150408
Ekonomisk översiktsrapport: Förenade Arabemiraten (FAE)
Ekonomiska basfakta:
Valuta: Dirham (AED), 1 AED = ca 2,3 SEK (april 2015). Kursen knuten till USD.
BNP: 570 miljarder USD (2014)
BNP per capita: ca 65 000 USD (2014)
BNP-tillväxt: 4,6 % (2013)
Inflation: 3,7 procent (2014)
Skatter: inkomstskatt/mervärdesskatt saknas
Medlemskap: bl. a GCC, OPEC, OAPEC, WTO, OIC
Frihandelsavtal: bl. a GCC, Singapore, EFTA, Nya Zeeland.
Export: 379 miljarder USD (2013)
Främsta exportvaror: olja, naturgas, petrokemiska produkter
Största exportpartners: Indien, Iran, Schweiz, Saudiarabien, Belgien, Hongkong
(Kina)
Import: 251 miljarder USD (2013)
Främsta importvaror: sten/glas, maskiner, transporter, kemikalier,
livsmedelsprodukter
Största importpartners: Indien, Kina, USA, Tyskland, Japan, Sydkorea
Import från Sverige: 7,1 miljarder SEK (2014). Stark tillväxt även första kvartalet 2015.
Export till Sverige: 500 miljoner SEK (2014)
Naturresurser: olja och naturgas
Bakgrund
Sedan självständigheten i början av 1970-talet har Förenade
Arabemiraten (FAE) utvecklats från ett fattigt område till ett av
världens rikaste länder. Innan olja och gas gav rikedomar var pärlfiske
och sjöfart de huvudsakliga näringarna. Redan tidigt insåg dock
ledarna för det som kom att bli FAE och främst bland dem Abu
Dhabis Sheikh Zayed Al Nahyan att områdets strategiska belägenhet,
mellan Europa, Asien och Afrika var en stor tillgång.
Förändringen till ett begynnande välfärdssamhälle har kunnat ske
tack varje oljan, som först upptäcktes i Abu Dhabi i slutet av 1950talet. Uppskattningsvis finns 8 % av jordens kända oljereserver (sjätte
största källan i världen) och nära 4 % av naturgasreserverna i FAE
(sjunde största källan i världen).
Landet – sju emirat i federation - har dock sedan självständigheten
från Storbritannien 1971 strävat efter att bredda ekonomin för att
minska oljeberoendet.
FAE har efter Saudiarabien den näst största ekonomin i Arabvärlden.
De höga oljepriserna några år in på 2000-talet gav emiratens ekonomi
en kraftig injektion med tillväxttal på 7-11 procent årligen. 2007-2010
drabbades FAE och främst Dubai av en djup ekonomisk tillbakagång
och Abu Dhabi skred in för att bistå finansiellt.
Tillväxttalen ligger idag kring 4,5- 5 %. Trots diversifiering av
ekonomin – där Dubai ligger i framkant – står olja/gas för 77 % av
FAEs statsbudget. Sjunkande oljepriser drabbar således landet, även
om man bland GCCs (Gulf Cooperation Councils) medlemsstater
hunnit längre vad gäller att diversifiera ekonomin bort från ett totalt
kolväteberoende.
I World Economic Forum’s rapport över världens mest
konkurrenskraftiga ekonomier hamnade FAE år 2014 på plats 12 av
148 länder. FAE är högst placerad av länderna i Arabvärlden. I
Världsbankens ”Doing Business 2015” rankades FAE år 2014 som 22:a
mest konkurrenskraftiga land av 189 länder (plats 23 år 2014). Sverige
rankades som nummer 11 och grannlandet Saudiarabien som nummer
49.
FAE är politiskt, socialt och ekonomiskt stabilt. Landets inhemska
befolkning, som utgör mellan 10 och 12 procent av den totala
befolkningen om cirka 9,2 miljoner personer, är tillförsäkrade en hög
levnadsstandard, som bland annat inkluderar fri utbildning och
sjukvård. BNP per capita om cirka 65 000 USD (2014) är den tredje
högsta i regionen. Den stora andelen gästarbetare gör att
befolkningspyramiden präglas av en ung befolkning, där medelåldern
t.ex. i en stad som Dubai ligger på 27 år. Kring 60 % av befolkningen
har sydasiatiskt ursprung, 25 % arabiskt/persiskt och 8 %
europeiskt/amerikanskt/Oceanien.
Förenade Arabemiraten har formulerat ”FAE Vision 2021” för landets
utveckling 50 år efter statsbildningen. Emiratisering (dvs. att fler
emiratier, män och kvinnor, skall delta i arbetslivet),
utbildning/forskning /innovation och industrialisering är viktiga
element i denna vision.
