Källkritik för årskurs 6

advertisement
Källkritik för årskurs 6
Vad är källkritik?
Källkritik är, som begreppet antyder, kritik av en källa. Först måste vi kanske förstå vad en källa är. En
källa är någonting som vi hämtar information ifrån. Det kan vara en bok eller en tidningsartikel, men
det kan också vara exempelvis en kompis eller en klocka. Kritik betyder att man bedömer någonting.
När det kommer till källkritik betyder kritiken att man bedömer om källan är trovärdig, det vill säga
om det källan säger är sant och går att lita på.
Källkritik är något som behövs i alla skolämnen. När ni kommer upp till högstadiet så kommer det att
krävas av er att ni förstår källkritik och kan diskutera varför en källa är bra eller dålig. Det ingår i de
flesta ämnen och kan ni inte det så kommer ni egentligen inte att kunna få betyg i de ämnena. Som
tur är så fungerar källkritik likadant i alla ämnen, så lär ni er det kan ni också använda det i alla
ämnen.
Källkritik är dock inte bara något som ni har användning för i skolan. Ni är förmodligen vana med att
vara ute på nätet och ni möter källor hela tiden. Utan källkritik vet ni inte vad som är sant eller falskt
och risken är att ni blir lurade.
Ni har en mycket större källkritisk utmaning än när jag själv och era lärare gick i skolan. Då fanns inte
internet som vi känner det idag och informationen hämtade vi från läroböcker och biblioteksböcker.
Både läroböcker och bibliotekets böcker är källkritiskt granskade i två led. Först på förlaget som ger ut
böckerna och sedan antingen av lärare eller av bibliotekarier. Vi lärde oss också källkritik i skolan, men
det var inte lika viktigt som det är för er.
Ni hämtar mycket av er information från nätet. Informationen där är sällan granskad, utan det är ni
som måste göra allt det källkritiska arbetet. Det gäller inte bara när ni är i skolan, utan även
informationen ni möter på er fritid. Just därför är det så viktigt att ni blir duktiga på det.
Källkritik kan vara både lätt och svårt. Grunden för källkritiken är ganska enkel, men ibland kan det
vara svårt att avgöra om det går att lita på källan. Det finns tre frågor ni kan ställa när ni kritiserar en
källa:

Vem har skrivit den?

Varför har de skrivit den?

När är den skriven?
Vem har skrivit källan?
Anledningen till att det är viktigt att veta vem som har skrivit källan är att ni ska kunna veta vem som
är ansvarig för informationen. Ni vet kanske själva hur det fungerar när någon kan vara anonym på
exempelvis internet. De kan ljuga och hitta på bäst de vill, för de behöver inte vara ansvariga för det
de skriver.
Nästan allt vi vet om världen kommer från att människor som har upplevt saker har berättat det
vidare. Det kan vara allt från vetenskapliga experiment till historiska händelser. Författarna till de
historieböcker ni har i skolan var förmodligen inte med i andra världskriget, men de har kunnat skriva
om det för att de har hämtat sin information från personer som faktiskt var med. Den som har
upplevt saken kallar man för förstahandskälla. Den som berättar det vidare kallas för andrahandskälla.
Ni kan tänka på vidareberättandet som en kedja av källor. För att ni ska kunna vara säkra måste ni
kunna följa kedjan tillbaka till den som först upplevde det. Om exempelvis Sara har fallit med cykeln
och Maria berättar det för er, så måste ni kunna fråga Maria var hon har fått informationen ifrån. Om
Maria säger att Sara berättade det för henne så kan ni gå till Sara och fråga om det stämmer, men om
Maria inte kan säga hur hon vet att Sara har fallit med cykeln så kan inte vara säkra på att det
stämmer. Det kan vara sant ändå, men ni kan inte vara säkra på det.
I böcker är det ofta ganska lätt att ta reda på vem som har skrivit källan. Det brukar stå på omslaget
till boken och om det inte står där så brukar det åtminstone stå på någon av de första sidorna.
Faktaböcker brukar också ha någonting som kallas källhänvisning, där författaren skriver var hen har
fått informationen ifrån. I tidningar brukar det också vara enkelt, eftersom det allt som oftast står
vem som har skrivit artiklarna.
