Vad händer om man upptäcker mobbning:
Två vuxna från trygghetsgruppen har ett samtal med den elev som är
utsatt för att få veta vad som hänt. Sedan har de enskilda samtal med
den/de elever som mobbat en annan elev. Eleven/eleverna får då veta
vilka handlingar skolan inte accepterar, samt att han/hon kommer att
få en två veckors lång prövotid. Under den tiden kollar de vuxna lite
extra på vad han/hon gör. Den utsatta elevens föräldrar och
föräldrarna till den/de elever som utsatt, kontaktas samma dag som
samtalet genomförts.
Hovstaskolans Trygghetsplan
-vad innebär den?
Efter prövotidens slut har man ett nytt samtal med de inblandade
eleverna och deras föräldrar. Om mobbningen inte upphört kallas
elever och föräldrar till enskilda elevvårdskonferenser. Vilket kan
leda till att ärendet polisanmäls.
Ett häfte om hur vi förebygger och hanterar mobbning
på Hovstaskolan
I trygghetsplanen kan du läsa om vad som är mobbning och vad vi
på Hovstaskolan gör för att stoppa mobbningen. Alla som arbetar på
skolan ska hjälpas åt med det, både elever och personal.
Vad gör vi på Hovstaskolan för att slippa mobbning:









Vi har en trygghetsgrupp med 2 vuxna från varje enhet.
Även kurator och skolsköterska är med vid behov.
Vi har rastvärdar ute på raster och vid skolbusshållsplatsen.
Alla klasser har Livskunskap.
De vuxna pratar med varandra om de tror att någon elev
utsätts för mobbning.
Elever kan anonymt prata med någon från trygghetsgruppen,
annan vuxen eller någon kamratstödjare om de känner sig
utsatta eller om de vet någon annan som är utsatt.
Kamratstödjarna pratar med de vuxna i Trygghetsgruppen
minst varannan vecka.
Klasslärare pratar med elev och föräldrar om trivsel och
trygghet på utvecklingssamtalen.
Alla vuxna i skolan arbetar för att skolans regler ska följas.
Vad är mobbning?
På vår skola får ingen bli utsatt för diskriminering, mobbning eller
annan kränkande behandling. Det är absolut förbjudet att i ord eller
handling kränka en elev eller vuxen. Det är den som blir utsatt som
avgör om det är en kränkning. Det går alltså inte att säga att det
”bara var på skoj”. Man får inte heller säga till någon annan att
diskriminera, mobba eller kränka någon annan.
 Att diskriminera någon betyder att behandla någon på ett
annorlunda sätt p.g.a. dess kön, etniska tillhörighet,
funktionshinder, sexuell läggning eller religion.
 Som mobbning räknas varje fall där någon/några många
gånger utsätter någon annan för kränkningar. Detta gäller
även nätmobbning.
 Som kränkande behandling räknas våld, att man pratar illa
om någon eller sprider rykten, att man förolämpar, fryser ut
någon eller använder fula ord.
 Handlingen räknas som kränkande om den som utsätts för
handlingen upplever sig kränkt, även om den utsättande inte
har detta uppsåt.
 Kränkningar, hot om våld och våld som i samhället kan
bedömas som brott polisanmäls. Skolledningen beslutar om
polisanmälan skall göras.
 Alla elever på skolan ska veta att vi inte accepterar hot, våld
och kränkningar på vår skola.
En befogad tillsägelse räknas inte som kränkande behandling.
Tillsägelsen är befogad om den ges för att skapa en bättre
arbetsmiljö eller skydda person eller saker.