[PAREUR]

EUROPAPARLAMENTET
1999
 






 
2004
Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden
PRELIMINÄRT FÖRSLAG
23 oktober 2000
FÖRSLAG TILL YTTRANDE
från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden
till utskottet för ekonomi och valutafrågor
om förslaget till rådets direktiv om ändring av direktiv 77/388/EEG vad gäller
mervärdesskatteordningen för vissa tjänster som tillhandahålls på elektronisk
väg
(KOM(2000) 349 – C5-0467/2000 – 2000/0148(CNS))
Föredragande: Diana Paulette Wallis
PA\423507SV.doc
SV
PE 294.918
SV
PE 294.918
SV
2/8
PA\423507SV.doc
ÄRENDETS GÅNG
Vid utskottssammanträdet den 12 juli 2000 utsåg utskottet för rättsliga frågor och den inre
marknaden Diana Paulette Wallis till föredragande.
Vid utskottssammanträdet/utskottssammanträdena den ... 2000 behandlade utskottet förslaget
till yttrande.
Vid detta sammanträde/det sistnämnda sammanträdet godkände utskottet (enhälligt)
nedanstående slutsatser med ... röster för, ... röster emot och ... nedlagda röster.
Följande ledamöter var närvarande vid omröstningen: ...(ordförande/ordförande för
sammanträdet), ... (vice ordförande), ... (vice ordförande), ... (föredragande), ..., ... (suppleant
för ...), ... (suppleant för ... i enlighet med artikel 138.2 i arbetsordningen), ... och ... .
PA\423507SV.doc
3/8
PE 294.918
SV
BAKGRUND/ALLMÄNNA KOMMENTARER
Den föreslagna lagstiftningens syfte och innehåll
Det förslag som utskottet behandlar rör tjänster som tillhandahålls eller köps på Internet, och
syftar till att ändra det sjätte mervärdesskattedirektivet 1 genom att ändra förfarandet för
mervärdesskatt på elektroniska leveranser, vilka i detta sammanhang bör behandlas som
tjänster 2. Det är endast tjänster som levereras mot vederlag som avses 3.
Förslaget till direktiv har lagts fram i syfte att fylla konkurrensluckan mellan elektroniska
tjänsteleverantörer i EU, vilka för närvarande måste betala mervärdesskatt på tjänster som
levereras inom gemenskapen, och leverantörer utanför EU som inte beskattas i samma
utsträckning. För att undanröja snedvridningar av konkurrensen så att den inre marknaden
skall fungera väl och för att nya harmoniserade bestämmelser skall införas, bör tjänster som
tillhandahålls på elektronisk väg mot vederlag och som konsumeras av kunder inom
gemenskapen beskattas i gemenskapen medan tjänster som konsumeras utanför gemenskapen
inte bör beskattas i gemenskapen. När sådana tjänster konsumeras i en medlemsstat gäller
följande:

Elektroniska tjänster som levereras inom EU mellan företag levereras utan mervärdesskatt
eftersom det inhandlande EU-företaget kommer att betala mervärdesskatt i sitt eget land
(den så kallade "mottagaren betalar-metoden" eller självtaxeringsmetoden för
mervärdesskatt).

Elektroniska tjänster som levereras inom EU till enskilda personer eller konsumenter
beläggs med mervärdesskatt enligt den skattesats som gäller i leverantörens land.

Leverantörer som är etablerade i EU och som tillhandahåller elektroniska tjänster utanför
EU kommer inte att beläggas med mervärdesskatt inom EU.
1
Rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning
rörande omsättningsskatter - Gemensamt system för mervärdeskatt: enhetlig beräkningsgrund, EGT L 145,
13.6.1977, s. 1 ändrad. Förslaget till direktiv bör behandlas tillsammans med förslaget till Europaparlamentets
och rådets förordning om ändring av förordning (EEG) nr 218/92 om administrativt samarbete inom området för
indirekt beskattning (mervärdesskatt), som utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden beslutat att inte
yttra sig om.
2
Förslaget skulle täcka tillhandahållandet av rättigheter att använda följande tjänster:
– Kulturella, konstnärliga, idrottsliga, vetenskapliga, pedagogiska, underhållningsmässiga och liknande
aktiviteter, däribland verksamhet av sådana aktiviteters organisatörer och i förekommande fall
tillhandahållande av dithörande tjänster. Detta skulle inbegripa radio- och TV-sändningar (t.ex.
abonnemangbaserade tjänster som avser beställ-TV och beställradio) liksom leverans på elektronisk väg och
mot vederlag av andra ljud och bilder.
