Mjölk Special
2016-08-23
KUNSKAP FRÅN LRF MJÖLK
Nordic Nutrition Conference 2016
Den 20-22 juni ägde Nordic Nutrition Conference rum i
Göteborg. Huvudsyftet med konferensen var att skapa
bryggor mellan kunskapsområdena folkhälsa och
klinisk nutrition och på det sättet få en bättre förståelse
för samband mellan mat, matvanor, livsstil, hälsa och
sjukdom. Ett annat syfte var att diskutera de nordiska
näringsrekommendationerna och processen för att ta
fram nya. Till konferensen kom ledande nordiska
nutritionsforskare och andra yrkesverksamma inom
mat-hälsaområdet, inklusive dietister och representanter från livsmedelsbranschen och myndighetspersoner.
Ungefär 500 personer deltog. Konferensen hålls vart
fjärde år sedan starten 1977. Nästa konferens äger rum
i Finland 2020.
Satellitsymposium Milk - friend or foe?
I anslutning till konferensen arrangerade branschorganisationerna LRF Mjölk, Opplysningskontoret for
Meieriprodukter i Norge och Mejeriforeningen i
Danmark ett satellitsymposium om mjölk och hälsa med
titeln Milk – Friend or foe? Tre framstående experter på
området diskuterade det vetenskapliga underlaget för
sambanden mellan mjölk och hälsa. De två professorerna Karl Michaëlsson från Sverige och Arne Astrup
från Danmark pratade om den senaste forskningen på
mjölk och hälsa. Erik Arnesen från Norge pratade om
forskning på fett i kosten och hjärt-kärlhälsa och dess
betydelse för de norska kostråden. Efter den intressanta
diskussionen var experterna i alla fall överens om att
fler vetenskapliga studier av god kvalitet behövs för att
helt klarlägga sambanden kring mjölkens hälsoeffekter.
Dessutom var de också eniga om att ost är bra för
hälsan. Intresset för satellitsymposiet var mycket stort,
ca 230 personer kom, trots att det var en söndagskväll i
juni.
Nordic Nutrition Conference 2016
Ämnen som togs upp på årets konferens var bland annat
kost och näring under graviditet och för små barn,
fettkvalitet, vitamin D, kost för äldre, matvanor och
ätbeteende samt kopplingen mellan nutrition och
hållbarhet. Framtidsutmaningar som diskuterades var
FODMAP vs gluten, biomarkörer för intag av livsmedel
och modeller för beräkning av energibalans.
Nedan sammanfattas några av de mest intressanta
delarna av konferensen.
Mjölk och barnhälsa
Flera sammankomster under konferensen handlade om
pediatrik, det vill säga barnhälsovård. I några av dessa
nämndes mjölk. Professor Olli Raitakari från Åbo
universitet presenterade den finska studien STRIP.
Resultaten visar att barn och ungdomar som fått
regelbunden kostrådgivning enligt de nordiska
näringsrekommendationerna bland annat hade bättre
hjärtkärlhälsa vid 20 års ålder. Bland de hälsosamma
livsmedel som barnen blev rekommenderade att
konsumera ingick 0,5-0,6 liter mager mjölk per dag
(länk till studien:
http://ije.oxfordjournals.org/content/38/3/650.long).
Forts. nästa sida
Nu har Hjärta mjölk startat!
Mjölkkonsumtionen har minskat och mjölk som livsmedel är ifrågasatt i
den allmänna debatten. Därför har LRF Mjölk lanserat ett treårigt
opinionsbildningsprojekt för att berätta om den svenska mjölkens nytta
för hälsan, klimatet och miljön. Satsningen har namnet Hjärta mjölk och
riktar sig till opinionsbildare och yrkespersoner som påverkar barns
mjölkkonsumtion, till exempel kommunernas kostansvariga, dietister
och sjuksköterskor samt personal på förskola och skola.
Gilla gärna Hjärta mjölk på Facebook
(www.facebook.com/hjartamjolk/). Här kan du dela med dig och sprida
de senaste nyheterna och forskningsbaserad fakta om mjölk! Besök
även www.hjärtamjölk.se, där du hittar ännu mer fakta om mjölk.
Lene Frost Andersen från Oslo universitet presenterade
forskning som handlade om hur väl ett frågeformulär
som mätte mjölk- och fiskintag visar samband med
fettsyrorna pentadekansyra (15:0), EPA och DHA i
blodet hos barn. Pentadekansyra kan användas som
biomarkör för intag av mjölkfett medan EPA och DHA
kan användas som biomarkörer för intag av fisk.
Biomarkörer kan användas som ett objektivt mått på
kostintag. Resultatet visade att pentadekansyra, DHA
och EPA i blodet hos barn visar ett måttligt samband
med mjölk- respektive fiskintag mätt med
frågeformuläret.
