Våra ekologiska fotavtryck

Våra ekologiska fotavtryck
Information om människans påverkan på vår miljö
Du äter palmolja varje dag utan att veta om det • Varifrån kommer din lunch, egentligen?
Jätteräkor – en läckande läckerhet • Törstiga jeans! • Varför blir det varmare?
p
p
Ö
na
o
ch
l
äs
m
er
Bananblomma
Foto: WWF-Canon
Vårt sätt att leva
blir ekologiska
fotavtryck i naturen
Mauri Rautkari
Alla
kan vara
med och göra
förändringar!
Vi gör det varje gång vi handlar mat och
kläder. Vi gör det varje gång vi reser, vär­
mer våra bostäder eller köper nya möbler.
Vi sätter ett mindre eller större ”fotavtryck”
på jorden.
Det handlar inte om din skostorlek 39
eller mina 46:or utan om den negativa på­
verkan på jordens naturresurser som män­
niskans konsumtion medför.
Låt mig ta ett exempel. Du köper ett par
helt vanliga jeans. Vid produktionen av
dina jeans har det gått åt i genomsnitt
10 000 liter sötvatten. Vattnet används vid
bomullsodlingen och tillverkningsproces­
sen. Detta vatten blir dessutom starkt föro­
renat av exempelvis bekämpningsmedel
eller andra kemikalier innan det rinner ut i
havet. Det är förstört för annan använd­
ning.
De största fotavtrycken åstadkommer
vi som bor i jordens rikaste länder – vi som
har råd att konsumera mycket. Ett stort
problem är att våra fotavtryck ofta hamnar
i fattigare länder, där vi hämtar de natur­
resurser som sedan omvandlas till varor.
Tropikskogar på Borneo skövlas till för­
mån för plantager av oljepalmer. Palmol­
jan används i våra livsmedel. Enorma
mängder fisk utanför Namibias kust görs
om till foder för djuruppfödning i Europa
etcetera.
Den här tidningen handlar om våra eko­
logiska fotavtryck, som idag är så stora att
vi just nu ser ut att använda 30 procent mer
naturresurser än vad jorden förmår åter­
skapa. Så kan vi inte fortsätta.
Det positiva är att det här går att änd­
ra, och att vi alla kan vara med och skapa
förbättringar. Ett viktigt sätt är att bli mer
medvetna konsumenter och välja miljö­
märkta produkter. Ett annat är att ställa
krav i butiker och
på politiker. Det
kräver ökad kun­
skap och i den
här tidningen hit­
tar du mycket in­
formation, som
kan öka din kun­
skap!
Allt vi människor gör har inverkan på vår miljö på något sätt. Maten vi äter,
kläderna vi har på oss, ja allt som produceras får effekter för världens
skogar, hav, vattendrag, mark, luft, djur och växter. Ju mer vi producerar
och konsumerar desto mer påverkas allt levande omkring oss.
Vårt sätt att leva gör att vi vill ha
mycket mat, kläder och förbruk­
ningsvaror. Denna livsstil spri­
der sig nu till allt fler människor
i andra länder. Detta innebär att
ännu större och fler områden blir
förvandlade till ”produktions­
områden”.
jeans
vatten
energi
frukost sk
”Nyare, bättre, mer!”
Fler människor behöver nya och
bättre mobiltelefoner, bilar och
datorer. Vi äter mer kött och de
globala gränserna för vad vi kan
äta blir allt suddigare – nu kan vi
hitta exotiska konserver, fiskar
och frukter i vår närmaste mat­
affär! Vad man ofta inte tänker
på är hur detta påverkar vår na­
tur, nära eller långt bort.
Samtidigt är det bra att vi
i Sverige har ett handelsutbyte
med länder i olika världsdelar.
Mycket av det vi importerar ger
viktiga exportinkomster till fat­
tiga länder.
Varan färdas en lång väg
Det ekologiska fotavtrycket är
det spår som vår livsstil lämnar
efter sig i naturen. En banan
som vi äter har till exempel bli­
vit odlad på ett område i Mel­
lanamerika där man har behövt
hugga ner tropiska skogsområ­
den för att bereda plats för ra­
der efter rader av bananplan­
tor. Plantorna har sedan krävt
bekämpningsmedel, vatten och
o
mobiltele la
fon
pa
rkering TV
konstgödsel för att kunna växa.
Efter skörden har de fraktats flera
tusen mil i stora lastfartyg som
kräver energi för att du slutli­
gen ska ha bananen i din hand,
färdig att ätas. Denna ked­
ja av markberedning, plante­
ring, underhåll, skörd och trans­
som krävs för dess produktion
– detta blir då våra matfot­
avtryck. På samma sätt kan man
göra med energifotavtryck – hur
stort område behövs för mitt
energibehov? Vårt totala fot­
avtryck är summan av alla olika
fotavtryck.
”
Om alla människor på jorden får
samma levnadsvanor som vi i Sverige,
skulle vi behöva tre jordklot.”
+
port av bananen har påver­
kan på den närliggande miljön.
Det finns många andra varor vil­
kas komplexa livscykel liknar ba­
nanens.
Konsumtion sätter avtryck
Man kan, genom vissa mate­
matiska beräkningar, omvandla
den påverkan som en vara har till
den mark som behövs för att den
ska kunna produceras och dist­
ribueras. Alla matvarors pro­
duktionskedja kan översättas
till hur mycket mark och vatten
Tre jordklot skulle behövas
Vi lever redan nu mycket över vad
naturen kan producera. Svensk­
arna förbrukar fler varor och
mer energi per individ än den ge­
nomsnittlige konsumenten i län­
der som Brasilien, Kina, Nigeria
och Indien. Detta är ohållbart om
man tänker på framtiden. Befolk­
ningen ökar hela tiden och fler och
fler människor höjer sin levnads­
standard med ännu större krav
på energitillgång och produkter.
Om man skulle omvandla vår
påverkan till hur stort område på
Foto: Elisabeth Ohlson Wallin
ris möble
flygplats r
Hur stort är ditt fotavtryck?
värme
tröja hus
m
iddag el
gata pot
atis
bomull
Lasse Gustavsson
Generalsekreterare
mat
2 • våra ekologiska fotavtryck
Hur vi påverkar vår värld
styrs av våra dagliga hand­
lingar och val. Dessa val har
sedan betydelse för hur stort
vårt fotavtryck blir. All mat
du äter har, innan den kom­
mer på ditt matbord, rest
genom produktionskedjor
och länder. Alla produkter
har sin historia.
När du står vid busshållplatsen i stället för att
sitta i bilkön har du, medvetet eller omedvetet,
gjort ett val som har en viss påverkan på vår om­
givande miljö.
Man kan dela in de basbehov vi människor har
i olika delar för att på så sätt visa hur dessa delar
förhåller sig till varandra.
Hur stor bit av ditt fotavtryck består av energi
till exempel? Om du tar bilen till skolan eller jobbet
varje dag kanske denna del är lite större än gran­
nens som cyklar till arbetet på morgnarna?
jorden som behövs för att tillgodo­
se alla behov som vi har, så behö­
ver varje människa i Sverige drygt
fem hektar. Detta är vårt ekologis­
ka fotavtryck. Fem hektar kanske
inte låter så mycket, men om alla
människor på jorden får samma
levnadsvanor som vi, skulle vi be­
höva tre jordklot. Livsstilen i USA
kräver nästan fem jordklot! Men
det har vi ju inte …
Konsumtion här, inverkan där
Varför ser vi inte vad som händer
med jorden? Förklaringen är att
mycket mark, luft och vatten, som
förstörs tillsammans med många
av de växter och djur som utrotas,
finns på helt andra platser på jor­
den. Vår konsumtion här har in­
verkan på miljön där. Därför ser
vi inte vad vi faktiskt förstör med
våra levnadsvanor.
Dessutom kan det vara svårt,
för att inte säga omöjligt, att veta
vad som faktiskt ingår i olika mat­
varor och andra produkter. För
att kunna förändra ditt fotavtryck
måste du veta vad som påverkar
dess storlek och vad för slags av­
tryck du gör.
Denna tidning ger några ex­
empel på vilka spår du lämnar ef­
ter dig i naturen – både här hem­
ma och på andra sidan jorden –
och att du kan förändra dem, lite i
taget, med ganska enkla medel!
Men det äter ju inte jag!
Vi äter faktiskt palmolja varje dag. Många produkter där det står
vegetabiliskt fett på förpackningen innehåller palm­­olja. Visste du att
stora skogar i tropikerna huggs ner för att palmolja ska kunna exporteras
till Sverige? Globalt ökar efterfrågan dessutom för bränsle och drivmedel.
I livsmedel och hudkräm
Av oljepalmen kan man få palm­olja,
palmkärnolja och palmkärnmjöl. Palm­
olja används främst som mat­olja och
som ingrediens i livsmedel men olja
från oljepalmen kan också finnas i din
hudkräm och i annan kosmetika. Du
kan också hitta det i rengöringsmedel,
tvättmedel och vid framställning av
kemikalier.
Oljepalmodlingarna ökar
Oljepalmen kommer ursprungligen från
Afrika men planteras nu på många håll i
världen, främst i Sydostasien med Malay­
sia och Indonesien som främsta palmol­
jeexportörer. Odling av palmolja ökar nu
på många håll i världen och håller på att
ersätta sojaodlingen som den främsta ol­
jeproducerade grödan. Sojaproduk­tionen
har fördubblats på tjugo år me­dan pro­
duktionen av palmolja har femfaldigats
under samma tid!