– Programvara (även datorspel).
– Databearbetning (även datatjänster som webbhotell, webbdesign).
– Tillhandahållande av information.
3
Gratis tillgång till Internet eller produkter som kan laddas ned gratis kommer inte att påverkas (eller i alla fall
inte att döma av den aktuella situationen).
PE 294.918
SV
4/8
PA\423507SV.doc

Leverantörer som är etablerade utanför EU och som tillhandahåller elektroniska tjänster
till enskilda personer eller konsumenter inom EU skall registrera sig för mervärdesskatt i
det land där den årliga försäljningen överstiger 100 000 euro. För att minska det
administrativa arbetet kommer dessa leverantörer endast att behöva registrera sig i en
medlemsstat, dvs. där den årliga transaktionen först överstiger 100 000 euro.
Medlemsstatens egna mervärdesskattenivå för tjänster kommer att tillämpas på alla
transaktioner inom EU med enskilda konsumenter.
Syftet med den föreslagna lagstiftningen är lovvärt. Frågan är bara om inte det sätt på vilket
förslaget formulerats skapar fler problem än vad det löser.
Är den föreslagna lagstiftningen tillräckligt genomtänkt för att få parlamentets stöd?
Beklagligt nog måste man svara nej på denna fråga på grund av nedanstående.
Konkurrensluckan och den internationella situationen
Konkurrensluckan är för närvarande liten och de förlorade intäkterna ganska betydelselösa
även om en betydande ökning kan förväntas. Vi anser därför att det på detta stadium helt
enkelt inte är värt att fatta ett viktigt beslut om beskattningsland skall ske eftersom detta förr
eller senare kan komma att leda till problem med våra handelspartner.
Vid den ministerkonferens som hölls i Ottawa 1998 under OECD:s ledning antogs
ramvillkoren för beskattning (Taxation Framework Conditions). Det beslutades framför allt att
konsumtionsskatt skulle tas ut enligt lagstiftningen i det land där konsumtionen äger rum och
att tillhandahållandet av digitala produkter därför inte skulle betraktas som varuleveranser.
Kommissionen medger emellertid själv att OECD fortfarande arbetar med att fastställa
definitionen av konsumtionsplatsen och definitioner som stämmer överens på internationell
nivå vad avser tjänster och immateriella egendomar samt med att utarbeta effektiva
skatteförvaltningar och uppbördsmekanismer. Kommissionen anser att dess arbete när det
gäller specifika skatteförvaltningsåtgärder för e-handel kan tjäna som modell på internationell
nivå och att andra OECD-medlemmar bör se detta arbete som ett konstruktivt bidrag 1, men
att detta inte innebär att man förespråkar ett snabbt antagande av lagstiftning.
Förslagen verkar dessutom strida mot andan i Lissabondeklarationen och alla de sunda
uttalanden som gjordes i denna om Europas e-ekonomi. Vill kommissionen verkligen hellre
sända en signal om att det är skydd snarare än stimulering av e-handeln i EU som gäller?
E-handeln inbegriper också risker, vilket behandlas i avsnittet nedan om registrering för
mervärdesskatt för leverantörer utanför EU.
Beskattningsort
Mot bakgrund av ovanstående måste det medges att förslaget om att tjänsteleveranser inom
EU från företag till konsumenter bör beläggas med mervärdesskatt i leveranslandet framstår
1
Se de föreslagna ändringarna av mervärdesskatteordningen för tjänster som levereras på elektronisk väg - frågor
och svar, Europeiska kommissionen, 28 augusti 2000.
PA\423507SV.doc
5/8
PE 294.918
SV
som ett bra sätt att i praktiken uppnå harmonisering av mervärdesskatten på elektroniska
tjänster. Detta är dock inte vad den föreslagna lagstiftningen syftar till.
Registrering för mervärdesskatt för leverantörer utanför EU
Förslaget att leverantörer utanför EU kan välja att registrera sig för mervärdesskatt i endast en
medlemsstat är mer problematiskt. Denna medlemsstat skulle vara där leverantörens årliga
transaktion först överstiger 100 000 euro. Som saker och ting nu förhåller sig skulle
registreringen i praktiken bli frivillig, och det skulle först och främst vara de ärliga företagen
som skulle registrera sig. Dessa företag skulle troligtvis kunna få tillbaka ingående
mervärdesskatt varhelst den än betalats i unionen, men detta nämns inte uttryckligen i
förslaget. Principen om registrering i ett enda land skulle dock kunna missbrukas så att
leverantörer utanför EU registrerar sig i den medlemsstat som har den lägsta
mervärdesskatten. Eftersom det inte finns någon konvergens mellan eller harmonisering av
skattesatser kan det hävdas att detta skulle leda till diskriminering mellan leverantörer i EU
och leverantörer utanför EU. Det skulle också leda till diskriminering mellan leverantörer
online utanför EU och leverantörer inom EU av liknande varor (cd-skivor med musik,
programvara, filmer på band och skivor m.m.), vilket skulle leda till en snedvridning av
konkurrensen.
