>> NYA RÖN
D-vitaminets roll för att förhindra engelska sjukan har
varit känd länge. Nu upptäcks
allt fler centrala funktioner
för till exempel hantering och
avgiftning av toxiska ämnen
som tas upp från tarmen.
Ett bra vitamin D-status tycks
vara en skyddsfaktor för flera
cancerformer. D-vitamin påverkar också immunförsvaret
vid till exempel tuberkulosbehandling och tillstånd som
multipel skleros (MS), liksom
hudåkommor som psoriasis.
D
-vitaminets klassiska roll
i kalciumomsättningen
upptäcktes för snart 90
år sedan när försöksdjur
fick engelska sjukan (rakit) av alltför
begränsade dieter. Man fann två sätt
att bota bristsjukdomen: UV-bestrålning av huden (eller maten) och
torskleverolja.
Långt senare visades att D-vitaminet i själva verket är ett prohormon,
som aktiveras genom hydroxyleringar
först i levern till 25-OHD och sedan
i njurarna till 1,25-(OH)2D (Figur
1). Att 1,25-(OH)2D var den aktiva
formen kunde visas genom att den
botade benskörhet hos patienter med
kronisk njursjukdom. 25-OHD hade
inte denna effekt.
30 Nordisk Nutrition 2 • 2008
Det är väl känt att 1,25-(OH)2D
stimulerar kalciumupptaget i tarmen, ökar återupptaget av kalcium
i njuren, och stimulerar frisättning
av kalcium från benvävnad. Från ny
kunskap finns dessutom allt starkare
belägg för att D-vitaminet kan ha
centrala funktioner i omsättningen
av gallsyror, i tarmens barriärfunktioner, för avgiftning av främmande
toxiska ämnen, i immunsystemet och
för cancerutveckling. 1,25-(OH)2D
tycks också ha en regulatorisk funktion i huden som stimulerar celltillväxten i huden när det behövs men
begränsar produktionen av förhornade celler vid till exempel psoriasis.
Receptor med många
funktioner
Att D-vitamin kan påverka många
funktioner i kroppen kan förklaras
av en vitamin D-receptor (VDR),
som man tidigare trodde behövdes
främst för upptag i tarmen och olika
vävnader.
VDR visar sig tillhöra en grupp
kärnreceptorer med mycket centrala
regleringsfunktioner i olika celler.
Dessa innefattar gallsyrareceptorer,
receptorer för främmande ämnen (xenobiotika) och ett flertal receptorer
med ännu okända funktioner. Dessa
receptorer samverkar i ett regulatoriskt nätverk för att skydda mot toxiska ämnen som tas upp från tarmen
och mot bakterieinvasion. Gallsyran
litocholsyra är exempel på ett mycket
toxisk och carcinogent ämne som
avgiftas genom att aktivera VDR.
Immunitet och infektioner
1,25-(OH)2D påverkar T-lymfo-
:D
D-vitaminets
nya ansikten
cyternas överlevnad och reaktionsförmåga och balansen mellan celler
involverade i autoimmuna och allergiska reaktioner. Bra D-vitaminstatus
(mätt som 25-OHD) hos gravida
kvinnor har visat samband med lägre
förekomst av luftvägsproblem hos
barnet. I andra studier har D-vitaminstatus relaterats till frekvens av
virusinfektioner och till behandlingsresultat vid tuberkulos. Allt fler belägg finns också för att D-vitaminbrist
har betydelse för de immunologiska
rubbningarna bakom multipel skleros
(MS), astma och andra allergier, och
också typ 1-diabetes. Speciellt för MS
finns både experimentella, epidemiologiska och kliniska belägg för
samband med lågt D-vitaminstatus.
Hur stort är D-vitaminbehovet?
De nuvarande D-vitaminrekommendationerna baseras främst på tidiga
studier av rakit. En betydande svårighet
att fastställa rekommendationer ligger
i att D-vitaminet dels kan tillföras
med kosten, dels kan bildas i huden.
D-vitaminbrist definieras ofta som <50
nmol/L men vissa data talar för att
gränsen borde vara 75 nmol/L (1).
Utifrån de nya bedömningar som
börjar komma är det uppenbart att
en stor del av världens befolkning
har sub-optimalt D-vitaminstatus.
