring
elektrospinning av nanofibrer, ett högpresterande, textilt material. Teknologin öppnar upp
möjligheter att skräddarsy fibrer på nanoskala.
SP:s styrkeområden är analys och karakterisering av material och processutveckling, särskilt
då det gäller polymera material och funktionella material, frågeställningar i samband med
miljöpåverkan av materialanvändning, biotekniska tillämpningar och ytbehandling och
ytteknik, livslängdsteknik såsom utmattning, nedbrytning och LCA, hållfasthet vid stötar, slag
och vibrationer.
SP bidrar som det nationella byggforskningsinstitutet till att få till stånd bättre kvalitet och
ekonomi och därmed tillväxt samt till högre säkerhet såväl i byggande och förvaltning som i
långsiktiga infrastruktursatsningar, som de stora bro- och tunnelbyggena. Byggnaders
Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland
29 (59)
ARBETSMATERIAL 2006-12-05
livscykel och miljöpåverkan vid uppförande, bruk och rivning har stor betydelse för en
uthållig utveckling.
SP fokuserar även på området innemiljö, bl.a. för att motverka den alarmerande ökningen av
allergier, under bibehållande av god ekonomi och energihushållning.
Arbetet sker vid flera enheter men huvudsakligen vid Kemi och Materialteknik samt Bygg
och Mekanik. Det karakteriseras av stark högskolesamverkan, vetenskapligt angreppssätt och
utnyttjandet av en mycket kvalificerad utrustningsresurs, sambrukad med i första hand
Chalmers och Göteborgs Universitet. SP är även involverad i det tidigare redovisade
BIOMATCELL vid Göteborgs universitet, i VINNVÄXT-programmet Biomedicinsk
utveckling i Väst, samt i PLUS Plast för ett uthålligt samhälle.
Imego utvecklar och kommersialiserar i samarbete med samhället forskningsresultat inom
mikro/nano-området baserat på konkreta industriella behov. Resultatet av FoU-arbetet blir
kraftfulla generiska sensorplattformar som genom applikationsanpassning kan användas för
att förstärka funktionaliteten hos en mängd olika produkter och/eller som vitala delar i
infrastrukturella kommunikationssystem. Exempel på tillämpningsområden är:
Precisionsmätning av rörelser genom tröghetsnavigering, Passiva magnetoelastiska sensorer
för energisnål mätning och Fluoresensbaserade mätmetoder för tillämpningar inom
biomedicin och biokemi. Samtliga dessa plattformar kan kombineras med olika former av
trådlös teknik för att effektivisera och utvidga användningsområdena. Imego är även
ansvariga för arbetet med det av KK-stiftelsen finansierade minST-programmet för
kompetenshöjning inom mikro/nano-området hos små och medelstora företag. Projektet är ett
samarbete med i första hand Högskolan i Halmstad, Ingenjörshögskolan i Jönköping samt
Mälardalens Högskola.
En viktig del av verksamheten vid IVL Svenska Miljöinstiutet handlar om förmågan att
kombinera kunskap och tekniker från olika områden med målet att minska miljöbelastningen
från industrin. Det handlar då både om tekniska lösningar för behandling av utsläpp och om
slutning, optimering och styrning av processer. IVL har i ett samarbetsprojekt med Ringhals
AB och Statens strålskyddsinstitut, SSI, utprovat olika behandlingstekniker i syfte att minska
utsläpp av radioaktiva substanser via vatten. Projektet som har namnet BATMAN – Best
Available Technique Minimising All Nuclides, har uppnått målet som var att minska
utsläppen av radioaktivitet med en faktor 50-1000. Det av IVL koordinerade EU-projektet
HIPCON har inneburit att kunskapsfronten inom området flyttats framåt. Projektet har
målsättningen att utveckla en ny holistisk programvara för att styra industriell produktion till
att maximera vinst, optimera produktkvalitet och minimera miljöbelastning.
Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland
30 (59)
ARBETSMATERIAL 2006-12-05
3.5 Energi
3.5.1 Inriktning sjunde ramprogrammet
Energisystemen står inför stora utmaningar. Det finns stora behov av att utveckla lämpliga
lösningar då den globala efterfrågan på energi förväntas öka med 60 % under de kommande
trettio åren. Lösningar måste tas fram för att dels reducera utsläppen av växthusgaser i syfte
att dämpa klimatförändringarna samt dels minska problemen med de fluktuerande
oljepriserna.
Syftet med forskningen kring Energi inom ramen för RP7 är att omvandla dagens
fossilbränslebaserade energisystem till ett som är mer hållbart och som bygger på många olika
energikällor och energibärare, i kombination med bättre energieffektivitet. Målet är att kunna
hantera de allt större utmaningarna i fråga om försörjningstrygghet och klimatförändring och
samtidigt öka den europeiska energiindustrins konkurrenskraft.
De insatsområden som pekas ut i ramprogrammet avseende energi är:
 Vätgas och bränsleceller
 Produktion av förnybar el
 Produktion av förnybart bränsle
 Förnybara energikällor för uppvärmning och kylning
 Teknik för uppsamling och bindning av koldioxid för kraftproduktion nästan utan utsläpp
Teknikplattformar & gemensamma teknologiska initiativ
Teknisk plattform för energiområdet är The European Hydrogen and Fuel Cell Technology
Platform (HFP). HFP har som huvudmål att främja och öka utvecklingen och spridningen av
kostnadseffektiva, världsledande vätgas och bränslecells baserade energisystem och
komponentteknologier som applikationer i transport, stationär och portabel energi.
3.5.2 Nationella forskningsfinansiärer och forskningsprogram
Vad gäller forskning inom energiområdet stödjer Energimyndigheten (STEM) bl.a. forskning
och utveckling för ny kunskap kring tillförsel, omvandling, distribution och användning av
energi. STEM finansierar även pilot- och demonstrationsanläggningar där ny teknik prövas.
STEM medverkar också i internationellt forskningssamarbete, som bl.a. handlar om ökad
användning av förnybara energikällor samt utveckling av nya tekniker och system för
energiförsörjning. 2005 avslutades en tioårig verksamhetsperiod för de kompetenscentrum
som STEM sedan sin tillkomst ansvarat för. Mot bakgrund av de goda erfarenheterna av den
hittillsvarande verksamheten kring kompetenscentra, i samförstånd med fordonsindustrin och
andra, har STEM som ett led i strävandena att nå målet för de energipolitiska insatserna gjort
riktade utlysningar för olika kompetenscentra inom områdena förbränningsmotorer och
katalys.
Andra nationella forskningsfinansiärer som har verksamhet inom energiområdet är MISTRA
som bl.a. har forskningsprogram inom Energieffektiva efterbehandlingssystem för
förbränningsmotorer, Bränslecellsprogram och Transport. Knut och Alice Wallenbergs
stiftelse stödjer ett projekt vid Chalmers och på KTH i Stockholm som dels syftar till att
utveckla nya och effektiva solceller för produktion av elektrisk energi, och dels till att
Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland
31 (59)
ARBETSMATERIAL 2006-12-05
konstruera kemiska komplex som kan katalysera den fotosyntetiska processen för att
producera vätgas.
VINNOVA:s vars verksamhet bl.a. ska bidra till måluppfyllelse inom politikområdet
Energipolitik. Även Formas och KK-stiftelsen finansierar forskning inom energiområdet.
3.5.3 Västsvenska FoU-kompetenser
I Västsverige finns flera institut med anknytning till energi och miljö representerade; IVL, SP,
SIK, IVF med flera. IVL, SP, Trätek och SIK och samarbetar inom den tvärvetenskapliga
plattformen United Competence.
Hållbart samhällsbyggande är ett växande område för IVL. Det pågår flera aktiviteter i
Sverige för att stimulera byggandet av lågenergihus efter det så kallade passivhuskonceptet.
Energimyndigheten valde därför att i slutet av 2005 starta ett gemensamt program för Passivhus och lågenergihus, där IVL utsågs som programvärd.
Inom energisektorn driver IVL ett antal forskningsprojekt rörande omställningen av det
svenska energisystemet, bl.a. studeras förutsättningen för att i stor skala odla energigrödor,
samt hur olika styrmedel och förändringar av dessa påverkar odlarens val av gröda. I syfte att
kunna förutse potentiella miljörisker med spannmålseldning studeras även emissioner till luft.
SIK driver bl.a. projektet ”Energieffektiv mikrovågsstödd torkning av cellulära och porösa
material” som KK-stiftelsen delfinansierar. Projektet syftar till att fördjupa kunskaper och
utveckla verktyg för att öka användningen av energisnål mikrovågsstödd torkning av cellulära
och porösa biologiska material, i första hand livsmedel, men även läkemedel, textil,
cellulosaprodukter och isoleringsmaterial.
IVF arbetar med forskning och utveckling av nanokristallina färgämnessensiterade solceller
och nanokristallina elektrokroma displayer. Arbetet inriktar sig på att utveckla nya tekniker
med enklare processteknik och låga materialkostnader jämfört med konventionella solceller.
Arbetet bedrivs i nära samarbete med KTH.
SP bedriver betydande forskning inom energisektorn och arbetar med konkreta tekniska
uppgifter inom området energiomvandling, med specialisering på förbränning, optimal
avfallshantering samt effektiv och hållbar energianvändning. SP har ett brett kontaktnät och
etablering av flera kompetenscentra; Centrum för Effektiv Energianvändning, Centrum för
Energi- och Materialåtervinning m m samt kunskapscentra som Heat Pump Center.
Forskningen inom SP fokuserar på:
 Effektiv energianvändning, med solenergi, installationsteknik, byggnadsintegrerad teknik,
styrning och reglering, kyl- och värmepumpsteknik, buller från installationer, fjärrvärme
och framtida hållbar energiteknik.
 Förbränning och miljö, med biobränslen från skog och åker, avfall, energi och
materialåtervinning.
SP Energi verkar inom områdena installationsteknik, kyl- och värmepumpsteknik, fjärrvärme,
förbränningsteknik med fokus på biobränslen och avfall, solenergi samt hållbar
energianvändning inklusive energieffektiva byggnadsdelar och -konstruktioner.
Energiforskning är ett av Chalmers utpekade fokusområden, i de flesta fall i nära kontakt med
miljöforskningen. Detta accentueras av den nya institutionen Energi och miljö. Forskningen
finns därutöver på flera institutioner och samordnas via CEC, Chalmers energicentrum.
Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland
32 (59)
ARBETSMATERIAL 2006-12-05
Centrumet har en bred kompetens inom energifrågor, och är en plattform för alla typer av
tillämpad energiforskning.
Forskningen inom institutionen för Energi och miljö täcker ett brett fält inom energi och
miljö/hållbar utveckling från global skala till industri-, byggnads- och produktskala.
Forskningen kring ”Pannan” är central. Det är en anläggning där forskning och
energiproduktion kombineras. Genom sin storlek kan realistiska experiment genomföras och
ledtiden från försök till extern användning kortas. Här bedrivs forskning kring olika
bränsleslag och olika tekniker såsom förbränning av biomassa tillsammans med icke-toxiskt
avfall, fluidiserade bäddar samt tekniker för separation och infångning av koldioxid från
förbränningsprocesser, inkl CLC-teknik (Chemical Loop Combustion). Exempel på
forskningsområden är bl a Storskalig energiteknik, Energiomvandling, Uthålliga
energisystem, Industriella energisystem, Energieffektivisering i byggandet och Generering av
elektricitet via vindkraft.
Forskning kring förbränning i motorer sorteras vanligen in under fordonsforskning, men nya
bränslen och effektivisering av energiutnyttjande gör att den också bör nämnas under rubriken
energi. Kompetenscentrum CERC (Combustion Engine Research Center) vid Chalmers
kommer tillsammans med kompetenscentrum vid Lunds Tekniska Högskola och KTH i
Stockholm att utgöra basen för en fortsatt åttaårig satsning från Energimyndigheten syftande
till effektivisering inom förbränningsmotorområdet. CERC:s verksamhet kommer att vara
koncentrerad till följande tre huvudsakliga områden: förbränning, reglering och bränslen (se
vidare under avsnitt 3.7).
