Mobbning, diskriminering och
kränkningar – i ett
marginaliseringsperspektiv
(Dahlkwist, Thornberg, Skolverket)
Ledarskap för grundlärare 10 hp
Matts Dahlkwist, 2013
Institutionen för Pedagogik, Didaktik och Utbildningsvetenskap
Uppsala Universitet
Mobbning – definitioner och
tidsbundenhet
1789: ”mob or a group of people in attacking, harassing, or crowling round a
person”
(Gill 2011).
Individers beteende ensamma contra i grupp (Larsson 2010).
Synliggörande: Från latent till manifest problem (Larsson 2010)
1960-70-tal: Socialt problem i ett skandinaviskt kontext.
Tidiga kopplingar till etologi, aggressions- och folkmordsbegreppen.
Från 1980-tal: Internationell vetenskaplig disk. och synliggörande
(Larsson 2010)
Allmän def:
Obalans i styrka och makt
Avsikt att tillfoga skada eller obehag
Upprepas under tid
Olweus, 2001, Thornberg 2006
Mobbningens många ansikten
Mobbning kan vara:
Fysisk
Verbal och ickeverbal
Psykisk eller relationell
Digital
oftast mellanformer
En särskild kategori (men med inslag från en eller flera av ovanstående
kategorier) kan könsmobbning utgöra. Formerna kan vara exempelvis
spridning av rykten av sexuell karaktär, olika former av sexuellt fysiskt
närmande, sexuellt färgade kommentarer, minspel och kroppsspråk med
en kränkande sexuell innebörd eller verbala sexuella förslag.
Alternativ distinktion: Indirekt eller direkt mobbning
(Thornberg m fl)
Digitala kränkningar
2000-talsfenomen:
Har ökat mycket snabbt i frekvens kännetecken och karaktäristika:
”Den förlängda skolgården”
Anonymiteten. Man behöver inte se eller möta den
man trakasserar
Det skrivna ordets makt. Lätt att misstolka, inget
kroppsspråk. Var går gränsen till ironi?
Spridning till en världsomspännande publik
Social tillhörighet – grupptillhörighet contra
avsaknad av egen fristad.
Ungdomar om nät-trakasserier
(Skolverket 2011)
Många ungdomar rubricerar digitala
kränkningar som ”mindre allvarligt”
Många unga ser nätet som en ”laglös gråzon”
Många har någon gång blivit utsatta för
sextrakasserier på nätet
1/3 är ex vis oroliga för att någon ska lägga ut
bilder utan godkännande
”Face-rape”
Homofobiska kränkningar
Homofobiska kränkningar är ofta svåra att identifiera och
förekommer oftare i gruppvis konstellationer än bland
enskilda.
Homofobiska kränkningar har inte någon tendens att
minska med stigande ålder, utan tvärtom.
Homofobiska kränkningar kan tjäna till att stärka den
egna heterosexuella identiteten.
Rivers m fl, 2007
Maktlekar
Lekar och ritualer som innehåller kränkningar: ”En
befaller, en lyder”
Tvång att spela med den grupp man ingår i
Hårfina gränser mellan kärlek och hat, vänskap och
fiendskap
Roas av att se andra förnedras – psykopatisk nivå. Vårt
empatisystem utgör ett skyddssystem mot våld (kan
utvecklas men motverkas t ex av dataspel)
Ger träning i att kontrollera andra
Exempel: ”Slavleken” (anal. boss eller flygare), ”Gul Bil”
”Tågsurfning”, ”Nåd”, ”Bögtest” sms med ”ta på
tuttarna-dagen” eller liknande
(Wedberg 2011)
Att skilja mellan mobbning
och ”bråklek”
Mimik och röster: Bråklek åtföljs av leenden
och skratt
Efteråt: Barnen fortf tillsammans
”Handikapp” kan tillåta att den svagare
vinner
Lägger band på sig – markerar t ex slag
Rollbyte – turas om att vinna
Antal deltagare contra åskådare – hur många
tittar på? (Thornberg 2006)
Mobbning contra maktlekar
Maktlek kan vara mobbning. Om t ex
maktobalans råder och det finns en
varaktighet
Vuxna hålls utanför eller närvarar utan att
agera = legitimerar
Mobbning: Upprepade kräkningar i ett
destruktivt maktspel
Mer om maktlekar på:
www.almaeuropa.org
( Wedberg 2011)
Mobbning: Myt eller
verklighet?
