Källkritik på Internet

Kristina Alexanderson
Källkritik på Internet
Kristina Alexanderson
Källkritik på Internet
Källkritik på Internet
.SE:s Internetguide, nr 25
Version 1.0 2012
Kristina Alexanderson
Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensen Creative Commons Erkännande 2.5 Sverige vars licensvillkor återfinns på http://creativecommons.
org/, för närvarande på sidan http://creativecommons.org/
licenses/by/2.5/se/legalcode.
Illustrationerna skyddas enligt lag om upphovsrätt och
tillhandahålls med licensen Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar 2.5 Sverige vars
licensvillkor återfinns på http://creativecommons.org/, för
närvarande på sidan http://creativecommons.org/licenses/
by-nc-nd/2.5/se/legalcode.
Vid bearbetning av verket ska .SE:s logotyper och .SE:s grafiska element avlägsnas från den bearbetade versionen. De
skyddas enligt lag och omfattas inte av Creative Commonslicensen enligt ovan.
.SE klimatkompenserar för sina koldioxidutsläpp och stödjer klimatinitiativet ZeroMission. Se http://www.uwab.se/
för mer information om ZeroMission.
Författare: Kristina Alexanderson
Redaktör: Hans Erik Nilsson
Projektledare: Jessica Bäck
Formgivning: Bedow
Omslagsillustration: Camilla Atterby
Första upplagan, första tryckningen.
Tryck: DanagårdsLiTHO, Ödeshög, 2012
Tack till: Thord Eriksson
ISBN: 978-91-979411-3-6
Organisationsnummer: 802405-0190
Besöksadress: Ringvägen 100 A, 9 tr, Stockholm
Brevledes på .SE Box 7399, 103 91 Stockholm
Telefon: +46 8 452 35 00. Fax: +46 8 452 35 02
E-post: [email protected] www.iis.se
.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) ansvarar för
Internets svenska toppdomän. .SE är en oberoende allmännyttig organisation som verkar för en positiv utveckling av
Internet i Sverige.
Alla .SE:s Internetguider
Du hittar alla .SE:s utgivna Internetguider på www.iis.se/guider.
Du kan beställa en prenumeration på nyutgivna guider genom
att skicka namn och adress till [email protected].
Innehåll
förord Vad är källkritik?
Bakgrund och historia
Vad är en källa?
Den källkritiska metoden
varför källkritik på nätet? Skaffa dig en egen uppfattning
Konsekvenser av brist på källkritik
källkritik på nätet Skillnader mot traditionella medier
Internets storlek
Nackdelar med källkritik på nätet
Fördelar med källkritik på nätet
källkritik på nätet i praktiken källsortering på internet Domäner och adresser
Söktjänster
Webbplatser
Uppslagsverkssajter och referenswebbplatser
Sociala medietjänster
Nätsamhällen och diskussionsforum
Bloggar
E-post
källgranska medieformat Text
Bild
Ljud
Video
Blandmedia
teknisk granskning Domäninnehav
Din och andras IP-adresser
Positioneringstjänster
Internettrafikens väg över nätet
Anonymiseringstjänster
mer om källkritik på Internet 05
07
07
09
10
13
13
15
17
17
17
19
20
25
27
27
29
31
34
34
36
36
37
39
39
39
40
40
40
43
43
43
44
44
45
47
förord
Förord
I den här Internetguiden vill jag ge dig en
sammanfattande handledning i hur du
kan använda källkritik för att värdera källor på Internet. Guidens syfte är att beskriva de grundläggande verktygen och
metoderna för att du medvetet ska kunna hantera och bedöma de källor som du
tar del av på nätet. Eftersom alla som vill
kan publicera information via Internet
behöver vi ställa oss frågor som: är källan
det som den utger sig för att vara? Vad
vill avsändaren? Vad är syftet med den
här webbplatsen? Du behöver med andra ord förhålla dig till hur rimligheten i
informationen står i förhållande till den
som har skapat den. Fakta kan med lätthet förvrängas och misstolkas, både på
Internet och i den verkliga världen. En av
Internets många styrkor är att det finns
enorma mängder med information och
fakta. Du som har tillgång till en dator
och uppkoppling till nätet har fler resurser för att skaffa fram fakta och dra egna
slutsatser än någon någonsin haft tidigare. I den digitala kompetensen ingår
att du bör kunna hantera Internet och
förstå hur källor på Internet skapas och
kan användas. Om inte annat för att du
själv ska slippa bli lurad och sprida falsk
information vidare. Min ambition är att
du ska göra källkritik på Internet till en
naturlig del av din digitala vardag. Eftersom jag är ansvarig för Webbstjärnan på
.SE, en spännande och utvecklande tävling för grundskole- och gymnasieelever
i Sverige, är Internetanvändning i skolan
ett mycket viktigt ämne för mig. Därför
åtföljs innehållet i guiden av kompletterande övningsuppgifter och exempel
som riktar sig särskilt till lärare, elever,
studenter, pedagoger och bibliotekarier.
Dessa finner du på Webbstjärnans webbplats www.webbstjarnan.se
Kristina Alexanderson
Stockholm, februari 2012.
5
kapitel 1: vad är källkritik
01 Vad är källkritik?
Innan vi ger oss ut på Internet och prakti-
serar källkritik kan du ha nytta av en kort
orientering i vad källkritik är, hur metoden
utvecklats och varför den är viktig. Den
traditionella källkritiken fungerar i stora
delar fortfarande utmärkt som utgångspunkt vid granskning av information på
Internet. Men perspektivet behöver breddas och nya verktyg och handgrepp introduceras. När du kombinerar beprövade
källkritiska metoder med nätets möjligheter blir källkritik på Internet riktigt intressant och resultatrikt.
Bakgrund och historia
Källkritik är en metod för att värdera om
information är trovärdig, sannolik och
verklighetsförankrad. Det är även ett tillvägagångssätt för att i möjligaste mån skilja sant från falskt samt hitta ursprunget till
informationen när den väl är spridd. Källkritiken har utvecklats ur historieforskningen och vanligen anses den tyske his-
torikern Leopold von Ranke (1795–1886)
vara den som formaliserade den analytiska
kritiken av källor. Syftet med tillämpningen av källkritik inom historieforskningen
var, och är, att återskapa en så verklighetstrogen redogörelse som möjligt vad gäller
historiska händelser. Eftersom information och fysiska bevis om skeenden långt
tillbaka i tiden till sin natur är indirekta behövdes ett system för att sortera källor och
bedöma deras trovärdighet. Som metod
betraktad är källkritiken besläktad med
discipliner som epistemologi (kunskapslära), vetenskapsteori och journalistik. Även
uppgifter som framkommer i vår egen tid,
och därför kan vara enklare att granska,
behöver värderas med ett kritiskt förhållningssätt för att du ska kunna avgöra om
informationen är förfalskad eller manipulerad och i sådana fall, i vilket syfte. Den
källkritiska metoden är ett verktyg för att
skaffa sig den bästa kunskapen om verkligheten, både då och nu.
7
kapitel 1: vad är källkritik?
Överkurs!
Konstantin
den stores donation
Ett bra exempel på god källkritik inom den tidiga historieforskningen rör den så kallade Konstantinska donationen, ett dokument som ansågs vara författat på 300-talet av den romerska
kejsaren Konstantin. I dokumentet framgår att kejsar Konstantin överlämnade romarriket till den katolska kyrkan och inte till
kommande kejsare, vilket hade varit brukligt. Dokumentet användes sedan av påvedömet under medeltiden som ett bevis för
deras rätt att styra Europa. Den italienska historikern Lorenzo
Valla bevisade på 1400-talet att den Konstantinska donationen
var upprättad på 700-talet och därmed ett falsifikat eftersom
kejsaren hade varit avliden i över 400 år när dokumentet skrevs.
Dialekten som innehållet i dokumentet var skrivet på avslöjade
när det var författat.
Källa: Encyclopædia Britannica
8
kapitel 1: vad är källkritik
Vad är en källa?
En källa är platsen eller stället som du hämtar uppgifter ifrån. Det är genom en källa
som vi hämtar information om något. Med
en källa för information menas ett material
(text, bild eller liknande) eller en berättad
framställning. Inom den traditionella källkritiken delar man in källor i tre typer:
→→Skriftliga. Text i alla dess former.
→→Muntliga. Intervjuer och vittnesmål.
→→Materiella. Fysiska ting som bär vittnesbörd om skeenden.