Kompetenscentrum Katalys (KCK) vid Chalmers är ett interdisciplinärt internationellt
etablerat forskningscentrum som kommer att utgöra basen för en åttaårig satsning från
Energimyndigheten inom områdena katalys för emissionsrening och energirelaterad katalys.
KCK:s forskning är samordnad med verksamheten vid förbränningsmotorkompetenscentrumen vid Chalmers, Lunds Tekniska Högskola och KTH i Stockholm. Forskningen är
organiserad i tre huvudområden. Inom det första området utvecklas metoder för att reducera
kväveoxider i syreöverskott. Inom det andra studeras oxidation av bl.a. kolväten och partiklar.
Det tredje området är inriktat mot katalytisk teknik för uthålliga energisystem.
Även Göteborgs Miljövetenskapliga Centrum (GMV) är en plattform där akademiker och
övriga samhället möts, då med en allmännare inriktning mot miljö och hållbar utveckling (se
avsnitt 3.6 Miljö och klimat.)
Vid Högskolan i Borås finns Utvecklingscentrum för Energi- och Materialåtervinning, CEM,
där också bl.a. SP och Borås Energi AB samverkar. CEM ska vara ett nationellt nav för
kunskapsuppbyggnad och forskning inom energi- och materialåtervinningsområdet. Målet är
att bli bäst i Sverige på avfallshantering. Högskolan i Borås bedriver även forskning inom
området Energiteknik. SP och Högskolan i Borås samverkar i Waste Refinery, ett västsvenskt
kunskapscentrum med spetskompetens på långsiktigt hållbar hantering av organiskt avfall
sprunget ur CEM. Waste Refinery, som är placerat vid SP, ska vara en nationell och en
internationell plattform för ekonomisk, miljöanpassad och socialt hållbart utnyttjande av
avfallet som en råvara för energiutvinning.
Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland
33 (59)
ARBETSMATERIAL 2006-12-05
I den handlingsplan som Västra Götalandsregionen arbetat fram är viktiga mål för
energifrågor ett hållbart energisystem och minskad miljöpåverkan. Prioriterade åtgärder är att
effektivisera produktion och användning av energi samt att öka användning och produktion av
förnyelsebar energi. Västra Götalandsregionen är involverad i ett flertal aktiviteter kopplat till
forskning inom energisektorn. Exempel på sådana satsningar är:
Energiteknikcentrum i Nol (ETC) som är tänkt att vara ett centrum där universitet och
högskolor möter industrin, en plats där forskningsresultat skall komma till industriell nytta.
Syftet är att produktionsanpassa forskningsresultat via prototyper och pilottillverkning. Detta
gäller inom områdena bränsleceller och tillhörande system, avancerade batterier och
tillhörande komponenter samt inom vätgasområdet.
SamVäte i Väst är ett samverkansprojekt som på uppdrag från Västra Götalandsregionen
syftar till att förbereda regionen inför ett vätgassamhälle genom att få till stånd
demonstrationsprojekt med intressanta vätgastillämpningar samt öka kunskapen inom
området. SamVäte i Väst har en portfölj av samverkande vätgasprojekt och ett utvecklat
nätverk av vätgasintressenter. Idag deltar över 40 organisationer från företag, högskolor och
offentlig sektor i projektet.
Västra Götalandsregionen finansierar även Energigården som samordnar och utvecklar FoUinsatser som olika aktörer i Västra Götaland gör inom området energi från lantbruket, t ex
eldning av havre mm. Västra Götalandsregionen finansierar vidare projektet PIP II ett FoUsamarbete mellan IVL och processindustrin kring realtids processoptimering.
Biogas Väst är ett regionalt samverkansprojekt i Göteborgsregionen och västra Sverige inom
området biogas för fordon. Ett 25-tal kommuner, företag och organisationer deltar i projektet,
där Business Region Göteborg är huvudman. Biogas Väst arbetar för att bidra till en
marknadsutveckling inom biogasproduktion, distribution och utbyggnad av gastankstationer
samt användning av gasdrivna fordon. Biogas Väst deltar även som en part i EU-projektet
BiogasMax. Projektet syftar till att skapa ett europeiskt samarbete och en demonstration av
biogas som fordonsbränsle. Ett 30-tal parter från 8 europeiska länder deltar.
Projektet har fått investeringsbidrag från b la Naturvårdsverkets Klimatinvesteringsprogram Klimp.
Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland
34 (59)
ARBETSMATERIAL 2006-12-05
3.6 Miljö och klimat
3.6.1 Inriktning sjunde ramprogrammet
Syftet med forskningen kring Miljö som RP7 avser stödja är hållbar förvaltning av miljön och
dess resurser genom större kunskap om samverkan mellan biosfär, ekosystem, och mänsklig
aktivitet, och genom utveckling av ny teknik, nya verktyg och nya tjänster för att globala
miljöfrågor ska kunna hanteras på ett integrerat sätt. Tonvikten ska ligga på prognostisering
av förändringar i klimat-, eko-, jord- och oceansystem – på verktyg och teknik för
övervakning, förebyggande och begränsning av påverkan på och risker för miljö och hälsa
samt för bevarande av naturlig och av människan skapad miljö.
De insatsområden som pekas ut är:
 Klimatförändringar, föroreningar och risker
- Påverkan på miljö och klimat
- Miljö och hälsa
- Naturrisker
 Hållbar förvaltning av resurser
- Bevarande och hållbar förvaltning av naturresurser och resurser som skapats av
människan
- Utveckling av marina miljöer
 Miljöteknik
- miljöteknik för observation. Prevention, begränsning, anpassning, avhjälpande och
återställande av den naturliga miljön och den miljö som skapats av människan.
- Utvärdering, kontroll och test av teknik
 Verktyg för observation och analys av jord
- jordobservation
- prognosmetoder och analysverktyg
Teknikplattformar & gemensamma teknologiska initiativ
Europeiska teknikplattformar för vattenförsörjning och renhållning; WSSTP -Water Supply
and Sanitation Technology Platform, och för hållbar kemiindustri; The European Technology
Platform for Sustainable Chemistry SusChem, arbetar för miljöfrågor inom respektive
område. Forskningsagendan för dessa teknikplattformar har beaktats i verksamheterna ovan.
Andra plattformar (t.ex. för konstruktion och för skogsbruk) tar delvis itu med frågor kring
miljöteknik.
3.6.2 Nationella forskningsfinansiärer och forskningsprogram
De forskningsfinansiärer som främst finansierar forskning inom området miljö är Mistra,
Naturvårdsverket samt Formas.
Mistra investerar ca 200 miljoner kronor årligen i forskning för en god livsmiljö och hållbar
utveckling. Huvuddelen investeras i Mistras stora forskningsprogram. En mindre del går till
små projektgrupper genom Mistras idéstöd. Ett Mistra-program ska bidra till att lösa viktiga
miljöproblem. Forskarna i programmet har därför en ständig och nära dialog med praktiker
från svenska företag, myndigheter, lagstiftare, internationella förhandlare och
frivilligorganisationer för att forskningsresultaten ska komma till praktisk användning för en
hållbar utveckling. Forskare från olika discipliner arbetar tillsammans i programmet.
Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland
35 (59)
ARBETSMATERIAL 2006-12-05
Naturvårdsverket finansierar forskning inom en rad områden som miljögifter och hälsa,
klimat, biologisk mångfald, miljörätt och forskning om styrmedel. Forskningsresultaten ger
underlag till arbetet med miljömålen, miljöbalken och internationella förhandlingar. Just nu
pågår tolv forskningsprogram och fyra nya inom områdena klimat, avfall, friluftsliv och
luftföroreningar startar under hösten 2006. Tillsammans med näringslivet finansierar
Naturvårdsverket även FoU vid IVL Svenska Miljöinstitutet.
Formas har till uppgift att främja och stödja grundforskning och behovsstyrd forskning inom
områdena miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Formas främjar en ekologiskt hållbar
tillväxt och utveckling i samhället, mång- och tvärvetenskaplig forskning samt internationellt
forskningssamarbete. Formas tre huvudområden är: Miljö och natur, Areella näringar, djur
och livsmedel samt Samhällsbyggande.
Föreningen Vetenskap för hållbar utveckling (VHU) strävar efter att skapa en plattform i form
för såväl forskare som utbildare från olika ämnesområden som arbetar med/eller har ett
intresse för frågor som rör hållbar utveckling. Samtidigt har föreningen en uttalad policy att
arbeta för en hållbar utveckling. Detta görs bland annat genom att verka för ökad samverkan
mellan forskning om hållbar utveckling och övriga samhällsaktörer.
3.6.3 Västsvenska FoU-kompetenser
Enligt Naturvårdsverket (studie från 1999-2000) bedrivs nästan 40 % av all svensk
miljöforskning vid lärosätena i Västra Götaland. Här finns också en unik samling av
miljökompetens i ett antal framstående nationella forskningsinstitut, bland andra IVL, SP,
SIK, IVF – alla med en tydlig miljöinriktning.
Ett av IVF:s arbetsområden är Miljö & Arbetsmiljö. Inom detta område ger IVF vägledning
för att företagen ska kunna verka för en hållbar utveckling. IVF:s arbete är fokuserat på att ge
företagen praktiskt användbara lösningar som ska stärka deras konkurrenskraft. Bl.a. arbetar
IVF med Miljöanpassade tillverkningsprocesser och exempel på områden är Ytbehandling där
bl.a. minskning av lösningsmedelsutsläpp är prioriterat, Värmebehandling där kompetens
finns för att minska miljöpåverkan från processen och med alternativ till oljor som kylmedel
och nya processer som in-linehärdning samt Limning. Inom området Miljöanpassad
produktutveckling finns kompetens inom bl.a. Produktanalys och Miljökrav.
Inom kompetensområdet Miljö har SIK forskningsuppdrag inom utveckling och anpassning
av LCA-metodiken till livsmedel (LCA livscykelanalys), utveckla LCA-metodik för att
utvärdera tekniska förändringar inom livsmedelsindustrin samt utveckla metoder för att
integrera övriga hållbarhetsaspekter i miljöanalyser, exempelvis socioekonomiska aspekter.
En stor del av IVL Svenska Miljöinstitutet forskning bedrivs som samfinansierad forskning,
dvs. forskning som staten och näringslivet gemensamt kommer överens om och finansierar.
Syftet med den samfinansierade verksamheten är att driva frågor som är av stort intresse för
näringslivet, men som också har en generell relevans för samhället. Utöver den
samfinansierade forskningen bedrivs omfattande forskning i form av anslagsforskning, där
bl.a. forskningsråden, Naturvårdsverket och EU är de stora finansiärerna. Dessutom bedriver
IVL uppdragsforskning. Från och med år 2004 bedrivs den samfinansierade forskningen inom
tio områden; Hållbar miljö, God hälsa och hållbara ekosystem, Hållbart resursutnyttjande
markanvändning, Hållbart resursutnyttjande avfall och återvinning, Hållbar produktion,
Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland
36 (59)
ARBETSMATERIAL 2006-12-05
Hållbara transporter, Hållbar energi, Hållbart samhällsbyggande, Hållbar affärsutveckling,
Hållbar konsumtion, EU-forskning.
När EU-kommissionen under hösten 2005 lade fram sin strategi för luftområdet så byggde
förslagen på den forskning som tagits fram vid IVL i samarbete med forskning på andra
ställen i Europa. Det är främst genom det Mistra-finansierade programmet ASTA kring
gränsöverskridande luftföroreningar som kunskapen genererats. IVL har även en central roll i
de pågående och omfattande utvärderingarna av hur handelssystemet med EU:s utsläppsrätter
hittills fungerat, och där fokus huvudsakligen ligger på tilldelningen av utsläppsrätterna.