1. Byte av skola är i regel en god lösning för den som blir mobbad
2. På stora skolor är risken att bli mobbad större än på mindre skolor
3. Det är vissa yttre egenskaper hos individen som är avgörande för vem
som blir mobbad
4. Den som mobbar gör det oftast för att kompensera en svag självkänsla
5. Mobbaren har oftare en lägre våldströskel och är oftare fysiskt starkare än
genomsnittet
6. Den som mobbas har oftare en mindre god föräldrakontakt
7. Bland mobbare finns en klart högre risk att bli kriminell senare i livet
8. Mobbning förekommer mest frekvent på väg till eller från skolan.
9. Den som mobbar har en sämre status i klassen/kamratgruppen, i
jämförelse med genomsnittet
10. Frekvensen av mobbning har ökat kraftigt de senaste 10 åren
11. Frekvensen av mobbning skiljer sig markant åt mellan olika länder
12. Frekvensen av mobbning minskar stadigt ju högre upp i skolåren man
kommer.
13. Digital mobbning är vanligare bland pojkar än bland flickor.
Organisations- och
sociokulturella faktorer
Skolstorlek: Inga signifikanta skillnader i
mobbningsfrekvens.
Landsbygd – storstad: Inga signifikanta
skillnader.
Socio-ekonomisk status: Klar skillnad.
Olweus 1998
Frekvens
7-9% av eleverna är mobbade i grundskolan,
minst någon gång
1-2% är mobbade under ett år eller längre
Flickor och pojkar är lika utsatta
1-2% är mobbade av lärare
Skolverket 2011
Olweus (2001)
Thornberg (2006)
Byte av skola?
Fram till för 7-8 år sedan få diskussioner om
skolbyte för mobbaren.
Konsekvenser av skolbyte för den mobbade?
Mobbaren
Personlighetsdrag hos den typiske mobbaren:
är aggressiv, har låg våldströskel[1] Olweus betonar aggressivitet som
nyckelfaktor
ser ofta våld som ett lönsamt sätt att lösa konflikter[2]
är ofta antisociala och fysiskt starka[3]
är självsäker, impulsiv och saknar empati[4]
är åtminstone medelmåttigt populär i skolan[4]
är inte sällan en ”ledartyp” [4]
har skolkunskaper under genomsnittet[4]
starkt maktbehov( 2)
[1] Olweus (1994).
[2] Andershed m fl (2001); Olweus (1998).
[3] Craig (1998).
[4] Baldry & Farrington (2000).
Mobbning: Psykiska
konsekvenser
Forskning visar på ett tydligt samband mellan
att vara utsatt för mobbning i grundskolan och
frekvensen av olika former av senare
psykologiska problem som psykosomatiska
symtom, nedstämdhet och depression. Detta
gäller både pojkar och flickor.
Kalitala-Heino, Rimpelä, Rantanen & Rimpelä (2000);
(1995).
Slee
Mobbaren:
Livskonsekvenser
Barn som mobbar och är aggressiva löper
en större risk att senare i livet vara
involverade i problembeteenden som
kriminalitet, våldshandlingar och alkoholmissbruk: Cirka 4 gånger större risk för
kriminalitet senare i livet
Olweus (1991); Colvin m fl (1998)
Mobbad och mobbare
Forskning visar att det är relativt vanligt att barn
är både mobbare och mobbade[1]. I en svensk
studie hade hälften av barnen som blivit
mobbade också mobbat själva [2].
[1] Olweus (2001); Andershed m fl (2001).
[2] Svensson (1999).
Passiva contra provocerande mobboffer (Thornberg)
Andra roller i spelet:
passiva mobbare, medlöpare, åskådare/underbyggare,
outsiders, whistle blowers
(bl a Olweus, Thornberg, Salmivalli)
Mobbning i ett genusperspektiv
Pojkar mobbar mer än flickor, oavsett årskurs.
