160711 Ekonomisk översiktsrapport: Förenade Arabemiraten (FAE) Ekonomiska basfakta: Befolkning: ca 9,4 miljoner, varav 10-12% emiratier Valuta: Dirham (AED), 1 AED = ca 2,3 SEK (juli 2016). Kursen knuten till USD. BNP: 370 miljarder USD (2015) BNP per capita: ca 67,700 USD (2015) BNP-tillväxt: 3,4 % (2015)/Uppskattning (2016) 1,2% Inflation: 3,6 procent (uppskattning 2016) Skatter: inkomstskatt/mervärdesskatt saknas. Mervärdesskatt på GCC-bas planeras till 2018 Medlemskap: bl. a FN, GCC, OPEC, OAPEC, WTO, OIC Frihandelsavtal: bl. a GCC, Singapore, EFTA, Nya Zeeland. Varuexport: 333 miljarder USD (2015) Främsta exportvaror: olja, naturgas, petrokemiska produkter Största exportpartners: Iran, Japan, Indien, Kina, EU Varuimport: 243 miljarder USD (2015) Främsta importvaror: sten/glas, maskiner, transporter, kemikalier, livsmedelsprodukter Största importpartners: EU, Kina, Indien, USA, Japan Import från Sverige: 6,8 miljarder SEK (2015), dvs. -4,7/ % i förhållande till 2014 Export till Sverige: 433 miljoner SEK (2015), dvs. -20% i förhållande till 2014 Naturresurser: olja och naturgas Bakgrund Sedan självständigheten 1971 har Förenade Arabemiraten (FAE) utvecklats från ett fattigt område till ett av världens rikaste länder. Innan olja och gas gav rikedomar var pärlfiske och sjöfart de huvudsakliga näringarna. Redan tidigt insåg dock ledarna för det som kom att bli FAE och främst bland dem Abu Dhabis Sheikh Zayed bin Sultan Al Nahyan, att områdets strategiska belägenhet, mellan Europa, Asien och Afrika var en stor tillgång. Landets ekonomiska utveckling är sedan dess grundad på denna insikt. Förändringen till ett begynnande välfärdssamhälle har kunnat ske tack varje oljan, som först upptäcktes i Abu Dhabi 1958. FAEs oljereserv beräknas uppgå till 98,6 miljarder fat, vilket skulle innebära att landet har världen 12:e största oljereserv. 92 miljarder fat av dessa finns i emiratet Abu Dhabi och därtill mindre mängder i Dubai och Sharjah. Uppskattningsvis finns 6 % av jordens kända oljereserver och nära 4 % av naturgasreserverna i FAE. Kommersiell utvinning av olja inleddes 1958, på land I Bab-2 och till sjöss vid Umm Shaif. Emiratet Abu Dhabi står för drygt 60 procent av landets totala BNP, Dubai står för cirka 30 procent, emiratet Sharjah för fem procent och de övriga fyra emiraten (Ras al-Khaimah, Ajman, Fujairah, Umm alQuwain) för resterande fem procent. FAE är politiskt, socialt och ekonomiskt stabilt. Federationen är relativt ny, vilket innebär betydande självstyre med undantag för utrikes-, försvars- och finanspolitik. Landets inhemska befolkning, som utgör mellan 10 och 12 procent av den totala befolkningen om cirka 9,4 miljoner personer, är tillförsäkrade en hög levnadsstandard, som bland annat inkluderar fri utbildning och sjukvård. BNP per capita om cirka 67,700 USD (2015) är den tredje högsta i regionen. Den stora andelen gästarbetare gör att befolkningspyramiden präglas av en ung befolkning, där medelåldern t.ex. i en stad som Dubai ligger på 27 år. Kring 60 % av befolkningen har sydasiatiskt ursprung, 25 % arabiskt/persiskt och 8 % europeiskt/amerikanskt/Oceanien. Ekonomisk struktur Landet – sju emirat i federation - har sedan självständigheten från Storbritannien strävat efter att bredda ekonomin för att minska oljeberoendet. FAE har efter Saudiarabien den näst största ekonomin i Arabvärlden. De höga oljepriserna några år in på 2000-talet gav emiratens ekonomi en kraftig injektion med tillväxttal på 7-11 procent årligen. 2007-2010 drabbades FAE och främst Dubai av en djup ekonomisk tillbakagång och Abu Dhabi skred in för att bistå finansiellt. Tillväxttalet låg 2015 kring 3,4%. En inbromsning förväntas innevarande år och reell BNP-tillväxt skattas till 1,2%. Olja och gas bidrar med drygt 34 % till landets BNP. Trots diversifiering av ekonomin – där Dubai ligger i framkant – står olja/gas för 77 % av FAEs statsbudget. Sjunkande oljepriser drabbar således landet, även om man i jämförelse med GCCs (Gulf Cooperation Council) övriga medlemsstater hunnit längre vad gäller att diversifiera ekonomin. Landets subventioner av drivmedel togs bort den 1 augusti 2015. Sedan dess justeras dessa den 28:e varje månad i förhållande till världsmarknadspriset. Borttagandet av subventioner, höjda vattenoch elektricitetstaxor samt andra nya pålagor verkar inflationsdrivande. I World Economic Forum’s rapport över världens mest konkurrenskraftiga ekonomier hamnade FAE år 2015 på plats 17 av 140 länder, ner från plats 12 (2014). FAE är högst placerad av länderna i Arabvärlden. I Världsbankens ”Doing Business 2016” rankades FAE år 2016 som 31:a mest konkurrenskraftiga land av 189 länder (plats 32 år 2015). Sverige rankades som nummer 8. Förenade Arabemiraten har formulerat ”FAE Vision 2021” för landets utveckling 50 år efter statsbildningen. Emiratisering (dvs. att fler emiratier, män och kvinnor, skall delta i arbetslivet), utbildning/forskning /innovation och industrialisering är viktiga element i denna vision. Kvinnor intar en framskjuten plats i samhällslivet och ledande kvinnor återfinns i såväl offentlig förvaltning, som privat näringsliv. Dubai kommer att stå värd för den första världsutställningen – Expo2020 i Mellanöstern och MENASA-regionen. 