Samtidigt pågår arbetet med att göra tilldelningen för nästa fas, den som ska pågå mellan
2008 och 2012.
På SP kommer Miljöområdet in genom forskning om utvärdering av miljöeffekter i samband
med produktion, materialanvändning och återvinning, speciellt avseende polymerer.
Livscykelanalys, beständighet, kemisk analys och karakterisering är huvudbegrepp.
Tillämpningar finns inom områden som polymerer i byggnader och fordon, produktion av
miljövänliga bildäck m. m. Tillsammans med Energi- och Bygg och fastighetsprofilerna (se
under avsnitt 3.5 Energi) byggs en stark nationell kompetens upp om partiklar, deras
egenskaper, uppkomst och påverkan. Ett spår är att ta fram kunskap om hur avfall kan
återvinnas och återanvändas (se vidare under avsnittet Energi). Här utgör polymerer en
huvudsaklig materialgrupp. Byggområdet är en stor användare. Användning av
bionedbrytbara material ökar och ger nya möjligheter där SP:s biolaboratorium får ökad
betydelse. Andra projekt handlar om miljöanpassade stabilisatorer, samt om spridning och
omvandling av kemikalier i naturen. Genom samarbete med SIK skall den befintliga
mikrobiologiska kompetensen avsevärt förstärkas inom nuvarande områden Miljöteknik
(Biolab) samt Innemiljö (mögelproblematik).
Ett viktigt specialområde på SP är miljöpåverkan av brand och brandskyddsåtgärder. Faktorer
som behöver tekniska undersökningar är hur bränder skall bekämpas ur miljösynpunkt och
hur brandfarligt gods bäst kan transporteras med avseende på risker för miljöfarliga utsläpp.
Livscykelanalys och riskanalys utvecklas och tillämpas på mål som hållbar utveckling.
Samarbete sker med SP-enheterna Kemi och materialteknik och Energiteknik då det gäller
bränders miljöpåverkan och förbränningskemi.
Göteborgs miljövetenskapliga centrum GMV drivs av Göteborgs universitet och Chalmers
tillsammans. Gemensamt för all verksamhet är att det rör sig om uppgifter och projekt som
spänner över flera institutioner och fakulteter. GMV arbetar också med utveckling av
samhällskontakter för att främja forskning och utbildning inom miljö och hållbar utveckling.
Inom universitetet finns det samhällsvetenskapliga miljövetarprogrammet som bl.a. bidrar till
generering av nya tvärvetenskapliga forskningsuppgifter. Inom universitetet finns också ett
gemensamt centrum för Atmospheric Studies. Forskarskolan Klimat och Mobilitet engagerar
cirka 20 forskarstuderande vid Göteborgs universitet, som inom olika ämnen studerar
klimatpåverkan kopplat till transporter. Forskarskolan Klimat och Mobilitet startade hösten
2002 som ett led i en satsning inom området hållbar utveckling vid universitetet, och drivs av
GMV. De forskarstuderande kommer från fem fakulteter; samhällsvetenskap, naturvetenskap,
handelshögskolan, humaniora och utbildningsvetenskap.
EPSD European Panel on Sustainable Development är ett oberoende forskningsbaserat
nätverk med ambitionen att vara en plattform för dialog mellan forskare, opinionsbildare och
politiker i Europa. Arbetet består bland annat av att kritiskt granska och se över EU:s policys.
Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland
37 (59)
ARBETSMATERIAL 2006-12-05
Nätverket fungerar även som en kunskapsbank för EU i arbetet med en hållbar utveckling.
EPSD bildades 2004 av Chalmers, Göteborgs universitet och Lunds universitet.
Inom Göteborgs samhällsvetenskapliga fakultet finns även relevanta projekt avseende
politiska, ekonomiska och kulturella dimensioner av ekosystem och hållbar utveckling. Dessa
finns inom områden som humanekologi, statsvetenskap, miljöekonomi, kulturgeografi och
management.
Gothenburg Atmospheric Centre (GAC) är ett centrum för atmosfärsrelaterad forskning i
Göteborgsregionen, organiserat av GMV. Centret skall verka för ökat samarbete och bättre
samordning av resurser och aktiviteter, med ambitionen att vidareutveckla centret till en
betydande forskningsorganisation nationellt och internationellt.
VASTRA, Vattenstrategiska forskningsprogrammet, undersöker och utvecklar strategier för
vattenplanering och vattenförvaltning. Målet för VASTRA är att bidra till ökad kunskap och
utveckling av användbara verktyg som väsentligt bidrar till att finna en effektiv och socialt
accepterad lösning av problemen med övergödning på avrinningsområden. I programmet
medverkar ca 26 forskare och doktorander från universitet och högskolor i Göteborg,
Uppsala, Linköping och Lund, samt från SMHI. Programvärd är Göteborgs universitet.
Mistra-projektet Marine Paint är ett forskningssamarbete inom marin biofouling mellan
Tjärnö Marinbiologiska Laboratorium, Kristinebergs Marina Forskningsstation, universitetets
institutioner för cell- och molekylärbiologi, zoologi, marin ekologi/botanik och Chalmers,
tillämpad ytkemi. Projektet är inriktat på att utveckla en ny typ av bioaktiva ingredienser för
mer miljövänliga båtbottenfärger. Oönskad biologisk påväxt på marina ytor är ett globalt
problem, som hittills har bemötts genom användning av miljöfarliga ämnen.
Ett av Chalmers utpekade strategiska forskningsområden är Miljövetenskap. Chalmers har
kompetens inom ett flertal områden som är centrala inom miljöforskningen såsom:
Klimatfrågor i vid bemärkelse, Energiområdet, Miljösystemanalys, Materialflöden, Uthållig
användning av naturresurser, Riskbedömningar, Logistik och transportsystem, Urbana
vattensystem, Hållbart byggande, Industriell Miljöinformatik (IMI). I många fall har
miljöforskningen även nära anknytning till verksamhet som presenteras inom områdena
energi och transport men även nanovetenskap och produktionsteknik.
En del av satsningen på miljöområdet sker genom Chalmers Environmental Initiative (CEI),
med Chalmers stiftelse som huvudintressent. CEI är en strategisk satsning på miljö och
hållbar utveckling med fokus på miljösystemanalys. Inom området Hållbar utveckling och
komplexa system finns också professurer. Klimatfrågor, särskilt CO2-frågorna är centrala
både i modellering och mer tillämpad energiforskning. Hållbart byggande finns också med
under CEI inom institutionen för arkitektur och vid institutionen för Bygg- och miljöteknik
bedrivs forskning inom Systemanalys för urbana vattensystem. Chalmers deltar i Alliance for
Global Sustainability (AGS), tillsammans med Tokyo University, ETH i Zürich och MIT.
Inom ramen för AGS ”Flagship”-projekt bedriver Chalmers forskning om ”Integrated LowCarbon Energy systems”.
Miljömätningar, bl.a. genom analys av atmosfärens sammansättning är tekniker som utvecklas
inom Institutionen för Radio- och Rymdvetenskap. Sådana metoder kan även användas för att
förvarna om vulkanutbrott, som är ämnet för ett pågående EU-projekt koordinerat av
Chalmers.
Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland
38 (59)
ARBETSMATERIAL 2006-12-05
GAME är ett västsvenskt samarbetsprojekt, som syftar till att öka utbytet mellan forskning
och näringsliv inom området hållbar utveckling. GAME arbetar också med att marknadsföra
västsvensk miljökompetens i Europa. GAME:s kansli är knutet till GMV. GAME består av:
Chalmers och Göteborgs universitet samt övriga fem högskolor/universitet i Västsverige,
näringsliv, Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen Västra Götaland samt
Industriforskningsinstitut i Västsverige. GAME samverkar också med övriga västsvenska
initiativ med inriktning på miljö/hållbar utveckling. GAME arrangerar Miljöimpuls!Väst, i
samarbete med Näringslivets miljöchefer.
Inom Västra Götalandsregionens uppdrag för regional utveckling görs stora miljöinsatser och
viktiga insatsområden är energi och miljö, livsmedel och miljö, transporter och miljö samt
vatten och miljö. En hållbar regional utveckling ska genomsyra samtliga insatser som görs.
Hållbar utveckling Väst är ett regionalt treårigt projekt som syftar till att stimulera kommuner
i Västra Götaland i deras arbete för en hållbar utveckling. Det är ett samverkansprojekt mellan
22 kommuner i regionen.
I Västra Götalandsregionen finns en stor andel små- och medelstora miljöföretag med
miljöteknik, miljöanpassade produkter och tjänster som efterfrågas på exportmarknaden.
ECOEX, Västsvensk miljöexport, erbjuder företag att delta i olika exportfrämjande aktiviteter
och nätverk. Projektet är ett samverkansprojekt mellan en rad aktörer, med Business Region
som huvudman. De operativa samverkansparterna är Business Region Göteborg, Innovatum i
Trollhättan och Green Market Sweden i Falköping. Projektet stöds av Västra
Götalandsregionen, Kommunförbundet FyrBoDal och tillväxt Skaraborg.
Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland
39 (59)
ARBETSMATERIAL 2006-12-05
3.7 Transport, flyg och fordon
3.7.1 Inriktning sjunde ramprogrammet
Transportsektorn är betydande i Europa – lufttransportsektorn står för 2,6% av EU:s BNP (3,1
miljoner arbetstillfällen) och yttransporter för 11% (sysselsätter ca 16 miljoner människor).
Transportsektorn svarar även för 25% av koldioxidutsläppen i EU, vilket ställer höga krav på
omställning och utveckling mot hållbara transportsystem.
Syftet med transportforskningen inom ramprogrammet är att på grundval av tekniska framsteg
utveckla integrerade miljövänligare och ”smartare” europatäckande transportsystem till gagn
för medborgare och samhälle. Miljön och naturresurserna skall respekteras och den ledande
ställning som den europeiska industrin uppnått på den globala markanden skall säkras och
utvecklas ytterligare.
Prioriterade insatsområden är:
 Flygteknik och lufttransport - Forskningsområden som t ex miljövänligare lufttransporter,
ökad tidseffektivitet, befästa kundtillfredställelse och säkerhet för passagerarna samt
framtidens lufttransporter.
 Yttransport (på järnväg, väg och vatten) - Forskningsområden som t ex miljövänligare
yttransporter, uppmuntra trafikomställning och får bort trafikstockningar i
transportkorridorer, hållbar rörlighet i städer och ökad säkerhet.
 Stöd till det europeiska globala satellitnavigeringssystemet (Galileo) - Tjänster för exakt
navigering och tidmätning för användning inom olika sektorer.
Teknikplattformar & gemensamma teknologiska initiativ
Teknisk plattform för det flygtekniska området är ACARE – Advisory Council for Aeronautics
research in Europe. ACARE har ca 40 medlemmar som representerar bl a tillverkande företag,
flygplatser, flygbolag, myndigheter och forskningsaktörer. Ett av ACAREs mål är att utveckla
en s k Strategic Research Agenda där en vision och prioriterade åtgärder för flygindustrins
framtida konkurrenskraft identifieras.
För den europeiska järnvägsforskningen, finns teknikplattformen ERRAC – European Rail
Research Advisory Board. ERRAC bildades 2001 och var därmed en av de första
teknikplattformarna i Europa. ERRAC arbetar med en gemensam Europeisk
järnvägsforskningsstrategi. Frågor såsom säkerhet, miljö, innovativa material och
produktionsteknik är exempel prioriterade forskningsfrågor för ERRAC.