De mobbade är oftare är pojkar än flickor[1]
Pojkar mobbar oftare i form av fysiska
trakasserier och verbala hot medan flickor
oftare mobbar genom ryktesspridning och
utfrysning[2]. Digital mobbning är vanligare
bland flickor[3].
[1] Lösel & Bliesner (1999).
[2] Bosworth m fl (1998).
[3] Rigby (2009)
Aktuell lagstiftning
Diskrimineringslagen 1/1 2009:
- Tillsynsansvar: Statens skolinspektion
Tre graderingar: Kritik mot huvudman – Vissa brister i förfarandet – Ingen kritik.
Ärende ej kopplat till specifik diskrimineringsgrund
- Anmälan till: Barn och elevombudet (BeO)
Ärende baserat på någon av diskrimineringsgrunderna:
- Anmälan till: Diskrimineringsombudsmannen (DO)
(Skolverket 2009/2011)
Diskrimineringsgrunderna
Kön
Etnisk tillhörighet
Religion eller annan trosuppfattning
Sexuell läggning
Funktionshinder
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Ålder
Ge exempel!
Anmälningshistorik
Ofta infekterade relationer hem/skola
Etnisk samt funktionsnedsättning, sexuella
kräkningar under lång tid de vanligaste
diskrimineringsgrunderna
Dokumentationen är mycket viktig
Vårdnadshavare står i allmänhet bakom
Nya Skollagen: Rätt att överklaga beslut
(Skolverket 2011)
Framgångsfaktorer
i arbetet mot olika former av kränkningar
En gemensam definition och uppfattning av företeelsen mobbning
”A whole school approach” - en tydlig gemensam och välförankrad policy på
skolan - en väl förankrad likabehandlingsplan.
Att all personal tydligt visar att de inte accepterar kränkningar i någon form eller
någon form av mobbningstendenser på skolan.
Regelbunden utvärdering och nulägesanalys på skolan.
En tydlig uppmuntran till elever och föräldrar att försöka stoppa övergreppen
Gemensamma diskussioner och värdegrundsövningar, såväl bland personal,
bland elever och personal tillsammans med elever. Att initiera diskussioner bland
eleverna – s k peer meditation
Vuxennärvaron en nyckelfaktor: Att personalen regelbundet besöker platser på
och runt omkring skolan, där de vanligen inte brukar vara.
Åtgärder som syftar till att minska enskilda barns och ungdomars sociala
isolering och ensamhet viktiga för att involvera i skolors åtgärder som att
eliminera mobbning.
Gemensamma aktiviteter för att svetsa samman nya
klasser/gruppkonstellationer från början.
(Rigby 2007).
Skolans arbete mot
kränkningar och
diskriminering
Krav på likabehandlingsplan
Krav på aktiv elevmedverkan
Årlig kartläggning och nulägesanalys
Egen plan för varje skolverksamhet
Utvärdering och långsiktighet
Hur är skolans plan förankrad?
(Skolverket 2009)
Arbete på kort och lång sikt
Främjande
Långsiktigt värderingsarbete, medvetandegörande undervisning integrerat i alla
ämnen
Elever medverkar aktivt
Relationsbefrämjande aktiviteter för att skapa närhet och gemenskap
Förebyggande
Konkret arbete i skolan, t ex värdegrundsövningar, samlingar, schemalagt
rastvaktssystem, ordningsregler, uppsikt på högriskområden
Personalutbildning
Kartläggning av elevernas situation
Disciplinära strategier
Åtgärdande
Väl förankrade åtgärdsrutiner när det inträffar
Dokumentation utifrån utarbetade rutiner
(Skolverket 2009/2011)
Program mot mobbning
Vetenskaplig evidens:
Samma program i hela landet? Jfr Finland.
Skolverkets utvärdering 2009-10: Några program har
tonvikten på främjande (ex Skolmedling), andra på
åtgärdande (ex Farsta) eller förebyggande (SET)
åtgärder. Få program är ”heltäckande”. Inga program
uppfyller samtliga krav
Mest heltäckande:
Olweus’ antimobbningsprogram.
