The case-crossover design

Kunskap om ungas psykiska hälsa och lärande
www.kupolstudien.se
Rosaria Galanti, Adjungerad professor -Projektledare
Varför denna studie?
 Skolmiljö viktig
 Minst 6500 timmar i skolmiljö under grundskoletid
 Skulle motsvara 3,5 år heltidsarbete
 Olika faktorer kan påverka den psykiska hälsan




Fysisk miljö  hälsobeteende, riskfaktorer (t.ex. buller)
Social miljö  relationer (t.ex. klasskamrater, lärare)
Organisation och normer  ex. delaktighet, skolans ”ethos”
Pedagogisk miljö  lärande, skolresultat, beteende
 Skolresultat bland svenska elever uppmärksammas
Maria Rosaria Galanti
7/14/2017
2
Maria Rosaria Galanti
7/14/2017
3
Källa: Kiriaki Kosidou, CES
Maria Rosaria Galanti
7/14/2017
4
Bärande hypoteser
Yttremiljö:
•Familj
•Fritid/vänner
Socialt och pedagogiskt
skolklimat
Andra
mediatorer:
t.ex.
beteende
Skolresultat
(t.ex. betyg)
Psykisk
hälsa
Epigenetiska
förändringar
Maria Rosaria Galanti
7/14/2017
5
Vilka deltar/deltagit i studie?
 98 skolor i åtta län
 Just nu, drygt 3500 elever i årskurs 7 och deras familjer
 Uppföljning: ett år efter avslutad grundskola
 Otaliga lärare och elever i årskurs 9
 Mätning av skolmiljö
 Elevhälsa
 Samordning av info till föräldrar, salivprover
Maria Rosaria Galanti
7/14/2017
6
Hur mäter vi psykisk hälsa/ohälsa?
 SDQ (The Strenght and Difficulties Questionnaire, Goodman
1999).
 Två eller tre informanter: eleven, föräldrar, lärare (i Kupol:
elever och föräldrar)
 5 dimensioner: emotionella symtom, uppförande, hyperaktivitet/
uppmärksamhet, relationer till kamrater, prosocial beteende
 Inte tillräcklig känslig för att mäta depressiva symtom

CES-DC Center for Epidemiological Studies – Depression Child
 20 frågor som barnet besvarar själv
Maria Rosaria Galanti
7/14/2017
7
Hur mäts skolans pedagogiska miljö?
PESOK
 Upphovsman: Lennart Grosin (pedagog vid SU/KI).
 Inspiration av internationell forskning om framgångsrika skolor
(T.ex. Rutter, Sammons, Mortimore).
 Ämnar fånga både kulturella aspekter (mål, värderingar,
förväntningar) och strukturella aspekter (de pedagogiska
aktiviteternas upplägg och innehåll)
 Två informanter: elever och lärare
 PESOK har tidigare visats samvariera med studieresultat och
uppförande
Maria Rosaria Galanti
7/14/2017
8
PESOK
Elever (8 dimensioner)
 Förväntningar
 Uppfattning om
lärarnormer
 Lärares stöd
 Undervisningen
 Elevmedverkan
Lärare (11 dimensioner)
 Förväntningar
 Enhetlighet inom kollegiet om
förväntningar och krav
 Elevfokuserat arbetssätt
 Grundläggande antaganden
 Skola- hem
 Lärarsamverkan och samarbete
 Lärares självtillit och utveckling
 Miljön i skolan
 Undervisning
 Skola – hem
 Utvärdering
 Skolledningen
 Rektor – pedagogiskt ledarskap
Maria Rosaria Galanti
 Skolledningen
7/14/2017
9
Preliminära resultat:
PESOK tillfredställande instrument
(Hultin H. et al, submitted)
 Psykometriska analyser (faktorstruktur)
 Lärar PESOK
 Mäter två faktorer: 1.skolans ledarskap och 2.pedagogisk
aktivitet/sociala relationer
 Bra korrelation mellan dessa subskalor
 Bra korrelation med TCI (annan skala, internationellt validerad)
 Elev PESOK
 Mäter en faktor ”skolklimat”
 Starkare laddning på skalor som mäter undervisning och lärarstöd
 Samtliga 8 sub-skalor väl korrelerade
Maria Rosaria Galanti
7/14/2017
10
Preliminära resultat:
skolmiljö samvarierar med skolresultat
(Hultin H. et al, submitted)
 Signifikant korrelation av ElevPESOK (totalt) med
 Medelvärde meritpoäng i årskurs 9
 Andel elever som uppfyller mål för samtliga ämne
 Tre starka dimensioner
 Förväntningar på inlärningsresultat
 Skolans ledarskap
 Upplevelse av normer hos lärarna
Maria Rosaria Galanti
7/14/2017
11
Skillnader mellan skolor i studien
 Totalpoängen för ElevPESOK, (teoretisk skala 53-212 poäng):
mellan 137.7 och 181.0.
 Totalpoängen för LärarPESOK (teoretisk skala 66-264 poäng)
mellan 184.2 och 241.0.
 Överensstämmelsen mellan ElevPESOK och LärarPESOK var
relativt låg.
 Olika aspekter av skolklimat ?
 Friskolor generellt högre poäng (förväntningar, undervisning,
skola-hem, ledning)
Maria Rosaria Galanti
7/14/2017
12
Psykisk hälsa bland deltagande elever i
årskurs 7 - Skolår 2013-14
 Totalt 12% av barn i studien besvarade SDQ eller CES-DC på
ett sådant sätt som indikerar risk för psykisk ohälsa.
 Flickor i större utsräckning än pojkar
 Depressiva symtom dominerar
Maria Rosaria Galanti
7/14/2017
13
Fördelning av SDQ symtompoäng
Maria Rosaria Galanti
7/14/2017
14
Fördelning CES-DC symtompoäng
Maria Rosaria Galanti
7/14/2017
15
Sammanfattningsvis, i Kupol
 God möjlighet att mäta/beskriva grundskolans
pedagogiska miljö
 Kan ingå i kvalitetsutveckling
 Psykisk ohälsa bland tonåringar följer en känd
mönster
 Viktiga spår
 Flickor/pojkar
 Sociala skillnader
 Utveckling av problem/symtom över tid
Maria Rosaria Galanti
7/14/2017
16
Tack från KUPOLteamet!
www.kupolstudien.se
Maria Rosaria Galanti
7/14/2017
17