Än värre är att landet med den lägsta mervärdesskatten skulle få de största momsintäkterna
har man redan diskuterat möjligheten att omfördela denna, eventuellt på grundval av BNP per
capita. Detta skulle kunna bli en byråkratisk mardröm för företagen.
Det finns dessutom en risk för att andra länder som svar på kommissionens åtgärder inför
registreringssystem för omsättningsskatt och eventuellt andra skatter. Detta skulle kunna leda
till att över 100 länder kräver registrering, vilket skulle göra e-handeln omöjlig för många,
inklusive de europeiska företagen. Företag som följer direktivet genom att registrera sig kan
komma att få svårigheter med att tillämpa detta och konsumenterna kan oavsiktligt komma att
söka sig till de webbplatser som ännu inte registrerat sig och som inte tar ut någon skatt.
Missförhållanden som betonas i det nya förslaget
Förslaget om att behandla digitala tjänster enligt den här metoden framhäver ett befintligt
missförhållande, dvs. att kulturella varor såsom inspelningar (musik, talböcker för
hörselskadade m.m.) inte beskattas på samma sätt som tidningar, böcker, biobiljetter och
sändningstjänster (vilka beläggs med låg skatt eller ingen skatt alls) 1.
Ett annat missförhållande utgörs av att inspelningar, programvara m.m. som levereras online
skulle beläggas med mervärdesskatt, medan ingen omsättningsskatt tas ut på små mängder
med ett värde som understiger 30 euro och som kommer från länder utanför EU. Detta innebär
att cd-skivor som levereras av en elektronisk näringsidkare utanför EU skulle kunna undgå
beskattning medan samma inspelning skulle beläggas med mervärdesskatt om den levererades
1
Målet Forexia (Förenade kungariket) Ltd och Commissioners of Customs and Excise. Det bör i detta
sammanhang noteras att en domstol för mervärdesskattefrågor i London i april 1999 fastslog att om en
nyhetstidsskrift levererades via post, kurir eller personligen så skulle den inte beläggas med skatt men om den
levererades via fax, Internet eller e-post så skulle den beläggas med vanlig mervärdesskatt.
PE 294.918
SV
6/8
PA\423507SV.doc
i form av en digital nedladdning.
Den diskriminerande behandling som nämns ovan mot elektroniska böcker och tidningar som
förslaget skulle leda till strider mot OECD:s principer om att man skall eftersträva en neutral
beskattning mellan traditionella och elektroniska handelsformer samt att företagens beslut bör
motiveras av ekonomiska skäl snarare än av skatteskäl.
Är det värt att orsaka all denna polemik utan att ha helt klara förslag om hur man skall ta ut
mervärdesskatt på kulturella varor och små förpackningar? Även svaret på denna fråga måste
bli nekande.
Tröskelvärdet på 100 000 euro
Tröskelvärdet på 100 000 euro är knappast idealiskt eftersom det kan få till följd att endast de
ärliga företagen beskattas. Konkurrens från obeskattade tjänsteleverantörer online som är
etablerade utanför unionen skulle kunna skada små och medelstora företag i gemenskapen,
både de som är verksamma online och övriga. Detta skulle också kunna uppmuntra
näringsidkare online att flytta sin verksamhet utanför unionen.
Ingående mervärdesskatt
Slutligen har vi frågan om ingående mervärdesskatt. Om omsättningen för ett juristföretag i
Förenta staterna med kunder i London överstiger 100 000 euro på ett år så skulle det behöva
registrera sig för mervärdesskatt där. Detta verkar ju vara rättvist, förutom att företaget
förmodligen skulle betala alla sina indirekta kostnader i Förenta staterna och att det i motsats
till konkurrenterna i Förenade kungariket skulle ha lite eller ingen ingående mervärdesskatt att
dra av från sin skattenota. I detta sammanhang kan beskattningen av elektroniska tjänster inte
sägas vara neutral och den kan komma att ge upphov till problem med våra handelspartner.