Palmkärnmjöl till djurfoder
EU är den största konsumenten i värl­
den av palmkärnmjöl till djurfoder med
mer än tre fjärdedelar av den globala
importen. Sverige importerar sin palm­
olja huvudsakligen från Malaysia och
Indonesien.
Från myllrande liv till monokultur
Ökningen av palmoljeodling har med­
fört att stora områden med tropisk skog
har skövlats. Miljön påverkas hårt när
man planterar oljepalm där det förr väx­
te tropisk skog. Den biologiska mångfal­
den i de ursprungliga tropiska skogarna
ersätts av artfattiga monokul­turer. När
man kalhugger ett område till förmån
för en plantering överlever nästan inga
arter som ursprungligen finns i en tro­
pisk skog.
Inte bara naturen trängs undan
Man bränner ofta skogen för att röja och
det orsakar att annan skog intill ock­
så brinner eller påverkas av branden.
Grundvattnet blir giftigt på grund av alla
bekämpningsmedel som används och nä­
ringsämnen frigörs vid markberedning.
Kalhuggningen blottlägger också jorden
och gör den mer känslig för erosion, vil­
ket leder till att mer slam och jord samlas
i vattendrag som leder ut i havet.
Men odlingarna påverkar inte bara
växter och djur, många människor lever
i och av regnskogen. Stora bolag lägger
beslag på mark som i årtusenden nyttjats
av ursprungsbefolkningen. Dessa männis­
kor kan då inte längre vara självförsörjan­
de. Vart ska de ta vägen? Plantager mås­
te även ha socialt hållbara villkor för dem
som arbetar där.
Du kan bidra
Vems är då ansvaret? Ett stort ansvar lig­
ger på återförsäljare, banker och inves­
terare som har möjlighet att direkt eller
indirekt kunna ställa krav på hur produ
konsumenter göra något?
Ja, visserligen är det många gånger
svårt som konsument att veta vilka pro­
dukter som innehåller palmolja. Ofta står
det bara vegetabiliskt fett på innehålls­
deklarationen eftersom fettsammansätt­
ningen kan variera beroende på tillgång
och pris på olika fetter. Olje­palmen är en
mycket produktiv olje­växt som ger myck­
et olja i förhållande till hur mycket plats,
vatten och näringsämnen den kräver. Den
ger också länder viktiga exportinkomster
och en bojkott är inte att föredra.
Välj ekologiska produkter
Vi måste påverka investerare och stör­
re bolag att välja bättre odlingsalterna­
tiv. Alternativ som är både socialt och
ekologiskt hållbara. Då kan till slut
den förändring som är på gång bli mer
accepterad och bestående!
Medan det viktiga förändrings­
arbetet pågår kan du efterfråga håll­
bart framtagen palmolja i butiken och
tills vidare välja de miljömärkta varor
som finns.
Foto: WWF-Canon/Michel Terrettaz (orangutang) och Alain Compost (sumatratiger), WWF/Gerald S. Cubitt (asiatisk elefant)
Arter som hotas av utrotning
På Sumatra skövlas mycket skog för att lämna plats åt stor­­
skaliga oljepalmodlingar. Detta påverkar många arter som
är beroende av stora skogsområden för att överleva.
Orangutangen på Sumatra
Under de senaste hundra åren har popu­
lationen av orangutanger på Sumatra re­
ducerats med cirka 90 procent. Omställ­
ningen av den tropiska skogen, och för
små och splittrade rester av orörd skog,
gör att orangutangerna får mindre och
mindre livsutrymme. Fortsätter denna
trend kommer orangutangen på Suma­
tra att vara utrotad inom tio år!
Tillsammans med lokalbefolkning och olika nätverk försöker WWF utforma
skyddsområden för djuren.
Den asiatiska elefanten
Det finns uppskattningsvis mellan 25 000
och 33 000 viltlevande asiatiska elefanter
kvar. Dessa elefanter är starkt tillbaka­
pressade på grund av ökad mänsklig akti­
vitet och söker sig in på plantagerna i brist
på egna områden att röra sig i. Plantage­
ägarna ser elefanterna som skadedjur och
dödar dem. Denna konflikt har på senare
år blivit ett större hot mot elefantens över­
levnad än tjuvjakten på betar.
Tigern – störst i kattfamiljen
Tigern är den största medlemmen i katt­
familjen. Ett tigerrevir i exempelvis
Indien kan uppgå till runt 60 kvadrat­
kilometer.
Tidigare kunde man hitta tigrar ända
från Turkiet i väst till Ryssland i öst, men
idag finns de bara kvar i några få länder i
Asien. I dag finns det omkring 3 500 vil­
da tigrar. Tre av de åtta underarterna är
redan försvunna och den sydkinesiska
tigern är mycket nära utrotning.
Skyddsområden och information
WWF arbetar aktivt för att rädda dessa
arter. Tillsammans med lokalbefolkning
och olika nätverk försöker WWF utfor­
ma skyddsområden för djuren.
Ett viktigt arbete är att sprida informa­
tion för att öka medvetenheten om arter­
nas situation och på så sätt skapa opinion
för politiska beslut till djurens fördel.
Vilka av produkterna tror du
kan innehålla palmolja?
(Svaret finns längst ner på sidan)
Oljepalm
Elaeis guineensis
Oljepalmen växer naturligt
i det fuktiga, tropiska Väst­
afrika. Den är nära besläk­
tad med kokospalmen. Köp­
män och kolonisatörer tog
den med sig till Sydostasien
på 1800-talet. Oljepalmen är
en grov palm som vanligtvis
blir 15 meter men ibland upp
till 20-30 meter hög. Den kan
leva i 200 år.
Frukterna sitter i toppen på palmen i stora klasar
och är glödande orange. Man kan utvinna två sor­
ters olja: palmkärnolja från palmkärnan och palm­olja
från fruktköttet. Biprodukten pressas till så kallade
presskakor och används som djurfoder.
Foto: WWF-Canon/Hartmut Jungius
Foto: Canon/Eduardo Ruiz
Vad då palmolja?
Minska ditt FOTAVTRYCK!
Välj miljömärkt: Välj KRAV-märkta, FSC-märkta
eller rättvisemärkta varor – detta sänder en tydlig
signal till handeln.
Ställ frågor: Ställ frågor i butiken. Kräv miljö­
vänligt och rättvist framtagen palmolja.
Skicka e-post: Visa ditt intresse för att uthålliga
alternativ tas fram – gör din röst hörd genom att skicka
en e-post. Tala om för handeln och industrin att du bryr
dig och uppmuntrar dem till att arbeta med dessa
frågor. På WWFs hemsida finns ett förslag till brev.
WWF anser att
flera kriterier måste gälla
om en palmoljeproduktion ska anses vara uthållig:
• de mest skyddsvärda skogarna måste bevaras
• miljövänliga odlingsmetoder måste användas
för gödning, bevattning, markbearbetning och
bekämpning
• lokalbefolkningens och minoritetsgruppernas
rättigheter måste respekteras
• effektiva regelverk med tydliga lagar samt resur­
ser för att kontrollera att de efterföljs.
Svar: I alla de här produkterna kan man hitta palmolja. Kan du hitta fler exem­
pel på varor som innehåller palmolja i ditt skafferi? På många varor står det att
de innehåller vegetabilisk olja. Ofta betyder det att man använt just palmolja.
våra ekologiska fotavtryck •
3
Molnskogarna är fantastiskt rika på biologisk mångfald. Forskare har
bara beskrivit 20 procent av alla arter. Men man vet att många av arterna
i molnskogarna bara finns i mycket små områden.
Dina trädgårdsmöbler
Skogen uppe
bland molnen
växer i tropikerna!
Välj FSC-märkt:
Välj FSC-märkta
möbler, papper och
andra produkter från
skogen.
Fråga i butiken:
Om det inte finns
FSC-märkta varor i
butiken – fråga efter
det och fråga varifrån träden till
tillverkningen kommer.
www.fsc-sverige.org
WWF har givit ut en broschyr där du
kan läsa mer om hur man väljer rätt.
Negativt för biologisk mångfald
Påverkan på alla de arter som lever i den
tropiska skogen är stor. Bränder, vägar och
andra infrastrukturella projekt delar upp
och isolerar de små områden tropisk skog
som ännu inte är avverkade. Djurarter som
behöver stora områden att röra sig på, har
svårt att överleva. En del hyggen täcks se­
nare av nya träd som planteras, men träd­
plantagens monokultur kan inte jämföras
med den naturliga tropikskogens enorma
mångfald. Det komplexa markskiktet med
växtlighet i flera olika lager har försvunnit
och jorden hålls inte längre kvar av andra
växters rötter och grenar när det regnar.
Jord som rinner bort, vattennivåer som
sjunker och vattendrag som antingen tor­
kar ut eller svämmar över är därför vanliga
negativa effekter av trädplanteringen.
Detta är FSC
Vill man stödja ett ansvarsfullt skogsbruk ska man leta efter
papper, möbler, golv och övrigt virke som bär FSC-märket.
Ekonomiska, sociala och ekologiska intressen har tillsammans
utvecklat globala kriterier som FSC (Forest Stewardship Coun­
cil) sedan använder för att kunna certifiera ett miljöanpassat
och samhällsnyttigt skogsbruk. 103 miljoner hektar skogsareal
är idag FSC-certifierade. Du kan bidra till att öka denna areal
genom att fråga efter FSC-märkta trädgårdsmöbler inför nästa
grillsäsong. Detta ökar intresset hos återförsäljare att erbjuda
just produkter som bär FSC-märket! www.fsc-sverige.org
4 • våra ekologiska fotavtryck
Importerat trä från öst
– har vi inte en massa skog här?