Dubai kommer att stå värd för den första världsutställningen –
Expo2020 - i Mellanöstern och MENASA-regionen. 25 miljoner
besökare förväntas under perioden oktober 2020-april 2021. Samtidigt
som Expo2020 innebär stora möjligheter för Dubai, lägger
finansieringskrav och lånebehov för infrastruktur ytterligare börda på
det redan djupt skuldsatta emiratet.
FAEs globala och regionala utmaningar
Genom att skickligt utnyttja sina stora olje- och gasrikedomar för att
finansiera tunga investeringar i infrastruktur, industrier och
utbildningssektorn växte den emiratiska ekonomin med rekordfart
under många år i följd. Flygbolagen Emirates (Dubai) och Etihad
(Abu Dhabi) har bidragit till att förvandla FAE till ett globalt resenav.
Dock stannade tillväxten av i samband med den globala finanskrisen
2008. Tillväxten har sedan 2011 på nytt tagit fart. Den kraftiga
nedgången vad gäller oljepriserna sedan juni 2014 sätter dock nu ny
press på ekonomin.
Dubai har erhållit lån av grannen Abu Dhabi om 20 miljarder USD.
Detta låns löptid har förlängts ytterligare fem år (2019). Det är troligt
att delar av skulden kommer att betalas av genom försäljning av
tillgångar och sammanslagning av gränsöverskridande industri, t ex
aluminiumsmältverk, vilket skulle innebära ytterligare ekonomisk
konsolidering mellan de två emiraten. Totalt uppskattas Dubais
skuldbörda till 142 miljarder USD.
Av Dubais skuldbörda ägs huvuddelen av den lokala regeringen i
Dubai (government-related entities, GRE) varav 54 miljarder USD
förfaller 2015-2018. Såväl det statsägda investeringsbolaget Dubai
World som fastighetsbolaget Limitless har 2015 begärt ytterligare
skuldomförhandling. Centralbanken har infört ökad reglering i
banksektorn i syfte att förebygga ytterligare finansiella kriser och öka
förtroendet hos investerare. I Dubai har den lokala regeringen infört
regler för att försöka motverka spekulationer i fastighetsbranschen, t
ex genom högre fastighetsavgifter och ytterligare reglering.
De ekonomiska effekterna för Förenade Arabemiraten av de senaste
årens oroligheter i regionen är svåra att uppskatta. Regional oro har
såväl negativa som positiva effekter för ett handelsnav som FAE.
Oljeprisfallet har en negativ inverkan, även om denna blir mindre här
än på andra håll tack vare en mer långtgående ekonomisk
diversifiering, samtidigt innebär prisfallet att de utländska
direktinvesteringarna avtar och att den känsliga fastighetssektorn, i
synnerhet i Dubai, på nytt kommer under press. År 2013 uppgick
utländska direktinvesteringar i landet till cirka 10,5 miljarder USD.
Oron i närområdet gör å andra sidan att kapital som under normala
omständigheter skulle ha investerats i hemländerna nu slussas till
stabilare marknader, såsom FAE.
Införandet av GCCs tullunion i januari 2015 var ett viktigt steg, även
om komplementariteten mellan de sex GCC-ländernas ekonomier är
begränsad. EU-GCC-förhandlingarna om ett frihandelsavtal ligger på
is.
EU öppnade ett delegationskontor i Abu Dhabi 2013.
Förhandlingar FAE-USA om ett frihandelsavtal har också inletts, men
ej slutförts.
FAE fortsätter att bygga ut sina ekonomiska relationer med Asien,
med länder som Kina, Indien och Sydkorea, 43 % av ickeolje/gasrelaterad handel sker med denna världsdel. Europa kommer
på andra plats med 27 %., MENA med 14 % och USA/Karibien med
10 %. Afrika står för 7 %.
De ekonomiska konsekvenserna för FAE av överenskommelsen med
Iran på kärnområdet – och särskilt handelscentret Dubai – återstår att
utvärdera, men kan förväntas bli positiva.
Kommersiell utvinning av olja inleddes 1958, på land I Bab-2 och till
sjöss vid Umm Shaif. Först från självständigheten 1971 började
storskalig utvinning. Emiratet Abu Dhabi har över 90 procent av
oljereserverna i FAE och står för en lika stor andel av landets samlade
oljeproduktion. Oljeproduktionen ligger för närvarande på omkring
2,9 miljoner fat per dag och planer finns att till år 2018 successivt öka
produktionen till 3,5 miljoner fat.