25 miljoner besökare förväntas under perioden oktober 2020-april 2021. Samtidigt som Expo2020 innebär stora möjligheter för Dubai, lägger finansieringskrav och lånebehov för infrastruktur ytterligare börda på det redan djupt skuldsatta emiratet. FAEs globala och regionala ekonomiska utmaningar Genom att skickligt utnyttja sina stora olje- och gasrikedomar för att finansiera tunga investeringar i infrastruktur, industrier och utbildningssektorn växte den emiratiska ekonomin med rekordfart under många år i följd. Flygbolagen Emirates (Dubai) och Etihad (Abu Dhabi) har bidragit till att förvandla FAE till ett globalt resenav. Motsvarande har skett vad gäller logistik (hamnar/flygfrakt) i övrigt. Turismens andel uppgår idag till 8,7% av BNP och deltagandet i Expo2020 syftar till att förmå ytterligare resenärer att se FAE mer som en destination än en transitort. Dubai är redan idag det tredje största resemålet för svenska turister utanför EU. Medan antalet turister ökar, minskar emellertid vad varje turist spenderar i landet per dag. Dubai har sedan den finansiella krisen 2008 erhållit lån av grannen Abu Dhabi om 20 miljarder USD. Detta låns löptid har förlängts ytterligare fem år (2019). Det är troligt att delar av skulden kommer att betalas av genom försäljning av tillgångar och sammanslagning av gränsöverskridande industri, t ex aluminiumsmältverk, vilket skulle innebära ytterligare ekonomisk konsolidering mellan de två emiraten. Totalt uppskattas Dubais skuldbörda till 142 miljarder USD. Av Dubais skuldbörda ägs huvuddelen av den lokala regeringen i Dubai (government-related entities, GRE). Centralbanken har infört ökad reglering i banksektorn i syfte att förebygga ytterligare finansiella kriser och öka förtroendet hos investerare. I Dubai har den lokala regeringen infört regler för att försöka motverka spekulationer i fastighetsbranschen, t ex genom högre fastighetsavgifter och ytterligare reglering. Landet saknar fortsatt konkurslagstiftning, vilket hämmar investeringsvilja och risktagande. FAE och i synnerhet Abu Dhabi, har satsat på statsägda förmögenhetsfonder för att förvalta olje- och gasintäkterna. Exempel på sådana fonder är Abu Dhabi Investment Authority (ADIA), Abu Dhabi Investment Council, International Petroleum Investment Company, Mubadala och Emirates Investment Authority. I juni 2016 beslöts att de två investeringsfonderna Mubadala och International Petroleum Investment Company (IPIC) skulle slås samman. Tillsammans uppskattas de två fonderna ha tillgångar uppgående till 135 miljarder USD. Även bankerna, National Bank of Abu Dhabi (NBAD) och First Gulf Bank (FGB), landets största, uppges diskutera en sammanslagning. Behov av konsolidering och kostnadssynergier driver på denna utveckling. Den brittiska folkomröstningen och Brexit-resultatet har spätt på den ekonomiska pressen, bl. a pga. den emiratiska investeringsfondens (ADIA) stora EU-exponering (1/3) och betydande direktinvesteringar i Storbritannien. De ekonomiska effekterna för Förenade Arabemiraten av de senaste årens oroligheter i regionen är svåra att fullt ut uppskatta. Krisen i Jemen och FAEs engagemang där, liksom makroekonomiskt stöd till Egypten, tär dock på ekonomin. Regional oro har såväl negativa som positiva effekter för ett handelsnav som FAE. Oljeprisfallet har en negativ inverkan, även om denna blir mindre här än på andra håll tack vare en mer långtgående ekonomisk diversifiering, samtidigt innebär prisfallet att de utländska direktinvesteringarna avtar och att den känsliga fastighetssektorn, i synnerhet i Dubai, på nytt kommer under press. Oron i närområdet gör å andra sidan att kapital som under normala omständigheter skulle ha investerats i hemländerna nu slussas till stabilare marknader, såsom FAE. På kort till medellång sikt kan lyfta sanktioner mot Iran komma att gynna FAE, inte minst som finansiellt och logistiskt centrum, men även vad gäller iransk turism. Införandet av GCCs tullunion i januari 2015 