En källa kan alltså vara allt från ett kassakvitto till en inspelad intervju, ett uppslagsverk eller ett arkeologiskt fynd. Notera gärna att de digitala informationsformat
som vi använder idag inte var uppfunna
när huvuddragen för källkritisk granskning grundlades. På nätet kan ju en bild
innehålla text som samtidigt länkar till
en film där någon återger en ögonvittnesskildring. Vi återkommer senare till hur
sammanblandningen av medieformaten
på Internet påverkar källkritiken.
Den klassiska källkritiken värderar källor enligt följande ordning:
→→Primärkälla. Med primärkälla menas
informationens ursprung, det kan vara
en intervjuad person likaväl som en författad redogörelse eller ett publicerat
forskningsrön. .SE är till exempel en
primärkälla för information om Internetutvecklingen i Sverige. En primärkälla är den bästa formen av källa och
den du förmodas använda om du exempelvis skriver en uppsats eller arbetar med informationsinhämtning eller
omvärldsanalys. Det är viktigt att vara
medveten om att även primärkällor behöver granskas och att du bör förhålla
dig kritisk till dem.
→→Sekundärkälla. Med sekundärkälla avses den informationsbärare som återger något som den ursprungliga källan förmedlat. En tidningsartikel om
Internetutvecklingen i Sverige som är
baserad på fakta från .SE är således en
sekundärkälla. En sekundärkälla kan
i vissa fall accepteras som källhänvisning och värdet på en sekundärkällas
information ökar om den sammanställer information från olika källor i syfte
att redovisa olika vinklar på samma
fakta.
→→Tredjepartskälla. En tredjepartskälla
återger det som en sekundärkälla har
meddelat. Inom den akademiska världen kallas tredjepartskällor ofta för
tertiärkällor. En blogg som citerar ur
9
kapitel 1: vad är källkritik?
en tidningsartikel om Internetutveckling baserad på fakta från .SE är med
andra ord en tredjepartskälla. En tredjepartskälla, hur intressant den än är,
godkänns sällan eller aldrig som en
fullvärdig källa i formella sammanhang inom utbildning och yrkesliv. Det
kan dock vara en bra källa för att finna
primärkällan och informationens ursprung.
Naturligtvis går det att ta sig ännu
längre ned i källornas egen hierarki och
tala om fjärdepartskällor, och så vidare,
men det centrala här är att det inte är
ovanligt att du först tar del av information från en sekundärkälla eller en
tredjepartskälla, värderar informationen, för att därefter börja leta efter informationens ursprung, om den går att
uppbringa. Av samma skäl skiljer vi digitala källor från ”verkliga” eftersom de
skapas under olika villkor och har skilda
förutsättningar. I vardagen använder du
redan, medvetet eller omedvetet, källor
för att skapa dig uppfattningar om olika
händelser och företeelser. Många av de
källor som du använder dagligen är digitala och för att kunna utnyttja dem så
effektivt som möjligt behövs källkritiska
processer.
10
Den källkritiska metoden
I korthet kan det källkritiska tillvägagångssättet beskrivas som en serie frågor
som du besvarar för att bilda dig en egen
uppfattning om en källas trovärdighet.
Det är viktigt att vara medveten
om att även primärkällor behöver
granskas och att du bör förhålla dig
kritisk till dem.
Med en källkritisk metod kan du även
försöka fastställa källornas syfte och ursprung.
I den traditionella källkritiken tillämpas
fyra kriteriebegrepp när en källa granskas:
→→Äkthet. Är källan vad den utger sig för?
Är källan ett original eller en kopia? Är
den äkta eller falsk?
→→Tid. Är informationen aktuell eller kan
det finnas nyare rön? Hur långt efter
det som inträffat upprättades källan?
kapitel 1: vad är källkritik
Checklista!
Undersök källan
När du hämtar information från en
källa bör du besvara följande frågor
för att värdera den.
Källor som skapats närmare i tiden i
förhållande till det som de vittnar om
anses vara mer trovärdiga.
→→Beroende. Är källan fristående eller hör
den ihop med andra källor? Är informationen från källan beroende av andra
källor? På vilket eller vilka sätt?
→→Tendens. Finns det värderingar i informationen från källan? Vems intressen
företräder källan? Finns det motstridig
information från andra källor? Hur trovärdig är den motstridiga informationen?
Vem står bakom källan?
Är det en myndighet?
Är det en organisation?
Är det ett företag?
Är det en privatperson?
Är det någon som behärskar ämnet?
Är det någon du litar på?
Varför är källan skapad?
Är det för att informera?
Är det för att presentera fakta?
Är det för övertyga dig om något?
Är det för att påverka en opinion?
Är det för att sälja dig en produkt eller
tjänst?
Är det för att underhålla dig?
Hur påverkar svaren på frågorna ovan ditt
sätt att värdera källan?
Om du arbetar med informationsinhämtning eller är verksam inom utbildnings- och forskningsvärlden är den klassiska källkritikens metoder inga nyheter.
För alla oss andra är de bra att kunna
ta till, men det mest väsentliga med att
praktisera källkritik är att etablera en
skeptisk inställning till all information
som du tar del av i allmänhet och på Internet i synnerhet. Skillnaden är att du på
nätet har möjligheter att göra egna efterforskningar och dra slutsatser kring källors trovärdighet och sanningshalt. Utan
Internet hade det varit mycket besvärligt
att ta reda på mer om nyheterna som du
ser på tv, läser i tidningen eller ett rykte
som du snappar upp, för att ta ett par tydliga exempel.
11
kapitel 1: vad är källkritik?
Tips!
Oberoende källor
Inom journalistiken brukar man understryka vikten av att få en
uppgift bekräftad från flera av varandra oberoende källor. Det är
ett utmärkt förhållningssätt även när det gäller källkritik på Internet. På så sätt kan du relativt säkert avgöra om information är
sannolik eller bör betraktas som icke trovärdig. Ofta utgör detta
en utmanande bedömningsfråga eftersom en primärkälla som
en ögonvittnesuppgift i ett visst skede kan vara den enda källan
som finns tillgänglig.
12
kapitel 2: varför källkritik på nätet?
02 Varför källkritik på nätet?
Källkritik borde vara en naturlig del av en
digital vardag. Anledningarna till detta
är många. Nätet ger alla stora möjligheter att publicera och sprida information.
Det är en av Internets styrkor, men det
innebär också att du på Internet möter
många olika slags källor som ger sin bild
av verkligheten. I takt med att informationsmängden och antalet kommunikationskanaler på nätet vuxit och blivit
oöverblickbart för den enskilde individen
har även mängden falsk information och
oseriösa affärsmetoder ökat. Många olika
källor ger sin bild av verkligheten och det
är viktigt att kunna avgöra om den bild
som ges är sann, sannolik, eller rent påhitt, maskerat som fakta.
källa som du bedömer som sannolik och
trovärdig. I andra sammanhang kan det
gälla att du vill veta mer om ett ämne eller en händelse och då möts av en stor
informationsmängd som du snabbt behöver sortera för att kunna avgöra vilka
uppgifter som är mest verklighetstrogna.
Källkritik i vardagen är att jämföra, titta
på vem som står bakom informationen,
vem som är avsändare, skribent, fotograf, etcetera. Är informationen rimlig
eller inte? Vilka källor används och varför används dessa? Vilken är deras relation och vilka värderingar förmedlar de?
Varför vill du tro på informationen? Är
det för att den stämmer överens med din
världsbild, med dina värderingar? En god
tumregel är att om något verkar vara för
bra för att vara sant så är det ofta inte
sant.
Om vi för en stund fokuserar på innehållet på Internet så framträder en stor
variation när det gäller källor vars information och budskap kan ha en negativ
inverkan på deras trovärdighet. Här är
några exempel:
Skaffa dig en egen uppfattning
Det är viktigt att klargöra att källkritik
på nätet inte bara handlar om att hitta
den rätta och mest legitima källan. Det
handlar även om att medvetet välja en
→→Vinklad information. Utan att bli för filosofisk går det att hävda att närapå all
kommunikation i någon mån är vinklad. Även råa data kan fås att förmedla
13
kapitel 2: varför källkritik på nätet?
ett visst budskap beroende på hur de
presenteras. Du behöver alltid ställa dig
frågan om vem som står bakom informationen och vad den som sänder meddelandet verkligen vill. Hur är informationen vinklad? I vilket syfte?
→→Rykten och förtal. Nätet är en formidabel kommunikationskanal för den eller de som vill sprida nedsättande rykten om privatpersoner, organisationer
och företag. Ofta startar ryktesspridningen med ett uns av sanning för att
sedan ta fart och spridas mycket fort.
