Ett folk, Två Stater

Institutionen för Samhällsvetenskap och Humanoria
Ett folk, Två Stater
Tyskland mellan åren 1949 – 1990
Namn: Niklas Bergh-Gustafsson SPSS 2
2008-04-06
Läsår: 2007-2008
Handledare: Mattias Larsson
Institutionen för Samhällsvetenskap och Humanoria
INNEHÅLL
Förord ...................................................................................................................................................... 3
Inledning.................................................................................................................................................. 4
Syfte ........................................................................................................................................................ 5
Frågeställning...................................................................................................................................... 5
Avgränsning........................................................................................................................................ 5
Materialbeskrivning ............................................................................................................................ 5
Metod ...................................................................................................................................................... 7
Begreppsapparat.................................................................................................................................. 7
Ett Folk, Två Länder ............................................................................................................................... 8
Varför delades Tyskland i två delar? .................................................................................................. 8
Hur var det politiska och ekonomiska livet i DDR? ........................................................................... 9
Hur var det politiska och ekonomiska livet i BRD? ......................................................................... 13
Hur var det att leva i Tyskland efter den nionde november 1989? ................................................... 14
Slutsatser ............................................................................................................................................... 17
Varför delades Tyskland i två delar? ................................................................................................ 17
Hur var det ekonomiska och sociala livet i DDR?............................................................................ 17
Hur var det ekonomiska och sociala livet i BRD? ............................................................................ 18
Hur var det att leva i Tyskland efter den nionde november 1989? ................................................... 18
Diskussion ............................................................................................................................................ 20
Varför delades Tyskland i två delar? ................................................................................................ 20
Hur var det politiska och ekonomiska livet i DDR? ......................................................................... 20
Hur var det politiska och ekonomiska livet i BRD? ......................................................................... 20
Hur var det att leva i Tyskland efter den nionde november 1989? ................................................... 21
Sammanfattning .................................................................................................................................. 22
Källförteckning ................................................................................................................................. 24
2
Institutionen för Samhällsvetenskap och Humanoria
FÖRORD
Att skriva uppsats är inte lätt och absolut inte en historiauppsats med ett korrekt upplägg om man
aldrig har gjort det innan. Jag har fått en enorm hjälp under arbetet med diverse saker, så som:
stavning, meningsbyggnad och andra grammatiska saker. De som har hjälpt mig med det är min
mamma, Ann-Christin Bergh och min flickvän Jenny Eliasson, dessa vill jag tillägna ett stort tack för
att ha dragit ett sådant lass. Jag har också fått stor hjälp med att finna information om mitt ämne. De
personerna som jag vill tacka för det är personalen på skolans bibliotek. Jag vill även tacka min
mormor, Sonja Bergh, för att hon på den där speciella dagen lät mig få titta i en låda med sparade
dagstidningar, där jag hittade artiklar om Berlinmurens fall. Jag viste inte då att jag skulle skriva en
uppsats om detta ämne. Tack vare det korta tillfället kunde jag ta fram den stunden ur mitt minne när
jag skulle välja ett ämne till denna uppsats, det gav mig en stor inspiration. Tack ytterligare än gång
till all ni som har hjälpt mig med min uppsats. Ni har varit till en stor hjälp för mig.
3
Institutionen för Samhällsvetenskap och Humanoria
INLEDNING
Det var ungefär för två år sedan på våren 2006 som min mormor visade en låda full med gamla
tidningar som hon hade sparat genom åren, ett par stycken från varje år ungefär. Hon hade haft lådan i
flera år så det fanns otroliga mängder att gå igenom såklart. Jag tror jag började läsa tidningar från
någon stans i mitten av 1970-talet och arbetade mig framåt. Men det var inte för än i mitten- slutet av
1980-talet som det började bli riktigt intressant, med de oroligheter som var i östblocket. Det stod bara
som en dold notis ”LÄS” överst på sidan. Det var bilder som var tagna på natten mellan den nionde
och tionde november, där människor stod på muren med mejslar och släggor, de hade börjat riva
Berlinmuren. Men det var ändå rörande att se dessa bilder. Muren hade ju bara haft ett syfte, att spärra
in DDR:s befolkning och ”skydda” dem från kapitalism som de sa. Jag har ju själv bara hört om de
olika levnadsförhållandena. Den som bodde i Västtyskland hade det gott ställt och en rätt att uttrycka
sig fritt, men den som bodde i Östtyskland klarade sitt leverne med hade ingen rätt att uttrycka sig fritt.
Säkerhetspolisen Stasi hade speciella maskiner för att ånga upp brev som skickades av privatpersoner
till privatpersoner. Ett scenario är precis efter att muren föll när min mamma och pappa var i Lübeck.
Det var pappa som berättade det för mig och det gör detta ämne mera självklart att skriva om. Det är
ett minne som han delade med sig av och som är helt förfärligt. Dom var på julmarknaden i Lübeck
och såg en mamma med sin son där. De stod vid ett marknadsstånd precis bredvid mina föräldrar och
personen som hade ståndet sålde frukt. Pojken utbrast av lycka och sa till sin mamma:– ”Ein Banane”!
och hon svarade med att ”nej min son, vi har inte råd”.
Och pappa berättade precis vad han tänkte då, att han kunde ha köpt dem en hel låda bananer. Bara det
lilla scenariot återspeglar vilken misär de levde i, vem som helst ska kunna köpa en banan tycker man
ju. Men det är helt absurt och framförallt sorgligt att de inte kunde det. Den totala misär som rådde i
forna DDR och som fortfarande råder på många platser runt om på jorden måste få ett stopp. Alla har
samma rättigheter trots sin hudfärg eller var man bor. Det är de största faktorer som får mig att skriva
om detta ämne.
4
Institutionen för Samhällsvetenskap och Humanoria
SYFTE
Syftet med denna uppsats är att göra en jämförelse mellan de två Tyskland som, jämförelsen kommer
att innefatta det politiska, ekonomiska och sociala livet mellan åren 1945-1989. Den ska också
redogöra varför man delade upp Tyskland i öst och väst mellan ockupationsmakterna. Samt beskriva
livet i ett Tyskland efter den nionde november 1989.
FRÅGESTÄLLNING
Varför delades Tyskland i två delar 1949?
Hur var det politiska och ekonomiska livet i DDR mellan åren 1949-1989?
Hur var det politiska och ekonomiska livet i BRD mellan åren 1949-1989?
Hur var det att leva i Tyskland efter den nionde november 1989?
AVGRÄNSNING
I uppsatsen nämns ett par namn, organisationer och årtal. Men det kommer inte göras någon större
fördjupning kring dem. Uppsatsen kommer heller inte behandla de olika ockupationsmakternas
tankebanor något nämnvärt. Det rådde en del oroligheter som ”Baader-Meinhof-Ligan” låg bakom i
Västtyskland. Ligan spelade en viss roll Västtysklands säkerhetspolitiska historia men kommer inte att
beröras i denna uppsats. När det gäller Tyskland under andra hälften av 1900-talet finns det ganska
mycket att skriva om och det är därför uppsatsen behöver avgränsningar till vissa områden. Uppsatsen
kommer att fokusera på varför Tyskland delades i öst och väst. Och göra en redogörelse och
jämförelse mellan de båda tyska staternas ekonomiska, politiska och sociala liv, sett från en allmän
synvinkel.