ERTRAC – European Road Transport Research Advisory Council omfattar aktörer inom
fordons- och transportsektorn. T ex medverkar fordonstillverkare, leverantörer,
vägoperatörer/vägverk/banverk, energileverantörer samt representanter från städer, regioner
samt samhällsaktörer från såväl nationell som EU-nivå. ERTRACs huvudsakliga uppgift är att
i samverkan mellan aktörerna utveckla visionen och strategier för vägtransportområdet.
ERTRAC arbetar även med att förbättra koordinationen mellan europeiska, nationella och
regionala forsknings- och utvecklingsinsatser inom vägtransportområdet.
WATERBORNE Technology Platform etablerades i januari 2005. I Waterborne deltar aktörer
från näringslivet (varv, hamnar, off-shoreverksamhet, maritim teknik, m.m) forskning samt
Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland
40 (59)
ARBETSMATERIAL 2006-12-05
samhällsaktörer från de Europeiska medlemsländerna. En vision för sektorn år 2020 har
utvecklats såväl som en strategisk forskningsagenda, Waterborne Strategic Research Agenda,
som definierar vilka insatser som krävs för att nå denna vision. Forskningsagenda bygger på
tre områden:
 Säker, uthållig och effektiv vattenburen verksamhet
 En konkurrenskraftig maritim industri
 Leda och underlätta tillväxt och förändrade handelsmönster
3.7.2 Nationella forskningsfinansiärer och forskningsprogram
Sedan 2001 har VINNOVA det övergripande ansvaret för transportforskning.
Transportforskning är i detta perspektiv ett medel som skall bidra till att förbättra
innovationssystem inom transportsektorn, vilket är en del i utvecklingen av ett hållbart och
effektivt transportsystem. VINNOVA har på regeringens uppdrag tagit fram en samlad
strategi för forskning, utveckling och demonstration till stöd för utveckling av ett hållbart och
effektivt transportsystem. VINNOVA ansvarar för ett flertal insatser inom området, såsom
forskningsprogram, kompetenscentra och internationella aktiviteter.
Aktörer som VINNOVA samverkar med, och som även driver egna forskningsinsatser inom
transportområdet, är bl a Vägverket, Banverket, Sjöfartsverket, Luftfartsverket, SIKA Statens
institut för kommunikationsanalys, och VTI /Statens väg- och transportforskningsinstitut.
Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, är en viktig aktör i innovationssystem för flygteknik,
men även för rymd- och säkerhet. FOI är en statlig myndighet med inriktning på
tillämpningsnära forskning. Försvarsmakten är huvudkund för dess forskningsprojekt, men
institutet har ambitionen att utöka kundbasen.
För fordonsindustrin samt flygindustrin har regeringen i samverkan med näringslivet tagit
fram strategiprogram där prioriterade åtgärder för att stärka respektive bransch identifierats.
FoU-program är prioriterade åtgärder inom dessa strategiprogram. Nedan ges mer detaljerade
exempel på forskningsinsatser inom områdena flygteknik och lufttransport, yttransporter samt
fordonsforskning.
Flygteknik och lufttransport
Finansiering av forsknings- och demonstrationsprojekt sker främst via det nationella
flygtekniska forskningsprogrammet, NFFP. Syftet med NFFP är att långsiktigt stärka den
svenska flygindustrins konkurrensförmåga genom att förstärka och koordinera de nationella
forskningsresurserna vid industri, institut, högskolor och universitet. Liksom för rymd- och
säkerhetsindustrin, finns många andra forskningsdiscipliner som har bäring på det
flygtekniska området, såsom produktionsteknik, material och IKT.
I december 2005 tog regeringen beslut om att anslå 145 miljoner kronor för det nationella
forskningsprogrammet för perioden 2005-2008, förutsatt en motsvarande finansiering från
industrin. Det är det fjärde programmet sedan starten 1994. Prioriterade teknikområden är bl a
systemanalys, systemteknik, flygfarkostteknik och tjänste- och driftsbaserade stöd.
I september 2006 tog regeringen ytterligare beslut om forsknings- och utvecklingsprogram
som riktar sig speciellt till små och medelstora företag inom det flygtekniska området.
Programmet ska pågå mellan 2006-2010 och omfattar totalt 15 mkr. VINNOVA administrerar
NFFP samt programmet för små och medelstora företag.
Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland
41 (59)
ARBETSMATERIAL 2006-12-05
Yttransport (på järnväg, väg och vatten)
Inom VINNOVA bedrivs ett antal forskningsprogram kopplat till en hållbar utveckling av
transportsystemet.
Innovativa fordon farkoster och system
Programmets syfte är att i samverkan med berörda aktörer långsiktigt utveckla tekniskt
högtstående forsknings- och innovationsmiljöer. Inriktningen är teknik för miljövänliga och
säkra fordon och farkoster. Programmet har haft två utlysningar 2003 och 2005. Den senaste
utlysningen hade inriktning på sjöfart och järnväg.
Innovativa logistiksystem och godstransporter
Inom programmet riktas satsningar mot kunskapsuppbyggnad som är övergripande för alla
transportslag och initierar eller förbättrar tvärdisciplinära innovationsmiljöer kring
näringslivets försörjningsnätverk, logistiska strukturer och transportsystem Tre utlysningar
har genomförts. Den senaste utlysningen ”integrerade försörjningskedjor” pågår under 2006
till 2009 och omfattar 33 miljoner.
Infrastruktur och effektiva transportsystem
Inom programmet behandlas bland annat transportsystemets betydelse för regional tillväxt
och programmet har kopplingar till programmet DYNAMO under Arbetslivsutveckling.
VINNOVA samverkar inom programmet med Banverket och Vägverket om ett gemensamt
program för kollektivtrafik. För den pågående utlysningen finns en budget på 30 miljoner
kronor, fördelat över åren 2006-2010. Detta är den tredje utlysningen inom programmet, som
startade år 2003.
Sjösäkerhet
Programmet Sjösäkerhet gäller forskning, utveckling och demonstration inom
sjösäkerhetsområdet. Målet är att programsatsningen ska bidra till att vetenskapliga och
praktiska resultat sprids, tas tillvara och omsätts i produkter, processer, tjänster,
arbetsorganisation, arbetsmiljö och regelverk på sjösäkerhetsområdet. Det ska också bidra till
ett intensivare kunskapsutbyte, utveckling av nya nätverk och samverkansformer mellan såväl
olika vetenskapliga forskningsdiscipliner som forskningsutförare och andra aktörer inom
sjöfartssektorn.
Fordonsforskning
Sammanlagt satsar staten FoU-medel i ca 20 forsknings- och utvecklingsprogram riktade mot,
eller med stor relevans för, fordonsindustrin. Fem samverkansprogram drivs inom ramen för
Programrådet för fordonsforskning, PFF; Fordonsforskningsprogrammet,
Samverkansprogrammet Gröna Bilen 1, Gröna Bilen 2, Emissionsforskningsprogrammet
(EMFO) och Intelligent Vehicle Safety Systems-programmet (IVSS).
Parter i PFF är Volvo, Fordonskomponentgruppen, Saab Automobile, Scania, Volvo
Personvagnar, Statens Energimyndighet, Naturvårdsverket, VINNOVA och Vägverket.
Inom ramen för regeringens speciella fordonssatsning 2004, det s k ”Trollhättepaketet”,
skapades två nya fordonsforskningsprogram; Produktionsteknik (MERA) och
Fordonselektronik (V-ICT). VINNOVA administrerar programmen och Västra
Götalandsregionen är en av medfinansiärerna.
Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland
42 (59)
ARBETSMATERIAL 2006-12-05
Vid sidan av dessa program finansieras forskning med stor relevans för fordonsindustrin av
Energimyndigheten, bl. a.:
 Energisystem i vägfordon
 Forsknings- och utvecklingsprogrammet för alternativa drivmedel
 Forskningsprogrammet för etanol och träråvara
 Pilot- och demonstrationsanläggningar för produktion av drivmedel från biomassa
En satsning som lyftes upp i samband med utvecklingen av de nationella strategiprogrammen
för fordon, var utvecklingen av en testarena för fordonssäkerhet – Test Site Sweden.
Regeringen fattade den 8 juni 2006 beslut om att ge ett uppdrag till VINNOVA att
tillsammans med berörda myndigheter, företag och regionala organ etablera en testarena för
fordonssäkerhet - Test Site Sweden (TSS), i enlighet med det uppdrag som redovisats av
Lindholmen Science Park, se sammanfattning nedan. Den statliga programsatsningen uppgår
högst till 32 miljoner kronor för perioden 2006 – 2010. Utgångspunkten är att näringslivet
bidrar med minst lika mycket.
Lindholmen Science Park genomförde en förstudie som resulterade bl a i följande slutsatser
och förslag: Test Site Swedens verksamhetsområde avgränsas till trafiksäkerhet, logistik,
framkomlighet, miljö och samhällssäkerhet. Demonstrationsbehovet hos de pågående
forskningsprojekten inom de aktuella verksamhetsområdena ställer många liknande krav på
verktyg och demonstrationsarenor. En samordning kommer att leda till synergieffekter, dels i
form av gemensam utveckling och utnyttjande av provfaciliteter, dels i form av utökad
kompetens genom korsbefruktning mellan projekten. Samordnade demonstrationer ger
dessutom bättre möjlighet att förmedla tekniska framsteg.
3.7.3 Västsvenska FoU-kompetenser
I Västra Götaland finns kompetens kring transporter, flyg och fordon hos ett flertal högskolor,
universitet och forskningsinstitut. Fordonssäkerhet, fordonselektronik/telematik, miljö och
produktionsteknik är regionala styrkeområden, såväl akademiskt som inom fordonsindustrins
forskning och utveckling. Samtliga högskolor/universitet i regionen har forskning kopplad till
fordonsbranschen. Chalmers Tekniska Högskola och Handelshögskolan i Göteborg/
Göteborgs Universitet är de aktörer som bedriver mest forskning inom området. Högskolan
Väst samt Högskolan i Skövde är dessutom betydande aktörer. Högskolorna och universiteten
samverkar inom olika områden. Flygsektorn i Västra Götaland har lång tradition inom
framförallt robusta och pålitliga telematiksystem, visualisering och människamaskininteraktion. Dessutom har flyg en tradition av att arbeta med militär FoU och dess
teknikkonsulter, vilka har stor kompetens inom avancerad farkost- och transporttelematik.
Vid sidan av universitet och högskolor finns en utbredd behovsorienterad forskning vid olika
institut. Några av dessa är IVF, IFP, SP och Imego.
Nedan följer en mer ingående beskrivning av de olika forskningsaktörernas strategiska
kompetenser.
Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland
43 (59)
ARBETSMATERIAL 2006-12-05
Chalmers forskning inom fordonsteknik och trafiksäkerhet är omfattande och berör alltifrån
katalys, förbränning, alternativa energikällor, fordonskonstruktion, elektronik och IT, samt
produktframtagningsfrågor till trafiksäkerhetsfrågor. Chalmers har två kompetenscentra
(STEM-finansierade) inom området, nämligen Förbränningsmotorteknik (CERC) och Katalys
(KCK). Inom området Förbränningsmotorer modelleras förbränning för minimering av
bränsleförbrukning och emissioner. Den grundforskning som sker inom katalysområdet är här
väsentlig för framgång. Chalmers bedriver också forskning avseende jetmotorer för reduktion
av bränsleåtgång, emissioner och buller. Chalmers arbetar för att skapa ett hybridcentrum
finansierat av STEM.
Chalmers och svensk fordonsindustri har startat SAFER, ett nytt säkerhetscentrum, placerat i
företagsklustret Lindholmen Science Park, med VINNOVA som huvudfinansiär. Numera
ligger denna forskning inom institutionen för Tillämpad mekanik och omfattar
säkerhetsfrågorna ur såväl fordonets egenskaper som personsäkerheten. Utvecklingen av
krockdockar och studier av whip-lash-skador är några exempel. Utformning av vägområdet
för minimering av skaderisk samt insamling och systematisering av olycksdata är andra.