Den svenska skogsindustrin förbrukar
65–70 miljoner kubikmeter virke varje år
och under de senaste 15 åren har allt mer av
råvaran importerats. Idag importeras om­
kring en tiondedel av den svenska skogsin­
Foto: WWF-Canon/Edward Parker
Minska ditt FOTAVTRYCK!
Parkettgolv och båtbygge
Importen till Sverige av trädgårdsproduk­
ter gjorda av tropiskt trä har ökat de se­
naste åren, men de största användarna av
tropiskt trä finns bland golvtillverkarna följt
av båtbyggarna. FSC-märkning av träd­
gårdsmöbler och golv har ökat i takt med
att människor i Sverige har blivit medvet­
na om vad som händer med den tropiska
skogen. Detta gör att fler och fler återför­
säljare kan erbjuda sina kunder produkter
som bär FSC-märket!
nedför sluttningarna. Man har uppskattat
att molnskogarna tillför så mycket vatten
som 20 procent av normalt regnfall. Om
molnskogarna inte längre skulle finnas, kan
inte marken och växtligheten tillgodogöra
sig detta extra vatten. I Tanzania är de dam­
mar som tillför energi till Dar-es-Salaam
beroende av vatten som kommer från moln­
skogarna i landets södra bergsområden!
Risken är stor att en del av det
importerade virket från öster är
illegalt avverkat.
dustrins råvara, och en stor del av denna
kommer från Baltikum och Ryssland.
Detta är länder som har problem med
olaglig avverkning och virkeshandel. Även
om vissa förbättringar har skett så finns det
stora risker att en del av det importerade vir­
ket kommer från olaglig avverkning och an­
nan virkeskriminalitet.
Vi måste vara beredda på att betala en
varas egentliga värde, som täcker alla kost­
nader för produktion och transport. Detta
gäller även kostnader som förknippas med
ett långsiktigt ansvarsfullt skogsbruk. Först
då kan ansvarsfullt skogsbruk överleva och
på sikt slå ut den illegala virkesmarknaden
från öst. Ansträngningar från myndigheter­
na att kontrollera att lagarna och restriktio­
nerna följs måste också bli mer kraftfulla.
Stora naturvärden hotas
Skogarna i Baltikum och Ryssland har
stora naturvärden. Många arter som
inte längre finns i vårt eget skogsland­
skap finns här. Två fågelarter är vitryg­
gig hackspett och svart stork.
Den vitryggiga hackspetten balan­
serar sedan decennier på utrotning­
ens rand och uppskattningsvis finns
det något enstaka par i Sverige i dag.
Arten behöver löv­rika skogar som har
blivit allt mer sällsynta i Sverige. I Bal­
tikum och Ryssland växer fortfarande
dessa skogar och livskraftiga stam­
mar av vitryggig hackspett finns där­
för kvar.
Storken saknar våtmarkerna
Den svarta storken var en gång utbredd
över stora delar av Syd- och Mellan­
sverige men minskade kraftigt redan
under slutet av 1800-talet på grund av
ut­dikade våtmarker. Den svarta storken
har antagligen inte häckat hos oss sedan
1953. I Lettland finns fortfarande många
hundra par, men stammen minskar i takt
med att sumplövskogarna fälls.
Foto: WWF-Canon/André
Tandlösa lagar
En stor del av det virke som exporteras
kommer från illegal avverkning. Detta sker
både av skogsföretag som avverkar för
mycket skog eller specialiserade ligor som
verkar i områden utanför de som är avsat­
ta till skogsavverkning. Här kan det handla
om nationalparker och skogsreservat som
Främst är det teak (Tectona grandis) och
olika sorters mahogny (Swietenia sp) eller
meranti (Shorea sp) som importeras.
Högt uppe bland de tropiska bergen kan
man hitta molnskogarna (Cloud Forests).
Här är det alltid fuktigt och därför trivs
många växter som lever på de låga, knoti­
ga träden. Molnskogarna är fantastiskt rika
på biologisk mångfald. Forskare har bara
beskrivit 20 procent av alla arter men man
vet att många av arterna i molnskogarna är
endemiska för mycket små områden. Des­
sa arter finns endast där och ingen annan­
stans på hela jorden. Isoleringen i bergsslutt­
ningar och branter gör att molnskogarna är
som små öar utan kontakt med varandra.
Därför innehåller en molnskog inte samma
arter som en annan.
Men det är inte bara den biologiska
mångfalden som gör molnskogarna så vik­
tiga i tropikerna – träden har en viktig funk­
tion för vattnets kretslopp. Trädens blad fång­
ar upp vatten i molnen och gör det tillgäng­
ligt för floder och vattendrag som rinner
Bärtschi
En tredjedel försvinner varje år!
De tropiska skogarna täcker idag knappt
sju procent av jordens landyta. Samtidigt
lever minst hälften av jordens alla växt- och
djurarter där. Men arealen som täcks av
tropisk skog minskar drastiskt hela tiden –
avskogningstakten i tropikerna är 160 000
kvadratkilometer per år, vilket är ungefär
en tredjedel av Sveriges yta. Varje år!
Omvandling till jordbruksmark och
plantering av gummiträd, oljepalmer och
soja är den största orsaken till avverkning.
Men det planteras även träd för att kun­
na användas som tropiskt timmer. Brasi­
lien och Indonesien är två viktiga expor­
törer av tropiskt virke. Det är också från
dessa länder som importen till Sverige är
störst.
förlorar värdefulla naturområden. Efter­
som lagarna när det gäller avverkning är
svaga är det relativt lätt att gå runt dem.
Risken att åka fast och bli straffad är i det
närmaste obefintlig.
Den sammanlagda svenska importen
av tropiskt virke är ungefär 27 000 ton per
år. Omvandlat kan man anta att två kvad­
ratmeter tropikskog tas i anspråk av varje
svensk. Detta är vårt tropiska träfotspår!
Men detta område är ändå litet om man
jämför hur mycket tropikskog som behövs
för att tillgodose svenskens import av soja
och palmolja.
Foto: WWF-Canon/Mark Edwards
Tropiska träd faller för att du ska
kunna ha ett fint golv att gå på.
Eller en tjusig båt att segla med.
Trädgårdsmöbler som är gjorda av
tropiska trädslag har också blivit allt
vanligare. Med avverkningen för­
svinner den otroligt artrika miljön
som har funnits där i miljoner år.
Foto: WWF-Canon/André Bärtschi
Foto: WWF-Canon/Edward Parker
Foto: WWF-Canon/Kevin Schafer
Foto: WWF-Canon/Edward Parker
1,6 miljarder ton kol frigörs årligen
från den tropiska jorden och
skogsvegetationen på grund av
omställning av skogsområden.
Detta bidrar till växthuseffekten.
Sojabönan växer ursprung­­ligen i Kina och Korea. Den
hör till ärtfamiljen och är
en ettårig, självbefruktan­
de växt som blir 120–180
centimeter hög. Baljorna
innehåller vanligtvis två till
tre frön. Knölar på rötterna
fixerar luftkväve till plan­
tan. Sojaoljan utvinns ur sojabönan antingen på
kemisk väg eller genom att bönorna pressas. Man
producerar kraftfoder till djur av en stor del av den
skördade sojan.
Mycket jord försvinner
Mycket av de bekämpningsmedel som
används på sojaodlingarna läcker ut i
vattendragen. Erosionen av jordarna
ökar också markant när det naturliga
växttäcket försvinner då man omvand­
lar till plantager.
Soja används framför allt i olika mat­
rätter och som djurfoder, men används
även inom läkemedelsindustrin och till
en rad tekniska produkter. I Sverige står
Mer än hälften av den ursprungliga
cerradon har omvandlats till betesmark
och odlingar.
djurfoderproducenterna, Lantmännen
och Svenskt Foder, för sammanlagt
80 procent av soja­importen.
Snurrig världsmarknad
EU importerar omkring en fjärdedel av
världsproduktionen och nästan allt går till
djurfoder. 1969, när EU byggde upp sin
gemensamma jordbrukspolitik, träffa­
des en överenskommelse med USA att
EU skulle tillåta tullfri och obegränsad
import av foderråvaror. Detta blev bör­
jan på en ond cirkel som har inneburit
att EU producerar alldeles för mycket
spannmål och animalieprodukter.
Följden av detta är att EU impor­
terar sojaprodukter till djurfoder från
Brasilien och i sin tur exporterar mjölk­
produkter till Brasilien – allt detta till
underpriser och subventionerat av enor­
ma exportstöd. Denna situation är helt
ohållbar och en stor utmaning för EUs
och världens jordbrukspolitiker!
Små producenter slås ut
Koncentrationen av sojaodling i Brasi­
lien och animalieproduktion i EU är för­
kastlig även ur ekologisk synvinkel.
Små mjölkproducenter i Brasilien,
som har en miljömässigt bra produktion,
slås ut och multinationella företag över­
tar hela marknaden. Vi producerar mat
i EU på ett sätt som inte bara förstör
naturen i Europa, utan också på andra
sidan jordklotet. Där har vi vårt fot­
avtryck ute i världen igen!
WWF och ICA i samarbete om naturbeteskött
kemisk ogräsbekämpning får inte ske på
naturbetesmarkerna. Varken tillväxt­
hormoner eller antibiotika får använ­
das till boskapen om inte veterinär
utfärdat recept på detta. Köttet, som
har extra hög smakkvalité, säljs som
ICA Naturbeteskött.
”Kalla den änglamarken
eller himlajorden om du vill ...”