På internet är det däremot inte alltid så lätt att ta reda på vem som har skrivit en källa. Ibland står
det, men ganska ofta står det inte vem som har skrivit texten. Ett exempel på när det inte står vem
som har skrivit källan är Wikipedia. Jag vet inte om era lärare redan har sagt det till er, men om inte så
kommer ni att få höra det när ni kommer upp till högstadiet: Wikipedia är inte en godkänd källa att
använda i skolarbeten. Det är just för att det inte står vem som har skrivit texten som står där.
Jag gillar Wikipedia och använder det nästan varje dag. Vill jag bara ta reda på någonting lite snabbt
är det ofta där jag letar. Ibland är det inte heller så viktigt att informationen är helt korrekt. Vill jag
veta exempelvis vem Justin Bieber är och tittar i Wikipedia är det ingen katastrof om informationen
om hans födelsedag inte stämmer i texten. När ni ska skriva arbeten i skolan är det dock viktigt att ni
hittar källor ni kan lita på. Wikipedia är bra till mycket, men det är inte en källa som ni kan lita på.
Wikipedia fungerar så att vem som helst kan skriva där. Fördelen med det är att det är många kunniga
människor som väljer att skriva artiklar på Wikipedia. Nackdelen är att alla också har chansen att gå in
och skriva felaktig information. Ofta brukar informationen på Wikipedia stämma och om någon går in
och skriver något felaktigt brukar någon annan som kan mer om ämnet gå in och skriva det som är
rätt. Även om artiklarna på Wikipedia brukar rättas ganska snabbt så kan ni inte vara säkra på att
informationen stämmer just när ni är inne där och läser. Det kan vara någon som har skrivit fel precis
innan ni går in på sidan.
Något som är bra med Wikipedia är att många artiklar där har källhänvisning. Det är också ett bra sätt
att använda Wikipedia på. Ni kan titta längst ner i artikeln och där kan ni hitta länkar till andra sidor
eller boktips som gör att ni kan hitta säkra källor.
Det kan vara svårt att ta reda på vem som har skrivit någonting på andra sidor än Wikipedia också.
Ibland går det dock att hitta genom att leta efter en länk eller sida där det står ”om” eller ”about”. Där
brukar det stå vem som ligger bakom informationen. Den brukar gå att hitta antingen i menyn långt
upp på sidan eller så längst ner på sidan.
Varför har de skrivit källan?
Det här är kanske den svåraste frågan att besvara och något som lurar många, även vuxna. Frågan
handlar om att lista ut vad de som har skrivit texten vill att ni ska tycka, tänka och känna när ni läser
texten.
Reklam är det tydligaste exemplet. När ni tittar på reklam vill företaget som ligger bakom reklamen
att ni ska tycka att deras produkt är bra och därmed köpa den. De flesta förstår att reklam vill få oss
att köpa. Trots det går vi ofta på den.
Att försöka påverka är dock inte begränsat till reklam, utan förekommer i alla sorters medier. Ofta
ligger det politiska eller religiösa motiv bakom. Det kan vara att ni ska rösta på ett visst parti, tycka på
ett visst sätt eller tro på en viss religion.
Medier som påverkar för att ni ska tycka någonting kallas ibland för propaganda. Propaganda kan ha
en tydlig avsändare. När det är val brukar de politiska partierna använda sig av propaganda för att få
människor att rösta på just deras parti. När vi vet vem som ligger bakom propagandan är det oftast
lätt att också förstå varför de har gjort den. Det är för att vi ska gilla exempelvis deras parti. Långt
ifrån all propaganda är dock tydlig var den kommer ifrån och då brukar det också vara svårt att veta
varför de har skrivit den.
På internet kan vem som helst skriva och det har utnyttjats av människor som vill påverka. Det finns
idag många nättidningar och hemsidor som är skapade för att påverka. Det skrivs påverkande texter i
vanliga tidningar också, men då brukar de vara som debattartiklar eller på ledarsidorna. I nättidningar
kan det vara så att allt material är gjort för att påverka. Det kan vara vad de skriver, men också vad de
inte skriver. En nättidning som vill att läsaren ska tycka illa om invandrare publicerar kanske bara
nyheter där invandrare gjort någonting dåligt och aldrig någonting där invandrare har gjort någonting
bra.
Det finns inget enkelt sätt att se varför någon har skrivit en propagandatext. Det ni får titta på är vilka
författarna som ligger bakom texten är. Är det exempelvis ett politiskt parti som har skrivit så får ni
exempelvis gå in på deras hemsida för att se vad de tycker. När det gäller nättidningar så står det
ibland vilken politik de vill föra fram. Då får söka på nätet efter de politiska idéerna och se vad de
innebär. Ibland säger dock nättidningarna att de företräder en annan politisk uppfattning än de
faktiskt gör. De vill helt enkelt lura läsaren. Då kan det hjälpa att söka på nätet på författarnas eller
redaktörernas namn och se om de har kopplingar till några politiska partier eller rörelser.