När något hävdats tillräckligt många
gånger kan lögn förväxlas med sanning. Precis som i verkliga livet är det
bra att förhålla sig neutral till utsagor
som inte kan ledas i bevis samt även
undersöka eventuella fakta som redovisas för att kontrollera om de är sanna
eller inte.
→→Politisk propaganda. Att nätet används
för politiska kampanjer är naturligtvis inte negativt i sig, tvärtom, men via
sociala medier, diskussionsforum och
tillfälliga kampanjwebbar är det inte
ovanligt att gränserna för vad som är
sant och bevisligen falskt tänjs. Eftersom oberoende källor ofta saknas gäller
det till exempel att hitta de olika politiska motståndarsidornas budskap för
14
Överkurs!
Källkritik i skolan
I utbildningsvärlden är källkritik en av de
färdigheter som lyfts fram som centrala i
läroplanen för både grundskolan och gymnasieskolan. I grundskolans läroplan står
det: ”Eleverna ska kunna orientera sig i en
komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt.
Studiefärdigheter och metoder att tillägna
sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna
utvecklar sin förmåga att kritiskt granska
fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ”.
Källa: Läroplanen, Lgr 11
kapitel 2: varför källkritik på nätet?
att få en samlad och rättvis bild. En av
många fördelar med ett öppet Internet
är att du enkelt kan ställa frågor till de
som hävdar en åsikt och sedan kontrollera svaren.
→→Vilseledande innehåll. Det som ser ut
som en autentisk amatörfilm på en
webbvideotjänst kan vara en del av en
reklamkampanj. Falska nyheter planteras via självpublicering och sprids
sedan av etablerade medier. En webbplats som presenterar sig som ett alternativt webb-uppslagsverk sprider i
själva verket främlingsfientliga åsikter.
Äkthetsbegreppet ställs på sin yttersta
spets på nätet och det är även en av de
roliga och utmanade aspekterna av att
göra egen källgranskning: att oriktiga
uppgifter kan avslöjas.
→→Bedrägliga affärer. De flesta som använder Internet regelbundet har stött
på oseriösa kommersiella aktörer. Att
en affärsjurist i ett fjärran land vill låna
ditt bankkonto för en transaktion som
kommer göra dig rik är synnerligen
osannolikt. Du blir heller inte vinnare
i ett lotteri som du aldrig medvetet deltagit i. Listan på bedrägerivarianter kan
göras väldigt lång. Ett kritiskt tänkande
innebär inte att du är vaccinerad mot
bedrägerier, men efterforskningar på
nätet kan betyda att du blir mer medveten om vad det rör sig om och hur bedragarna agerar.
→→Yttrandefrihet och censur. Det är viktigt att komma ihåg att i många delar av
världen existerar inte press- och yttrandefrihet och medborgarna är förbjudna
enligt lag (eller hot om repressalier) att
publicera vilken information de vill.
Att granska förekomsten av censur
kan vara komplicerat eftersom det är
omöjligt att värdera information som
inte förmedlats. Här gäller det att vara
extra källkritisk och vara uppmärksam
på språkbruk. Exempelvis är en nyhetsförmedling som oemotsagd hyllar en
sittande regim förmodligen inte en trovärdig källa.
Konsekvenser av brist på källkritik
Om vi summerar de olika versioner av
vilseledande källor du finner på nätet blir
det tydligt att det utan källkritik finns
uppenbara risker att du blir lurad. Men
det är inte allt. Eftersom Internet inte är
ett envägsmedia som traditionella massmedier kan du själv sprida vidare falsk
information genom att publicera din
egen tolkning på webben, skicka vidare
som e-post, vidareposta något på Facebook och så vidare.
15
kapitel 3: källkritik på nätet
03 Källkritik på nätet
Förenklat uttryckt kan man beskriva Inter-
net som ett nätverk av datorer som kopplats samman och bildat ett internationellt
nätverk med datorer som kommunicerar
med varandra. Internet som nätverk betraktat består av otaliga mindre nätverk.
Nätet har en decentraliserad teknisk infrastruktur. Vi använder Internet för att
skicka information från en dator till en
annan och för att kommunicera med varandra. Innehållet på Internet utgörs av en
mängd olika informationsformat: text,
ljud, bild, rörlig bild samt datorprogram
och funktioner. Att värdera källor på Internet kan vara en omständlig process eftersom mängden informationskanaler är
så enorm. Omvänt har du via din dator (eller mobila enhet) och nätuppkoppling ett
mycket kraftfullt verktyg för informationsinhämtning bokstavligen i dina händer.
Skillnader mot traditionella medier
Böcker är tidsmässigt linjära, det vill säga
att det som står i en faktabok från 1910
kommer att stå där för alltid utan att ändras. Tryckta medier är statiska. Referenser
i form av fysiska bevis är också konstanta,
även om tolkningen och betydelsen av
dem kan komma att ändras över tid. En
positiv aspekt av traditionella medier och
fysiska bevis är att de ger oss en möjlighet
att följa en utveckling från då till nu. På Internet råder ett motsatt förhållande. Allt
innehåll är potentiellt föränderligt, källor
dyker upp, etableras och försvinner. Information ändras för att ersättas av nya fakta.
Källor på nätet, och informationen de förmedlar, är dynamiska. Den digitala förändligheten tilltalar dig som är vetgirig eftersom du snabbt har tillgång till den senaste
informationen när nya fakta presenteras
eller befintliga sakförhållanden ändras.
Internets storlek
Nätet är stort. Riktigt stort. Du kanske
tycker samlingarna i ett bibliotek är omfattande, men det är bara småpotatis jämfört
med informationsmängden på Internet.
På grund av Internets decentraliserade
tekniska uppbyggnad är det extremt svårt,
för att inte säga omöjligt, att med exakthet
beräkna hur mycket information nätverkens nätverk innehåller. Världens största
innehållsindex, Google, har inte uttalat
17
kapitel 3: källkritik på nätet
sig sedan i juli 2008 om hur stor del av Internet som söktjänsten gjort sökbart. Då
uppskattade Google att det fanns över en
biljon (1 000 000 000 000 eller en miljon
miljoner) länkar på nätet, en siffra som
många analytiker anser kan ha fördubblats
sedan dess. Enligt ett forskningsprojekt på
universitetet i Tilburg i Nederländerna indexerade söktjänsterna Yahoo, Bing och
Google sammantaget 7,2 miljarder webbsidor den 28 februari 2012, en bråkdel av
den informationsmängd som beräknas
finnas på nätet. Med andra ord finns det
gigantiska mängder med information och
data tillgängligt via Internet som inte dyker upp via söktjänsterna. Det är även viktigt att notera att när det gäller indexering
av innehåll på Internet så talar vi om det
som benämns som den ”ytliga” webben, de
medieformat som söktjänsternas teknik
stöder. Till det kan du addera den så kal�lade ”djupa” webben, till exempel webbdatabaser vilkas innehåll söktjänsterna
inte kommer åt samt webbplatser som
Facebook och kommunikationstjänster
som Twitter vars innehåll medvetet dolts
från indexering. Slutsatsen är att det finns
många källor på nätet som besvarar de
frågor du har men som det kan ta tid att
hitta, i synnerhet om få webbsidor länkar
till källorna.
18
Tips!
Webbens tidsmaskin
Även om nätets innehåll är i ständig förändring finns det möjligheter för dig att
gå tillbaka i tiden och kika på innehåll på
webben som det var från 1996 och framåt. På sajten www.archive.org finns cirka
150 miljarder sidor sparade och sökbara.
Sajten är inte bara en guldgruva vid efterforskningar av källor på nätet, det är
även en mycket intressant tillbakablick på
webbens jämförelsevis korta historia.
Källor: Google, Verisign,
Web Foundation, Tilburg
University.
kapitel 3: källkritik på nätet
Nackdelar med källkritik på nätet
Överkurs!
Antalet svenska
webbplatser
När det gäller omfattningen av Internet
i Sverige så är även det en fråga som är
vansklig att besvara. Webbsidor och annat
innehåll kan ha svenskt upphovsmannaskap, men finnas på webbtjänster fysiskt
belägna utomlands och sajter som administreras i Sverige kan ha text på andra
språk än svenska. Det finns i skrivande
stund ingen kvalificerad uppfattning
om hur stor den svenskspråkiga delen
av innehållet på nätet är. I februari 2012
fanns det cirka 1,2 miljoner registrerade
domännamn under den svenska toppdomänen .se, vilket kan ge en viss fingervisning om att det rör sig om flera hundra
miljoner sidor.
Källa: Stiftelsen för Internetinfrastruktur, .SE
Svårigheterna med kritisk värdering av
källor på Internet ligger på många plan.