Jordbruk har bedrivits i Sverige
i nära 6 000 år och under denna tid har ett odlingslandskap
vuxit fram som gynnar många
arter. Sköter man naturbetesmarker på rätt sätt kan det finnas en
otrolig artrikedom. Strandängar
som betas av boskap är några av
våra fågelrikaste marker. Exempel
på arter som gynnas av naturbete vid fuktigare marker är gulärla, rödbena och tofsvipa.
Odlingslandskapet som bildas vid ett småskaligt och varsamt jordbruk bidrar till en bland­
ning av småbiotoper. Det gör det
möjligt för flera arter med olika
krav på omgivningen att leva tillsammans. Hävdas marken kontinuerligt kommer ingen växtart
att dominera och konkurrera ut
de andra.
Två tredjedelar av Sveriges
hotade växter och hälften av alla
insekter är förknippade med odlingslandskapet. Många fågel­
arter, grod- och kräldjur samt
dägg­djur mår bra av att odlingslandskapet och de naturliga betesmarkerna bevaras.
Cerradon
– jordnötens hem
Cerradon som täcker en femtedel av Brasiliens yta
är en mosaik av olika typer av miljöer. Där finns
gräsmarker, savanner med enstaka buskar och
träd och längs med vattendragen växer så kalla­
de galleriskogar. Träden på cerradon har virade
stammar med tjock bark. Ibland börjar det brin­
na på cerradon. Men det är bra eftersom bran­
den gör att ingen vegetation tar överhanden och
domi­nerar landskapet.
Det finns många olika sorters växter, buskar
och träd på cerradon och nästan hälften av dem
finns bara här. Den brasilianska cerradon är även
hem för mer än 100 kända arter medicinalväx­
ter. Andra välkända arter som är ursprungliga på
cerradon är cashewnötter, kassava, ananas, pas­
sionsfrukt och jordnötter. Bland däggdjuren finns
det rovdjur som jaguar, puma och manvarg som
trivs i den varierande miljön.
Foto: Ola Jennersten
Projektet är ett samarbete mellan
WWF, ICA och Sveriges bönder. Na­
turvårdsmålet är att öka andelen
välbetade naturbetesmarker med
25 000 hektar, vilket motsvarar en
tiondel av landets finaste naturbe­
tesmarker. Gödsling, kalkning eller
Cerradon räknas som världens
mest artrika savann, med 90 000
insektsarter, 550 fågelarter och
150 däggdjursarter.
Minska ditt
FOTAVTRYCK
Foto: WWF-Canon/Michel Gunther
Viktig olje- och proteingröda
Soja är en ärtväxt som har varit en vanlig
gröda i Fjärran Östern i tusentals år. Se­
dan 1945 har sojabönan varit den vikti­
gaste olje- och proteingrödan i världen.
Den mark som sojabönan odlas på
har ökat med 28 procent och ger nu 162
miljoner ton sojabönor. USA produce­
rar mest sojabönor i världen följt av Bra­
silien, Argentina och Kina.
Foto: WWF-Canon/Edward Parker
Vi äter mycket kött i Europa. Våra kossor kräver allt mer
kraftfoder för att bli större och ge mer mjölk. En stor del
av våra kossors diet baseras på soja från Brasilien. Där
breder stora sojaodlingar ut sig på bekostnad av landets
artrika skogar och jordens mest artrika savann, cerradon.
Foto: WWF-Canon/Juan Pratginestos
blir mat åt svenska kor
Foto: Ola Jennersten
Brasiliens soja
Foto: WWF-Canon/Michel Gunther
Sojabönan
Glycine max
Jaguaren trivs i den
varierande miljön.
Välj miljömärkta varor:
Varför inte öka till exempel
andelen KRAV-märkta grön­
saker på tallriken?
Detta är KRAV
Välj naturbeteskött:
Välj kött från djur som betat
på svenska naturbetesmarker.
Ställ frågor i butiken:
Kräv miljövänligt och rättvist
framtagen soja.
Gör din röst hörd:
Visa ditt intresse av att uthål­
liga alternativ tas fram.
Skicka e-post till handeln och
industrin. På WWFs hemsida
finns ett förslag till brev.
KRAV-märket kan du hitta på en
rad olika livsmedel, blomjord och textilier som upp­
fyller KRAVs kriterier på ekologisk produktion. Detta
innebär bland annat att inga kemiska bekämpnings­
medel eller genmodifierade organismer (GMO) får fö­
rekomma i produktionen. Konstgödsel används inte
heller och djuren i matproduktionen ska behandlas
väl och måste få vara ute i det fria.
Nu finns även kriterier för vildfångad fisk och
skaldjur. Kosterfjordsräkan är den första KRAVcertifierade och vildfångade arten. www.krav.se
våra ekologiska fotavtryck •
5
D
u sitter och äter lunch. Allt är frid och fröjd.
Men visste du att maten på tallriken ofta
kommer från en rad platser runt om i världen,
långt från Sverige? Ditt ”lunchfotavtryck”
kanske hamnar i Indonesien eller i Brasilien snarare
än i Skåne!
Vi har här ”spårat” varorna i två olika maträtter
till ursprungslandet för att ge en bild av var maten
har varit innan den serveras till dig ...
Så var äter du egentligen din lunch någonstans?!
Varifrån komm
Lax odlas utanför
Norges kust.
Köttbullarna tillverkas av
nötkött från svenska kor.
ard Parker
E U
Canon/Edw
A T L A N T E N
Foto: WWF-
N O R D A M E R I K A
Ketchupen tillverkas av spanska
eller italienska tomater.
Brasilianska
sojaodlinga
r breder ut si
av jordens m
g på bekost
est artrika sa
nad av en
vanner och
skogar. Se
sidan 5
lmi
A F
anon /P. Guglie
S T I L L A
Foto: WWF-C
H A V E T
Gulfenad tonfisk fiskas
i Stilla havet utanför Ecuador.
S Y D A M E R I K A
Överfiske är
ett av de stör
sta hoten m
idag. Vad bö
ot våra leva
r man tänka
nde hav
på när man
köper fisk?
Se sidan 8
Sojan till sushin odlas i Brasilien
och förädlas och paketeras i Europa.
Den odlade laxen föds upp
på foderfisk som fiskas utan­
för Sydamerikas västkust.
Soja från Brasilien används till
det kraftfoder som de svenska
kossorna föds upp på.
Köttbullstallriken
Foto: Timmy Carlsson
Köttbullar
Nötkött
från kossor
Köttet till köttbullarna kommer
.
rige
som föds upp på gårdar i Sve
Soja
och ge myck­
För att kossorna ska växa snabbt
håller sojapro­
et kött får de kraftfoder som inne
Brasilien där den
dukter. Sojan är importerad från
växer i stora odlingar.
Palmolja
in som inne­håller
Man steker köttbullarna i margar
k­naden. Palm­
mar
en blandning av olika oljor på
i Malaysia och
er
olja som odlas på stora plantag
olja.
ilisk
i Indonesien är en vanlig vegetab
Makaroner
Durumvete
är
I makaroner ingår durumvete som
vete
um
sort med hög proteinhalt. Dur
ien.
bland annat i Österrike och i Ital
Ketchup
Tomater
r oft
Tomaterna i ketchupen komme
odlingar i Italien eller Spanien.
Socker
Sockret i ketchupen är gjort av
odlade i Sverige.
soc
Foto: W WF-
Canon/ Yife
i Zhang
mer din lunch egentligen?
Ketchupen innehåller socker
från svenskodlade sockerbetor.
U R O P A
A S I E N
Foto: W WF-
Cano /W W
F Madagas
car
Durumvete till makaronerna
odlas i Österrike och Italien.
h
med vete oc
tillsammans
dan 9
,
si
är
e
is
S
R
.
g.
na
risodlin
de grödor
an
äv
kr
Thailändsk
en
tt
de mest va
bomull, en av
Mycket av det ris som finns
i Sverige odlas i Thailand.
m anlagts på
a dammar so
or
st
i
er
sk
tteräkor
sidan 8
Odling av jä
kogarna. Se
mangroves
av
d
na
st
beko
r en vete­
e odlas
.
Palmolja odlas på stora planta­
ger i Malaysia och Indonesien.
Jätteräkor odlas i dammar
längs Indonesiens kuster.
Foto: W WF/
Volker Kees
R I K A
övlas för
isk skog sk
den av trop
rå
om
ra
to
ter. S
sidan 3
Palmoljefruk
odlingar. Se
av palmolje
as
tt
sä
er
t
at
I N D I S K A
O C E A N E N
Sushitallriken
Japansk soja
Soja
Sushibitar
Tonfisk
Stilla havet
Det kan vara gulfenad tonfisk från
din sushitallrik.
utanför Ecuador som finns på
Lax
oftast odlad längs
Laxen som vi köper i Sverige är
på foderfisk
upp
s
den norska kusten. Laxen föd
tkust.
väs
as
som fiskas utanför Sydamerik
Jätteräka
Foto: Timmy Carlsson
s kusterna
ta från
Jätteräkan odlas i dammar läng
i Indonesien.
ckerbetor
Mycket av det ris som finns i Sve
odlas i Thailand.
Ris
Sojan odlas i Brasilien
och förädlas och
paketeras i Europa.
rige
våra ekologiska fotavtryck •
7
Guiden ”Fisk till middag?” hittar du på www.wwf.se
Äta fisk med gott samvete?
Det är enkelt om du följer WWFs aktuella
rekommendationer som finns i fiske­
guiden på www.wwf.se! Här listas
de fiskar och skaldjur som riskerar att
överfiskas och här får du också tips på
vilka arter du med gott samvete kan äta!