MATERIALBESKRIVNING
Jag har haft tillgång till sju böcker men ansåg att bara fyra av dem var relevanta för mitt ämne. Bok
ett, Tysklands Historia av Mary Fulbrook, är en bok som gör enligt mig en objektiv överblick av den
tyska historien genom tiderna. Bok två, När BRD & DDR blev Tyskland av Lennart Hellström är en
källkritisk bok, sammanställd som en uppsats och inriktar sig på perioden från kalla krigets start till
början av 1990-talet. Min tredje bok, Efter Muren. En resa genom den tyska nationalkänslan och är
skriven av Peter Schneider. Den är till stor del skriven ur ett subjektivt perspektiv med mycket egna
åsikter så man får vara försiktig med vad som är sant. Bok nummer fyra, Mot Ett Tyskland. Reportage
från en återförening av Håkan Holmlund & Tomas Lundin. Boken är delvis subjektiv men inga egna
tankar och åsikter eftersom att den är skriven ur ett självupplevt perspektiv.
Böckerna har gett mycket och bra information. De har haft fokus på olika saker som har gjort allt
mycket lättare att finna det man sökte och har då överlappat varandra bra när det gäller årtal. Jag har
5
Institutionen för Samhällsvetenskap och Humanoria
läst böckerna och jämfört dem med varandra efter eget tycke och därför använt mig lite mera av bok
numer ett och fyra eftersom de innehöll mest den av den informationen jag sökte.
6
Institutionen för Samhällsvetenskap och Humanoria
METOD
För att lyckas med min studie har jag läst sju böcker, både fakta och skönlitterära. Att Använda
internet var inte något alternativ. Eftersom man aldrig vet om det är riktigt sant eller inte. Efter att ha
läst alla böcker bestämde mig för att använda fyra av dem eftersom att de var mest relevanta för mitt
ämne. Efter det skumlästes de fyra böckerna en gång för att plock ut den viktigaste informationen. Då
användes inte bara fakta för att göra en litteraturstudie utan också för en komperativ studie gällande de
båda tysklands ekonomiska- och sociala liv. Faktamässigt har det varit lätt att skriva uppsatsen men att
tillämpa den på en bra vis har varit desto svårare, att skumläsa texterna en gång till och plockat ut den
mest värdefulla informationen, sedan skriva den på lösblad efter egen konstellation och till sist skriva
rent på dator efter en viss tidigare redigering.
BEGREPPSAPPARAT
I uppsatsen finns en dela faktatermer så som en del förkortningar för olika politiska partier m.m. som
ska redovisas för en mer begriplig läsning.
KDP = Tyska Kommunistiska Partiet (Kommunistische Partei Deutschlands).
SPD = Tyska Socialdemokratiska Partiet (Sozialdemokratische Partei Deutschlands).
SED = Tyska Socialistiska Enhetspartiet (Sozialistische Einheitspartei Deutschlands).
CDU = Tyska Kristdemokratiska Unionen (Christlisch Demokratische Union Deutschlands).
CSU = Kristna Socialistiska Unionen – kom sedan att gå samman med CDU (Christlisch
Demokratische Union Deutschlands).
FDP = Tyska Liberala Partiet (Freie Demokratische Partei).
Kvasiregering = Skenregering.
Dogm = Troslära.
Flaskhals = Begränsande ”uppstoppande” faktor i ett system t.ex. vid produktion.
Enhetsskola = Skolsystem där alla går i samma skolform under en viss tidsrymd.
Dissident = Person med avvikande politiskt tankesätt.
Weimardemokrati = Rikskanslern står ansvarig inför parti och parlament, alla har lika rösträtt,
Man har en 5 % spärr för att bli invald i parlament (Weimardemokratin löd under
Weimarrepubliken 1919 fram till 1932).
Antisystemparti = Parti med mål att förhindra politiska system (i detta fall demokrati).
Centralstyre = Toppstyrning av t.ex. ett land.
7
Institutionen för Samhällsvetenskap och Humanoria
ETT FOLK, TVÅ LÄNDER
VARFÖR DELADES TYSKLAND I TVÅ DELAR?
År 1945 låg Tyskland i ruiner. Det tyska folket som var krigstrött drog sig mödosamt fram bland
ruinerna i det sönderfallna riket. Vid denna stund visste inte ens de stater som ockuperade Tyskland
vad som skulle hända. Men under de 40 år som följde kom två helt skilda Tyskland växa fram. I väst
utvecklades det demokratiska stadiga Förbundsrepubliken Tyskland som var en ekonomiskt
blomstrande stat. Och i öster växte det centralstyrda Östtyskland fram, som var den ekonomiskt sett
mest produktiva staten inom Sovjetblocket, de var också fram till 1980-talets slut en av Sovjets mest
1
pålitliga allierade .
Efter andra världskriget var de allierade osäkra och framför allt splittrade kring sina visioner för
Tysklands framtid. Vid Jaltakonferensen enades dock segermakterna om att Tyskland skulle delas i
fyra ockupationszoner: Västtyskland delades i en brittisk, en fransk och en amerikansk zon och
Sovjetunionen tilldelades hela Östtyskland2. Men ändå rådde det oenighet mellan västmakterna och
Sovjet rörande frågan som gällde krigsskadeståndet. Lösning blev att ockupationsmakterna skulle var
och en ta ut skadestånd från sin egen zon, men Sovjetunionen som led större förluster skulle få ut
ytterligare kompensation från västzonerna. Delar av den ersättningen skulle dock bytas bort mot
livsmedel från den i huvudsaken jordbrukade sovjetzonen3. Dock visade det sig snabbt skillnader
mellan de olika zonerna och det genomfördes en del radikala förändringar som Sovjet var först ut med
i sin ockupationszon. Tyska kommunister utbildade i Moskva som var ledda av Walter Ulbricht, hade
flugits till Berlin under april 19454, de försökte snabbt vinna kontrollen över lokalpolitiken och de fick
stöd av den sovjetiska militära administrationen (SMAD). Under vintern 1945 fördes diskussioner
mellan Tyska Kommunistpartiet (KPD) och Socialdemokratiska Enhetspartiet (SPD), och i april 1946
gjordes en tvångsammanslagning av de två partierna och de bildade SED (Socialistiska
Enhetspartiet)5.