Vi har redan berört den ofantliga mängden information som finns tillgänglig på
nätet. Andra exempel på problem att ta i
beaktande är:
→→Hypermedia. En webbplats kan bestå
av många olika medieformat samtidigt
och referera till många olika källor vilket gör det till en utmaning att enkelt
bedöma dess trovärdighet.
→→Förvanskning. Digitalt innehåll kan lätt
ändras utan att bearbetningen går att
upptäcka. Sedan kan medieformat på
nätet kopieras och spridas hur många
gånger som helst utan att kopiorna skiljer sig från originalet. Vidare kan material från traditionella medier överföras
till ett digitalt innehåll för att sedan
manipuleras.
→→Föränderlighet. Även stora etablerade
sajter med användbar information kan
försvinna från nätet över en natt. Dessutom kan publicerat material när som
helst ändras och i och med det öka eller
minska i trovärdighet.
→→Anonymitet. Att alla som använder Internet kan utge sig för att vara någon
annan än de själva verket är försvårar
19
kapitel 3: källkritik på nätet
för källkritikern. Det gäller givetvis
även nättjänster eller webbplatser som
kan vara helt anonymiserade vid en första anblick. Uppgifter och påståendens
ursprung blir svåra att härleda.
→→Självpublicering. I och med att vem som
helst kan publicera vilken information
som helst utan att den förhandsgranskas skapas många ”oskyldiga” källor
vars information och budskap inte är
förankrade i verkligheten eller helt enkelt bygger på missförstånd och dåligt
underbyggda fakta.
→→Okunskap. När det gäller de nya medie­
kanalerna saknas ofta kunskaper om
hur innehållet skapas och därför kan
det vara problematiskt att bedöma om
informationen från en källa är trovärdig eller inte. Det är dessutom problematiskt om föränderliga källor på nätet värderas på samma sätt. Ett fysiskt
bevis är naturligtvis mer trovärdigt än
en länk till information om ett fysiskt
bevis.
Fördelar med källkritik på nätet
Det är lätt att bli överväldigad när det gäller svårigheterna med källkritik på Internet. Men sanningen är att möjligheterna
för positiva resultat med nätbaserad källgranskning är mycket stora.
20
→→Resurser. Internet innehåller ofantliga
mängder med informationsmässigt brus
men samtidigt är det den största ansamlingen av information som mänskligheten hittills producerat.
→→Effektivitet. Med en uppkopplad dator
eller handhållen enhet kan du mycket
snabbt ta del av stora mängder infor-
Det är lätt att bli överväldigad
när det gäller svårigheterna
med källkritik på Internet. Men
sanningen är att möjligheterna för
positiva resultat med nätbaserad
källgranskning är mycket stora.
mation från många olika källor. Det gör
qtt källgranskning via nätet ofta är mer
tidsmässigt effektivt än att leta efter information i den fysiska världen.
→→Interaktivitet. På nätet kan du fråga experter och sakkunniga i ämnen du själv
inte behärskar. I förekommande fall kan
du även kommunicera med människor
kapitel 3: källkritik på nätet
Överkurs!
Fejkade naturfoton
Den prisbelönade naturfotografen Terje Hellesø avslöjades ha bearbetat bilder på ett sådant sätt att de kunde bedömas som falska.
Det var en bloggande jaktvårdskonsulent som först uppmärksammade fusket varefter medlemmar på diskussionsforumet Flashback kunde bevisa tekniskt att bilderna var manipulerade. Hellesø
erkände sedan på webbplatsen Fotosidan efter ett så kallat medie­
drev. Flashback fick i november 2011 kollektivt ta emot Sveriges Radios nyinstiftade journalistpris, Årets Medieorm, för avslöjandet.
Källor: Fotosidan, Sveriges Radio
21
kapitel 3: källkritik på nätet
som befinner sig i händelsernas centrum
eller kan tipsa dig om trovärdiga källor.
→→Spårbarhet. Ofta är inte nätet så anonymt eller kaotiskt som det först kan
förefalla. Många webbplatser har ansvariga utgivare och ibland finns det tekniska möjligheter att ta reda vem som står
bakom en källa på Internet.
→→Jämförbarhet. Eftersom du snabbt och
smidigt kan kopiera och katalogisera information från källor för eget bruk är det
möjligt att överblicka och sammanställa
uppgifter för att bilda dig en åsikt om i
princip vad som helst.
→→Kreativitet. Internet är en teknikdriven
innovation som inte på långa vägar är
färdigställd och sannolikt aldrig kommer att bli det. Det innebär att du kan
testa och utöka dina källkritiska verktyg
och metoder när nya kommunikationskanaler och funktioner introduceras.
22
Tips!
Bli en bra källa
Om du publicerar dig på nätet, på egen
hand eller tillsammans med andra, bör du
inte glömma bort att följa de elementära
källkritiska principerna när du startar
en blogg, bygger en webbplats etcetera.
Var tydlig med avsändarinformation och
sajtens eller webbsidans syfte. Ange källhänvisning till fakta som redovisas och
underbygg eventuell argumentation med
bevis och information om sammanhang.
Försök helt enkelt att skapa det webbinnehåll du själv skulle vilja ta del av om du
granskar det med en källkritisk blick.
kapitel 3: källkritik på nätet
Överkurs!
Internets starka tillväxt
I december 2011 fanns det 2,26 miljarder Internetanvändare
totalt. Det motsvarar cirka 33 procent av jordens totala beräknade befolkningsmängd. Den procentuella ökningen av
nätanvändare från början av år 2000 till slutet av 2011 var hela
528 procent. I vissa delar av världen är Internetpenetrationen
fortfarande förhållandevis låg. På den afrikanska kontinenten
använder idag bara 13,2 procent Internet regelbundet. Det är
ingen orimlig gissning att antalet informationskällor
på nätet kommer att fortsätta öka de kommande
åren i takt med att allt fler människor får tillgång till utrustning och uppkoppling.
Källor: United States Census Bureau, Nielsen Measurements,
International Telecoms Union (ITU).
528%
Procentökningen av nät­
användare från början av
år 2000 till slutet av 2011
var hela 528 procent.
23
kapitel 4: källkritik på nätet i praktiken
04 Källkritik på nätet i praktiken
Det är dags att summera vad vi gått igenom så här långt och beskriva ett förslag
på tillvägagångssätt som du kan använda
när du står i begrepp att omsätta källkritisk teori till praktik.
1. Syfte och sammanhang
Vid användning av källor, eller då du
bara vill värdera källor, är det klokt att
först reflektera över i vilket syfte och
sammanhang källorna ska användas.
Det gäller även de sammanhang källorna redan förekommer och används.
Vilken källa du kommer att använda beror på vilken uppgift du har att lösa och
sammanhanget kommer att hjälpa dig
att bedöma källans trovärdighet. I valet
av källa är frågan om vad du söker svar
på viktig.
2. Avgränsning och mål
Med tanke på att Internet är riktigt
stort och information är sammanlän-
kad med annan information i stora
komplicerade strukturer, är det förnuftigt att sätta upp avgränsade mål för din
källgranskning. Avgör i förväg vad du
vill åstadkomma med dina efterforskningar och bestäm en tidpunkt då du
behöver vara färdig. Det är annars lätt
hänt att du samlar på dig för mycket
överskottsinformation och lägger ned
för lång tid på något som kunde varit
klart för länge sedan.
3. Kritisk inställning
Som tidigare nämnts är en skeptisk
och objektiv hållning källgranskarens främsta egenskaper. Ofta förenklas källkritik till att söka svar på
om källan är vad den utger sig för att
vara. I ett gediget källkritiskt arbete
ingår även analys och efterföljande
slutsatser kring hur du värderat källan i förhållande till på vilket sätt du
använt den.
25
kapitel 4: källkritik på nätet i praktiken
4. Kriterier och checklistor
Använd de kriteriebegrepp och checklistor som finns i den här guiden. Efter ett tag kommer du att kunna dem
utantill. Då går det snabbt och enkelt
för dig att dra slutsatser om vem eller
vilka som står bakom källan, vad den
eller de vill och om informationen är
av bra eller dålig kvalitet.
Om uppgiften är att ta reda på hur ungdomar i Sverige
klädde sig i slutet av 2011 är modebloggar sannolikt den
bästa källan, men om du vill ta reda på vem som var statsminister i Grekland 1975 är inte bloggar korrekta källor...
