När han såg folkskarorna förbarmade han sig över dem, för de var härjade och hjälplösa som får utan herde. Och han sade till sina lärjungar: ”Skörden är stor men arbetarna är få. Be därför skördens Herre att han skickar ut arbetare till sin skörd.” Matt. 9: 36-37 Folkskarorna som Jesus såg var inte mycket annorlunda än de människor vi möter idag. Unga människor med aptit på livet men också trötta och utslitna. Människor som älskar och de som bär på mycket hat och aggressioner. Lättsinniga människor och tungsinta. Hur tänker vi om dessa som vi dagligen möter? Angår det mig eller bör jag sköta mig själv? Vi vet att människor har många olika behov, inte bara något att leva av utan framför allt något att leva för. Att vara kall och likgiltig är inte vidare kristligt. De behöver Jesus! Finns det behov av Guds ord idag? Jesus sa aldrig: ”det angår mig inte”. Han kom för att tjäna och frälsa de förlorade. Han greps av deras nöd och såg att de var vilseförda. De hade ingen herde. Det är inte bra när vi börjar tänka att det inte lönar sig att tala om vår tro. Jesus sa: ”Skörden är stor” vilket frimodigt uttalande. Han som såg djupare ner i mörker och elände hos människor än vi och visste mer om ondskans hemska makt. Han säger aldrig att det är hopplöst utan uppmanar oss att se den stora skörden för Guds rike som ligger framför oss. Den frimodigheten och tron på Gud som aldrig är maktlös behöver vi leva i. Har Jesus förvandlat mitt liv så måste jag ju tro att han kan göra likadant för andra också. För kärleken tror allting, den hoppas allting. Kärleken till våra medmänniskor måste växa och gro hos oss. Vi har startat en slags stafett i form av ett litet tyg kors som ska vandra mellan oss. Tanken med det är att när du får korset så får du ca 5 minuter i våra gudstjänster där du får dela något i form av ett bibelord, en tanke eller upplevelse av Gud. Ett härligt sätt att dela vår gemensamma tro. Önskar alla en underbar vår! Fridshälsningar Niclas och Elisabeth