En annan vanlig sak som författare som vill påverka luras med är att de använder en titel för att inge
förtroende. Det kan vara att de är professor i exempelvis Kemi, men skriver en artikel om invandring.
Många luras att tro på dem för att de är professorer, men professorer är bara experter på sitt ämne
och vet förmodligen inte mer än någon annan om andra ämnen.
Att lista ut vad författarna vill att ni ska tycka kan som sagt vara svårt och ofta tar det lite tid. Det är
nog därför även många vuxna inte tänker ordentligt på det. Ibland tycker sig människor att de inte har
tid att kolla vad som ligger bakom, eller att de får texten från någon de känner och litar på. Jag
hoppas att ni kan bli bättre än så. Tro inte på en text eller sprid den vidare innan ni vet vad författaren
vill att ni ska tycka, även om ni håller med om det som står i texten. Egentligen handlar det om att
inte bli lurad och ingen tycker om att bli lurad.
Tänk på när ni läser en text, ser en bild eller ser ett videoklipp vad ni tror att den som har skapat det
vill att ni ska tänka och känna. Om ni inte är vana att göra det så är det någonting ni måste öva på.
Källkritik är det första ni bör tänka på när ni ser eller hör någonting och det kommer inte av sig självt.
När är källan skriven?
Att veta när källan är skriven är viktigt för både tryckta och digitala källor. Tiden kan utgöra ett
problem för båda, men ofta ser problemet ut på lite olika sätt.
När jag var liten fanns det i öster ett stort land som hette Sovjetunionen. Granne med Italien låg
Jugoslavien. I den geografibok jag hade i skolan kunde jag läsa om de länderna. Varken Sovjetunionen
eller Jugoslavien finns idag, utan istället finns där länder som Ryssland, Bosnien och Serbien. Världen
förändras hela tiden, men böcker är oföränderliga. Därför kan det bli så att den information som ni
hittar i böcker har gått från att vara sann till att vara falsk.
När ni letar efter information i böcker måste ni därför vara uppmärksamma på när boken är skriven.
Handlar boken om ett ämne där mycket förändras över tid, som geografi eller teknik, kan det vara så
att informationen i boken inte längre stämmer.
Ofta är det ganska lätt att ta reda på när en bok är skriven. På någon av de första sidorna brukar det
stå vilket år boken är tryckt, vilket också är det år när boken kom ut.
På nätet finns också problem med när källan är skriven, men medan bokens problem handlar om att
texten inte kan förändras så handlar det på nätet om att det är väldigt lätt att förändra informationen.
Nätet är bra på det sättet – om det kommer ny information inom ett visst ämne så går det enkelt att
uppdatera de källor som handlar om det ämnet. Det innebär dock att det inte är säkert att
informationen du läser idag ser likadan ut imorgon.
Av den anledningen är det så att när ni skriver arbeten och ska göra källhänvisning så måste ni skriva
vilket datum ni läste webbkällan. Informationen på nätet kan dock förändras mycket snabbare än från
dag till dag.
När det har hänt exempelvis en stor olycka vill tidningarna ofta få ut informationen så snabbt som
möjligt. Det kan finnas en artikel om händelsen bara minuter efter att det har hänt. Journalisterna
som skriver vet då ofta inte så mycket om händelsen och skriver att informationen uppdateras
löpande, vilket innebär att texten förändras då de vet mer. Ibland innebär det bara att de fyller på
med mer information, men ibland kan det också vara att det journalisterna först fick höra inte
stämde. Då kan informationen förändras flera gånger under samma dygn.
Det kan ta lång tid innan sanningen om en händelse kommer fram. När journalisten först skriver om
händelsen är det inte säkert att hen vet så mycket om vad som har hänt. Sällan är journalisten på
plats så fort och har förmodligen inte själv sett händelsen. Tänk på det när ni läser om nyheter. Hur
mycket kan egentligen den som skriver om det veta?
När det gäller nyheter blir informationen också snabbt inaktuell. Det är inte säkert att det du läste för
en timme sedan gäller just nu. Vänta istället med att bilda dig en uppfattning tills du vet så mycket
som möjligt om händelsen.
Download
Random flashcards
organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Create flashcards