Syftet med SAFER är att samla Chalmers forskning inom trafik- och fordonssäkerhet och att
forma ett internationellt nav för forskning om fordonssäkerhet i dagens trafikmiljö.
Avancerade kommunikationssystem spelar också en stor roll och anknyter till projektet TestSite Sweden; se nedan.
Järnvägsteknik särskilt modellering av interaktionen mellan hjul och räls för reduktion av
buller och slitage på hjul och räls studeras särskilt inom kompetenscentret CHARMEC på
institutionen för Tillämpad mekanik. Inom avdelningen för teknisk akustik vid institutionen
för Bygg- och miljöteknik studeras för transportområdet viktiga bullerproblem.
Transportforskningen vid Chalmers omfattar transporter såväl till lands som till sjöss och inte
minst de logistiska frågor som hör samman härmed. Denna kompetens kan bidra till
vidareutveckling av den redan nu framstående hamnen i Göteborg. Forskning kring logistik
och transportsystem pågår inom institutionen för Teknikens ekonomi och organisation där
materialflödet från råmaterial till slutlig konsumtion och avveckling också beaktar
miljökonsekvenserna. Satsningen Lighthouse omfattar också logistik och transportfrågor i
samarbete mellan institutionen för sjöfart och marin teknik och Handelshögskolan vid
Göteborgs universitet. Avancerad modellering, analys och optimering av hydrodynamiska
förhållanden, liksom effektiva processer för konstruktion och produktion av fartyg, är andra
framträdande områden. Sveriges redareförening är en viktig aktör och finansiär av
Lighthouse. Även Västra Götalandsregionen deltar som medfinansiär.
Chalmers har gedigen erfarenhet och bakgrund när det gäller analys av de signaler som
används för satellitnavigeringssystem. Chalmers har varit med i tidigare EU-program med sin
kompetens att analysera signaler från GPS-systemet. De flesta tillämpningar har varit av
meteorologisk karaktär och berört analys av vattenånga i atmosfären. Chalmers har också
utfört studier och analyser (satellitsignaler på nordliga latituder) inom ett större projekt som
tjänade som en förstudie för Galileo.
Vid Handelshögskolan i Göteborg har fordonsindustri- och transportrelaterad forskning
bedrivits i decennier. De flesta institutioner och institut vid skolan har engagerat sig i sådan
Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland
44 (59)
ARBETSMATERIAL 2006-12-05
forskning, varvid följande särskilt kan nämnas: Företagsekonomiska institutionen,
institutionen för Nationalekonomi med statistik, Juridiska institutionen, Kulturgeografiska
institutionen samt Handelshögskolans tvärvetenskapliga forskningsinstitut GRI Gothenburg
Research Institute. Vid företagsekonomiska institutionen finns även en kompetensgrupp som
uteslutande ägnar sig åt forskning och undervisning kring transportekonomi och logistik.
Hittills har Handelshögskolans forskning kommit till stånd tack vare de utvecklade kontakter
som många olika företrädare för de olika enheterna vid skolan haft direkt med olika företag i
näringslivet i de aktuella branscherna. Samordning mellan alla de forskare och lärare som
arbetat inom fordons- och transportindustrin har dock hittills skett i mindre utsträckning.
Forskare verksamma vid Handelshögskolan i Göteborg var även involverade i MIT:s stora
internationella fordonsforskningsprogram under 1980-talet.
Forskningen har ofta bedrivits i samarbete med de olika företagen inom västsvensk
fordonsindustrin samt med underleverantörer inom fordons- och transportnäringarna, och kan
presenteras enligt följande:
 Forskning kring underleverantörssystem, relationer och tekniksamarbete mellan
fordonstillverkare och deras leverantörer vid Kulturgeografiska institutionen.
 Ekonomisk-geografisk forskning inom Centrum för Regional analys genomför nätverksoch klusteranalys med anknytning till fordonsindustrin, där även uppbyggnad av databas
pågår.
 Vid Juridiska institutionen har det forskats kring konsekvenserna kring
miljökvalitetsnormer och de restriktioner som införts kring utsläpp av miljöfarliga ämnen.
 Kompetensgruppen Logistik- och transportekonomi vid Företagsekonomiska institutionen
har under lång tid arbetat med ett stort antal projekt direkt relaterat till fordons- och
transportnäringarna.
 Projektforskning i många olika former, vid Företagsekonomiska institutionen och GRI.
 Forskning om arbetsorganisation, personalarbete, organisatoriskt lärande, Knowledge
Management inom utvecklingsavdelningarna hos fordonstillverkare. Denna forskning har
bedrivits vid Företagsekonomiska institutionen såväl som vid GRI.
 Forskning kring innovations- och produktutvecklingsprocesser, exempelvis studier av
konceptbilsutveckling, årsmodellsändringsprojekt och nybilsprojekt. Denna forskning har
främst bedrivits inom GRI.
 Studier av e-business, organisatoriska konsekvenser av ny teknologi och könsaspekter vid
GRI.
Inom logistikområdet, finansierar Västra Götalandsregionen, tillsammans med Göteborgs
Universitet och Logistik och Transport Stiftelsen LTS, en professur för perioden 2007-2014.
Logistik och Transport Stiftelsen LTS:s verksamhetsidé är att inom området godstransporter,
logistik och anknytande IT etablera och utveckla universitetsforskning och utbildning av
världsklass som möjliggör för näringslivet att förbättra sin konkurrenskraft. Redan idag
fungerar regionen som nationellt centrum för akademiskt förankrad forskning och utveckling
inom logistik och transport. LTS initierar och etablerar näringslivsrelevanta
ramforskningsprogram som exempelvis rör områden som Interfaces in Supply Chain
Networks och Sustainables Logistics. Västra Götalandsregionen är en medfinansiär till LTS
verksamhet, vilket ligger i linje med visionen att Göteborgsområdet skall bli norra Europas
logistikcentrum.
Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland
45 (59)
ARBETSMATERIAL 2006-12-05
Produktionsteknik har bäring på en mängd områden inom transport, flyg och fordon. Här har
Högskolan i Skövde och Högskolan Väst stark kompetens, se avsnitt 3.4 för mer utförlig
beskrivning. Ett viktigt nätverk i sammanhanget är Produktion i Väst som är ett nära
samarbete mellan Chalmers, Ingenjörsskolan i Jönköping, Högskolan i Halmstad, Högskolan i
Skövde och Högskolan Väst. Även forskningsinstituten såsom IVF har en styrkeposition på
området produktionsteknik.
SP deltar i en mängd initiativ inom fordons- och transportområdet. Profilområdet Transport
och fordon omfattas av områdena; risk och säkerhet i logistiksystem, effektiva och hållbara
transporter och strukturell och funktionell integritet hos fordon och fartyg.
SP är t ex engagerade i fordonssäkerhetssatsningen SAFER samt Galileo. Då det gäller
demonstrationsanläggningar finns mycket av mätteknisk utrustning och bas för experiment
vid SP:s anläggningar, vilka utgör resurser vid uppbyggnad av plattomformar såsom Test Site
Sweden.
SP är aktiva inom området Elektroniksäkerhet, och leder tre projekt inom
Vägverkets/VINNOVAs IVSS-program, Intelligent Vehicle Safety Systems. SP forskar
tillsammans med industrin om kommunikation och pålitliga system. SP deltar också i
europeisk forskning inom EU:s sjätte ramprogram för pålitliga inbäddade system. Inom
området transportsäkerhet och logistik arbetar SP med forskning om intermodala transporter,
innefattande såväl tekniska förutsättningar (lastbärare, omlastningsutrustning) som logistiska
överväganden, om övergripande säkerhetsfrågor och om effektivare system för vissa
transporter, exempelvis med farligt gods och restprodukter. Förpackningar, lastsäkring,
lastbärare och annan transportutrustning utvärderas med nya metoder. SP medverkar inom
nationella program inom området, bl a skapande av kompetenscentra.
En av SP:s kompetenser, som också kommer in i materialtekniken genom utmattning, är
stokastiska vibrationer, som jordbävningar, fordons- och transportvibrationer, se även
avsnittet om materialteknik 3.4. SP är en nationell resurs för utveckling av seismisk testning
av tunga utrustningar med stokastiska vibrationer. Livslängdsteknik med tonvikt på
utmattningshållfasthet och stabilitet i kombination med riskanalys används för att utvärdera
och förbättra säkerheten hos t.ex. järnvägsmateriel och fartygskomponenter.
SP har etablerat ett kontor på Lindholmen Science Park för att stärka kontakterna inom
fordonsforskningen. Arbetet med att bygga en stark fordonsforskningsmiljö fortsätter naturligt
genom medlemskap i kompetenscentrat SAFER, samt genom kontakter med VINNOVA:s
satsning Test Site Sweden.
Viktoriainstitutet driver sedan många år forskning inom fordonstelematik. Tillsammans med
små och stora företrädare för branschen kommer nu en fokusering att ske på Integration av
konsumentelektronik, Aktiv säkerhet och Diagnostik/Fjärrdiagnostik. Koordinering och
samverkan med andra aktörer och satsningar sker, bl a med Telematics Valley, Automotive
Sweden, Test Site Sweden och SAFER.
I ett VINNOVA-finansierat projekt har Viktoriainstitutet tillsammans med ett tiotal aktörer i
transportbranschen utvecklat en standard för kommunikation mellan mobila och stationära
affärssystem. Företagen bildar nu tillsammans organisationen MSI-group för förvaltning och
vidare utveckling av standarden.
Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland
46 (59)
ARBETSMATERIAL 2006-12-05
Väg- och transportforskningsinstitutet (VTI) är ett nationellt forskningsinstitut med
huvudkontor i Linköping och filialer i Borlänge, Stockholm och Göteborg. Institutet bedriver
forsknings och utvecklingsarbete med inriktning mot samtliga transportslag men med en
tyngdpunkt på vägtransporter. Filialen i Göteborg, som är belägen i Navet på Lindholmen, är
under utbyggnad och den kompetens man avser att bygga upp på Lindholmen avser framför
allt fordonsteknik med inriktning mot säkerhet, fordonsdynamik och problem som rör
människa maskin interaktion (HMI). VTI:s kompetens när det gäller fordonssimulering ligger
i frontlinjen och avsikten är att inom ramen för Test Site Sweden (TSS) bygga en simulator
plattform anpassad för att vara ett effektivt verktyg vid testning av fordonselektronik och i
forsknings och utvecklingsprojekt med inriktning mot frågor som rör HMI.
IVL Svenska Miljöinstitutet AB har under året bistått Hyundai-Kia Motor Company i Korea i
ett projekt där man med hjälp av livscykelanalys undersöker bilens miljöbelastning. Projektet
syftar till att miljöaspekterna mer fullständigt ska kunna beaktas tidigt i utvecklingsprojekt,
och att få en mer heltäckande bild av bilens och dess komponenters miljöprestanda. Ett annat
exempel är konsekvensanalyser av miljöpåverkan av olika alternativ för omhändertagande av
uttjänta bildäck, som utförts på uppdrag av Svensk Däckåtervinning AB (SDAB). Ragn-Sells
AB har också medverkat i studien.
Vidare har IVL en omfattande verksamhet avseende utveckling av mät- och analysteknik för
tillämpning inom området transportemissioner. IVL har lång erfarenhet av mätningar av
utsläpp från vägfordon i verklig trafik, och ansvarar under 2004-2008 för implementeringen
och verifieringen av en EU-harmoniserad emissionsmodell för vägtrafik (ARTEMIS) i
Sverige. IVL har också genomfört en rad FoU-projekt riktade mot kartläggning av marina
emissioner.
Västra Götalandsregionen arbetar aktivt med insatser som främjar utvecklingen av hållbara
transportsystem och ett konkurrenskraftigt näringsliv inom transport och fordon.