5. Välj rätt sorts källa
Om uppgiften är att ta reda på hur ungdomar i Sverige klädde sig i slutet av 2011
är modebloggar sannolikt den bästa källan, men om du vill ta reda på vem som
var statsminister i Grekland 1975 är inte
bloggar korrekta källor, utan snarare en
uppslagsverkstjänst på nätet. I arbetet
med att lära sig värdera källor handlar det
mycket om att kunna hitta och använda
den mest relevanta källan oavsett vad du
vill veta. Det finns bara ett sätt att lära sig
den färdigheten – genom övning.
26
kapitel 5: källsortering på internet
05 Källsortering på Internet
För att hitta den källa på nätet som ger dig
korrekt information behöver du kunna
avgöra vilka tjänster som är bäst lämpade
att hjälpa dig lösa en uppgift och ge svar
på dina frågor. Här följer introduktioner
till olika sorters tjänster på nätet och de
egenskaper och funktioner som du kan
dra nytta av alternativt bör se upp med.
Domäner och adresser
En grundläggande kunskap när det gäller
att granska källor på nätet är att känna
till lite om hur Internets adresseringssystem, det så kallade domännamnsystemet
(DNS) fungerar. En webbadress kan inte
sällan hjälpa dig att göra slutledningar om
vem som står bakom källan och informationen du tar del av på webben. Här har vi
brutit ned en länk till den plats på webben
där du finner information om .SE:s Internetguider i sina olika beståndsdelar.
http://www.iis.se
/internet-for-alla/guider
Här har vi brutit ned en länk till den plats på
webben där du finner information om .SE:s
Internetguider i sina olika beståndsdelar.
http://www.iis.se/internet-for-alla/guider
27
kapitel 5: källsortering på internet
Adressdel
Vad betyder tecknen?
…och vad betyder det?
Den första delen av en webbadress (kallas även länk eller URL) talar om
för ditt webbläsarprogram vilken sorts teknik för dataöverföring som avses. http är den i särklass vanligaste varianten. Även https, som indikerar
en server vars kommunikation är krypterad och relativt säker för avlyssning, förekommer också.
http://
Hypertext Transfer
Protocol
www
World wide web
.iis
Domännamn
/server­adress
Domännamnet talar vanligen om vem som äger och/eller står som avsändare för innehållet som finns på adressen. I det här fallet är det Stiftelsen
för Internetinfrastruktur, .SE
Toppdomän
Via en toppdomän kan du bedöma från vilket land innehållet på adressen kan ha sitt ursprung. Det finns emellertid toppdomäner som .com,
.net och .org som inte avslöjar innehavarens geografiska hemvist. En
fullständig lista över länder och deras toppdomäner finner du på
www.iana.org/domains/root/db/
/internet-foralla
Katalog eller avdelning
Nästa steg i just den här URL:en är en övergripande avdelning som heter
”Internet för alla” på .SE:s webbplats. Efter toppdomänen, åt höger räknat,
kan en webbadress se ut nästan hursomhelst. Exempelvis ser adressen till
filmer om .SE:s tävlingen för elever, Webbstjärnan, ut så här: http://www.
youtube.com/playlist?list=PL52D188A6756F40CD&feature=plcp
/guider
Underavdelning
/webbsida
Det som ligger sist i webbadressen är i de allra flesta fall det innehåll som du
ser i din webbläsare, i det här exemplet avdelningen där alla Internetguider
presenteras och kan läsas eller laddas ned från .SE:s sajt.
.se
Om du studerar en webbadress enligt ovan har du en teoretisk
möjlighet att bilda dig en uppfattning om var i världen
avsändaren befinner sig samt dra slutsatser om vem eller vilka
som skapat innehållet på webbplatsen. Det finns tekniska
hjälpmedel för att kolla vem som står bakom exempelvis ett
domännamn. Vi går in på det i mer detalj i kapitel sju.
28
Anger att det är en serverdator med webbinnehåll.
kapitel 5: källsortering på internet
Överkurs!
Mer om DNS
Tips!
Vem länkar till vad?
Vill du förkovra dig i ämnet domännamn finns
det två Internetguider i samma serie som den
här skriften som du kan ladda ned, läsa direkt
på webben eller beställa på .SE:s sajt www.iis.se.
De kostnadsfria guiderna heter ”DNS – Internets vägvisare” och ”Domännamn – allt du vill
veta om din adress på nätet”.
Med hjälp av kommandot link:www.iis.se
följt av en webbadress (i det här exemplet,
.SE:s webbplats) i sökfältet kan du med
hjälp av Google ta reda på vilka sajter som
länkar till adressen och hur många de är.
Motsvarande kommando i söktjänsten
Yahoo är site: www.iis.se
Söktjänster
Enligt undersökningen ”Svenskarna och
Internet 2011” från .SE använder 96 procent av de svenska Internetanvändarna
Google som söktjänst. Andra söktjänster
är Yahoo och Microsofts Bing. En söktjänst
är en databas, ett index av webbsidor, bilder, filmer och så vidare. Du bör förhålla
dig kritisk även till verktygen som du använder för att hitta källor på nätet. Företag
som Google och de andra söktjänsterna
agerar enligt en affärsidé som påverkar
sökresultaten. Googles affärside är att sälja
riktade annonser som är kopplade till ditt
sökresultat. Resultatet av en sökning beror
på hur väl sajtens innehåll svarar mot det
som sökalgoritmen söker på. På Google
finns ingen redaktion som värderar träffarna och tar ställning till om källorna är
relevanta, ”bra” eller inte. Det kan vara
bra att söka på samma sökord i flera olika
söktjänster för att kunna jämföra sökresultaten. Många gånger ger söktjänster som
Google dig svaret på enkla faktafrågor och
fungerar därmed som källan för svaret,
men Google är inte en källa i sig, det är ett
verktyg för att hitta rätt källa och korrekt
information. Söktjänsternas extra-tjänster
som översättningsfunktioner, kart-, bildoch videosök är utmärkta verktyg när du
granskar innehåll som är skapat i specifika
medieformat. Mer om det i nästa kaptitel.
29
kapitel 5: källsortering på internet
Tips!
Avancerat sökande
Lär dig skriva söksträngar som med större
träffsäkerhet ger dig länkar till de webbsidor där informationen du söker finns. Exempelvis kan du sätta ord eller hela fraser
inom citationstecken (”) för att söksvaret
ska innehålla just det ordet eller en särskild fras. Plus- eller minustecken framför
ett ord bestämmer om ordet visas i söksvaret eller inte. Du kan även genomsöka
en hel sajt, i det här exemplet .SE:s webbplats, genom att skriva ett sökord följt
av site:iis.se En sökning i en specifik sajt
förutsätter att webbplatsen är byggd med
webbteknik som låter sig indexeras.
30
kapitel 5: källsortering på internet
Överkurs!
Lokala söktjänster
Som vi tidigare avhandlat indexerar Google
långt ifrån hela nätet. Det finns dessutom
andra stora söktjänster på marknader där
Google av olika anledningar inte dominerar. Bland dessa är ryska Yandex och kinesiska Baidu de största lokala söktjänsterna
i sina respektive geografiska områden.
Webbplatser
I arbetet med att kritiskt granska en
webbplats behöver du titta på flera saker.
Webbplatser kan vara skapade för olika
syften och det måste du vara medveten
om när du ska granska dem kritiskt.
Det är inledningsvis nödvändigt att avgöra vilken sorts webbplats och vilken
sorts innehåll som du bedömer. Är det
ett material som är statiskt eller är det
dynamiskt? Det är vanligt att dela upp
webbplatser utifrån genom vilken typ
av material som dominerar. Dynamiska
webbplatser ändras dagligen medan
statiska sajter uppdateras mer sällan.
I diskussionen kring att bedöma olika
webbplatser skiljer vi även på olika webbplatser utifrån vad som är webbplatsens
huvudsakliga syfte. Till exempel har ett
företags webbplats det primära syftet att
kommunicera företagets verksamhet och
erbjudanden till potentiella kunder, men
även att ge dig en bild av vilken sorts företag det är.
31
kapitel 5: källsortering på internet
Tips!
Korta ned
åt vänster
Om du har angett en länk i ditt webbläsarprograms adressfält, men inte kan
hitta någon information om vem som
står bakom sajten kortar du ned länken
från höger till vänster: http://www.iis.se/
internet-for-alla/guider http://www.iis.
se/internet-for-alla/ http://www.iis.se I
sista steget hamnar du på den huvudsakliga webbadressen där det kan finnas information om vem som skapat innehållet
på den längre adressen (länken, URL:en).