var ett viktigt steg, även om komplementariteten mellan de sex GCC-ländernas ekonomier är begränsad. En mervärdesskatt på GCC-bas – 5 % - planeras till 2018. EU öppnade ett delegationskontor i Abu Dhabi 2013. EU-GCC-förhandlingarna om ett frihandelsavtal ligger på is. FAE fortsätter att bygga ut sina ekonomiska relationer med Asien, med länder som Kina, Indien och Sydkorea. EU är dock fortsatt största enskilda handelspartner. Förhandlingar FAE-USA om ett frihandelsavtal har inletts, men ej slutförts. FAE profilerar sig sedan några år tillbaka bland annat på förnyelsebar energi, hållbar utveckling och miljöteknik. Initiativ på dessa områden är bland annat den årliga energikonferensen World Future Energy Summit i Abu Dhabi, utvecklingen av den koldioxidneutrala stadsdelen Masdar City utanför Abu Dhabi samt etableringen av den internationella organisationen för förnybar energi, Irena, i Abu Dhabi. Det pågår också stora investeringar i solcellsparker – Shams-1 är den näst största i världen - liksom i kärnkraft. Byggnation av det första av fyra planerade 1400 megawatts kärnkraftverk i emiratet Abu Dhabi har påbörjats och planeras att stå klart år 2017. I såväl Dubai som i Abu Dhabi och andra emirat har man framgångsrikt infört ekonomiska frizoner. I frizonen Jebel Ali i Dubai finns i dag över 6 500 företag från över 120 länder (däribland Sverige). Många har frizonen som ett nav för verksamhet i hela regionen med tillverkning, vidareförädling och distribution. I Abu Dhabi skapas en gigantisk ekonomisk frizon, Kizad, som bland annat kommer att bestå av en av världens största containerhamnar. Kizad togs successivt i drift under andra halvåret 2011 och omfattar 417 kvadratkilometer. Cirka 15 000 företag beräknas vara verksamma inom olika frizoner i landet. Inom frizonen Media City i emiratet Dubai har flera stora internationella TV- och medieföretag etablerat sig med regionkontor. World Free Zones Organization har sitt huvudkontor i Dubai sedan 2014. FAE: central handelspartner för Sverige i Mellanöstern – ett regionalt centrum Sveriges bilaterala förbindelser med FAE är goda, stabila och dynamiska. Ekonomiska relationer blomstrar och det politiska utbytet tilltar. Sverige har en ambassad i Abu Dhabi sedan 2002 och FAE har en ambassad i Stockholm sedan 2005. Omkring 4 200 svenskar är bosatta i FAE. De flesta större, men även många mindre och medelstora svenska företag, är etablerade i landet, främst i Dubai. Omkring 250 svenska företag uppskattas vara verksamma i landet. Business Sweden (BuS/tidigare Exportrådet) har sedan hösten 2006 ett regionkontor i Dubai, som har till uppgift att hjälpa svenska företag intresserade av affärer och etableringar i regionen. Swedish Business Council (SBC), med cirka 120 företag som medlemmar, fungerar som nätverksorganisation för svenska företag i FAE och har sitt kontor i Dubai. Besöksutbytet är betydande. Under senare år har antalet högnivåbesök från Sverige till FAE tilltagit. I november 2014 år avlade H.M. Drottning Silvia ett arbetsbesök i landet. Under 2015 avlade handelsministern Mikael Damberg och i januari 2016 utrikesministern Margot Wallström besök. Ett större antal statssekreterarbesök har också ägt rum. 2011 ingicks ett samarbetsavtal (MoU) inom miljöteknik och hållbar stadsutveckling och 2015 ett skatteinformationsutbytesavtal samt samarbetsaavtal om innovation, forskning och utveckling och små och medelstora företag. En handlingsplan på detta område är under utveckling. FAE är Sveriges näst största handelspartner i Mellanöstern (efter Saudiarabien). I Sveriges exportstrategi är FAE med bland 26 globalt prioriterade marknader. Sveriges export till FAE uppgick år 2015 till 6,8 miljarder kronor (vilket är en minskning med 4,7 % procent jämfört med föregående år). Exporten omfattar ett brett utbud av varor bestående främst av fordon, telekomutrustning, järn och stål och verkstadsprodukter. Importen till Sverige från FAE uppgick år 2015 till 433 miljoner kronor, varav huvuddelen utgjordes av bränslen och kemiska produkter. Detta är en minskning med 20 % procent jämfört med föregående år. Förutom rollen som bilateral handelspartner, är FAE också ett viktigt regionalt nav för svenska företag. En betydande handel med svenska produkter sker via FAE till grannländerna, och många regionala affärer – MENA-regionen, Sydost- och Centralasien och Afrika genereras i FAE. I oktober 2015 arrangerade Business Sweden, i samarbete med ambassaden i Abu Dhabi, Middle East and Africa Summit (MEA Summit) i Dubai med deltagande av dryga 100-talet svenska företag med intressen på dessa marknader.