Om du ammar eller är gravid kan du titta
på Livsmedelsverkets hemsida efter
rekommendationer när det gäller intag
av fisk: www.slv.se
Kom ihåg när
du köper fisk:
När tar havet slut?
Man kan tro att världens alla hav har oändliga resurser. Men så är det inte
eftersom människan, tack vare teknikens utveckling nu kan dammsuga
haven på alla ätbara fiskar. Med upp i näten följer även bifångst tillsammans
med alldeles för små exemplar av matfiskarna.
• Kolla efter miljö­
märkt fisk
• Fråga efter lokalt
fångad fisk
• Köp inte för små fiskar
eller malda till fiskmjöl. Den
blåfenade tonfisken har på se­
nare år minskat i 13 av världens
15 fiskeområden till havs. Den
blåfenade tonfisken är en av de
fiskarter som är mycket hotade
på grund av fisket.
• Undvik djuphavslevande fiskar
• Ställ gärna krav på att försäljaren ska
kunna upplysa dig om var fisken
kommer ifrån och hur den är fångad
Jätteräkor
– en läckande läckerhet
Jätteräkorna blir allt vanligare på svenska
restauranger och middagsbord. Vad många
inte vet är att mangroveskogar skövlas och
koraller i haven dör för att vi vill äta jätteräkor.
För att odla jätteräkor behöver man dammar som
man anlägger nära kusten. I gränsen mellan land
och hav trivs mangroveskogen. När dammarna
anläggs måste man avverka skogen. Mangrove­
skogarna behövs för att skydda kusten mot över­
svämningar och erosion. Samtidigt filtrerar de
vattnet som rinner ut i havet från partiklar. Ko­
raller vid kuststräckan är beroende av klart vat­
ten för att överleva. Fungerar inte denna rening
av vattnet som mangroveskogarna utför så dör
ko­rallerna. Dessutom fungerar mangrovesko­
garna som barnkammare. Tusentals arter fiskar,
räkor, krabbor och andra djur växer upp bland
man­groveskogarnas utsträckta rötter.
Foto: WWF-Canon/Tanya Petersen
Foto: WWF-Canon/WWF Madagascar
Räkodling
Antibiotika förorenar dricksvattnet
Jätteräkodlingarna är känsliga för angrepp
av sjukdomar. Därför tillförs bekämpnings­
medel och antibiotika. Detta rinner sedan
ner i vattendrag och grundvatten och föro­
renar dricksvattnet för många människor.
Odlingarna, som är mycket intensiva, har kort
livslängd och i dag finns 100 000-tals hektar
övergivna räkodlingar runt om i världen.
Lokalbefolkningen får betala dyrt
Jätteräkor fiskas även upp direkt ur havet, med
bottentrål som river upp och förstör hela bot­
ten. Ofattbara mängder bifångst av marina
djur slängs överbord. De länder
som exporterar jätteräkor ökar
naturligtvis sina exportinkom­
ster på kort sikt. Förstörd miljö
och risk för minskade möjligheter
att kunna försörja sig på havets
resurser är faran på längre sikt.
Lokalbefolkningen får redan nu
betala i form av uteblivet fiske,
döda ko­rallrev och föro­renade
marker och vattendrag. Mang­
roveskogar kan också skydda och
Mangroveskog
rädda liv vid flodvågskatastrofer.
Bristande skydd till havs
I dag är endast en halv procent av världens hav skyddade och mindre än en
promille är stängt för fiske.
Situationen är inte bättre i Sverige. Av de när­
mare 2 300 naturreservat och nationalparker
som finns i Sverige är det endast 17 marina
naturreservat.
En del hävdar att marina reservat skulle
minska möjligheten för fiskare att möta den
stadigt ökade efterfrågan på fisk, men effek­
ten har på många håll visat sig vara den mot­
satta. Fisket kan faktiskt öka när man ger fisk­
bestånden en chans att bli större och indivi­
derna en möjlighet att hinna bli könsmogna
innan de fångas.
Studier har visat att när 20–40 procent av
ett fiskevatten stängs för fiske är de positiva
effekterna för fisken och fisket som störst!
WWF vill att
beslutsfattare ska:
• minska subventionerna och lägga om
dem så att de finansierar utvecklingen
av ett långsiktigt och ansvarsfullt fiske!
• krympa världens fiskeflotta för att stop­
pa överfisket!
• förbättra skyddet för utrotningshotade
marina arter i internationell och natio­
nell lagstiftning.
8 • våra ekologiska fotavtryck
• inrätta ett globalt nätverk av marina
skyddade områden med fiskefria
zoner för fiskar och andra organismer
som lever i havet.
• minimera bifångsterna genom att an­
vända de mest selektiva fiskemetoder­
na och utnyttja de tekniska lösningar
som har tagits fram.
Foto: WWF-Canon/Helene Petit
• Variera dig, prova på något nytt!
N
ästan två tredjedelar av jordens yta
täcks av hav och närmare 40 procent
av jordens befolkning bor i kustom­
råden. Många människor är direkt beroende
av havet som en källa till proteinrik mat eller
som transportvägar för stora lastfartyg. Al­
ger och plankton i havet ger oss syre för att
kunna överleva. Det är en av de ekosystem­
tjänster (gratis tjänster från naturen) som ha­
vet bidrar till. Många av våra mänskliga ak­
tiviteter stör havets ekologiska balans. Över­
gödning, klimatförändring, utsläpp och inte
minst överfiske är de största hoten i dag mot
våra levande hav.
Stora kvoter och för små fiskar
Att man fiskar för små fiskar gör att färre
och färre individer hinner fortplanta sig inn­
an de blir paketerade som frysta fiskblock
Torsken illa ute
I Sverige har vi problem med
flera av våra matfiskar men
störst är nog faran för torsk­
en. I Östersjön har fångster­
na stadigt gått ned under de
senaste 20 åren. Intensiv storskalig trålning
påverkar djuphavsarterna mycket negativt.
De flesta växer mycket långsamt och det tar
lång tid innan de nått den ålder då de repro­
ducerar sig. Därför har dessa arter svårt att
återhämta sig om fisketrycket blir för stort.
Havets resurser börjar ta slut!
Vi måste börja tro på det vi redan ser. Ha­
vets resurser börjar faktiskt ta slut. Än finns
det chans att göra något åt det, men då mås­
te länderna börja samarbeta och ta hand om
fiskbestånden på rätt sätt. WWF arbetar
aktivt tillsammans med yrkesfiskare för att
bevara havets biologiska mångfald och re­
surser. Vi stöder också forskning om olika
marina arter och miljön där de lever. En
hållbar och långsiktig användning av havets
resurser är viktig.
Detta är MSC
Marine Stewardship Coun­cil är en obe­
roende global organisation som certifie­
rar fiske runt om i världen. Det gör det
enklare för oss konsumenter att välja en
produkt som garanterat är fångad under
bästa möjliga förhållanden.
Det var WWF som tillsammans med
Unilever, världens största inköpare av
fisk och skaldjur, år 1997 initierade den­
na metod att premiera ett ansvarsfullt
och hållbart fiske. MSC tar inte bara
hänsyn till fiskbeståndets tillstånd utan
även till fiskets inverkan på den omgi­
vande marina
miljön. Fisket
ska ske på ett
uthålligt sätt med minsta möjliga nega­
tiva påverkan på omgivningen. En liten
del av det svenska fisket är i dag
MSC-certifierat. I Sverige finns även
flera importerade MSC-märkta fisk­
produkter.
Välj MSC-märkt nästa gång du ska
laga en god fisksoppa till dina vänner
och spara samtidigt på havets resurser!
Mer information på www.msc.org
Bifångst – till ingen nytta
I dagens fiskeindustri använder
man trålar som förstör livet på
botten. Alltför små maskor i näten
gör att de samlar in nästan allt som
kommer i vägen.
Inte bara den fisk man vill ha fångas utan
mängder av alltför små fiskar, fåglar, havs­
sköldpaddor och marina däggdjur fastnar
också. De här oönskade djuren vill man inte
ta med sig in i hamn utan de slängs döda
eller halvdöda överbord igen. Sammanlagt
kastar man en tredjedel av fångsten över­
bord. Detta är naturligtvis en ohållbar
situation som leder till näst intill utrotning
av många marina arter. Olika arter av sköld­
paddor, hajar, rockor och marina däggdjur
är starkt utrotningshotade på grund av det
glupska fisket.
Utanför Sveriges kust är det ofta sä­
lar och tumlare som fastnar i fisknäten.
Tumlaren har blivit en ovanlig syn i Öster­
sjön i dag. Men det finns sätt att undvika
Foto: WWF-Canon/Michel Gunther
Minska ditt FOTAVTRYCK
Havssköldpadda insnärjd i ett nät
bifångster och det är att använda selekti­
va fiskeredskap, redskap som ”väljer” vad
de ska fånga. WWF har finansierat projekt
där man med så kallade ljudskrämmor på
redskapen försöker undvika delfiner som bi­
fångst. Man kan även förändra nät och trålar
så att alltför små fiskar eller andra djur kan
simma ut igen. Vissa av dessa metoder har
minskat bifångsterna med upp till 90 pro­
cent. Samtidigt har mängden önskad fisk
varit oförändrad eller till och med ökat!
Törstiga
jeans!
Foto: Roger Turesson/Pressens Bild
Foto: WWF-Canon/Mauri Rautkari
Bomull torrlägger
De flesta av oss har väl ett eller flera par jeans i garderoben.
Vad många inte vet är att det krävs litervis med vatten
för att producera jeansen.