Nu stod det klart mellan segermakterna att ett samarbete inte längre var möjligt, vilket ledde till en
polarisering utan dess like och kalla kriget hade brutit ut. 1948 omvandlades SED till
ett kommunistdominerat parti i stalinistisk anda6. År 1949 hade sovjetzonen genomgått stora
förändringar både politiskt och ekonomiskt, SED som nu var kommunistdominerat, hade fått stöd av
SMAD och ledning i det politiska livet saboterade effektivt varje försök att införa demokrati i
1
Fulbrook, M Tysklands Historia s. 194
Ibid. s.194
3
a. a. s.196
4
Ibid. s.196
5
Ibid. s. 196
6
Hellström, L, När DDR & BRD blev Tyskland s.25 se även
Fulbrook, M, Tysklands Historia s.196
2
8
Institutionen för Samhällsvetenskap och Humanoria
östtyskland efter nazismen. Redan från början rådde det oenighet om vad man skulle göra med
Tyskland efter nazismens fall. Inte endast mellan västmakterna och Sovjet, utan mellan de olika
västmakterna och deras egna regeringar7. Amerikas diplomat i Sovjetunionen, George F. Kennan som
även var historiker, ansåg att USA och Storbritannien skulle med sina zoner bilda en oberoende zon
som skulle bli så ekonomiskt framgångsrik att sovjetzonen inte skulle kunna hota dem och i januari
1947 gick USA:s och Storbritannien zoner samman under namnet ”Bizonia” och det första steget var
tagit i riktning mot en västtysk stat och även ett första steg mot ett delat Tyskland 8. Administrationen
av den ekonomiska hjälpen till västra Tyskland begärde en myntreform eftersom den gällande
riksmarken var värdelös9.
Myntreformen i juni 1948, då D-marken infördes erbjöds även till den sovjetstyrda östzonen men som
inte godtog villkoren. De införde i stället sin egen valuta och tog myntfrågan som ett svepskäl att skära
av de västallierades tillträde till Berlin, som låg i hjärtat av den sovjetiska zonen (Berlinblockaden)10.
Alla land- och vattenvägar spärrades av till staden. Västmakterna bekämpade dock blockaden med
hjälp av en luftbro, (som hade sitt hjärta i Berlin på flygplatsen Tempelhof) som under hösten, vintern
1948-49 flög in förnödenheter till Berlin11. Luftbron fungerade även som ett propagandaredskap efter
det lyckade resultatet. Propagandan menade på att västra Tyskland inte längre var en besegrad nation
av nazister. Sommaren 1948 pågick ett arbete med en ny konstitution för en ny stat, det västra
Tyskland. När Berlinblockaden, som blev en kritisk punkt i Tysklands efterkrigshistoria, var slut i maj
var en tysk delning ett faktum12. Sedan en församling av delegater från de olika tyska länderna
godkänt den nya konstitutionen bildades Förbundsrepubliken Tyskland (BRD) formellt i maj 1949.
Och som till stor del en omedelbar respons utropade Tyska Demokratiska Republiken (DDR) formellt
i sovjetzonen fem månader senare, i oktober 194913. Men delningen var mer av en bekräftelse av vad
som i praktiken redan hade inträffat. Det anses att Förbundsrepubliken Tyskland grundades utan
folkligt stöd och Tyska Demokratiska Republiken grundades mot folkets vilja14. De allierade kom att
bygga upp sin del av Tyskland och Väst-Europa medan Sovjetunionen gjorde det samma med sin del
av Tyskland och Öst-Europa.
HUR VAR DET POLITISKA OCH EKONOMISKA LIVET I DDR?
Från en början var de båda Tyskland lika varandra till styret. Båda hade en president som var det
formella stadsöverhuvudet. De hade båda underhus i parlamentet som teoretiskt företrädde
befolkningen som resultat av nationella val, och överhus som företrädde länderna. DDR hade
7
Fulbrook, M, Tysklands Historia s. 199
Hellström, H, När DDR & BRD blev Tyskland s.27
9
a. a. s.28
10
Fulbrook, M, Tysklands Historia s.200
11
Ibid. s.200
12
Hellström, L, När DDR & BRD blev Tyskland S.29
13
Fulbrook, M, Tysklands Historia s.201
14
Hellström, L, När DDR & BRD blev Tyskland s.29
8
9
Institutionen för Samhällsvetenskap och Humanoria
medvetet formulerat sin konstitution så att ett återförenande kunde bli möjligt. Och det kom att bli
grundläggande principskillnader mellan de båda Tyskland politiska system. Väst hade representativ
demokrati med fria val vart fjärde år.15 Men den östtyska konstitutionen byggde på det marxistleninistiska systemet om demokratisk centralisering, där de olika tillåtna politiska partierna och
organisationerna som representerades i parlamentet hade ett förutbestämt antal platser, och där det
Socialistiska Enhetspartiet (SED) hade den bevisliga makten16.
I början av 1960-talet stod det klart att det totalt centraliserade system gällande både politik och
ekonomi hade gjort att DDR inte på allvar kunde mäta sig med det materiellt goda framsteg som
Västtyskland gjorde. Synen av deras otroligt snabba ekonomiska tillväxt och det överflöd som rådde i
väst som inte associerades med politiskt förtryck utan med en personlig frihet17, resulterade i att många
flydde, gränsen var stäng med det gick fortfarande att passera från Östberlin till Västberlin. Men det
gick inte ta med sig en större packning för det skulle väcka misstankar bland gränsvakterna. Flykten
gick i vågor men under 1950-talet tömdes DDR på så mycket kompetent arbetskraft att landets
ekonomi tog skada18.
Det var ett ständigt groll mellan de båda Tyskland och så sent som i september 1973 accepterades både
Öst- och Västtyska som fullvärdiga medlemmar av FN. En kort period efter FN:s accepterande
erkände de formellt också varandras existens. Dock inte som helt främmande stater utan med en
särskild relation som uppfattades olika från båda håll19.
Det politiska mönstret i Östtyskland utvecklades mycket annorlunda, att mänskliga rättigheter och
friheter som t.ex. yttrande- och föreningsfrihet eller friheten att utvandra verkligen var förbjudet går
inte att tillbakavisa. Men DDR:s politiska system var mycket mera komplext än vad som sades20. Den
Östtyska staten var helt hierarkiskt organiserad med stadsrådet som ceremoniell ledning och
ministerrådet som hade den verkställande förmågan. Till de viktigaste ministerierna hörde de som
rörde olika perspektiv av ekonomi och försvar, liksom naturligtvis ministeriet för stadssäkerhet21.
Parlamentet och folkkammaren sammanträdde inte speciellt ofta utan gagnade främst till att bekräfta
och offentliggöra beslut som fattats på högre nivå. Centralt fattade beslut förmedlades även till
distrikts- och kommunnivå för att verkställas. Partiet dominerade i praktiken hela statsapparaten i
DDR:s politiska system men det var inte enkelt att vara ett med statsapparaten22.
15
Fulbrook, M, Tysklands Historia s. 201
a.a. s.202
17
a.a. s.204
18
Ibid. s.204
19
Fulbrook, M, Tysklands Historia s. s.205
20
a.a. s.213
21
Fulbrook, M, Tysklands Historia s.215
22
Ibid. s.215
16
10
Institutionen för Samhällsvetenskap och Humanoria
Det fanns olika former av kooperativ i DDR. Huvuddelen av det östtyska jordbruket var organiserat i
kollektiva former där mark, boskap, maskiner och redskap ägdes gemensamt. Det östtyska jordbruket
var inte alls lika effektivt som det västtyska men var ändå relativt givande och DDR var näst intill
självförsörjande på baslivsmedel23. Ett annat stort kooperativ var den östtyska industrin som var
organiserad i flera steg. Att göra slut på det privat ägandet av produktionsmedel (dvs. naturresurser,
fabriker m.m.) gick tämligen snabbt, näringslivet ägdes antingen av ”folket” alltså staten eller i någon
form av kollektivt ägande med staten 24. Men landets centralplanering led av en rad olika problem, där
målen var omöjligt höga att uppnå och mängden produkter sattes främst utan hänsyn till dess kvalitet
och att varorna gick att sälja25.
