Ökad odlingssäkerhet i våroljeväxterna Av Agr Doktor Desirée Börjesdotter, SLU Avvikelsen mellan den potentiella skörden och den verkliga skörden för våroljeväxterna är stor i dagens odling. En fortsatt odling av våroljeväxter i Sverige kräver ökad kunskap om vad som begränsar den potentiell skörden. Med anslag från bl.a. SFO ska därför Agr. Doktor Desirée Börjesdotter, SLU, undersöka hur avvikelsen mellan verklig och potentiell skörd kan minskas och fröskörden därmed ökas i framtidens svenska oljeväxtodling. En utveckling av oljeväxtodlingen i Sverige och därmed en ökad lönsamhet måste innebära att odlingssäkerheten ökas. Ett odlingssystem med oljeväxter i växtföljden ökar den totala lönsamheten för odlaren på lång sikt. Vid odling av en avbrottsgröda, t ex oljeväxter, minskas angreppen av skadegörare och konkurrensen från ogräs som gynnas av ensidig stråsädesodling. Försök både i Sverige och utomlands har visat en skördeökning med 20-25 % för vete året efter Många faktorer är viktiga om våroljeväxterna skall nå upp till sin skördepotential. Givetvis vatten och näring vid rätt tidpunkt. Men även ljuset är begränsande. Tillräckligt med ljus måste tränga ned i beståndet för att de lägre sittande skidorna skall utvecklas och ge frön. SV E N S K FR Ö T I D N I N G NR 2 MA R S 2 0 0 0 17 Ny kunskap kring rapsbeståndet kan komma att öka skördeutbytet. våroljeväxter jämfört med skörden för vete efter vete. Sundare plantor med friskare rötter tar upp och utnyttjar de tillgängliga växtnäringsämnena i markprofilen bäst. Genom växtförädling har oljeväxternas sortmaterial successivt förändrats. Delar av avvikelsen mellan den potentiella skörden och den verkliga kan därför bero på att odlingsteknik anpassad för äldre sortmaterial fortfarande används. Genom att bilda kunskap om hur optimala bestånd byggs upp av det nya sortmaterialet, kommer odlarens insatta resurser att användas mer effektivt, odlingssäkerheten ökas, eftersom obalans i bestånden på så sätt kan undvikas. Obalans i beståndet Obalansen i beståndet kan bero på angrepp av skadegörare, som bl a förbrukar inlagrade resurser när de angriper och skadar plantorna. Den kan också bero på att 18 omgivningens resurser, främst vatten, näring och ljus, blir begränsande eller att beståndet begränsar sig själv t ex genom självbegränsning. Vattentillgången kan regleras med bevattning, men den möjligheten finns inte alltid och då har det visat sig att utsädets fröstorlek, såtidpunkten och sortmaterialet har betydelse för avkastningen. Tillgången på näring kan också vara begränsande. Speciellt kan det bli problem om näringstillgången tidigt på säsongen varit god så att ett stort antal knoppar bildats. När dessa sedan ska utvecklas till skidor med frön i räcker inte de inlagrade resurserna. Skidanlagen som tillbakabildas blir därför ett resursslöseri för plantan. Den övervägande delen av näringsförrådet har lagrats in i plantan innan blomningen avslutas. Ljuset och då menas egentligen ljustillgången nere i beståndet har stor betydelse för antalet frön som utvecklas på plantorna. Ungefär hälften av blommorna utvecklas vidare och kan komma att bidra till fröskörden. Det är till största delen skidan som försörjer fröna med näring under fröfyllnaden. För att fotosyntesen ska kunna fortgå i skidorna måste de belysas. Ett högt och tätt plantbestånd som blommar absorberar och reflekterar det mesta av ljuset redan i det översta skiktet, vilket medför att skidorna under inte klarar försörjningen av samtliga frön i skidan. Ett stort antal skidor utvecklas aldrig. Arbetet Arbetet planeras att pågå under tre år med samfinansiering mellan SFO och SLF. I den första fasen, under år 1 och år 2, anläggs två olika kärlförsök med våroljeväxter. I det ena försöket studeras effekten av art, planttäthet samt kvävetillgång på planttillväxt, beståndsuppbyggnad och fröavkastningens storlek och kvalitet. I det andra försöket studeras effekten av art, SV E N S K F R Ö T I D N I N G NR 2 M ARS 2000 mängd tillgängligt kväve samt tidpunkt för kvävetillförsel på planttillväxt, beståndsuppbyggnad och fröavkastningens storlek och kvalitet. I den andra fasen planeras med utgångspunkt från resultaten i kärlförsöken två likadana fältförsök i liten skala under en tredje växtsäsong. Syftet med dessa försök är att föra kunskapen från kärlförsöken närmare den praktiska tillämpningen. Ytterligare uppföljning av resultaten i större skala kan ske i t ex SFO:s försöksserie. I en förlängning kan delar av resultaten från detta projekt även utgöra en utgångspunkt för utvecklingen av höstoljeväxtodlingen. Potentialen Kunskap om hur utsädesmängd, gödslingsmängd och gödslingstidpunkt bygger optimala bestånd behövs för en fortsatt utveckling av oljeväxtodlingen. En ökad avkastning kräver att en så stor andel av skidorna som möjligt utvecklar maximalt antal frön och behåller dom genom hela mognadsfasen. För att uppnå detta i praktiken krävs en jämn etablering av bestånden så att alla plantor konkurrerar på lika villkor. Därför är sådden ett kritiskt moment. Tidpunkt för sådd och var fröet placeras i såbädden bestämmer groningsförhållandena. Prioriteringar av odlaren är viktiga för en lyckad etablering av de småfröiga oljeväxtarterna. Väl etablerade bestånd konkurrerar dessutom bättre mot ogräsen. För att lyckas med odlingen kan det därför vara nödvändigt att utveckla högre precision i såtekniken. Även ökad precision i gödslingstillförseln bidrar till jämnare bestånd och troligen till en minskning av näringsläckaget. Teknik och metoder för bedömning av näringsstatusen i oljeväxtbeståndet finns i dag, men tillämpas endast i liten utsträckning. ■