Kemikalierna vandrar vidare
Bomull är en mycket kemikaliekrävande
gröda och odlingarna behöver årligen en
fjärdedel av världens användning av in­
Foto: WWF-Canon/Alain Compost
100 000 liter vatten per svensk
För att kunna producera de bomullspro­
dukter som vi importerar i Sverige krävs
det 215 kvadratmeter mark per svensk.
Det behövs även mycket vatten för att
sektsbekämpningsmedel och
en tiondel av ogräsmedlen. Det­
ta leder ofta till att andra organismer
än skadedjuren blir påverkade av giftet. Gif­
tet kan även följa med längre upp i närings­
kedjan – andra arter som äter djur eller väx­
ter som är förgiftade får i sig ännu högre kon­
centration av gift. Kemikalierna söker sig
senare ut i vattendragen och ner till grundvatt­
net tillsammans med vatten från konstbevatt­
ning och kan på så vis förorena stora om­råden
och påverka många sötvattenarter.
odla all denna bomull. Vid de flesta
bomulls­
odlingar används konstbevatt­
ning i stor skala som utarmar jorden och
tar vatten ifrån sötvattensystem. Vår im­
port av bomullskläder kräver 100 000 liter
vatten per svensk och år! Detta kan sägas
vara en stor del av vårt bomullsfotavtryck.
Foto: WWF-Canon/Yifei Zhang
Bomull är en naturlig textilfiber som har
använts av människan i 5 000 år. Nu­
mera står bomullen för nära hälften av
världens textilproduktion. Vi importe­
rar förhållandevis mycket kläder och
textilier till Sverige.
På 58 procent av världens totala
area som kräver konstbevattning
växer ris, vete och bomull.
Vatten nödvändigt
för grödorna
Om 30 år krävs 60 procent
mer matproduktion
Med modern teknik kan man odla grö­
dor på platser där de normalt inte kan
växa naturligt. Detta kan många gånger
vara bra för människor eftersom man
tror att världens matproduktion måste
Sjöar töms, grundvattennivån sänks
Behovet av mer jordbruksmark för att
odla mer grödor till mat är stort samti­
digt som tusentals hektar åkermark år­
ligen förloras på grund av dålig skötsel
och ineffektiv användning av vatten.
Det går åt mycket vatten till jordbru­
ket. Den del av vattnet som vi genom
livsmedel ”äter” varje dag är myck­
et större än den volym vatten som vi
dricker. Men den ohållbara, vatten­
intensiva odlingen gör att den närlig­
gande miljön förstörs. Vattendrag och
sjöar töms på vatten och grundvatten­
on /Mar tin
WF- Can
öka med 60 procent för att se till att jor­
dens växande befolkning får tillräckligt
med mat de närmaste 30 åren.
Foto: W
Dagens vattenkretslopp på jorden är
inte detsamma som det var för miljoner
år sedan. När människan började odla
spannmål och andra grödor för att över­
leva började vi förändra detta kretslopp
för att få så stor avkastning som möjligt.
Vi byggde dammar, planade ut terras­
ser och ändrade vattendragens riktning
– allt för att se till att våra plantor fick en
tillräcklig mängd vatten.
Har vey
Vatten är livsviktigt, inte bara för oss människor, utan för allt levande
på jorden. Vattnets kretslopp är välkänt för de flesta och nödvändigt
för att tillgången på färskt vatten ska vara kontinuerlig.
Aralsjön
Aralsjön, som ligger mellan Kazakstan
och Uzbekistan, var för 40 år sedan jordens
fjärde största insjö med en yta stor som
halva Lappland. I dag har volymen minskat
med 75 procent medan salthalten ökat.
Floderna Syr-Darja och Amu-Darja ser till att nytt
vatten rinner ner till sjön. Den första kanalen som skulle
underlätta bevattning av jordbruksmark grävdes redan
för 3 000 år sedan.
En fjärdedel av sjön kvar
För hundra år sedan ville man modernisera bevattnings­
anläggningarna. De stora floderna användes för att be­
vattna bomullsodlingarna i området. Från 1960-talet
minskade vattenmängden i Aralsjön kraftigt i takt med
att floderna förändrades. Vid mitten av 1990-talet var
sjöns volym bara en fjärdedel av vad den var tidigare.
Det förödande saltet sprids med vindarna
Under samma tid ökade salthalten till 3,7 procent. De
flesta fiskarter har i dag dött ut och fisket har upphört.
Runt sjön ligger kilometervis med frilagd sjöbotten
som nu är täckt med salt och marken går inte att odla
på. Varje år sprids otroliga mängder salt med vinden ut
över omgivningen.
Det lokala klimatet har också förändrats. Idag finns
endast en sjättedel av Syr-Darjas delta kvar medan AmuDarjas delta minskat till ungefär en tjugondel av sitt
tidigare utbredningsområde. Tidigare goda betes- och
jaktmöjligheter i området har försvunnit. Lokalbefolk­
ningen har därför svårt att försörja sig.
Bomull – en livsviktig inkomstkälla
Uzbekistan, som har 24 miljoner invånare, är beroen­
de av sina bomullsodlingar eftersom en tredjedel av
exportinkoms­terna kommer från bomullsindustrin.
Situationen i Uzbekistan är inte unik, eftersom bomulls­
odling är en enormt viktig exportinkomst för många av
världens fattiga länder.
nivån sänks. De förorenas dessutom av
den omfattande användningen av be­
kämpningsmedel. De grödor som slu­
kar mest vatten vid odling är bomull, ris,
vete och sockerrör.
Det finns alternativ!
Nu finns det utvecklade bevattnings­
metoder som använder vattnet mycket
effektivt. Detta minskar vatten­använd­
ningen till odlingar betydligt. Lösningar
finns alltså – men de skulle behöva
användas av många fler!
Minska ditt FOTAVTRYCK
ställ frågor när du handlar för att ta reda
på hur produkten har tagits fram.
Välj ekologiskT odlad bomull och hög
kvalité på kläderna så håller de längre.
Gör om och laga gamla kläder, satsa
på en basgarderob som håller i längden.
Köp second hand. När du själv tröttnar
på kläder – sälj, byt bort, ge bort.
Vårda dina kläder, överdosera inte tvätt­
medel, använd miljömärkt tvättmedel.
Tvätta alltid full maskin. Har du kläder som
måste kemtvättas, borsta och vädra för att
minska antalet kemtvättar.
ris
bomull
9 300 l/kg
3 400 l/kg
1 500 l/kg
1 300 l/kg
900 l/kg
Siffrorna anger globala
medelvärden.
Av allt sötvatten som människan använder går 70 procent till jordbruket samtidigt som en femtedel av jordens befolkning inte har tillgång till rent dricksvatten.
våra ekologiska fotavtryck •
9
odling) och Mark Edwards
sockerrör
Yifei Zhang (ris), Michel Gunther (bomulls­
vete
Foto: WWF-Canon/Edward Parker (potatis),
potatis
Sarah Black (vete), Alain Compost (sockerrör),
Så här många liter vatten går det åt för att odla ett kilo av nedanstående grödor:
Hushåll
Service
Energisektorn
37%
Industri
21%
Transporter
27%
Fördelning av koldioxidutsläpp
mellan olika sektorer (%)
Foto: WWF-Canon/Adam Oswell, Edward Parker, Nigel Dickinson och Susan Wells
Minska ditt FOTAVTRYCK
Spara energi! Här finns många tips: välj
energieffektiv uppvärmning av bostaden,
tilläggsisolera, välj energisnåla vitvaror och
andra apparater.
Sänk inomhustemperaturen en grad,
vädra kort och effektivt, släck lampor när du
lämnar rummet, använd inte TV:ns stand-by
funktion. Duscha snabbt, byt till lågenergi­
lampor, laga mat energisnålt, använd lock
på kastrullen, stäng av spisen tidigare och
utnyttja eftervärmen.
Foto: WWF/Jack Stein Grove
15%
Klimatförändringen
är redan här
Global uppvärmning och klimat­förändringar drabbar både
män­niskor och djur runt om i värld­en. Den ökande medel­
temperaturen på jorden kan påverka livsvillkoren för en
tredjedel av alla växter och djur redan i slutet av 2000-talet.
Man vet att allt fler arter kommer att dö ut
när klimatet blir varmare. Ovanliga arter,
splittrade ekosystem och områden som re­
dan lider av föroreningar och avskogning
är mest känsliga för klimatförändringar.
Samtidigt kommer vi människor
också att påverkas av den förändrade
temperaturen och dess effekter. Klimat­
förändringens effekter märks över hela
jorden genom:
stigande havsnivåer
När vatten värms upp ökar dess volym.
Smältvatten från ismassor bidrar också.
Ö-nationer i Indiska oceanen och Fiji­
öarna i Stilla havet drabbas redan av höj­
da havsnivåer och några av öarna kan i
framtiden försvinna helt.
minskad havsis på arktis
År 2007 hade havsisarna på Arktis
minskat med 39 procent mer än medel­
värdet för de senaste årtiondena. När
havsisarna smälter allt snabbare hotas
isbjörnen som är beroende av isen för
att jaga och förflytta sig.
torka och värmeböljor
Den förstärkta växthuseffekten var
sannolikt en nyckelfaktor när Austra­
lien år 2002 drabbades av den värsta
torkan dittills. En värmebölja som
krävde 35 000 liv svepte samma år över
Europa. Även städer i USA och Indien
upplevde enorma värmeböljor.
Koraller bleknar
och dör
när temperature
n i havet
blir för hög.