När en ny ekonomisk filosofi brutit fram i Sovjetunionen offentliggjordes den under början av 1960talet som det ”nya ekonomiska systemet” vilket innebar ett uns av decentralisering av näringslivet med
en större möjlighet att fatta ett beslut på en lägre nivå och att använda delar av företagets vinst och
produktionspremier som stimulansmedel. Men under 1970-talet kom den ekonomiska planeringen att
centraliseras igen. I den östtyska industrin genomfördes åtskilliga förändringar, efter de ekonomiska
nedgångarna under sent 1970-tal och tidigt 1980-tal vilka som drabbade Östtyskland hårt. Trots en del
problematiska bakslag och svårigheter klarade sig den östtyska ekonomin förvånsvärt bra. På 1980talet nådde DDR den högsta avkastningen per capita i hela öst blocket och blev rankat som världens
tolfte till utsträckning största handelsnation enligt världsbanken. Med en avvikelse till de andra
länderna i resterande Östeuropa var DDR ett industriland redan innan det förenades med
kommunistblocket26.
En stor, om än dold källa till Östtysklands ekonomiska effektivitet låg till stor del i landets särskilda
förhållande till BRD. En del på brister tullar och DDR:s fördelaktiga handels- och kreditavtal gjorde
Östtyskland till en hemlig ”extra medlem” av EG. Vid sidan av alla lönande villkor och krediter fick
DDR en tillförlitlig leverantör som bidrog till att undvika de flaskhalsar i tillverkningen som var
vanliga i den östeuropeiska ekonomin27. Dessutom fick de stora summor hårdvaluta genom de unika
banden till Västtyskland.
DDR hade en (som vi vet) socialistisk planekonomi (även kallad ”kommandoekonomi”) med stora
förtjänster men också med stora brister. Den var oerhört beroende av den sovjetiska oljan som stod för
85 procent av dess oljekonsumtion. För att modernisera sin ekonomi och industri lanserade
Östtyskland på 1980-talet konceptet att utveckla en egen datorindustri. Det skulle göra DDR
självförsörjande på den fronten, det skulle också dra in den nödvändiga västvalutan de behövde och de
23
24
25
a.a. s.225
Ibid. s.225
Ibid. s.225
26
Fulbrook, M, Tysklands Historia s. 226
27
Fulbrook, M, Tysklands Historia s.227 se även.
11
Institutionen för Samhällsvetenskap och Humanoria
skulle försöka få hela östblocket som sin marknad28. Kostnaden för deras dator, Ribtron, (som snabbt
blev föråldrad i konkurrensen med de japanska företagen) blev enorm och på bekostnad av de andra
industrisektorerna. DDR:s ekonomi utgjorde en provkarta på missförhållanden och brister, den stora
kol-, energi- och kemiska kombinationen, som utgjorde ryggraden i landets industri var nedslitna och i
stort behov av förnyelse. En fjärdedel av alla lägenheter i DDR saknade toalett inomhus, men ett av de
mest typiska exemplen i Östtyskland där det alltid fanns något som saknades var efterfrågan på en bil.
Personbilar som beställdes som exempel 1974 hade inte levererats 198929. När det gällde att bedöma
landets ekonomi var det naturligtvis heller inte särskilt lätt. Allt som oftast saknade de ledande inom
politbyrån ekonomiska kunskaper och hade därför inte så stort intresse av den sortens frågor30.
Den sociala uppbyggnaden i Östtyskland skilde sig gravt från den västtyska strukturen. Befolkningen i
DDR förblev, i motsatts till BRD:s folkökning, på omkring 50 procent sedan 1945. Östtysklands
medborgare bodde kvar i medelstora städer med ganska låga befolkningstal att jämföra med den högre
moderniseringen i Västtyskland, men olikheter i inkomst var mindre markant i DDR än i BRD31.
Inom landets utbildningssystem var stödet åt arbetares och bönders barn ett av landet särskilda mål
fram till slutet av 1960-talet. Enhetsskolan i DDR markerade vikten av arbetspraktik och det fanns
flera vägar till en högre utbildning, med det menades det att den som inte gick den akademiska vägen
via gymnasium kunde ändå få börja jobba. För den mest privilegierade samhällsgruppen, den politiska
eliten, spelade en god utbildning i efterhand en otroligt stor roll, men en ung dissident kunde aldrig lätt
ta sig igenom sin utbildning hur begåvad han eller hon än var32.
Den östtyska kvinnan hade en mer jämställd ställning än den västtyska, lite mer än hälften av den
östtyska arbetskraften bestod av kvinnor. Dessutom förväntade sig samhället att en gift kvinna med
små barn skulle bedriva lönearbete eftersom den östtyska barnomsorgen var väl utbyggd. Det fanns
även en stor möjlighet att vara mammaledig som var ett försök under 1970-talet att höja de låga
födelsetalen i DDR under denna period33. Skilsmässotalen var ändå ganska höga och kvinnor var mer
ekonomiskt självständiga till sina män. De var också i högre grad fackligt- och politiskt anslutna, men
det var mycket sällan de påträffades inom arbetslivets högre toppar. DDR uppnådde aldrig sina
ideologiska mål som staten formulerat speciellt inte när det gällde den sociala jämställdheten. Det ska
heller inte glömmas bort den klassiska marxistiska dogmen där staten till slut kommer att vittra bort34.
Hellström, L, När DDR & BRD blev Tyskland s.65
Fulbrook, M, Tysklands Historia s.227 se även.
Hellström, L, När DDR & BRD blev Tyskland s.65
29
a.a. s.67
30
a.a. s.69
31
Fulbrook, M, Tysklands Historia s.229
32
Fulbrook, M, Tysklands Historia s.229
33
a.a. s.230
34
a.a. s.231
28
12
Institutionen för Samhällsvetenskap och Humanoria
HUR VAR DET POLITISKA OCH EKONOMISKA LIVET I BRD?
Västtysklands demokrati hade en del enastående konstitutionella drag. Dess valsystem kombinerade en
proportionell representation med personval i valkretsar. Varje röstande hade två röster, en för
namngiven kandidat och en för ett parti. Röster på kandidater utser representanter (precis som det
fungerar i Storbritannien). Antalet röster på partiet gav dess antal platser i parlamentet för personer ur
en på förhand bestämd partilista i enlighet med den röstandel partiet fått, förutsatt att det var minst fem
procent av alla räknade röster35. I många fall tycks detta system ha fungerat. Allt flera småpartier kom
att tas upp av de större under 1950-talet så att ett tvåpartisystem växte fram. Men det fanns ett mindre
tredje parti som aldrig anslöt sig, FDP (Fria Demokratiska Partiet), som ofta hade en roll som
vågmästare36.