Om sidan du först hamnar på finns på ett
webbhotell eller liknande är metoden i
stort sett verkningslös, men ofta räcker
det med att flytta upp ett steg i innehållsstrukturen för att du ska hitta mer
ledtrådar eller till och med användbar
information. Detta fungerar endast om
webbplatsen är producerad på ett sådant
sätt att informationsstrukturen avspeglar
sig i adresser och länkar.
32
http://www.iis.se/internet-for-alla/guider
http://www.iis.se/internet-for-alla/
http://www.iis.se/
Checklista!
Utvärdera webbplatsen
Innan du använder information från en webbplats bör du besvara följande frågor för att värdera den.
→→Vad är det för sorts webbplats? Är det en statisk eller dynamisk sajt?
En webbshop? Är det en blogg? Ett diskussionsforum? Är sajten reklamfinansierad eller inte? Hur påverkar vilken sorts webbplats det
är innehållet? Värdera och ta ställning.
→→Vem är avsändaren? Finns det en informations- eller kontaktsida
som berättar vem eller vilka som står bakom sajten? Finns det andra
indikatorer om vem som är informationens avsändare? Hur värderar du kunskaperna som du får om avsändaren? Hur påverkar det
innehållet? Värdera och ta ställning.
→→Vem har skapat sajten? Är det en myndighet? En privatperson? Ett
lärosäte? Är det en organisation? Är det ett företag? Vilken betydelse
har det för hur du värderar innehållet? Värdera och ta ställning.
→→Vilket är syftet med webbplatsen? För att informera om något? För
att presentera fakta? För att propagera för en åsikt? För att sälja något? För att underhålla? Kan det finnas flera samtidiga syften?
→→Till vem vänder sig sajten eller den enskilda webbsidan? Vilken är
målgruppen? Fungerar innehållet för dina syften? Är innehållet
komplicerat eller lätt att förstå? Riktar sig webbplatsen till en särskild yrkeskategori eller en bred allmänhet?
→→Är sajten seriös? Är texterna välskrivna eller dåligt formulerade? Är
innehållet objektivt eller vinklat? Stämmer angivna fakta? Hänvisas
det till källor? Finns det något datum som visar när den uppdaterades senast? Är innehållet omfattande eller kortfattat? Fungerar
länkarna?
→→Kan du få informationen från andra ställen? Har du letat på andra
ställen? Kan det finnas fler källor? Har du jämfört med andra webbsidor? Vilka andra webbplatser eller webbsidor länkar till den sajt
du undersöker? Vilken är den bästa källan?
33
kapitel 5: källsortering på internet
Uppslagsverkssajter
och referenswebbplatser
Historiskt sett har uppslagsverk varit auktoriteter och utmärkta källor inom sina
respektive kunskapsområden. Nationalencyklopedin, exempelvis, skapas av experter
inom en lång rad områden och kvalitetsgranskas av redaktörer innan innehållet publiceras. Syftet med det traditionella uppslagsverket är att presentera information
som är objektiv, relevant och tillförlitlig.
Men på Internet finns det många uppslagsverk som inte fungerar så. Uppslagsverk
på nätet behöver inte baseras på samma
förutsättningar som de traditionella uppslagsverken. Det är bland andra Wikipedia
ett tydligt exempel på. Wikipedia har ambitionen, liksom ett traditionellt uppslagsverk, att sammanställa vår gemensamma
kunskap, men till skillnad från National­
encyklopedin skapas inte Wikipedias innehåll av de som formellt anses vara experter,
forskare, professorer utan genom att alla
som vill får vara med och bidra med innehåll, oavsett om man är expert eller inte.
Wikipedia kallar sig den fria encyklopedin
och har målsättningen att samla all världens kunskap på ett ställe på Internet. Det
finns flera användardrivna uppslagsverk
på nätet som samlar kunskaper kring olika
specialområden och de byggs ofta, i likhet
34
med Wikipedia, upp genom att vem som
helst, även du, kan redigera vilken artikel
som helst. Användardrivna uppslagsverk är
en bra utgångspunkt, men du behöver ofta
söka mer information från andra källor om
du inte bara behöver basala fakta. Att använda uppslagsverk på nätet kräver att du
tar reda på hur uppslagsverket skapats och
vem eller vilka som ligger bakom det. Wikipedia och de andra referenswebbplatserna
är bra på att hänvisa till källor, varför du
snabbt kan hitta primärkällor via en uppslagsverkssajt som då är en sekundärkälla.
Sociala medietjänster
Nättjänster som Facebook och Twitter är
väldigt olika sinsemellan, men grupperas
ändå under samlingsnamnet sociala medier. Social medier är webbtjänster som domineras av användargenererat innehåll. Du
möter i de sociala medierna mycket information som du behöver kunna värdera och
fundera kring vilka källor som du tar del av
och varför. Twitter, som är en kommunikationskanal på nätet där meddelandena
endast kan vara 140 tecken långa, är från ett
källkritiskt perspektiv bra för snabba nyheter och spridning av intressanta länkar. Och
du kan själv ställa frågor och be om hjälp av
andra när det gäller specifika ämnen, vilket
kan ge nog så intressanta uppslag. Face-
kapitel 5: källsortering på internet
Tips!
Leta källor med hashtaggar
På Twitter (www.twitter.com) kan du ibland se tecknet #, följt
av ett ord eller en fras. En så kallad hashtag är en metod för att
skapa ett slags kanaler på Twitter som avhandlar ett ämne, en
företeelse eller i princip vad som helst. Detta gör att det blir enklare att söka efter meddelanden och följa diskussioner i Twitterflöden. En hashtag får inte innehålla skandinaviska vokaltecken,
samt att fraser skrivs utan mellanslag. Det finns även en särskild
söktjänst för hashtaggar på www.hashtags.org.
35
kapitel 5: källsortering på internet
book är, som vi påtalat tidigare, inte sökbart när det gäller det användarpublicerade
innehållet, men intresse- och expertgrupper kan dock ha en sida på Facebook där du
kan hitta utförlig information och diskussioner om ett ämne. Eftersom Facebooks
främsta syfte är att tillhandahålla en elektronisk plattform för umgänge mellan vänner och likasinnade är dess betydelse som
resurs för att hitta objektiva källor ganska
begränsad. Det vanliga är att externa källor,
låt säga tidningsartiklar på webben, citeras
och länkas på Facebook och Twitter och
då räknas de sociala medietjänsterna som
tredjepartskällor. En stor risk för oss som
använder sociala medier i vardagen är att vi
glömmer att förhålla oss kritiska, eftersom
många av de sociala medierna bygger på att
vi har relationer till dem vi delar information med och dem litar vi på. En påtaglig
risk är att vi stänger av vårt kritiska tänkande eftersom den information som vi tar del
av kommer från en av våra vänner, bekanta,
eller har delats av många före oss. Även i sociala medier behöver vi förhålla oss kritiska
mot den information som vi möter, även
om den kommer från våra vänner. Vi behöver också fundera kring hur den tekniska
plattformen styr vilken information som
vi får tar del av. Liksom med sökmotorer,
fungerar sociala medietjänster olika och
36
det bör vi tänka på när vi värderar information från sådana källor.
Nätsamhällen och diskussionsforum
Webbaserade samtal har den fördelen att
de finns bevarade efter att resonemangen
avslutats och att diskussionerna ofta är
sorterade efter ämne samt sökbara. Diskussionsforum som specialiserats på ett specifikt ämne är många gånger till stor hjälp när
du efterforskar källor eller vill fördjupa dig i
ett ämnesområde. Förutom att någon eller
några redan kan ha avhandlat svaret på frågan du har, så kan du även själv ställa frågor
till dem som är uppenbart mer insatta i ämnet än du själv. Vi påminner dock om att du
givetvis ska tillämpa den källkritiska metoden på vad som än skrivs i ett diskussionsforum på webben. Anonymiteten som är
legio i de stora så kallade nätsamhällena, exempelvis svenska Flashback, innebär också
att grundlösa påstående fyller diskussionstrådarna i lika hög grad som verifierbara
fakta avhandlas. Det korta men kärnfriska
uttrycket ”Källa på det?” har etablerats i diskussionsforum på svenska för att be någon
redovisa fakta kring ett påstående.
Bloggar
Mycket av innehållet på de webbplatser
som du normalt sett förknippar med be-
kapitel 5: källsortering på internet
Tips!
Blogginlägg
på svenska
Bloggsöktjänsten Twingly (www.twingly.com) låter dig söka på
inlägg och publicerade artiklar skrivna på ett specifikt språk.