Foto: WWF-Cano
n/Cat Holloway
djur som dör
Beståndet av nordatlantisk lax minskade
drastiskt när havstemperaturen steg 6° C
över det normala 1997. Ju varmare vattnet
blir, desto mer mat behöver laxen. Blir det
för varmt svälter laxen ihjäl.
Koraller bleknar och dör när tempe­
raturen i havet blir för hög. Om korall­
döden fortsätter i nuvarande takt kan hela
Barriärrevet vara dött inom hundra år.
global glaciärsmältning
I och med att isarna smälter ökar risken för
för­lorade ekosystem, översvämningar och
brist på dricksvatten. Miljontals männis­
kor i kustområden är i fara. Klimatföränd­
ringarna går mycket fortare än vad FNs
klimatpanel har uppskattat.
Hur stort är ditt energifotavtryck?
?
varmare
Den så kallade växthuseffekten är ett naturligt
fenomen. Ordet används för att beskriva vis­
sa gasers påverkan på klimatet. Vår viktigaste
växthusgas är vanlig vattenånga som står för
det mesta av den naturliga effekten. Mängden
vattenånga i atmosfären beror på temperatu­
ren som i sin tur påverkas av andra naturligt
förekommande växthusgaser som koldioxid,
metan och lustgas.
Växthusgaserna brukar liknas vid en filt
som lägger sig runt jorden – och under filten
blir det varmare. Ungefär två tredjedelar av
solens strålar absorberas vid jordens yta och i
atmosfären. Resten reflekteras tillbaka till rym­
den. För att temperaturen inte ska stiga mås­
te jorden skicka ut motsvarande den mängd
energi som kommer in. Detta sker med vär­
mestrålning.
Växthusgaserna i atmosfären fångar upp
den utgående värmestrålningen och omför­
delar energin. Vi får då ”filteffekten”. Ju mer
koldioxid vi släpper ut, desto mer vattenånga
bildas i atmosfären och växthuseffekten för­
stärks ännu mer.
Minska ditt FOTAVTRYCK
Välj elbolag som kan leverera el från
förnybara energikällor.
Välj det mest miljövänliga färd­
medlet, gå, cykla och åk mer kommunalt.
Välj miljöbilar eller bensinsnåla bilar,
samåk gärna.
10 • våra ekologiska fotavtryck
Foto: WWF-Canon/Claire Doole
Varför blir det
Allt vi gör kräver energi. Laga mat, åka
till skolan eller jobbet en måndagsmor­
gon med bussen, spela spel på datorn,
åka på en sista-minutenresa utomlands,
duscha varmt och skönt efter träningen,
bila till fjällen en vecka på sport­lovet
och värma upp huset när det är kallt i
februari.
Ditt val av uppvärmning, trans­
portmedel, semesterresor och dina
dusch­vanor bidrar till hur stort just
ditt energi­fotavtryck är. Ett lands totala
Energin måste komma från förnybara källor.
energi­fotavtryck är den biologiskt pro­
duktiva yta som krävs för att försörja
landet med den energi som används och
för att absorbera de koldioxid­utsläpp
som genereras.
Drygt hälften av mänsklighetens
totala ekologiska fotavtryck orsakas
av koldioxidutsläpp från fossila bräns­
len. Denna del av fotavtrycket räknas ut
genom att man uppskattar hur stor yta
som skulle behöva planteras med skog
för att ta upp den koldioxid som hamnar
i atmosfären när vi använder kol, olja och
gas. Man bör vara medveten om att denna
beräkningsmetod kan leda till missupp­
fattningar. Myndigheter, organisa­tioner
och beslutsfattare kan luras att tro att de
kan fortsätta med sina stora utsläpp av
växthusgaser bara de planterar skog. Men
man kan inte plantera sig ur problemet
med fossilbränsleanvändning på en be­
gränsad planet.
Koldioxidutsläppen måste minska
Både i Sverige och globalt måste vi
radikalt minska våra koldioxidut­
släpp genom att bokstavligen gå ”från
fossil till framtid.” Sverige har ett gott
utgångsläge tack vare god tillgång på lo­
kala biobränslen och vattenkraft samt
stor potential för vindkraft. Samtidigt är
trenden att vi konsumerar en allt större
andel billiga produkter från fattigare län­
der, till exempel Kina där kolkraft fort­
farande dominerar. Är det då kineserna
eller vi som bär ansvaret för utsläppen
från fabrikerna som gör dessa produkter?
I fot­avtrycksberäkningarna räknas dessa
koldioxidutsläpp till det land där produk­
terna konsumeras – inte där de produceras
– för att betona de konsumerande länder­
nas ansvar. I framtiden måste energin kom­
ma från förnybara källor överallt.
En central del av lösningen mot mins­
kade koldioxidutsläpp är att hushålla bätt­
re med energi över huvud taget. Det kan
göras genom att driva fram smartare trans­
portlösningar eller IT-lösningar och and­­ra alternativ till transporter, energi­snåla
bilar, hus och apparater och energisnål
stadsplanering. Läs mer om befintliga lös­
ningar på www.wwf.se/climatesolver.
WWF anser att:
Ökningen av jordens medeltemperatur måste hållas under 2° C jämfört med industri­
alismens början för att vi ska ha en chans att undvika farliga klimatförändringar.
För att det ska vara möjligt att nå detta mål när det gäller
klimatförändringen, menar WWF att det krävs en drastisk
minskning av koldioxidutsläppen. Detta gäller framför allt
i industriländerna.
Över hela världen samverkar WWF för att skapa ny­
tänkande partnerskap med politiker, företag och fors­
kare. Vi stöder Kyotoprotokollet* och andra instrument
som kan hjälpa oss att ställa om våra energi- och trans­
portsystem.
Kyotoprotokollet bör emellertid ses som ett första steg
och är i sin nuvarande utformning inte tillräckligt för att
vi ska komma till rätta med problemen. Idag krävs att
enskilda länder vågar gå före och göra mer än de för­
bundit sig till.
* Kyotoprotokollet från 1997 är ett protokoll som drygt 150 av
världens länder har skrivit på. Målet är att länderna ska minska sina
utsläpp av växthusgaser till atmosfären och överenskommelsen
innehåller konkreta åtgärder för att nå dit.
Nej tack till giftig
cocktail!
Minska ditt
Vi omges varje
dag av en upps
jö olika kemikal
kemikalier har
ier. 80 000
skapats de sena
st
e 50 åren. Övera
de omkring os
llt finns
s i vanliga prod
ukter, i mattan,
stekpannan. D
datorn och
e kan finnas dä
r som flamskyd
mjukgörare, ytbe
dsmedel,
handlare eller fö
r andra funktione
kalierna läcker
r. Kemi­
ut i naturen oc
h tas upp av os
varelser. Många
s levande
ämnen bryts ne
r mycket långsa
lagras i våra krop
mt och
par, i allt från de
lfiner i haven til
kors bröstmjölk
l männis­
och blodådror.
Ett fåtal är testad
oroväckande re
e och ger
sultat. De allra
flesta ämnena
les för lite om nä
ve
t
vi allde­
r det gäller vilk
a effekter de ha
r.
ekologiska
fotavtryck
I den här tidningen kan du läsa om en rad olika ex­
empel på vad vår konsumtion får för effekter, vad
vårt ekologiska fotavtryck är.
Vi konsumerar alldeles för mycket
Sammanfattningsvis kan vi säga att vi globalt sett
konsumerar 30 procent mer än vad jorden kan pro­
ducera. Följderna är många och arter minskar dras­
tiskt i antal. Detta är naturligtvis inte hållbart.
Hur kan vi bryta den negativa trenden?
Mycket kan och måste göras av världens politiker
och företagsledare. Om du inte är en av dem har du
ändå en mycket viktig roll när det gäller att påver­
ka dem – både som konsument och i andra sam­
manhang.
Liksom varje enskild människas handlingar lett
till negativa följder som kan summeras med denna
globala trend så kan vi vända det till att låta bäck­
ar av små positiva handlingar leda till en global flod
av lättnader för vår planet.
Du kan hitta många tips på vad du kan göra i
den här tidningen. Ta ett steg i taget. Vad blir din
nästa utmaning?
?!
Minska ditt kem
iska FOTAVTRYCK
Köp miljömär
!
kta produkte
r.
Fråga efter möb
bromerade
ler och textilier
flamskyddsm
Undvik PVC-pla
som inte innehå
edel.
ller
st i t ex ketchu
pflaskor och le
ksaker.
Undvik heltäck
ningsmattor oc
som släpper ut
h syntetiska m
attor
VOC.
Undvik att köpa
produkter med
tillsatser so
antibakter
m triklosan.
iella
Häll inte lösnin
gsmedel oc
h färg i avloppet
.
Lämna in farliga
ke
m
ik
al
ie
r till kommunen
miljöstatio
s
n.
Apoteket tar em
ot gamla med
iciner.
Lämna uttjänta
batterier i ba
tteriholken elle
miljö­station. An
r till
vänd uppladdn
ingsbara batte
rier.
Läs mer på ww
w.panda.org, sö
k
efter DeTox
Vad gör du?
Vi frågade tre personer om deras avtryck
Så här svarade Barbro Sterner (Hedemora), Leif Brännström
(Skellefteå) och Mariana Modén (Jönköping) på några frågor
som WWF ställde till dem om deras egna ekologiska fotavtryck.
VAd är ett ekologiskt fot­avtryck för dig?
Barbro: Mitt ekologiska fotavtryck är den
del av jordens (och havens) yta jag gör an­
språk på genom min livsstil – bland annat
hur jag väljer att klä mig, äta och färdas.
Leif: Det jag gör och det jag använder/
för­brukar och som lämnar rester efter sig.