Det republikanska partiet hade dock svårigheter att hålla sig innan för reglernas ramar. I den västtyska
konstitutionens stadgades det vilka partier som kunde tillåtas i BRD - det fanns ytterligare en regel
som var utformad för att förebygga en utbredning av ”anti-systempartier” (dvs. kommunister och
högerradikala partier).37 Ett exempel på detta är just det högerextrema SRP (Socialistiska Rikspartiet)
som förbjöds 1952 och DKP (Tyska Kommunistiska Partiet) som förklarades ogiltigt 1956 med
hänvisning till att dess grundläggande mål var ett hot mot Förbundsrepublikens demokrati. Många
sakkunniga hävdade dock att handlingen, som var skapad att skydda landets demokrati, i själva verket
bara var ett allvarligt brott mot demokratin38. BRD:s politiska system omfattades också av andra regler
i konstitutionen som speciellt utformats med tanke på de otillräckligheter som fanns i den tidigare
Weimardemokratin. Presidenten fick en betydligt mindre makt än i Weimartyskland och var nu enbart
en ceremoniell ledare för landet. Presidenten skulle heller inte väljas i direkta val utan genom
elektorsgrupp som utgjordes av en skara parlamentariker39.
Många av de politiska beslut som arbetades fram genom förhandlingar fattades bakom kulisserna. Med
stora intressegrupper som på arbetargivarsidan det tyska industriförbundet, arbetsgivarföreningen,
handelskammaren, den starka jordbruksrörelsen och andra fackliga organisationer. Många fördömde
BRD för detta system som inte var en helt demokratisk process och som i praktiken flyttade
beslutsfattandet från den parlamentariska scenen40.
BRD var påtagligen ett välmående land, där de gnistrande nya bilarna rullade fram på den ofta
välfyllda Autobahn. Genom Marshallplanen nådde det västtyska näringslivet enastående höjder.
Arbetslösheten var i början av 1950-talet relativt hög (8 procent) när flyktingar från kriget började
vända hem, men hade vid dess slut förbytts till en brist på arbetskraft. Den snabba tillväxten planade ut
35
Fulbrook, M Tysklands Historia s. 209
Ibid. s.209
37
a.a. s.210
38
Ibid. s.210
39
Fulbrook, M Tysklands Historia s.210
40
a.a. s.212
36
13
Institutionen för Samhällsvetenskap och Humanoria
i slutet av 1950-talet, och på 1960-talet nådde BRD:s näringsliv nästan samma höjder som de andra
industriländerna i väst41. Västtyskland var ändå starkt beroende utav handel och import av bränslen,
och drabbades därför hårt av oljekrisen 1973 och 197942.
Staten i BRD ingrep ofta och mycket för att leda och styra sin ekonomi och var själv en stor
arbetsgivare. Den fria marknadens spel begränsades ytterligare av den fortlöpande strävan till
centralisering av dess näringsliv, trots ockupationsmakternas försök att dela upp stora koncerner och
införa stora åtgärder mot karteller43. Men regeringens politik orsakade dock en del orättvisor i det
västtyska samhället, så att en mycket liten del av samhället på 1960-talet ägde en stor del av dess
rikedomar. De som då förespråkade denna sortens politik hävdade att sådana skillnader egentligen inte
spelade någon roll, eftersom att den totala ”kakan” var ständigt växande44. För de flesta västtyskar,
som på 1960-talet kommer ihåg åren av hungersnöd efter kriget, var detta förmodlige oändligt mycket
viktigare än någon generell utredning av den förhållandevis ojämlikhet i samhället45.
Förhållandena inom den västtyska industrin har avbildats som något harmonisk mellan arbetsgivare
och arbetstagare. Landets fackföreningar hade oftast en smidig uppbyggnad med bara en organisation
på varje arbetsplats vilket allt som oftast förenklat konflikterna inom industrin. 1974 stärktes
medinflytandet till alla företag med mer än 1000 anställda46.
Det genomfördes även en del utbildningsreformer i BRD som bidrog till att skolsystemet fick berättiga
att barnen ärvde sina föräldrars sociala ställning. Kvinnor fortsatte att dock vara lågpresterande i
samhället och med allt färre kvinnor på utbildningsstegens högre höjder47. De kvinnor som hade
lönearbeten fanns oftast på ”lågstatusarbeten”, med tillfälliga arbeten och även på deltid där de lättast
kunde avskedas om det gick dåligt för företaget. Trots ansträngningar från myndigheternas håll togs
det fortfarande för givet att alla kvinnor skulle välja mellan sin familj och karriären48. Utan tvekan
fanns den sociala ojämlikheten men de förhållandena var allt som oftast på lokal nivå i Västtyskland.
Men det betydde inte att det fanns väsentliga klasskillnader i BRD. Det var ett stort antal släkter som
med ”von” i sina namn som kunde påträffas med ledande roller inom det västtyska näringslivet49.
HUR VAR DET ATT LEVA I TYSKLAND EFTER DEN NIONDE NOVEMBER 1989?
I början av februari lämnade dagligen mellan tusen och två tusen östtyskar sin del av landet för att
starta ett nytt liv i Västtyskland. Besvikna och otåliga, åtskilliga också rädda för att kommunisterna
med hjälp av säkerhetspolisen (STASI) skulle ta tillbaka makten, ville de inte längre vänta på att
41
a.a. s.218
a.a s. 219
43
a.a. s.220
44
a.a. s.221
45
Ibid. s.221
46
a.a. s.222
47
Fulbrook, M Tysklands Historia s.222
48
Ibid. s.222
42
14
Institutionen för Samhällsvetenskap och Humanoria
hjulen skulle börja snurra i DDR50. Sakta men säkert började Västtyskland bli överfullt. Över 180 000
östtyskar hade flytt till väst sedan årsskiftet 89-90, och det västtyska kommunförbundet räknade med
att den siffran skull stiga till 700 000 fram till årsskiftet. I en av Tysklands största delstater NordrheinWesfalen beslutade 24 kommuner i februari 1990 att förbjuda all invandring tills vidare på grund av
överbefolkning51. I Bremen ockuperade man den lokala fotbollsklubben för att för att förhindra
invandrare från öst att flytta in. Runt om i landet växer trots allt en irritation. En morgon stod det i en
tidning om staden Bochum som till och med inkvarterade flyktingarna från öst i stadens badhus.
Längre ner i samma artikel stod det att befolkningens proteser fick kommunförvaltningen att avstå från
att använda stadens bårhus52.
Stålkrisen som varade under samma period slog hårt mot staden Bochum. Arbetslösheten var hög och
låg på 14 procent som var nästa dubbelt så högt som det västtyska genomsnittet, och de jobb som
fanns kvar var man osäker på om de skulle finnas kvar. Staden var dock skonad från de
sammanstötningar som skedde i de större städerna. T.ex. de västra delarna av Berlin rapporterade
polisen att östtyska Trabanter fick sina däck uppskurna53. I en del västtyska tidningar kunde man läsa
om molotovcocktails hade kastats på de östtyska bilarna, slagsmål på bussar. Det kunde även sitta
stora skyltar vid gränsövergångar som löd ”Östtyskar stick!”. De första östtyskar som togs emot under
hösten 1989 var välutbildade och arbetsmotiverade. De togs emot med öppna armar eftersom att just
den sortens arbetskraft behövdes i Västtyskland54.