Därför använder många tjänsten som ett sätt att söka information i den svenska så kallade bloggosfären. Även större mediesajter som Aftonbladet och DN är anslutna till Twingly.
greppet blogg är i form av privata digitala
dagböcker. Men bloggar kommer i många
olika former och bör hanteras därefter. Det
finns bloggar som fokuserar på ett ämne,
eller ett fåtal ämnen, och gör det mycket
hängivet. Dessa bloggar kan vara användbara källor och kan med tiden sammanställa omfattande resurser i form av länkar till
källor och information. I en granskning av
en blogg som källa är det viktigt att du går
tillbaka till checklistan för webbplatser, och
använder den för att värdera bloggen som
webbplats. Vilket är syftet, vem är avsändaren och hur speglas det i bloggens innehåll? Det finns många olika sorters bloggar
med olika syften och det bör du ta hänsyn
till när du värderar källan. Utöver det finns
företags- och organisationsbloggar som
mycket väl kan tjäna som primärkällor
inom sitt särskilda expertområde. Exempel på det är .SE:s blogg som du hittar på
www.iis.se. Bloggar har för det mesta kommentarsfält där du kan ställa frågor eller ge
synpunkter på innehållet på bloggen, vilket
kan ge utdelning i form av fördjupad information och hänvisning till andra källor.
E-post
Glöm inte bort Internets mest grundläggande kommunikationsform, e-posten,
när du källgranskar. Om du inte har bråttom, ställ en fråga eller be om hjälp via epost från de som driver en webbplats eller
nättjänst som du uppfattar borde kunna
ge dig information som du inte funnit hur
mycket du än har sökt.
37
kapitel 6: källgranska medieformat
06 Källgranska medieformat
Copyscape (www.copyscape.com) som
ger dig möjlighet att söka rätt på kopior
av den sida du anger som original. Omvänt kan du hitta originalet om du har
webbadressen till en kopia.
Bild
När du vill bedöma källor och information
med hjälp av de källkritiska kriterierna
äkthet, tid, beroende och tendens (se kapitel 1) på Internet kan du ta till olika knep
beroende på vilket medieformat som informationen är skapad i. Här har vi samlat
några av våra favoriter.
Text
→→Klipp ur en rubrik eller hela fraser ur ett
källmaterial på webben och sätt dem
inom citat-tecken och gör en sökning i
en söktjänst. På så sätt kan du kontrollera vilka sorters webbplatser som citerar texten du hittat och i bästa fall även
avgöra dess ursprung.
→→Sök i diskussionsforum efter en ämnesrubrik eller en exakt fras. Diskuteras det
ämne du är intresserad av? Vad säger debattörerna?
→→Om du misstänker att någon plagierat
en hel webbsida och använt den utan
källhänvisning kan du använda tjänsten
→→Använd en söktjänstfunktion för att
söka endast på bilder. Googles bildsökningsfunktion (images.google.com) är
en utmärkt resurs om du vill ta reda på
om det finns en bild på nätet som hjälper dig att lösa en uppgift.
→→Att avgöra om en digital bild är äkta
eller har blivit manipulerad är många
gånger ytterligt svårt. Ett smart trick är
att använda det engelska ordet för bluff,
hoax, i ditt sök-kommando. Då kan du
finna information om tvivel angående
en bilds äkthet.
→→Nätets användardrivna bildforum, som
Flickr och Picasa, innehåller miljarder
sökbara bilder och kan i vissa sammanhang ge dig bilder på händelser via
foton tagna av ögonvittnen och andra
sorters primärkällor. Det är dock viktigt att du ber upphovsmannen om
tillstånd för att få använda bilden som
källa. Om du inte kan komma i kontakt
med den som tagit bilden, kan du alltid
länka.
39
kapitel 6: källgranska medieformat
→→Med hjälp av webbtjänsten TinEye
(www.tineye.com) kan du ladda upp
en digital bild, eller ange en exakt
webbadress till en bild, för att därefter få reda på var på den indexerade
webben som bilden använts. Detta är
mycket användbart när du till exempel misstänker att en bild som visas
ett sammanhang i själva verket har ett
helt annat ursprung än vad som påstås.
Ljud
→→Att avgöra om en digital ljudupptagning på nätet är autentisk är så gott som
omöjligt. Däremot kan sökningar på
rubrik eller filnamn ge dig ledtrådar om
någon publicerat tvivel om ljudupptagningens äkthet eller bevis på att innehållet är förfalskat.
→→Om du vill undersöka om det finns en
ljudupptagning på Internet som innehåller information du behöver så är
ljudsöktjänsten Findsounds (www.findsounds.com) en bra webbplats att börja
leta på.
Video
→→De fundamentala kriterierna för källkritisk granskning gäller i allra högsta grad
filmsekvenser via webben. Via videotjänster på nätet som Youtube och Vi-
40
meo sprids medvetet filmsekvenser som
ofta inte håller för en ingående granskning. Vid en granskning av videomaterial
på en tjänst som Youtube är det viktigt
att du tittar på saker som teknisk kvalitet, ljudkvalitet, vem som står bakom
uppladdningen och så vidare. Missa inte
att läsa kommentarerna från användare
på webbvideotjänster. Där kan det avslöjas om en film är manipulerad eller om
innehållet i sin helhet är en bluff.
→→Så kallade play-kanaler (strömmande
webbfilm eller webb-tv) kan vara bra
primärkällor i form av nyheter, presentationer, faktainslag eller dokumentärer. Vissa utgivare av play-kanaler
raderar material efter en viss tid, så var
uppmärksam på innehållets flyktighet.
Blandmedia
→→Presentationsmaterial skapade i program som Microsofts Powerpoint och
Apples Keynote kan, precis som själva
webben, bestå av ljud, bild, video och
text. Presentationer från konferenser
och mässor är exempel på källmaterial som kan hålla hög kvalitet. Men på
grund av behovet att i talstödsmaterial
hålla informationen kortfattad slarvas
det ofta med källhänvisning, ett förhållande att vara uppmärksam på.
kapitel 6: källgranska medieformat
Tips!
Inte fritt att använda material
Tänk på att du inte fritt får använda bilder (eller annat material)
som du hittar på nätet, utan att du måste be om tillstånd av den
som har upphovsrätten om inte bilden är licenserad under Creative Commons. Läs mer om upphovsrätt och Creative Commons
i Internetguiden ”Copyright-Copyleft”. Du kan ladda ned eller
beställa skriften på www.iis.se
41
kapitel 6: källgranska medieformat
Tips!
Sortera på storlek
Flera söktjänster, däribland Google, låter dig sortera svaren från en
bildsökning efter bildernas storlek (egentligen bildernas upplösning).
Det finns en särskild flik där du kan successivt kan öka hur stor upplösning bilderna i söksvaret kan ha. På så sätt kan du leta dig fram till
den bild eller de bilder som har den högsta upplösningen. Eftersom
många som publicerar sig på nätet krymper bilder digitalt för att de
ska laddas snabbare i webbläsarprogrammen är ett högupplöst foto
teoretiskt sett närmare originalet än en lågupplöst bild.
A aaa
42
kapitel 7: teknisk granskning
07 Teknisk granskning
Vid slagningar i Whois under .se (alltså
ett domännamn registrerat under den
svenska toppdomänen) använd Stiftelsen
för Internetinfrastrukturs Whois-tjänst
som du hittar på www.iis.se.
Din och andras IP-adresser
Här följer en summarisk genomgång av
de funktioner som finns på Internet som
hjälper dig att spåra vem, vilka eller vad
som står bakom en adress på nätet samt
var en serverdator kan befinna sig geografiskt. Du kan använda verktygen i de
fall du behöver veta vem som äger ett domännamn som i sin tur ingår i en webbadress vars innehåll du vill källgranska,
för att ta ett bland flera användningsområden.
Domäninnehav
Om du vill veta vem som står som innehavare och/eller teknisk administratör
för ett domännamn använder du tjänsten Whois. Det är en globalt distribuerad
databas över domänregistreringar som
görs tillgängliga via webben.
Vid slagningar i Whois under utländska toppdomäner finns det ett flertal att
webbtjänster att välja mellan. Ett exempel
finner du på www.allwhois.com
En IP-adress är den tekniska adress
som datorer (och enheter som skrivare,
routrar, etcetera) använder för att kommunicera via nätverk. IP är en förkortning av Internet Protocol och i det här
sammanhanget kommer vi endast beröra IP-adresser som är åtkomliga över det
publika Internet, inte ett lokalt kontorsnätverk. Vanligen översätts en IP-adress
på teknisk väg till ett mer hanterligt domännamn via adresseringssystemet Domain Name System (DNS). Exempelvis är
Stiftelsen för Internetinfrastrukturs domännamn egentligen en IP-adress som
skriv ut som 212.247.7.229. Vill du ta reda
på din egen dators IP-adress så är den
bland privatanvändare ofta dynamisk,
vilket betyder att du får en ny IP-adress
varje gång du kopplar upp dig på nätet.