I den handlingsplan för transporter som Västra Götalandsregionen antog 2001, reviderad
2004, är det långsiktiga målet ett hållbart transportsystem i Västra Götaland. De viktigaste
åtgärderna är att skapa effektivare och mindre energikrävande transporter, samt ökad
användning av förnyelsebara bränslen och ny teknik.
Insatser för att stärka västsvensk fordonsindustris konkurrenskraft, är prioriterade av Västra
Götalandsregionen. Under perioden 2005 – 2008, har Västra Götalandsregionen avsatt totalt
87,5 mkr för detta syfte. Insatserna omfattar:





Medfinansiering av forsknings- och utvecklingsprogram för fordonselektronik, V-ICT.
Aktörer som medfinansierar programmet är Volvo Cars Corporation, Volvo Powertrain,
Saab Automobile, Scania, VINNOVA, Business Region Göteborg och Västra
Götalandsregionen.
Medfinansiering av forsknings- och utvecklingsprogram för produktionsteknik, MERA.
Aktörer som medfinansierar programmet är Volvo Cars Corporation, Volvo Powertrain,
Saab Automobile, Scania, Fordonskomponentgruppen, VINNOVA och Västra
Götalandsregionen.
Forskningsprojekt inom det s k Gröna Bilen-programmet, administrerat av VINNOVA.
Utvecklingen av regionala arenor för samverkan på Lindholmen Science Park i Göteborg
och Innovatum i Trollhättan.
Etablerandet av ett internationellt fordonsforskningsinstitut. Ett utvecklingsarbete bedrivs
för närvarande av Västra Götalandsregionen i samarbete med Business Region Göteborg,
Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland
47 (59)
ARBETSMATERIAL 2006-12-05
Chalmers, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet samt Automotive Sweden, i nära
samverkan med VINNOVA.
Västra Götalandsregionen har dessutom byggt upp en hög kompetens inom området
trafikmedicin som det är viktigt att utveckla vidare och koppla till insatserna för ökad trafikoch fordonssäkerhet.
Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland
48 (59)
ARBETSMATERIAL 2006-12-05
3.8 Samhällsvetenskap och humaniora
3.8.1 Inriktning sjunde ramprogrammet
Ramprogrammet innehåller även en satsning på icke-tekniska områden. Temaområdet
Samhällsvetenskap och humaniora syftar till att ”utveckla en djupgående och delad förståelse
för de komplexa och inbördes relaterade socioekonomiska utmaningar Europa står inför, till
exempel tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft, social sammanhållning och hållbarhet,
livskvalitet och ömsesidigt beroende på global nivå, framför allt i syfte att skapa en bättre
kunskapsbas för strategier på de berörda områdena”.
De verksamheter som kan stödjas förväntas bidra avsevärt till att förbättra utformningen,
genomförandet, effekterna och utvärderingen av strategier för såväl näringslivet som inom
den sociala sektorn och omfattar bl a följande områden:
 tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft i ett kunskapssamhälle
 de europeiska socioekonomiska modellernas fortsatta utveckling och den ekonomiska
och sociala sammanhållningen i ett utvidgat EU, med beaktande av miljöskyddet.
 demografiska förändringar inbegripet åldrande och migration; livsstilar, arbete, familjer,
jämställdhetsfrågor, hälsa och livskvalitet; kriminalitet; näringslivets roll i samhället,
befolkningstäthet, kulturell samverkan och frågor kring skyddet av de grundläggande
rättigheterna och kampen mot rasism och intolerans.
 Europa i världen respektive medborgaren i Europeiska unionen, t ex ”att behärska
demokratin och vara aktivt deltagande”; effektiva och demokratiska styrelseformer,
utveckla en gemensam förståelse och respekt för Europas mångfald och gemenskap med
avseende på kultur, institutioner, historia, språk och värderingar.
 verksamheter för framsyn inom viktiga vetenskapliga, tekniska och därmed relaterade
socioekonomiska områden som t.ex. framtida demografiska tendenser och globaliseringen
av kunskap och utvecklingen av forskningssystem, liksom den framtida utvecklingen
inom viktiga forskningsområden och vetenskapliga discipliner
Sverige har i förhandlingarna om ramprogrammet framhållit betydelsen av s k
samhällsmotiverade forskningsplattformar, SMRP, som samlar en bred krets av aktörer inom
prioriterade områden. Från svensk sida har man pekat ut demografiska förändringar ifråga om
åldrande befolkning och migration/integration respektive (politikområdet) hållbar utveckling.
3.8.2 Nationella forskningsfinansiärer och forskningsprogram
Inom VR finns ett ämnesråd för humaniora och samhällsvetenskap, bredvid de för medicin
och naturvetenskap/teknikvetenskap. Med god forskningskommunikation ska
grundforskningens position i samhället stärkas, och demokrati och tillväxt främjas.
Det övergripande målet för forskningskommunikation är den utvidgade demokrati som skapas
i ett samhälle som består av upplysta och kritiskt tänkande medborgare. Forskningens
viktigaste uppgift är att generera kunskap som kan komma samhället till nytta.
Vetenskapsrådets roll är att hjälpa forskare att kommunicera sin forskning inom
forskningssamhället och se till så att människor utanför den vetenskapliga sfären får den
kunskap och de verktyg de behöver för att kunna delta i debatten kring olika forskningsfrågor.
Ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap stöder bland annat forskning omkring
kulturarvsfrågor.
Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland
49 (59)
ARBETSMATERIAL 2006-12-05
Riksbankens jubileumsfond har skapat några programområden som är intressanta i
sammanhanget:
Områdesgruppen för forskning om Kultur – Säkerhet – Hållbar samhällsutveckling, var mål
är att analysera och förstå kulturens roll, dels att försöka påverka kulturer för att stärka
mänskliga rättigheter, jämlikhet, fattigdomsbekämpning, demokrati och fred och säkerhet.
Områdesgruppen för forskning om civilsamhället. Syftet med programmet är att bidra till en
teorigrund som går bortom de gängse internationella ansatserna och att nå bortom den
traditionella forskning som utgår från stat och marknad.
Cultural Policy Research Award (stimulansutmärkelse för unga forskare). Här prioriteras
utvärderande, jämförande aktionsforskning som innehåller innovativa idéer omkring system
och strukturer för att förnya konstens och kulturens position i kontexten av utvidgningen av
EU-området.
Formas huvudsyfte är att främja en ekologiskt hållbar utveckling. En långsiktig
samhällsutveckling omfattar dock även sociala och ekonomiska aspekter. En socialt hållbar
utveckling handlar om befolkningens/samhällets förmåga att överleva – om folkhälsa, social
sammanhållning, välfärd och trygghet. Människans behov av natur- och kulturupplevelser är
en del av den sociala dimensionen.
FAS Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, verksamhet skall bland annat stödja
och initiera grundläggande forskning och behovsstyrd forskning av hög vetenskaplig kvalitet
inom områdena arbetsmarknad, arbetsorganisation, arbete och hälsa, folkhälsa, välfärd,
omsorg och sociala relationer.
3.8.3 Västsvenska FoU-kompetenser
I Västra Götaland finns vid alla lärosäten forskning inom samhällsvetenskap och humaniora,
med relevans för samhällsutveckling och regional utveckling.
Vid Konstnärliga fakulteten, Göteborgs Universitet, inrättades 1981 en särskild Nämnd för
konstnärligt utvecklingsarbete (NKU). Nämnden hanterar medel avsedda för att vidga,
fördjupa, undersöka och – i förlängningen – gestalta konstnärliga frågeställningar. Man vill se
betydelsen av det konstnärliga utvecklingsarbetet som en experimentell kraft i relation till den
basverksamhet som bedrivs, men också att implementera konstnärliga processer i
samhällsutvecklingen. Innevarande år främjas ansökningar som inbegriper ett samarbete med,
eller teman som kan knytas till medicin, hälsa, medicinsk etik osv. Ur denna ambition har
vuxit ett forskningsprojekt omkring ”wellness” i samband med åldrandet som inbegriper
forskare från psykologi, medicin och samhällsvetenskap vid sidan av HDK. En annan
ambition från den konstnärliga fakulteten är att utveckla forskning och senare en utbildning
tillsammans med Handelshögskolan, Inst. för Journalistik och Masskommunikation samt
CFK, Centrum för konsumtionsforskning, omkring film och TV ur ett konstnärligt och
mediekritiskt perspektiv.
Projektet Passionen för det reala arbetar men verklighetsbilders förändring inom design
(köksdesign), fri konst (de isolerade utbildningsinstitutionernas dilemman), opera (opera och
dokusåpa) och ny och gammal dokumentärfilm. Projektet har en klar bäring på nya produkter
och produktioner med en tillväxtpotential.
Konst som redskap för stadsplanering, projektet Ingrepp, fokuserar på möjligheterna att med
konstnärliga medel hitta gestaltningsformer för stadsplanering i form av så kallade
framtidsdokumentärer. I ett FoU-perspektiv betraktar Konstnärliga fakulteten sin verksamhet
som en resurs för regional tillväxt.
Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland
50 (59)
ARBETSMATERIAL 2006-12-05
Profilområdet för kultur och turism som tillväxtfaktor har flera styrkepunkter inom
universitetet. Handelshögskolan, humanistiska fakulteten och de konstnärliga ämnena har alla
enheter som skulle kunna ingå i en gemensam satsning.
Vid Humanistiska fakulteten och institutionen för kultur, estetik och medier samlar forskning
och undervisning utifrån ett flertal perspektiv på estetiska, historiska och kommunikativa
aspekter på det moderna samhället och på mänsklig interaktion. Härunder sorterar Centrum
för kulturstudier, FSSK (Forum för studier av samtidskultur), Filmvetenskap samt
Musikvetenskap. Kulturstudier och kulturteori utgör idag ett av de mest expansiva
forskningsfälten. Kulturstudier är ett forskningsfält med fokus på relationen mellan samhälle,
kultur och identitet och opererar i gränslanden mellan vetenskapliga traditioner och etablerade
akademiska discipliner. Kulturstudier utgör ett svar på de behov av teoretisk och
metodologisk nyorientering som växt fram som en följd av samtidens samhälleliga och
kulturella förändringsprocesser. Forskningsprojekten berör fyra teman: Omvandlingar av det
urbana, Globalisering och sociala rörelser, Psykoanalys och kulturteori samt Kultur och
pedagogik.
CEFOS Centrum för forskning om offentlig sektor vid universitetet, utgör en del av
statsmakternas långsiktiga satsning på mångvetenskaplig grundforskning om den offentliga
sektorn. CEFOS ska initiera, främja och stödja forskning om den offentliga sektorns ledning,
styrning, organisation, finansiering och utvärdering särskilt på lokal och regional nivå.
Förnyelse av den offentliga sektorn står i fokus för forskningen.
SOM-institutet är centrum för den undersöknings- och seminarieverksamhet som drivs
gemensamt av Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG),
Statsvetenskapliga institutionen samt Förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet.
Varje år sedan 1986 genomför SOM-institutet en riksrepresentativ frågeundersökning på
temat Samhälle, Opinion och Massmedia, därav namnet SOM. I publikationen Nya gränser –
Västsverige redovisas huvudresultat från den sjunde SOM-undersökningen i hela Västra
Götaland, som genomfördes hösten 2004. Nya gränser anspelar inte bara på det nya länet
Västra Götaland samt etablerandet av Västra Götalandsregionen och flernivådemokratins
framväxt utan också på förskjutningen av gränserna mellan de offentliga och de privata
sfärerna i samhället.
Regional utveckling stöds metodiskt och vetenskapligt av föreningen REVÄST som
arrangerar vetenskapliga seminariet kring FoU inom området, samt det nya Centrum för
Regional Analys vid Handelshögskolan.
Chalmers institution för Arkitektur utvecklar den kunskap som ger samhällsbyggandet form.