När muren öppnades tilldelades majoriteten av flyktingarna 200 D-mark. Men efter ett tag började den
västtyska befolkningen känna en irritation och sveda i sin kassa över det. Till på köpet kände man att
mycket av vardagen var försurad. I storstäderna var det svårt att hitta en parkeringsplats, priserna på
fast egendom hade dubblerats, räntorna hade nått skyhöga höjder, likaså statistiska kurvor för rån och
våldsbrott. Till och med priserna på begagnade bilar var nästan lika högt som priset på en ny bil55.
Men de som hade varit medborgare i DDR hade en annan synvinkel på det. För dem medförde
uppbrottet en grundlig omställning av den sort som endast en revolution kan åstadkomma. Vare sig du
var 5 år eller 55 år, var man tvungen att lägga om sina vanor för att anpassa sig till det nya, inget var
som det var i DDR56. Ett exempel var att veta vad det var för skillnad mellan 7 olika smakers glass om
man bara hade en smak hemma eller ens hade någon alls. Ett annat exempel är vad som skilde de olika
partierna åt. Men framförallt var de forna DDR- medborgarna tvungna att lära sig hantera en
49
a.a. s.223
Holmlund, H & Lundin, T Mot Ett Tyskland. Reportage från en återförening s.111
51
Ibid. s.111
52
a.a. s.112
53
a.a. s.113
54
Ibid. s.113
55
Schneider, P Efter Muren En Resa i Den Tyska Nationalkänslan s.241
56
a.a. s.242
50
15
Institutionen för Samhällsvetenskap och Humanoria
erfarenhet, som de bara lärt känna genom de västtyska nyhetssändningarna och de östtyska
propagandafilmerna, nämligen de höga talen av arbetslöshet57.
I näringslivet, där många företag höll på att slå i kapacitetstaket, skrek många chefer efter kompetent
arbetskraft. Men många av de som nu vandrade över gränsen var socialfall, alkoholister och
narkomaner. En del av dem lämnade DDR för de höga västtyska socialbidragen. Samtidigt hotades det
västtyska pensions- och sjukvårdssystemet av kollaps i slutet av 1990-talet om inget gjordes. Man var
även rädd för BRD:s låga födelsetal, men över lag såg man många av de östtyska invandrarna som en
mycket välkommen arbetskraft58.
57
58
Ibid. s.242
Holmlund, H & Lundin, T Mot Ett Tyskland. Reportage från en återförening s.117
16
Institutionen för Samhällsvetenskap och Humanoria
SLUTSATSER
VARFÖR DELADES TYSKLAND I TVÅ DELAR?
Efter andra världskriget var Tyskland ockuperat av fyra länder: Sovjetunionen, England, Frankrike och
USA. Dessa länder var de segrande makterna av kriget. De visste inte vad de skulle göra med landet.
Alla hade sina egna åsikter och förslag. Men vi Jaltakonferensen kom man fram till att Tyskland skulle
delas in i fyra ockupationszoner. Storbritannien, Frankrike och USA fick dela på Västtyskland och
Sovjet fick Östtyskland. Sovjet fick den största delen eftersom att de ansåg att de lidit mest skada
under kriget. Men de var ändå inte nöjda när det gällde att betala tillbaka krigsskadestånd. År 1947
gick den brittiska och amerikanska zonen tillsammans under namnet ”Bizonia” och ett första steg mot
delning var taget. Administrationen av den ekonomiska hjälpen till väst begärde en myntreform
eftersom den gällande valutan var värdelös. I juni 1948 infördes D-mark och Sovjetzonen erbjöds att
ansluta till den nya myntreformen men avböjde villkor. De införde en egen valuta och använde västs
förfrågning som ett svepskäl att verkställa Berlinblockaden. De allierade red ut blockaden och använde
den senare som ett propagandavapen mot Sovjet. Blockaden var nu ett steg närmre en delning av
Tyskland. Sommaren 1948 pågick ett arbete för en konstitution för en ny stat i västra Tyskland. En
församling med delegater från de olika tyska länderna godkände denna konstitution och formellt i maj
1949 utropades Förbundsrepubliken Tyskland (BRD). Som omedelbar respons utropade Tyska
Demokratiska Republiken (DDR) formellt i sovjetzonen i oktober 1949. De mest avgörande faktorerna
för delningen var alltså: sammanslagningen av den brittiska och amerikanska zonen till ”Bizonia,
införandet av en ny valuta i den västra ockupationszonen, Berlingblockaden och de formella
utropandena av BRD och DDR.
HUR VAR DET EKONOMISKA OCH SOCIALA LIVET I DDR?
Från en början var de båda Tyskland lika till styret med president som ett formellt stadsöverhuvud. De
hade ett parlament med underhus som företrädde folket och överhus som företrädde länderna. DDR:s
konstitution byggde på det marxist-leninistiska systemet med en demokratisk centralisering, där de
olika tillåtna partierna och organisationerna som representerades hade förutbestämt antal platser och
där kommunistpartiet, SED, hade den bevisliga makten. Det politiska mönstret utvecklades
annorlunda, många av de mänskliga rättigheterna inskränktes. Den östtyska staten var helt hierarkiskt
organiserad med stadsrådet som en ceremoniell ledare och ministerrådet som hade den verkställande
makten. Centralt fattade beslut förmedlades till distrikts- och kommunnivå för att verkställas. Partiet
dominerade hela stadsapparaten i DDR:s politiska system. Ekonomin var uppdelad i olika former av
kooperativ. Huvuddelen av jordbruket var organiserat i kollektiv, där allt ägdes av alla. Ett annat stort
kooperativ var den östtyska industrin, som var en stor källa till ekonomisk framgång. En annan stor
källa till DDR:s ekonomiska effektivitet låg i landets speciella relation till BRD, bl. a en del brister på
17
Institutionen för Samhällsvetenskap och Humanoria
tullar samt DDR:s fördelaktiga handels- och kreditavtal med BRD. DDR hade en socialistisk
planekonomi med stora förtjänster men också med stora brister. De hade ett stort behov av den
sovjetiska oljan som stod för 85 procent av dess oljeförbrukning. Östtyskland utgjorde en provkarta på
missförhållanden och brister, industrier var slitna och bara en fjärdedel av alla hushåll hade en toalett
inomhus. Den östtyska enhetsskolan markerade att arbetspraktik var viktig och att det fanns flera
vägar till högre utbildning. Den som inte gick den akademiska vägen via gymnasium kunde ändå få ett
jobb. DDR:s arbetskraft utgjordes till hälften av kvinnor. Det fanns även en stor möjlighet att vara
mammaledig under 1970-talet för att öka de låga födelsetalet. Skilsmässotalen var höga och kvinnor
var mindre ekonomiskt beroende av sina män. De slutsatser man kan dra är att: DDR var en toppstyrd
stat. De hade en ekonomi som var delade i olika kooperativ. Östtyskland var en ekonomiskt effektiv
stat men med många brister och missförhållanden. Den östtyska enhetsskolan visade vikten av
arbetspraktik och att det fanns flera vägar till högre utbildning. Man behövde heller inte vara
akademiker för att få ett jobb utan personen kunde få ett arbete efter gymnasiet. Den östtyska
arbetskraften bestod till hälften av kvinnor. Skilsmässotalen var ändå relativt höga men det berodde på
att kvinnan i DDR inte var så ekonomiskt bunden till mannen.