Varningar för att sola på grund av
hudcancerrisken och kraven på solskyddsmedel som effektivare tar bort
UV-strålar går uppenbarligen tvärt
emot vad som vore önskvärt från Dvitaminsynpunkt. Eftersom endast ett
fåtal livsmedel innehåller D-vitamin
är det svårt att täcka behovet via kos-
D
>> NYA RÖN
-v
it a
mi
n
Figur 1. Vid UV-bestrålning av huden omvandlas 7-dehydrokolesterol till cholecalciferol
(vitamin D3). Vitamin D3 finns också naturligt i animaliska livsmedel. En annan form av
D-vitamin, ergocalciferol (vitamin D2), finns i vissa vegetabiliska livsmedel och kosttillskott.
Tvärtemot tidigare uppfattning tyder vissa nya data på att dessa två former kan vara likvärdiga som utgångsmaterial för bildning av 25-OHD i levern. Både D-vitamin och 25-OHD lagras
i kroppsfett och transporteras i blodet bundet till ett speciellt protein. Bisköldkörteln läser av
kalciumkoncentrationen. När denna sjunker frisätts parathormon, (PTH) som i sin tur inducerar
bildning av mer 1,25-(OH)2D.
Illustration: Modifierad från figur framtagen vid Inst för Kemi och Bioteknik, Livsmedelsvetenskap, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg
ten, och adekvat berikning framstår
som allt viktigare.
Vid graviditet inducerar östrogenhormonet en ökning av
1,25-(OH)2D så att kalciumabsorptionen ökar kraftigt. Färgade kvinnor
som av religiösa och kulturella skäl
döljer huden har regelmässigt mycket
låga 25-OHD-nivåer. Studier av
asiatiska mödrar i Storbritannien har
visat att D-vitaminsupplementering
minskade antalet barn med låg födelsevikt. En grupp experter (2) har
också nyligen förespråkat en kraftig
ökning av rekommenderat intag av
D-vitamin från nuvarande 5-10 mg/
dag till omkring 40. Det finns emellertid ännu frågetecken kring säkerheten vid höga intag.
Artikeln bygger främst på ett Mara-
bousymposium i Stockholm 1-3 juni
2007, som kommer att publiceras i
Nutrition Reviews hösten 2008. En
sammanfattning är dock redan tillgänglig (3). D-vitaminets betydelse
för benhälsan diskuteras i föregående
nummer av Nordisk Nutrition (nr 1,
2008). ••
Nils-Georg Asp, professor,
SNF Swedish Nutrition Foundation
Referenser
1. Lamberg-Allardt C. Tecken på D-vitaminbrist i de nordiska länderna. Nordisk
Nutrition 2008; 1: 13-15.
2. Vieth R, J et al. Editorial: The urgent need
to recommend an intake of vitamin D that is
effective. Am J Clin Nutr. 2007; 85: 649-50.
3. James WP. Report of a meeting. 22nd Marabou symposium: the changing faces of vitamin
D. Nutrition Reviews 2008; 66: 286-290.
Omvänt samband
mellan serumnivå av
1,25-(OH)2-D och BMI
I experimentella studier har man
funnit att 1,25-(OH)2-D kan stimulera fettsyntes och hindra fettnedbrytningen i celler från människa,
med en ackumulering av fett i
cellen som följd. Därför har hypoteser om att D-vitamin bidrar till
viktökning framförts.
I en nyligen publicerad studie
där man undersökt samband mellan serumnivåer av 1,25-(OH)2-D
och vikt fann man dock ett omvänt
samband, det vill säga att serumnivån av 1,25-(OH)2-D var lägre i
grupper med högre BMI. I studien
ingick 2187 personer (1777 var
kvinnor, 410 män) med en medelålder på 47 år.
Författarna poängterar att
studien har flera svagheter som
gör att den ska tolkas försiktigt.
Baserat på studiens resultat drar
författarna ändå slutsatsen att det
inte är sannolikt att högre serumnivåer av 1,25-(OH)2-D bidrar till
utveckling av fetma.
Källa: Konradsen S, et al. Serum 1,25
dihydroxy vitamin D is inversely associated with body mass index. Eur J
Nutr 2008; 47: 87-91.
Nordisk Nutrition 2 • 2008 31