(bland 11 godkända av 101 granskade program i en internationell studie)
Skolverket, 2011
Programexempel: Olweus
OLWEUS KÄRNPROGRAM
ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR:
Medvetenhet och engagemang hos de vuxna
ÅTGÄRDER PÅ SKOLNIVÅ:
Undersökning med frågeformulär
Studiedag om mobbning
Bättre rastvaktsystem
Pedagogiska samtalsgrupper
Bildande av samordningsgrupp
Källa:
http://www.bra.se/extra/pod/?action=pod_show&id=143&module_instance=12
Programexempel: Olweus
ÅTGÄRDER PÅ KLASSNIVÅ:
Klassregler mot mobbning
Regelbundna klassråd/klassmöten
Klassföräldramöte
ÅTGÄRDER PÅ INDIVIDNIVÅ:
Allvarliga samtal med mobbare och mobboffer
Samtal med föräldrarna till inblandade elever
Individuella åtgärdsplaner
Källa: http://www.bra.se/extra/pod/?action=pod_show&id=143&module_instance=12
Insatser mot mobbning: Olweus
Innehåll: Insatser sker på hela skolan, i klassrummen och
med enskilda elever. Det handlar om nya rutiner, regler,
samarbetsövningar, föräldrakontakter och information.
Nackdel: Kostnaderna.
Resultat: Andelen som upplevde sig mobbade minskade
med 30-50 procent. Även effekt på aggressivitet och
missbruk. Resultaten är upprepade i flera länder med
positiva resultat. Viss kritik mot utvärderingen.
Med
Värdegrundsarbetet
i fokus
Tydliga framgångsfaktorer:
En tydlig och synlig ledning som driver värdegrunds- och likabehandlingsarbetet framåt. Värdegrund är
kopplad till organisation och resurser.
En väl förankrad och levande Plan mot diskriminering och kränkande behandling som är ett grundverktyg
i värdegrundsarbetet – med elevmedverkan.
Att tid för samtal avsätts och att relationernas betydelse uppmärksammas på alla nivåer – med barn,
mellan barn och vuxna och mellan de vuxna.
Kompetensutveckling: Att personalen är utbildad och väl motiverad att arbeta med värdegrunds- och
likabehandlingsfrågorna. Att det finns konkreta verktyg i värdegrundsarbetet.
Tydliga mål på alla nivåer som utvärderas. En hög grad av medvetenhet om hur det ser ut i skolan, som
grund för utvecklingsinsatser. Enkät med jämförelsefrågor varje år.
Att alla vuxna är ansvariga för vad som händer i skolan. Att det finns gott om vuxna överallt där
barn/ungdomar rör sig. Bra för den vuxne att känna sig uppdaterad!
Att såväl barn som föräldrar engageras och involveras i värdegrundsarbetet. T ex värderingsövning på
föräldramöte, Temadag med föräldrar inbjudna.
Att skolan samverkar med och drar nytta av befintlig kunskap i närsamhället. Föräldrakontakter, företag
och organisationer
Skolverket, 2009.
Case/Dilemmaövningar
Exempel: Situationer i skolvardagen
1. Ett gäng killar som i korridoren ständigt slänger glåpord av sexuell karaktär, då ensamma tjejen
passerar..
2. En lärare som lutar sig över en elev ”onödigt nära”…
3. Elev som är för orolig för att känna sig lugn under rasterna, vilka han helst tillbringar för sig själv
i klassrummet eller korridoren. Han känner sig utanför och vågar inte fråga, ”krusa”…
4. Läraren kör med ”lätta gliringar” över elev som ofta inte har läst på sina hemuppgifter och har
svårt att koncentrera sig under lektionerna…
5. Elev som talat om för sin mentor att han känner sig mobbad i klassen p g a att han är en av de få
i klassen som är ”duktig”. När detta kommer fram till kamraterna, blir eleven kallad för
”smörgåsen”
6. Hector går mest för sig själv. Innerst inne känner han sig väldigt blyg, men vill inte visa det utåt.
Istället spelar han ofta pajas och uppfattas som stöddig, trots att det i själva verket är tvärtom –
han är ju väldigt osäker och vill helst vara ”en i gänget”….