HUR VAR DET EKONOMISKA OCH SOCIALA LIVET I BRD?
Västtysklands demokrati hade en del enastående konstitutionella drag. Dess valsystem kombinerade en
proportionell representation med personval i valkretsar. Varje röstande hade två röster, en för en
kandidat och en för ett parti. Landets industri har avbildats som en harmonisk relation mellan
arbetstagare och arbetsgivare. BRD:s fackföreningar hade oftast en smidig uppbyggnad med bara en
organisation på varje arbetsplats vilket oftast förenklade konflikter inom industrin. Man genomförde
en utbildningsreform som bidrog till att skolsystemet fick berättiga barnen att ärva sin sociala status.
Landets kvinnor fortsatte dock att vara lågpresterande i samhället och med allt färre kvinnor på
utbildningsstegens högre höjder. De kvinnor som hade lönearbeten fanns oftast på ”lågstatusarbeten”,
med en tillfällig anställning och förlorade jobbet om det gick dåligt för företaget. Det fanns betydande
klasskillnader i BRD. Det fanns ett antal släkter med namnet ”von” i sina namn som kunde påträffas
med ledande roller inom företag. Slutsatsen man kan dra är att: Västtyskland var som helhet en
välmående stat med bra samspel mellan arbetstagare och arbetsgivare, demokratin var ett väl
fungerande system. Reformer berättigade barn att ärva sin sociala status. Det lilla felet var dock att
kvinnor var relativt lågutbildade och hölls tillbaka inom arbetslivet.
HUR VAR DET ATT LEVA I TYSKLAND EFTER DEN NIONDE NOVEMBER 1989?
I början av februari 1990 lämnade mellan tusen och tvåtusen östtyskar sin dela av landet för att starta
ett nytt liv i väst. Sakta men säkert började Västtyskland bli överfullt. 24 kommuner i regionen
Nordrhei-Westfalen beslutade man att stoppa all invandring på grund av överbefolkning. I de större
städerna gick det så långt som till sammanstötningar mellan öst- och västtyskar. Vid vissa
gränsövergångar fanns fientliga skyltar riktade mot flyktingarna från öst. När muren öppnades
18
Institutionen för Samhällsvetenskap och Humanoria
tilldelades majoriteten av flyktingarna 200 D-mark. Men efter ett tag började den västtyska
befolkningen känna irritation och sveda i kassan över detta. I näringslivet, där många företag höll på
att slå i kapacitetstaket, skrek många chefer efter kompetent arbetskraft. Men över lag såg man många
av de östtyska invandrarna som en mycket välkommen arbetskraft. Slutstats: många lämnade
Östtyskland och dess grannland kom snabbt att bli överbefolkat. Tillslut ansåg många västtyskar att
det blev för mycket och motarbetade sina nya landsmän. Ändå välkomnades de flesta med öppna
armar som en behövlig arbetskraft.
19
Institutionen för Samhällsvetenskap och Humanoria
DISKUSSION
VARFÖR DELADES TYSKLAND I TVÅ DELAR?
Jag anser personligen att Tyskland delades på grund av en maktkamp mellan två supermakter. Ingen
av dem ville vika ner sig inför den andre och visa sig underlägsen. Man instiftade reformer för att
bevisa att man regerade just det specifika landområdet, där kunde man göra som man behagade. Men
en annan betydande faktor till delningen var när Västtyskland införde en egen valuta, visst efter
påtryckningar utifrån, är ett absolut tecken på en egen region. Sen att erbjuda ”det nya grannlandet” att
vara med på ett hörn är en ren förolämpning. Sen att svara med samma sak, att införa en egen valuta är
att svara på samma sätt, att ”vi vill dela”. Istället som jag tycker att sköta allt på en mera diplomatisk
väg. Sen av Sovjet att ta förfrågningen om gemensam valuta som ett svepskäl att införa
Berlinblockaden var bara naivt. De gjorde säkert sitt bästa för att undvika en delning av Tyskland, men
de diplomatiska ansträngningarna räckte inte till.
HUR VAR DET POLITISKA OCH EKONOMISKA LIVET I DDR?
Med ett politiskt system som byggde på ett marxist-leninistiskt system om demokratisk centralisering
är ett bra system tycker jag är ett bra system i grund och botten. Alla ska ha lika av allt, vilket är en
sund tanke. Det enda du behöver göra som individ i ett sådant fungerande samhälle är att arbeta. Men
detta var inget sådant fungerande samhälle, dessa principer missbrukades av en elit. Samhällt blev
toppstyrt och allt regerades av partiet. De bestämde nästan vad man fick och inte fick tänka och tycka.
Många av de mänskliga rättigheterna var inskränkta, det är helt fel. Individen har full rätt och alltid rätt
att uttrycka sin åsikt. Gällande DDR:s ekonomi tyckte jag personligen var ett bra system. Att
industrier och jordbruk var indelat i olika kooperativ gjorde produktionen bara mera effektiv, vilket
återspeglade sig i att de var rankade som världens tolfte största handelsnation. Att ha en så stark
handel gjorde att landet blev näst intill självförsörjande. Att ett land kan vara självförsörjande är bra
tycker jag för då kan man mera värna om sina egna produkter men samtidigt ta in idéer utan för sina
egna gränser. Sen att staten satte fantasihöga produktionsmål var nog så naivt. Man måste ta hänsyn
till kvaliteten. När det gäller kvinnas ställning kan jag bara iaktta med avund i många fall, att det fanns
lika mycket kvinnor som män på arbetsmarknaden är otroligt. Och om man jämför med dagens
Sverige där en kvinna ska vara hemma och ta hand om barnet, vilket jag tycker är fel, skulle den
östtyska kvinnan helst bedriva lönearbete. Detta, att kvinnan hellre skulle jobba än att vara hemma är
ett ytterligare tecken på stark ekonomi. Man kunde sätta barnen på dagis och mamma kunde jobba,
helt perfekt. Dock ett stort minus är att kvinnor sällan påträffades inom arbetslivets högre toppar.
HUR VAR DET POLITISKA OCH EKONOMISKA LIVET I BRD?