Din temporära IP-adress talar dock om
vilken Internetleverantör du använder,
varifrån du kopplat upp dig och en del
annan teknisk information. Det finns
en uppsjö med webbtjänster som till-
43
kapitel 7: teknisk granskning
Tips!
Hemliga webbplatser
Att kolla upp en IP-adress till en webbserver eller nättjänst på
teknisk väg behöver inte ge någon korrekt information att dra
slutsatser av. En skicklig datoranvändare eller system-administratör kan maskera sin egen dators adress, eller adressen till en
server han eller hon kontrollerar. Följaktligen kan den som är
tillräckligt kunnig, och som av olika anledningar är i behov av
det, dölja en webbservers geografiska hemvist och även vem som
står bakom den. Det är dock snarare ett undantag än en regel.
handahåller möjligheten att översätta
ett domännamn till en IP-adress, eller
tvärtom, och som även talar om vilken
som är din IP-adress samt kan ge utökad
information som när du översatt ett domännamn till en IP-adress. Ett exempel
på en sådan tjänst finns på www.ipnr.se
där du även kan läsa mer om IP-adresser
på svenska.
går det med viss träffsäkerhet att visa var
den serverdator som visar innehåll från
en viss webbadress är geografiskt belägen.
Observera att du först måste översätta ett
domännamn till en IP-adress innan du
kan kolla upp var webbplatsen har sitt ursprung på kartan. Ett exempel på en tjänst
som positionerar IP-adresser på kartan är
whatismyipaddress.com
Positioneringstjänster
Internettrafikens väg över nätet
Genom att kombinera den tekniska information som kan fås fram via en IP-adress
med en kartsöktjänst som Google Maps
Traceroute är egentligen en teknisk metod för att diagnostisera och hitta fel i
datornätverk. Men tekniken går även att
44
kapitel 7: teknisk granskning
Överkurs!
Datorprogram
Samtliga webbtjänster och funktioner på nätet som nämns i det
här kapitlet finns även som fristående program som du använder
på din dator eller mobila enhet. Många tycker att det är smidigare att använda fristående applikationer framför webbtjänster för
att de förstnämnda oftare har fler finesser. Sök på ditt operativsystems namn följt av funktionen (exempelvis Mac Traceroute)
och du kommer få nedladdningslänkar till mängder av program
att testa.
Anonymiseringstjänster
använda för att spåra vägen som datortrafiken tar på Internet till en slutdestination som du själv väljer. Detta kan
hjälpa dig att avgöra om en webbserver
och dess innehåll verkligen är beläget på
den plats som du förväntat dig eller inte.
På sajten www.traceroute.org får du tillgång till stort antal Traceroute-tjänster
runt om i världen. När du får svaret på
vilken väg datapaketen tagit kan du översätta IP-adresser nära slutdestinationen
för att med verktygen ovan kolla vem
som äger domännamnet och var servern
finns rent geografiskt.
I den händelse du vill att din IP-adress inte
ska gå att spåra när du granskar en källa på
Internet kan du ta till så kallade anonymiseringstjänster. Anledningarna till att du
inte vill kunna bli identifierad kan vara
många, men låt säga att du vill ställa frågor
i ett diskussionsforum utan att din identitet ska röjas via den IP-adress du använder.
Vissa användare föredrar betaltjänster som
dold.se för att anonymisera sitt nätanvändande medan andra nyttjar kostnadsfria
hjälpprogram (plugins) till webbläsare som
Tor-button till Firefox, Anonym för Safari
eller CPG i Chrome.
45
Vi vill påminna dig som är lärare, elev, student, pedagog eller bibliotekarie att det finns övningsuppgifter och exempel om källkritik på Internet som kompletterar innehållet i den här guiden. Dessa finner du
på Webbstjärnans webbplats www.webbstjarnan.se
www.webbstjarnan.se
Mer om källkritik på Internet
Skolverket har en utmärkt sajt, ”Kolla Källan”, som
är särskilt inriktad på källkritik på nätet och som du
finner på www.skolverket.se. Vidare har Göran Leth
och Thorsten Thurén författat en omfattande rapport, ”Källkritik för Internet”, utgiven av Styrelsen
för psykologiskt försvar. Den kan du ladda ned från
www.msb.se.
www.skolverket.se
www.msb.se
Prenumerera på .SE:s
Internetguider utan kostnad!
Internetguiderna trycks i en begränsad upplaga. Vill du vara säker på att få ditt
tryckta exemplar rekommenderar vi dig att bli prenumerant. Det blir du på Internetguidernas webbplats www.iis.se/guider.
Läs på nätet redan idag
På Internetguidernas webbplats hittar du presentationer av alla publikationerna. Du kan läsa dem direkt på webben eller ladda ner pdf-versioner.
Det finns guider för dig som vill läsa mer om webbpublicering, nätets infrastruktur, upphovsrätt, integritet, yttrandefrihet, e-handel, omvärldsbevakning, barn och unga på Internet, statistik och mycket mer.
Skriva för webben
Enkla handgrepp kan göra stor skillnad för dina texters
läsbarhet. Den här Internetguiden ger dig de rätta verktygen för att få din målgrupp att fastna för just det du
skriver. När du skriver för webben gäller det att använda bra rubriker, se till att texterna går att skumläsa och
inte minst skriva kort och koncist. Guiden går också
igenom hur du skriver för nätvideo och sociala medier.
Skaffa ett domännamn
– Säkra din plats på nätet!
Alla kan ha en egen .se-adress. Det gäller privatpersoner likaväl som företag och organisationer. Det finns många fördelar med att
skapa en egen adress på nätet, både av privata
och yrkesmässiga skäl. Det personliga domännamnet blir ditt fönster mot omvärlden
där du exempelvis kan visa upp ditt CV för
presumtiva arbetsgivare, skriva en blogg eller
marknadsföra ditt företag.
Jag vill veta mer
För dig som är intresserad av att registrera
ditt eget domännamn och vill veta mer rekommenderar vi guiden ”Domännamn – allt
du vill veta om din adress på nätet”. Skriften ger dig användbara tips om hur du kan
använda .se-domäner i din verksamhet och
vardag. Vi har även intervjuat sex domäninnehavare om hur de använder sin identitet
på nätet och vad adresserna under .se betyder
för dem idag och i framtiden.
Flöden, kvitter och statusuppdateringar
– en guide om omvärldsbevakning på nätet
Guiden förklarar på ett enkelt sätt nättjänster som
RSS, Google Reader och Twingly. Med hjälp av de
tips och gratisverktyg som presenteras i den här Internetguiden lär du dig att sammanställa och ta del
av informationen på nätet som intresserar just dig.
Sökes: En teknisk lösning på ondskans problem
Jag vill ha ett domännamn!
Ska Internetoperatörerna censurera nätet för användarna? Filtrering är en form av bekämpande – en
möjlighet att censurera Internet som redan har börjat användas. Den är dock inte demokratiskt beslutad
och behöver granskas, diskuteras närmare och placeras i ett större sammanhang. Målet med guiden är att
bidra till att så sker.
Besök http://www.iis.se. Där kan du söka efter lediga domännamn och hitta handfasta
råd för hur du namnger din domän. Vi listar
även alla ackrediterad återförsäljare av .sedomäner. När du vill registrera ett domännamn under .se-domänen gör det direkt via
dem. Lycka till!
Varje ny .se-adress bidrar till utvecklingen av Internet
.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) ansvarar för Internets svenska toppdomän och administrerar
registreringen av domännamn under .se. Överskottet från registreringsavgifterna för domännamn investeras i Internetutveckling som gagnar alla Internetanvändare, bland annat den här Internetguiden!
.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) vill på olika sätt
främja en positiv utveckling av Internet i Sverige. En
av våra viktigaste målsättningar är att alla ska kunna
ta tillvara på nätets möjligheter. Därför publicerar vi
lärorika Internetguider inom olika spännande ämnen.
Det finns praktiska guider för dig som vill börja blogga,
teknikguider för dig som undrar hur mejlen du skickar
når fram till rätt mottagare och guider som förklarar
vem som egentligen bestämmer på nätet.
.SE:s Internetguider är gratis. Beställ eller läs dem online: www.iis.se/guider
.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur)
Box 7399, 103 91 Stockholm
Tel 08-452 35 00, Fax 08-452 35 02
Org. nr 802405-0190, www.iis.se