7. Ali går i år 9, är utsatt för grova skämt av sina kill-klasskompisar, skämt som exempelvis
”terroristen” …
8. Ulrik är handikappad, sitter i rullstol. Han vill väldigt gärna ”vara med”, men blir oftast ställd
utanför. Till sist saboterar några av klasskamraternas hans rullstol genom att skruva loss delar eller
punktera däcken…
Värderingsövningar
Exempel: Olika villkor
Ställ stolar med ryggen mot varandra. Det ska vara en stol mindre än det totala antalet deltagare. Sätt på litet
trevlig musik och låt deltagarna gå i rad runt stolarna. Efter 20 sekunder stoppas musiken. Då ska deltagarna hitta
en stol och sätta sig ner. Den som inte får någon stol får gå och ställa sig åt sidan. De som åker ut får till uppgift att
observera deltagarna, vilka fortfarande går runt stolarna. Fortsätt till dess att det bara finns några stolar kvar.
Efter den första omgången blir det nya regler: En stol ställs några meter från de stolar som står med ryggen mot
varandra. Dela upp hela gruppen i tre mindre grupper (1-3). Meddela att grupp 1 förutom stolarna i mitten också
måste gå runt stolen längst bort. Detta leder till att grupp1 kommer att känna sig orättvist behandlad, många av
dem kommer snabbt att åka ut.
Diskutera övningen efteråt:
Hur kändes det att också behöva går runt stolen längst bort?
Övning 2: Hur kändes det i grupp 2 och 3?
Kan man jämföra dessa övningar med någon annan situation i livet?
Varför säger man inte ifrån när man får ”de bra reglerna” (grupp 2 och 3)?
Hur reagerar den som får springa runt stolen längst bort? Kämpar man emot eller ger man upp? Vad händer om man
inte orkar säga ifrån? Jämför med någon vardagshändelse. Vad händer med känslan hos de ”uteslutna” när dessa blir
fler och fler?
Rollspel
Exempel: Mobbningsscener
Börja med att parvis eller i grupp i berättelseform
skriva ner några situationer där mobbning
förekommer. Varje grupp/par dramatiserar sedan en
vald situation, så att den åskådliggörs i form av korta
dramascener. Diskutera därefter vilka alternativ det
finns för att hantera respektive situation på bästa sätt,
alternativt genom att spontant göra en ”fortsättning”
på dramatiseringarna, s k forumspel.
Uppdrag
Exempel: Utveckla en handlingsplan mot diskriminering - elevmedverkan
Gå först igenom de 7 diskrimineringsgrunderna.
1. Försök inledningsvis att ge konkreta exempel på diskrimineringsfall på
dessa grunder.
2. Arbeta gruppvis med 3-4 deltagare per grupp. Varje grupp får ett
blädderblocksblad, där de skriver upp förslag, så konkreta som möjligt, på
vad de vill göra på olika nivåer: I skolan, i klassen, gentemot enskilda
klasskamrater, på fritiden och hemma i familjen. När alla grupper är klara,
går ni tillsammans igenom de olika förslagen och sammanställer ”det bästa
av varje” till en plan för hela klassen/gruppen. Föreslår flera grupper samma
sak så ger det litet extra tyngd just åt detta förslag.
Detta arbete ska sedan användas i det större arbetet med skolans Plan mot
diskriminering och kränkande behandling.
Reflektionsövning
Exempel: Egna erfarenheter och självrannsakan
a. Finns det tillfälle(n) där du utsatt andra för någon
form av diskriminering?
b. Har du själv utsatts för någon form av
diskriminering?
c. Välj ut någon av dessa frågeställningar och berätta
om en situation där det har inträffat.
Diskutera vidare:
Hur reagerade du? Hur borde du ha reagerat?
Vad gav det mig att tänka på inför framtiden?