Jag tycker att deras demokrati gällande val med proportionell representation var lysande. Men ett stort
fel som gjordes var att de plockade bort en del ur den demokratiska beslutsprocessen när de beslutade
20
Institutionen för Samhällsvetenskap och Humanoria
viktiga saker rörande t.ex. näringslivet var helt absurt. Ett litet fel de hade i sin konstitution var
inskränkningen av ”anti-systempartier”. Även om de utgjorde ett visst hot mot landets demokrati har
man rätt att uttrycka sig tycker jag. Vi har likadana partier i dagens Sverige, som är klassade som ett
hot. Men vi förbjuder dem inte som man gjorde i BRD. De ingripanden staten gjorde på landets
ekonomi var bra för att balansera landets marknadskrafter. Men kvinnans ställning var inte godkänd.
Jag tycker själv att kvinnor på gränsen förtrycktes gällande arbete. Visst de hade samma
utbildningsmöjligheter men de lyckades aldrig ta sig riktigt långt där, jag vet dock ej varför. Men
gällande arbeten var det under all kritik. Bara för att de hade en lägre utbildning ska de inte avskedas
lättare än en man. Om man har vad som krävs ska man inte behöva avskedas lättare än en man.
HUR VAR DET ATT LEVA I TYSKLAND EFTER DEN NIONDE NOVEMBER 1989?
Jag tror att folket från Östtyskland var glada över att komma till något nytt och glada över att nästan
40 år av skräckvälde var över. En egen tanke som nog också flög genom deras huvuden var att ”tänk
om STASI tar makten igen”. Jag är ändå glad över att det blev som det blev men kan inte godkänna
det man gjorde i väst med flyktingarna, man ska inte inkvartera flyktingar hur som helst bara för att
det inte finns rum åt alla, det finns alltid en alternativ lösning. Självklart blir det till slut fullt men
ändå, som man gjorde ska man ha i åtanke att inte göra igen. Sammanstötningar som rådde i de större
städerna är inget undantag, det sker även här i dagens Sverige. Till en början är det OK att de kommer
men till slut är det bara tröttsamt tycker många och de ryker ihop om småsaker och trakasserier är
vanligt. Visst innebar de en del problem men som helhet var de bara en väl behövd arbetskraft.
21
Institutionen för Samhällsvetenskap och Humanoria
SAMMANFATTNING
Syftet med uppsatsen var att göra skildringar på DDR och BRD:s ekonomiska och politiska liv. Samt
ta reda på varför man delade Tyskland och hur det var att leva i Tyskland efter den nionde november
1989. Metoden för uppsatsen var litteraturstudier, jag har läst både skön- och faktalitteratur. Jag har
haft till gång till sju böcker men bara använt mig av fyra samt haft tillgång till internet men inte använt
mig av det p.g.a. dess bristfällighet rörande källkritik. Jag har skumläst böckerna, plockat ut den mest
användbara informationen och omformulerat den. De fakta som har använts är inte bara för en
litteraturstudie utan också för att göra en komperativ studie. Genom uppsatsen har jag kommit fram till
att ett i kriget slaget Tyskland, styrt av fyra ockupationsmakter, delades Tyskland i två delar, BRD och
DDR. Allt efter sammanslagningen av den brittiska och amerikanska zonen till ”Bizonia, införandet av
en ny valuta i den västra ockupationszonen, Berlinblockaden och de formella utropandena av BRD
och DDR. Jag kom också fram till att DDR var en toppstyrd stat. De hade en ekonomi som var delade
i olika kooperativ. Östtyskland var en ekonomiskt effektiv stat men med många brister och
missförhållanden. Den östtyska enhetsskolan visade vikten av arbetspraktik och att det fanns flera
vägar till högre utbildning. Man behövde heller inte vara akademiker för att få ett jobb utan personen
kunde få ett arbete efter gymnasiet. Den östtyska arbetskraften bestod till hälften av kvinnor.
Skilsmässotalen var ändå relativt höga men det berodde på att kvinnan i DDR inte var så ekonomiskt
bunden till mannen. Ytterligare en del att betona i uppsatsen var Västtysklands unika konstitution och
valsystemet med en proportionell representation, och det sunda samspelet mellan arbetsgivaren och
arbetstagaren. Efter en reform hade barnen rätt att ärva sina föräldrars sociala status utan ansträngning.
Kvinnorna i BRD var relativt lågutbildade och hölls tillbaka inom arbetslivet. Förmodligen gick
övergången från ett delat land till ett enat land relativt smärtfritt till, tack vare den unika relation man
tidigare haft mellan BRD och DDR. Många lämnade dock snabbt Östtyskland för Västtyskland, där
det nästa lika snabbt blev överfullt. De östtyska flyktingarna motarbetades till och från men sågs mest
som en mycket välkomnad arbetskraft.
Rörande diskussionen i uppsatsen anser jag att en av de viktiga faktorerna var en maktkamp mellan två
supermakter som gav upphov till en delning av Tyskland. Man ska inte förneka att införandet av ny
valuta i västzonen och Berlinblockaden också var faktorer men de bidrog inte lika mycket till en
delning anser jag. De politiska system som rådde i Östtyskland var det inget fel på i grund och botten.
Ett system där ingen har mer än någon annan och allt är lika är en strålande tanke enligt mig. Staten
DDR var helt självförsörjande men var dock naiva med sina fantasisiffror som produktionsmål.
Kvinnans ställning i DDR blev p.g.a. politiken jämställd där ingen i teorin är mer än den andre. I BRD
däremot hade inte kvinnan samma status. Jag anser att hon löd under begränsningar jämförelsevis med
kvinnan i DDR. Politiken var dock avundsvärd. Det rådde en del inskränkningar gällande ”antisystempartier” som var fel. Du ska ha rätt att uttrycka dig oavsett politisk åsikt. Samspelet mellan
22
Institutionen för Samhällsvetenskap och Humanoria
regering och näringsliv var en faktor till landets snabba uppbyggnad anser jag. Tankar som gick
genom östtyska huvuden även genom mitt var efter murens fall 1989 att STASI skull återta makten i
Östtyskland. Många var rädda för det scenariot men också glada för att få börja om på nytt i väst efter
nästan 40 år i skräck. Jag är glad över upplösningen blev verklighet men inte över det blandade
mottagande de fick när de kom till väst. Man kan till och med säga att Muren öppnades av
samma skäl som man byggde den 29 år tidigare för att hålla människorna kvar i DDR.
23
Institutionen för Samhällsvetenskap och Humanoria
KÄLLFÖRTECKNING
[1]
Mary Fulbrook, Tysklands Historia, Cambridge University Press 1991,1995,
(Per Lennart Månsson 1998, Wallin & Dalholm, Lund 1998)
[2]
Håkan Holmlund & Tomas Lundin, Mot Ett Tyskland, Utrikespolitiska Institutet,
Stockholm, Kristianstads Boktryckeri AB, Kristianstads 1990
[3]
Lennart Hellström, När BRD & DDR Blev Tyskland, Santérus Förlag,
Stockholm 2007
[4]
Peter Schneider, Efter Muren. En Resa Genom Den Tyska Nationalkänslan,
Rowohlt verlag GMBH, Reinbek Bei Hamburg, 1990,
(Nordstedts Förlag AB, Stockholm, Fälths Tryckeri, Värnamo 1992)
24