FOTO: ESTER SORRI
Ett föredrag om skolmat och hälsa hölls av professor
Agneta Hörnell från Umeå universitet. En studie som
kallas ProMeal undersöker bland annat hur skolmat i
Sverige, Norge, Finland och Island påverkar lärande
och kognitiv funktion, exempelvis minne och
koncentrationsförmåga. Just nu analyseras insamlad
data från studien. Hörnell berättade om några
preliminära resultat som bland annat visade att ingen av
länderna når upp i rekommenderat energiintag för en
skollunch men det presenterades tyvärr inga siffror om
barnen fick i sig tillräckligt av vitaminer och mineraler
från lunchen. En kommentar till Hörnells resultat är att
om inte energiintaget uppnås, blir det också svårt att få i
sig tillräckligt av vitaminer och mineraler. Därför är det
extra viktigt att det serveras mjölk till skollunchen.
Inget samband mellan mjölkkonsumtion och
höftledsfrakturer
Kristin Holvik från Norwegian Institute of Public
Health i Oslo, redovisade resultat från en studie om
mjölkkonsumtion och höftledsfrakturer. Det fanns inga
samband mellan antalet konsumerade glas med mjölk
och höftledsfraktur. Data samlades in mellan 1985 och
1988 från drygt 57 000 deltagare i olika delar av Norge.
Kosten bedömdes med semi-kvantitativt frekvensformulär och information om höftledsfrakturer
inhämtades från ett statligt register. Uppföljningstiden
var i medeltal 27 år. Medelkonsumtionen av mjölk var
för män 3,7 glas per dag och för kvinnor 2,8 glas per
dag.
Vitamin D – lagom är bäst
Rikke Andersen från Danmarks tekniska institut
berättade att det finns stora osäkerheter vid analys av
vitamin D-status, både mellan och inom olika metoder.
Det är viktigt att ha i åtanke när man läser och tolkar
resultat från olika studier. Christel Lamberg-Allardt från
Helsingfors universitet berättade om den finska vitamin
D-berikningen av flytande mjölkprodukter som 2010
höjdes till 1,0 mikrogram per 100 gram mjölk. Hon
berättade även att det sedan en tid råder en ”vitamin Dboom” i Finland och att 40-60% av kvinnorna och 30%
av männen använder vitamin D-tillskott. Båda dessa
saker har lett till att vitamin D-koncentrationen i blodet
hos finländare mellan åren 2000 och 2011 höjts med ca
20 mikrogram/liter. Både Haakon Meyer från Oslo
universitet och Karl Michaëlsson från Uppsala
universitet talade om att det verkar finnas ett U-format
samband mellan olika hälsoaspekter och intag av
vitamin D, där både för lite och för mycket vitamin D
ökar risken för olika sjukdomar. Meyer berättade att det
nyligen kommit resultat från flera större studier där man
givit vitamin D som kosttillskott och sett ökad risk för t
ex fall och frakturer.
Läs mer:
Jodbrist - ett spöke från det förgångna?
Lisbeth Dahl, National Institute of Nutrition and
Seafood Research (NIFES), Bergen, Norge gav en
presentation om betydelsen av jodbrist. Sedan 100 år
vet man att jodbrist har allvarliga konsekvenser för
hälsan. Jod ingår som en viktig del i sköldkörtelhormonerna som behövs för optimal tillväxt och för
optimal utveckling av hjärnan hos barn. Även om
antalet länder där jodbrist förekommit har minskat
sedan 1990 återkommer nu jodbrist i Europa. Tidigare
såg man jodbrist i Sverige, Norge och Finland medan
det inte fanns i Island eller Danmark beroende
konsumtion av mycket fisk och högre halter jod i
dricksvattnet. Olika strategier för att öka jodintaget görs
i de olika nordiska länderna. I Sverige jodberikas salt
och i Norge berikas kornas foder med jod. Mjölk är en
viktig källa till jod i kosten i alla de nordiska länderna,
även om halterna i svensk mjölk sjunkit de senaste åren.
Program och sammanfattningar av alla presentationer finns här:
http://www.foodandnutritionresearch.net/index.php/fnr/article/vie
w/31961
Sammanfattningar och kommentarer på svenska av utvalda
presentationer finns här: http://nutritionsfakta.se/
Nationalt råd for Ernaering. 2016. Risiko for jodmangel i Norge:
http://www.ernaeringsradet.no/wp-content/uploads/2016/06/IS0591_RisikoForJodmangeliNorge.pdf
Författare
Annika Smedman, Expert nutrition,
08-787 53 79, [email protected]
Helena Lindmark Månsson, Expert nutrition,
08-787 53 90, [email protected]
Erica Björnström, Nutritionist,
08-696 29 83, [email protected]
Tel. 0771-573 573
www.lrf.se/mjolk-special
Kontakt:
[email protected]