Emiratet Abu Dhabi står för drygt 60 procent av landets totala BNP,
Dubai står för cirka 30 procent, emiratet Sharjah för fem procent och
de övriga fyra emiraten (Ras al-Khaimah, Ajman, Fujairah, Umm alQuwain) för resterande fem procent.
FAE profilerar sig sedan några år tillbaka bland annat på området för
förnyelsebar energi, hållbar utveckling och miljöteknik. Initiativ på
dessa områden är bland annat den årliga energikonferensen World
Future Energy Summit i Abu Dhabi, utvecklingen av den
koldioxidneutrala stadsdelen Masdar City utanför Abu Dhabi samt
etableringen av den internationella organisationen för förnybar
energi, Irena, i Abu Dhabi. Det pågår också stora investeringar i
solcellsparker – Shams-1 är den näst största i världen - liksom i
kärnkraft. Byggnation av det första av fyra planerade 1400 megawatts
kärnkraftverk i emiratet Abu Dhabi har påbörjats och planeras att stå
klart år 2017.
I såväl Dubai som i Abu Dhabi och andra emirat har man
framgångsrikt infört ekonomiska frizoner. I frizonen Jebel Ali i Dubai
finns i dag över 6 500 företag från över 120 länder (däribland Sverige).
Många har frizonen som ett nav för verksamhet i hela regionen med
tillverkning, vidareförädling och distribution. I Abu Dhabi skapas en
gigantisk ekonomisk frizon, Kizad, som bland annat kommer att
bestå av en av världens största containerhamnar. Kizad togs
successivt i drift under andra halvåret 2011 och omfattar 417
kvadratkilometer.
Cirka 15 000 företag beräknas vara verksamma inom olika frizoner i
landet. Inom frizonen Media City i emiratet Dubai har flera stora
internationella TV- och medieföretag etablerat sig med regionkontor.
World Free Zones Organization har sitt huvudkontor i Dubai sedan
2014.
FAE och i synnerhet Abu Dhabi, har satsat på statsägda
förmögenhetsfonder för att förvalta olje- och gasintäkterna. Exempel
på sådana fonder är Abu Dhabi Investment Authority (ADIA), Abu
Dhabi Investment Council, International Petroleum Investment
Company, Mubadala och Emirates Investment Authority.
FAE: stor och växande handelspartner för Sverige i
Mellanöstern
Sveriges bilaterala förbindelser med FAE är goda och stabila. Sverige
har en ambassad i Abu Dhabi sedan 2002 och FAE har en ambassad i
Stockholm sedan 2005.
Besöksutbytet är betydande. Under senare år har antalet
högnivåbesök från Sverige till FAE varit många. I september 2014
besökte dåvarande handelsministern dr. Ewa Björling och i november
samma år avlade t. ex H.M. Drottning Silvia ett arbetsbesök i landet.
2011 ingicks ett samarbetsavtal inom miljöteknik och hållbar
stadsutveckling och ett samarbetsaavtal om innovation, forskning
och utveckling är under förhandling.
FAE är Sveriges näst största handelspartner i Mellanöstern (efter
Saudiarabien). I Sveriges exportstrategi är FAE med bland 26 globalt
prioriterade marknader. Sveriges export till FAE uppgick år 2014 till
7,1 miljarder kronor (vilket är en ökning med 30 % procent jämfört
med föregående år). Under det första kvartalet 2015 uppgick den
svenska exporten till FAE till 2,03 miljarder kronor att jämföra med
1,12 miljarder under samma period 2013. Exporten innefattade ett
brett utbud av varor bestående främst av fordon, telekomutrustning,
järn och stål och verkstadsprodukter. Importen till Sverige från FAE
uppgick år 2014 till 500 miljoner kronor, varav huvuddelen utgjordes
av bränslen och kemiska produkter. Detta är en ökning med 119 %
procent jämfört med föregående år.
Förutom rollen som handelspartner, är FAE också ett viktigt regionalt
nav för svenska företag. En betydande handel med svenska produkter
sker via FAE till grannländerna, och många regionala affärer – MENAregionen, Sydost- och Centralasien och Afrika - genereras i FAE.
Omkring 4 200 svenskar är bosatta i FAE. De flesta större men även
många mindre och medelstora svenska företag är etablerade i landet,
främst i Dubai. Omkring 250 svenska företag uppskattas vara
verksamma. Business Sweden (BuS/tidigare Exportrådet) har sedan
hösten 2006 ett regionalkontor i Dubai, som har till uppgift att hjälpa
svenska företag intresserade av affärer och etableringar i regionen.
Swedish Business Council (SBC), med cirka 120 företag som
medlemmar, fungerar som nätverksorganisation för svenska företag i
FAE och har sitt kontor i Dubai.