Institutionens verksamhet utvecklas för att i linje med visionen om bärkraftsgrund stödja
utvecklingen av arkitektur och samhällsbyggnad med hög konstnärlig och vetenskaplig
kvalitet, teknisk förfining och i linje med hållbar utveckling. Institutionen driver fyra
forskningsområden; däribland integrerade byggda miljöer som boende –arbete –omvårdnad
samt hållbar utveckling i regionalt och globalt perspektiv gällande stadsbyggnad, stad och
trafik, regional utveckling och planering, design for global survival.
Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland
51 (59)
ARBETSMATERIAL 2006-12-05
Vid Högskolan i Borås och dess Centrum för kulturpolitisk forskning studeras och analyseras
offentliga myndigheters och andra aktörers relationer till kulturlivet. Förutom dessa externa
relationer är fokus även riktat mot de processer som äger rum mellan producenter, förmedlare
och mottagare inom ramen för det kulturella systemet. Kulturpolitikens sociala, kulturella och
ekonomiska villkor betonas. Av stort intresse är samspelet mellan kulturpolitiken och andra
samhällssektorer och kunskapsområden.
Inom Biblioteks- och informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan, bedrivs forskning om
biblioteket som institution, dess samhällsroll, betydelse för enskilda samt dess utveckling och
förändring är en naturlig profil för institutionen. Målet för forskningen inom området är att
producera vetenskapligt baserad kunskap om hur bibliotek och liknande institutioner fungerar
i samhället, såväl lokalt som regionalt och nationellt.
Ett profilområde är Informationssystem och bibliotekstjänster med fokus på Information
Sharing and Co-design. Forskningsprofilen fokuserar på forskning om hur individer och
organisationer kan samverka och utbyta information effektivt för gemensam problemlösning
och utveckling av nya produkter och tjänster med stöd av informations- och
kommunikationsteknologi (IKT).
Forskningsverksamheten vid Högskolan Väst bedrivs för att stärka kvaliteten i utbildningen,
för att ge kraft till den akademiska miljön samt för att bidra till samhällets
kunskapsutveckling. Projektet Kultur och industri - filmproduktion för regional utveckling
belyser Film i Västs och filmbranschens betydelse för tillväxten i regionen. Man har också
velat analysera hur etableringen av filmproduktion som en ny kulturpolitiks aktivitet och
näringsgren i regionen förändrat lokala och regionala politiska och ekonomiska strukturer.
Högskolan har också nyligen startat ett centrum för mångfald, jämställdhet och integration
Arbetslivsinstitutet är ett nationellt kunskapscentrum för arbetslivsfrågor, med uppgift att
bedriva forskning, utveckling och kunskapsförmedling. Det senare sker framför allt genom
utbildningar, workshops och seminarier. Målet för verksamheten är att genom ökad kunskap
bidra till ett bra arbetsliv med goda arbetsvillkor och effektiva organisationer. Forskning sker
inom sex kunskapsområden:
 Arbetshälsa
 Arbetsmarknad
 Arbetets organisering
 Ergonomi och belastning
 Fysikaliska och kemiska hälsorisker
 Integrations- och utvecklingsprocesser.
Arbetslivsinstitutet finns på flera orter i Sverige, varav en enhet finns i Göteborg. Enheten i
Göteborg arbetar inom området Människa-Teknik-Organisation. Arbetslivsinstitutet Göteborg
arbetar särskilt med samspelet mellan människa, teknik och organisation vid utformning av
produktionssystem och produktionsvillkor och de effekter detta får för utveckling av
organisationen samt medarbetarnas hälsa, säkerhet, välbefinnande och utveckling. Arbetet
inriktas bl a mot följande områden: Ergonomi, Riskhantering och säkerhet i arbetet samt
Arbetsorganisation.
Forskningen har till stor del varit inriktad mot industrin, och den industrirelaterade
tjänstesektorn. Branscher som studeras är exempelvis fordonstillverkning, livsmedel, bygg
och lantbruk. Huvuddelen av empirin i forskningen hämtas från västra Sverige genom nära
samarbete med företag, offentliga arbetsgivare och andra organisationer. Det mesta av
forskningen sker i samarbete med universitet och högskolor i framförallt Västsverige.
Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland
52 (59)
ARBETSMATERIAL 2006-12-05
Regeringen har beslutat att lägga ned Arbetslivsinstitutet och att den viktiga forskningen skall
överföras till universitet och högskolor.
I Västra Götaland finns ett SMRP-initiativ som i samverkan med bl a Region Skåne och
SydSam identifierar relevanta aktörer och forskningskompetens och forskningsbehov. Bland
de områden som framkommit utöver en åldrande befolkning återfinns även den unga
generationen integration i arbetslivet och bostadssektorns utveckling i storstadsområden.
Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland
53 (59)
ARBETSMATERIAL 2006-12-05
3.9 Säkerhet
3.9.1 Inriktning sjunde ramprogrammet
Den säkerhetsrelaterade forskningen är en del i utvecklingen av den gemensamma utrikesoch säkerhetspolitiken inom EU. Forskningen bidrar även till utvecklingen av teknik och stöd
för annan EU-politik på områden som t ex transport, räddningstjänst, energi och miljö.
Syftet med säkerhetsforskningen inom ramen för ramprogrammet är att utveckla den teknik
och kunskap som behövs för att skydda medborgarna mot hot som t ex terrorism och
brottslighet, och samtidigt respektera de grundläggande mänskliga rättigheterna. Syftet är
även att säkerställa att den teknik som finns används optimalt och samordnat på ett sätt som
gynnar säkerheten i Europa samt att stimulera samarbetet mellan tillhandahållare och
användare av säkerhetslösningar.
Följande insatsområden är prioriterade:
 Skydd mot terrorism och brottslighet
 Säkerhet i infrastrukturer och tjänster (infrastruktur för t ex transport, energi och IKT.
Tjänster inbegriper finansiella och administrativa tjänster)
 Gränssäkerhet
 Återställa säkerhet i samband med kris
Dessutom ska tre områden tjäna som stöd för insatsområdena ovan:
 Kompatibilitet mellan integrering av säkerhetssystem
 Säkerhet och samhälle (forskning med fokus på bl a medborgarnas uppfattning och
säkerhet, etik, skydd av den personliga integriteten och framsyn på samhällsområdet)
 Samordning och strukturering av säkerhetsforskningen
3.9.2 Nationella forskningsfinansiärer och forskningsprogram
I september 2006 fattade den svenska regeringen ett antal beslut baserat på förslagen i
krisberedskapsproposition 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle. Ett
beslut var att genomföra ett nationellt program för säkerhetsforskning.
Krisberedskapsmyndigheten (KBM), ska genomföra programmet tillsammans med
VINNOVA. Programmet omfattar kartläggning av användarbehov och pågående
säkerhetsforskning, beställning av relevant forskning, utvecklingsverksamhet och analyser
samt uppföljning och utvärdering av pågående forskningssatsningar. Programmet ska pågå i
fyra år med start den 1 januari 2007.
Genomförandet av programmet för säkerhetsforskning ska verka för ett framgångsrikt svenskt
deltagande i RP7 liksom i de forskningsprogram som bedrivs i USA. Målsättningen för det
kommande programmet är att: ”Fram till år 2010 genom svensk forskning och industri
väsentligen bidra till ökad säkerhet i Sverige och i omvärlden”.
De behov som skall täckas beskrivs i följande sex samverkansområden; Skydd, undsättning
och vård, Teknisk infrastruktur, Ekonomisk säkerhet, Transporter, Områdesvis samordning,
Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland
54 (59)
ARBETSMATERIAL 2006-12-05
samverkan och information, samt Spridning av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och
radioaktiva ämnen.
Inför starten av det nationella programmet för säkerhetsforskning, öppnade VINNOVA, KBM
och Försvarets Materielverk (FMV) i maj 2006 utlysningen Initiering av säkerhetsforskning.
Syftet med utlysningen är att få förslag till förstudier för framtida forskningsprojekt inom
ramen för det kommande programmet och 5 miljoner kr har avsatts till förstudier. Det
nationella programmet för säkerhetsforskning omfattar i sin helhet 50 miljoner kr och
finansieras under 2007 till och med 2009 av VINNOVA, KBM och FMV.
3.9.3 Västsvenska FoU-kompetenser
I Sverige finns ett antal noder med företags- och forskningsaktörer inom säkerhetsområdet,
där Stockholmsområdet, Norrköping/Linköping samt Göteborgsregionen är de mest tydliga.
Göteborgsregionen har viktiga aktörer inom bl a sensorteknologi, med företag såsom Saab
Microwave Systems, tidigare Ericsson Microwave Systems, som den största aktören. De
producerar huvudsakligen för den militära marknaden men arbetar alltmer mot civila
applikationer för sina teknologier. Även mindre aktörer och nystartade företag växer i
regionen inom området sensorteknologi, till exempel Q-sense AB och Samba sensor,
avknoppningar från Chalmers, samt Imego-avknoppningen Vasasensor.
Chalmers har begränsad forskning, som benämns säkerhet i betydelsen security. Däremot
finns inom informationsteknologi och kommunikation flera områden som är nödvändiga som
grund för t ex säkerhetskontroll av olika slag. Personkontroll och materialkontroll vid
gränskontroll är ett sådant område där Chalmers står för viktig kärnkompetens inom
mikrovågsteknik. Chalmers koordinerar ett Securityprojekt som avser detektering av otillåtna
föremål vid gränskontroller. Inom ramen för Lindholmen Science Park har Chalmers ett
forskningssamarbete med Krisberedskapsmyndigheten, där Chalmers bidrar inom IKTområdet på såväl systemnivå som inom hård- och mjukvaruområdet.
Imego har ett antal sensorplattformar som har tillämpningsområden inom ramprogrammets
insatsområden, t ex
 Tröghetsnavigeringssystem som kan anpassas för användning för att spåra personrörelser
t.ex. i samband med terroristbekämpning eller andra säkerhetsapplikationer. Samarbete
har inletts med räddningstjänsten för utveckling av system för att kunna spåra rökdykare
inne i byggnader.
 En sensorplattform baserad på MIP-teknik (Molecular Imprinted Polymers), där molekyler
av t.ex. sprängämnen eller narkotika kan detekteras
 De trådlösa kommunikationsplattformar som används tillsammans med
sensorplattformarna möjliggör utökade användningsområden bl.a. inom säkerhetsområdet
t.ex. övervakning och spårning. Plattformarna utgör dessutom en förutsättning för smidig
integration av olika övergripande system.
SP arbetar med olika kompetenser inom området säkerhet. Exempelvis tar SP genom sin
forskning fram underlag för dimensionering av brandtekniskt skydd av industrier,
transportmedel, energiinstallationer, samt infrastrukturprojekt som stora tunnlar och
undermarksanläggningar. Riskanalyser, brandtekniska beräkningar och miljöanalyser vid
användning av flamskyddsmedel är andra områden där SP tar fram beslutsunderlag för
säkerhet, hälsa och ekonomi. Nya forskningsområden är brandsäkerhet hos innovativa
material (multifunktionella textiler, nanokompositer) och lätta material för transportmedel.
Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland
55 (59)
ARBETSMATERIAL 2006-12-05
SP arbetar även med utvecklingen av internationellt standardiserade metoder för brandteknisk
utvärdering av material och konstruktioner, lös inredning samt medel och utrustning för
brandsläckning. SP:s brandlaboratorium, med bl. a. kvalificerad rökgasrening, är en europeisk
storskalig resurs, ”large scale facility”. Tekniker och metoder utvecklas för provning och
bedömning av material, kompositer och konstruktioner. Vidare utvecklas metoder för att
bedöma släckmedel och släcksystems effektivitet i olika miljöer. SP har en stark ställning i
Europa och deltar fortlöpande i ett stort antal EU-finansierade projekt, vara 2 s k integrated
projects (IP).