Tillämpning
Frågan om tillämpning är av stor betydelse. En transaktion mellan en momspliktig person till
en annan momspliktig person skulle inte beläggas med mervärdesskatt under förutsättning att
personen i fråga "har agerat med all den försiktighet som är normal kommersiell praxis i den
berörda branschen och med hjälp av samstämmiga uppgifter från en oberoende källa, särskilt
det individuella [numret för momsregistrering], […] har kontrollerat att kunden är en
skattskyldig person som är etablerad i gemenskapen". Det kan argumenteras att man bör
tillhandahålla en databas online för företag så att dessa kan uppfylla sin skyldighet att
kontrollera kundernas skattestatus. Kommissionen verkar för närvarande överlåta hela frågan
till de nationella skattemyndigheterna 1 och lägger en stor börda på företagen. Resultatet kan
mycket väl bli att en större byråkratisk börda läggs på elektroniska näringsidkare.
Kommissionens hantering av hela ärendet verkar vara bristfällig, särskilt eftersom förslaget
inte innehåller några riktlinjer för hur säljare skall avgöra kundens skattestatus, vare sig det
handlar om företag eller konsumenter, eller bosättningsort. För närvarande är det kanske
1
Se de föreslagna ändringarna av mervärdesskatteordningen för tjänster som levereras på elektronisk väg - frågor
och svar, Europeiska kommissionen, 28 augusti 2000.
PA\423507SV.doc
7/8
PE 294.918
SV
tekniskt omöjligt att på ett pålitligt och enkelt sätt erhålla sådan information utan att i
betydande grad inkräkta på privatlivet.
Vad gäller tillämpningen i allmänhet har kommissionen förklarat att det ligger i de stora
aktörernas egna intressen att efterleva bestämmelserna vad gäller mervärdesskatt för
Internethandel eftersom de själva vill att andra skall respektera deras upphovsrätt och andra
immateriella rättigheter. Detta stämmer visserligen, men i förslaget anges inte hur
skattesmitare kommer att identifieras och vilka åtgärder som kommer att vidtas mot dem.
Dessutom framstår det som misstänkt att man erbjuder företag att åtgärder skall vidtas mot
personer som kränker deras rättigheter i utbyte mot att de betalar skatt.
Utvärdering
Förslaget verkar vara förhastat och det är förvånansvärt att man tydligen inte tagit hänsyn till
de frågor som behandlats i arbetsdokumentet från Europeiska kommissionens arbetsgrupp 1
med ansvar för harmoniseringen av omsättningsskatter, nämligen interimsrapporten om
konsekvenserna av e-handel för mervärdesskatt och tullar. Vidare skulle kommissionens
påstådda mål att skapa en ny handelsmodell på ett lämpligare sätt nås om man använde sig av
mer öppenhet och samråd, snarare än av den mindre öppna metod som går ut på att göra
tekniska ändringar av det sjätte mervärdesskattedirektivet.
Kommissionen bör dra tillbaka sitt förslag och inleda en djupgående samrådsprocess där man
både beaktar beskattningen på elektroniska tjänster och ser över mervärdesskatten på
konkurrerande varor och tjänster som inte levereras via Internet. Detta arbete bör gå hand i
hand med de pågående förhandlingarna och diskussionerna i OECD och andra internationella
fora. Alltför många frågor har dessutom lämnats obesvarade och det finns alltför många
missförhållanden. Ärendet är dessutom inte brådskande. Om vi stiftar förhastade lagar kan vi
komma att ångra det senare. Gemenskapen kan, genom att med en alltför tungrodd lagstiftning
försöka avskaffa vad som nu är en liten konkurrenslucka, avskräcka e-handeln. Det finns
också en risk för att förslaget får oväntade effekter eftersom klassificeringen av digitalt
levererade varor och tjänster kan komma att påverka fastställandet av inkomstskatt, tullar och
andra skatter. Det kan också leda till att skapa prejudikat utanför skatteområdet, till exempel
när det gäller jurisdiktion och privatliv, vilket i mycket stor utsträckning skulle kunna hämma
utvecklingen av en verklig världsmarknad.
SLUTSATSER
Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden uppmanar utskottet för ekonomi och
valutafrågor att som ansvarigt utskott beakta följande slutsatser i sitt betänkande:
Kommissionen uppmanas att dra tillbaka sitt förslag till direktiv till det att man gjort en
övergripande översyn av mervärdesskatten på varor och tjänster som inte tillhandahålls på
elektronisk väg, till det att de pågående diskussionerna i OECD och andra internationella fora
avslutats och ett komplett åtgärdspaket kan föreslås.
PE 294.918
SV
8/8
PA\423507SV.doc