Security-satsning på Lindholmen Science Park i Göteborg
Under hösten 2005 drev Lindholmen Science Park en förstudie på uppdrag av KBM, med
syfte att utveckla en projektplan för att skapa en nationell arena för forskning och utveckling
inom samhällssäkerhetsområdet. Förstudien mottogs positivt av myndigheten, som med
förstudien som underlag beslutade om att starta satsningen redan under innevarande år (2006),
genom en ekonomisk satsning på sammantaget 12,5 mkr. Satsningen innebär samtidigt att
KBM själva aktivt engagerar sig i arbetet genom egen tid mm. Projektet är strukturerat med
Lindholmen Science Park som projektledare och sammanhållande mot KBM. I projektet
medverkar sedan AB Volvo, Ericsson och Chalmers i dagsläget. Från och med 2007 kommer
flera nya parter att inkluderas, aktuella är; SAAB AB, FOI, Försvarsmakten, FMV, Post- och
telestyrelsen PTS och en rad andra myndigheter.
Projektet är under 2006 strukturerat huvudsakligen i två delar. En del som benämns
utvecklings- och demonstrationsmiljö, där syftet är att skapa en miljö (framförallt teknisk) för
att möjliggöra prov och försök, demonstrationer och så småningom övningar. Rent praktiskt
kommer en delmängd av ytan i huset Navet inom Lindholmen Science Park utgöra den miljö
där detta fysiskt placeras. Därtill görs en mängd kopplingar till andra platser och
organisationer i landet där specifika tjänster som behövs produceras. Exempelvis kan
kopplingar behöva göras till SMHI i Norrköping för vädertjänster.
Den andra delen benämns tematiserade delprojekt. Utgående från det faktum att Securityområdet är mycket omfattande och diversifierat måste man välja ”typfall” / segment / nischer
/ dimensionerande händelser som bidrar till utvecklingen av tjänster och systemarkitekturen
genom att vara kravställande. Under 2006 bedrivs två tematiserade delprojekt. Tema 1:
Samhällskritiska transporter, och Tema 2: Skydd av stora evenemang och publika transporter.
En viktig del av arbetet inom respektive tema är upprättandet av expertgrupper med
”domänkunskap”. Därtill kommer respektive tema att driva fram demonstratorer, som i sig
utnyttjar utvecklingsmiljön, och där demonstrationerna kan fungera som katalytiska
tillställningar som i förlängningen påverkar samhällets förmåga att hantera kritiska
situationer.
Tillsammans med polis och räddningstjänst har Viktoriainstitutet byggt upp en kompetens om
hur IT kan användas för att öka samhällssäkerheten. Samordning med verksamheten inom
Security-satsningen vid Lindholmen Science Park sker nu.
Flera av Göteborgs universitets institutioner utgör en resurs för FoU inom säkerhet, som kan
kopplas till områdets tekniska aspekter. Det omfattar exempelvis Global studies med
forskning kring konflikthantering och internationell säkerhet. Terrorism och brottslighet
behandlas även inom statsvetenskap, sociologi och psykologi. Krisberedskap är ett
profilområde för CEFOS. Inom Sahlgrenska akademin finns enheter som arbetar med
krishantering, skadeprevention, omhändertagande och beredskap, samt smittspridning.
Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland
56 (59)
ARBETSMATERIAL 2006-12-05
3.10 Rymdteknik
3.10.1 Inriktning sjunde ramprogrammet
EU engagerar sig allt mer i rymdområdet eftersom rymdteknologi är ett användbart verktyg
för genomförande av EU:s sektorpolitik (säkerhet, transport, miljö, jordbruk, m.m.).
Rymdteknikforskningen inom RP7 syftar till att stödja ett europeiskt rymdprogram med
inriktning på tillämpningar som t ex GMES Global Monitoring for Environment and Security.
Insatserna ska vara till nytta för medborgarna och för den europeiska rymdindustrins
konkurrenskraft. Rymdteknikforskningen ska bidra till utvecklingen av en europeisk
rymdpolitik som kompletterar de insatser som görs av medlemsstaterna och av andra
nyckelaktörer, såsom Europeiska rymdorganisationen, ESA.
Tre insatsområden prioriteras:
 Rymdbaserade tillämpningar i det europeiska samhällets tjänst
 Utforskning av rymden
 Forskning och teknisk utveckling för att stärka rymdrelaterat företagande
Rymdbaserade tillämpningar i det europeiska samhällets tjänst innebär:
 GMES (Global Monitoring for Environment and Security) – T ex utvecklingen av
satellitbaserade övervakningssystem och satellitbaserad teknik för förvaltning av miljön
och säkerheten.
 Innovativa tjänster för satellitkommunikation som är skarvlöst integrerade i de globala
näten för elektronisk kommunikation för medborgare och företag i tillämpande sektorer, t
ex räddningstjänst, e-förvaltning, telemedicin, distansundervisning och övriga användare.
 Utveckling av teknik för att minska sårbarheten hos rymdbaserade tjänster och för att
bidra till övervakningen av rymden.
Teknikplattformar & gemensamma teknologiska initiativ
European Space Technology Platform (ESTP) är teknikplattformen för rymdteknik i Europa.
ESTP har utvecklat en vision för utvecklingen av den europeiska rymdtekniken och
rekommenderade prioriteringar för RP7, en s k Strategic Research Agenda (SRA), vilken
överlämnades till kommissionen i juli i år.
3.10.2 Nationella forskningsfinansiärer och forskningsprogram
Rymdstyrelsen är den myndighet som har ansvar för all statligt finansierad nationell och
internationell rymdverksamhet i Sverige vad gäller forskning och utveckling. Rymdstyrelsen
är även kontaktorgan för internationellt rymdsamarbete.
Som ett led i arbetet med att genomföra strategiprogrammet för Flyg och rymdindustrin,
beslutade regeringen i juni 2006 att inrätta ett Nationellt Rymdtekniskt Forskningsprogram
(NRFP). Regeringen har gett Rymdstyrelsen i uppdrag att konkretisera och genomföra
programmet. Regeringen avsätter 22 miljoner kronor till programmet och industrin tillskjuter
minst lika mycket. Programmet syftar till att stärka forskningssamverkan mellan näringsliv,
universitet och forskningsinstitut. NRFP ska även öka möjligheterna för högteknologiska, små
och medelstora företag att aktivt delta i utvecklingsarbete inom den svenska rymdsektorn.
Programmet skapar även möjligheter för att stärka det svenska deltagandet inom det
Europeiska rymdsamarbetet, ESA. I dagsläget deltar svenska aktörer i ESA. T ex har Saab
Space fått flera order från European Space Agency (ESA). Ett aktuellt uppdrag är att utveckla
högintegrerad mikroelektronik för satelliter.
Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland
57 (59)
ARBETSMATERIAL 2006-12-05
3.10.3 Västsvenska FoU-kompetenser
Svensk rymdindustri har utvecklat verksamhet som är framgångsrik och konkurrenskraftig på
den internationella arenan. Den svenska rymdverksamheten har varit och är organiserad kring
internationellt samarbete med ett tydligt europeiskt perspektiv. Sverige har sedan länge tre,
med svenska mått mätt, stora etablerade rymdföretag, Rymdbolaget, Saab Space (tidigare
Saab Ericsson Space) och Volvo Aero Corporation, varav de två senare har huvudkontor i
Västra Götaland.
Saab Space med huvudkontor i Mölndal har en framskjuten position som leverantör av datorer
till alla sorters satelliter på den europeiska marknaden. De är också leverantör av datorer till
den europeiska raketfamiljen Ariane. Två andra områden där de är framgångsrika är
mikrovågstranspondrar till kommunikationssatelliter och antenner. Volvo Aero Corporation
med huvudkontor i Trollhättan är ett av Europas ledande företag inom området turbiner och
utloppsmunstycken för raketmotorer, som de utvecklar till de europeiska raketfamiljerna
Ariane och Vega. De är speciellt duktiga på tillverkningsprocesser där ”sandwichtechnologin”
är världsunik för raketmotorernas munstycken. Betydande samverkan sker mellan företag
såväl nationellt som internationellt. T e x har Volvo Aero och Rymdbolaget bildat ett
gemensamt bolag - ECAPS (Ecological Advanced Propulsion Systems) - för att utveckla
miljövänligt raketbränsle med tillhörande system för framdrivning.
Förutom de stora rymdföretagen finns även ett antal mindre svenska företag som är
verksamma inom rymdbranschen. Gemensamt för dessa företag är att de kan betecknas som
specialistföretag med bra idéer och stor potential. I Västra Götaland finns till exempel
Omnisys Instruments AB och Carmenta AB.
Rymdindustrin arbetar i nära samverkan med universitet, högskolor, forskningsinstitut. Starka
forskningsnoder i Västra Götaland är CHACH och MC2 vid Chalmers. Imego samarbetar
med Saab Space för att utveckla små precisa navigeringssystem för användning i rymden.
Systemen bygger på den plattform för tröghetsnavigering som tagits fram vid Imego. En
projektansökan till ESA avseende anpassning av plattformen för rymdändamål är under
utarbetande. IVF arbetar med material och processer för ökad tillförlitlighet i elektronik inom
rymdforskning på uppdrag av ESA. Chalmers har den nationella anläggningen Onsala
rymdobservatorium knutet till sig. Onsala är ett av de absolut främsta observatorierna i
världen. Utforskning av rymden är ett centralt område för dem och de internationella
kontakterna är många och nödvändiga. För att till exempel kunna bygga sändare och
mottagare behöver rymdforskningen också repliera på forskning inom andra discipliner.
Även SP deltar i rymdforskningen. Inom området Tidsjämförelser, som med hjälp av
satellitteknik möjliggör precisionsnavigering på cm-nivå, finns ett nära samarbete med
Chalmers Tekniska Högskola, Onsala Rymdobservatorium och Lantmäteriverket. Det har gett
möjlighet att på SP bygga upp en fast referensstation som kontinuerligt följer GPS och
GLONASS satelliterna. Positionen för SP:s referensstation är känd med mycket hög
noggrannhet. Eftersom navigation och tidhållning är direkt relaterade till varandra innebär
FoU-samarbetet inom positionering automatiskt också en utveckling inom tidsjämförelser.
Riksmätplatsen deltar aktivt i utvecklingen av precisionsnavigering i realtid på cm-nivå med
hjälp av bärvågsmätningar i samarbete med Chalmers Tekniska Högskola, Lantmäteriet och
Teracom samt ett flertal kommuner.
Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland
58 (59)
ARBETSMATERIAL 2006-12-05
Inom området Geofysik och globala miljöförändringar finns projektet Bifrost där GPS
används för att mäta rörelser i jordskorpan på millimeternivå med syfte att studera
landhöjningen efter senaste istiden och förändringar i global havsnivå. Fjärranalys med GPS
kan också bidra till att övervaka mängden vattenånga i troposfären. Eftersom mängden
vattenånga i jordens atmosfär är den bästa indikatorn på globala temperaturförändringar så är
detta en viktig parameter i framtida miljöforskning. Inom dessa projekt krävs en noggrannhet
som är på gränsen av vad GPS kan prestera. Onsala Rymdobservatorium och SP bidrar med
sina kompetenser till projekt med inriktning mot klimatforskning och förbättring av
väderprognoser i samarbete med bland annat SMHI.
EU-kommissionen tog 1999 ett beslut om att utreda ett europeiskt system för
satellitnavigation, Galileo. I förstudiearbetet har SP tillsammans med Onsala
Rymdobservatorium och Lantmäteriet, deltagit i det stora EU-finansierade projektet GALA
(Galileo Overall Architecture). Delprojektet, som SP deltagit i, hade till syfte att undersöka
hur man kan säkra upp satellitburna system med markbaserade system som t ex SWEPOS.
Forskning och utveckling för tillväxt i Västra Götaland
59 (59)