Mariana: Jag funderar en hel del på mitt eko­
logiska avtryck; jag försöker att lämna så mycket
som möjligt av mitt avfall på områdets miljöstation.
Jag handlar en hel del kläder på second hand. I
mataffären väljer jag oftast KRAV, bra miljöval och
rättvisemärkta varor (om det finns). Övergripande
försöker jag dra ner på min totala konsumtion.
Mariana: Miljöeffekterna av min tid på
jorden.
Vilka av dina levnadsvanor
tror du har störst del i ditt
ekologiska fotavtryck?
Barbro: Mat och kläder.
Leif: Bilen. Jag är tyvärr bunden till att an­
vända den i mitt jobb och jag vill också gärna
ut och resa.
Mariana: Eftersom jag inte har bil så gissar
jag att det är mina varuinköp som gör störst
skada på vår globala miljö. Jag bor i hyreshus
och har därför inte direkt makt över drift- och
uppvärmningskostnader.
Vad gör du för att minska
ditt ekologiska fotavtryck?
Barbro: Jag väljer oftast KRAV-märkt där det
går. Jag äter KRAV-kött eller fisk högst en gång i
veckan – annars mest vegetariskt. Jag försöker
tänka säsongsanpassat och till exempel äta vit­
kål på vintern och sallad från landet på somma­
ren. Jag försöker också köpa närodlat och odlar
en hel del själv. När det gäller kläder handlar jag
en del second hand, får en del efter mina barn
och försöker använda kläderna tills de blir ut­
slitna. När jag köper nytt väljer jag en affär som
har en del ekologisk bomull, ull och linne. Men
det blir rätt dyrt, så det blir inte så ofta ...
Leif: Hemma är jag mycket noggrann med
att sortera sopor, jag är komposterare och
hobbyträdgårdsmästare.
Det här gör WWF!
För att minska vårt fotavtryck är det vik­
tigt att lagar och regler som styr oss är
hållbara – ekologiskt, socialt och ekono­
miskt. På den fronten finns mycket som
behöver förbättras. Därför pågår WWFs
arbete också i maktens korridorer.
Verkar för ändrade spelregler
Det handlar om att påverka avgörande hän­
delser som t ex när EU ska formulera en ny
fiskeripolitik. WWF har en effektiv och väl
respekterad avdelning i Bryssel som en­
bart sysslar med att ta fram faktaunderlag
och påverka EUs beslut i en rad olika frågor
i en miljövänlig riktning. Arbetet sker i sam­
arbete med WWFs globala nätverk, däribland
Världsnaturfonden WWF i Sverige.
Världsnaturfonden arbetar också för att
främja utvecklingen och spridningen av håll­
bar energiteknik för att minska samhälles ut­
släpp av koldioxid. Politisk påverkan är en
viktig del av detta arbete vars syfte är att få
tillstånd ett system som driver fram klimat­
innovation och entreprenörskap.
Arbetar för en hållbar produktion
WWF driver på och samverkar med företag för
att finna vägar till allt från hållbart fram­tagen
palmolja och fisk till timmer. Det har bland an­
nat resulterat i certifiering av skogsbruk, FSC,
och fisk, MSC, som ger bättre alternativ till
konsumenten. I andra fall har man inte kom­
mit lika långt, men ett viktigt förändringsarbe­
te är i gång, bland annat när det gäller bomull
och palmolja.
I ett globalt bomullsinitiativ, Better cotton,
arbetar WWF nu tillsammans med stora inter­
nationella textilföretag för att minska vatten­
användningen genom mer effektiva bevatt­
ningsmetoder och minskad användning av
jordbrukskemikalier.
I Sverige har stora delar av detaljhandeln
och flera viktiga tillverkare och återförsäljare
ställt sig bakom och lovat att bidra till arbe­
tet för en mer uthållig produktion av palm­olja.
Att nå dit kommer ta tid, men viktiga steg har
tagits i rätt riktning.
WWF arbetar också med information
och utbildning. Se vad vi kan erbjuda på:
www.wwf.se
våra ekologiska fotavtryck •
11
Några projekt som WWF stöder ute i världen
WWF har i samarbete med naturvårdsmyndigheterna tagit fram en naturvårdsplan för
skydd av tropikskogar, sötvatten och marina miljöer. WWF har dessutom deltagit direkt
i arbetet med att skapa nya skyddade områden. Arbetet har kompletterats med andra
insatser som till exempel att kartlägga utbredning av lemurer.
De närmaste åren kommer WWF att fokusera på att nätverket av skyddade områ­
den får legal status och att områdena knyts ihop med hjälp av gröna korridorer. I fram­
tiden kommer ägandet av skogen att föras över till lokalförvaltning på bynivå. En viktig
insats är att bygga kapacitet hos byråd och bland byborna så att de kan förvalta skyd­
dade områdena.
Bränslesnåla spisar skyddar Pandans hemvist i Kina
Minshanbergen är belägna i sydvästra Kina. Regionen är känd för sin rika kulturella
mångfald och för sina täta fuktskogar som utgör jättepandans sista fäste.
I Minshan bor också mer än en miljon människor, varav många lever i fattigdom och är
starkt beroende av skogarna för sin överlevnad. Skydd, restaurering och hållbart nytt­
jande av skogarna i Minshan är ett av WWFs högst prioriterade åtaganden i Kina. År 2004
startade försök med bränslesnåla spisar, och nu har det som startade på prov blivit en
riktig naturvårdsframgång. Bruket av energisnåla ugnar har medfört en minskning av
brännvedsförbrukningen med 30 procent.
Sebangau på Borneo i Indonesien
Låglandsskogen på Borneo är känd för sin väldiga mångfald av växter och djur.
Det är en biologisk skatt som hotas av att skogarna avverkas i en enorm hastighet
för timmeruttag eller för att lämna plats åt oljepalmsplantager. Den mycket om­fattande
skogsskövlingen i Sydostasien har medfört att populationen av vilda orangutanger
har minskat med 90 procent under de senaste hundra åren.
WWF arbetar i och omkring nationalparken Sebangau på Borneo. Detta är en av de få
riktigt stora orörda låglandsregnskogar som finns kvar på Borneo. Området hyser i dag
den största kända populationen av orangutanger (cirka 8 000 individer). Här arbetar WWF
med att övervaka orangutangerna, säkra nationalparken mot framtida avverkningar samt
förbättra levnadsvillkoren för lokalbefolkningen. Målet är att få en skog som är tillräckligt
stor för att föda både befolkningen och en livskraftig population av orangutanger.
Trädplantering i Virungaparken, Kongo
Afrikas äldsta och kanske mest unika skyddade område är Virungaparken i östra
Kongo. Det är det enda skyddade område som har tre arter av människoapor – schimpans, bergsgorilla och Grauers gorilla.
Under många år har WWF stött arbetet med förvaltning och skötsel av parken. Hotet
mot denna pärla är i dag de rebellgrupper som söker skydd inne i parken. Rebellerna
skyddar lokalbefolkningen som avverkar skogen
Bergsgorillan är
illegalt för att bland annat producera träkol. Stora
en av de arter
arealer regnskog blir träkol som säljs på mark­
som gynnas av
naderna. I dag ger det WWF-stödda projektet
trädplanteringarna
kring Virunga.
lokalbefolkningen nya möjligheter. I buffert­
zonen som ligger i anslutning till Virunga
nationalpark sker en omfattande satsning på träd­
plantering och fram till nu har tio miljoner träd
planterats. Planteringarna visar tydligt var park­
gränsen går. Eftersom byborna kan nyttja träden
i buffertzonen, minskar den illegala avverkningen
i skyddade områden. Tidigare skogsplantering
har nu börjat ge avkastning. Träden har vuxit till
sig tillräckligt för att det ska gå att bedriva handel
med sågat virke och pålar för husbygge.
Fjärrstyrd undevattensfarkost vid
Tjärnö Marinbiologiska Laboratorium.
Kosterhavets nationalpark
Det finns fortfarande inte många marina skyddade områden i Sverige. Ofta finns
det ett motstånd mot reservat hos olika yrkesgrupper och beslutsfattare i de om­
råden där reservaten planeras. Sverige har, liksom de flesta andra länder, haft svårt
att identifiera skyddsvärda havsområden. Kartläggning av marina miljöer är nödvändigt för att kunna besluta var framtida reservat ska ligga.
WWF har tillsammans med forskare genomfört kartläggningar av marina miljöer där bland
annat fjärrstyrda undervattensfarkoster och videoteknik använts för inventering.
Kartläggningen ger viktig information till myndigheter och organisationer vid inrättande
av skyddade havsområden så som Kosterhavets nationalpark som planeras att invigas
hösten 2009.
Östafrikanska kusten
Östafrikas marina ekoregion (East African Marine Region, EAME) sträcker sig
från södra Somalia till Sydafrikas kust. Kuststräckan är 4 600 km lång och bebos av en ständigt växande befolkning som i dag uppgår till 22 miljoner individer.
Invånarna är till stor del beroende av havet nära kusten för sitt levebröd. Området består huvud­sakligen av mangroveskogar, korallrev, sjögräsbäddar och
öppet vatten som är hemvist för över 11 000 arter av växter och djur. Den växande befolkningen utgör ett stort hot mot kusten och den marina miljön bland annat
genom fiske och kustexploatering.
Området är i akut behov av åtgärder och ökade kunskaper om skydd och förvaltning av
ekosystem. WWF arbetar för att få regeringen och andra intressenter att stödja arbetet
med att bevara naturen och ta fram förvaltningsplaner för viktiga fiskbestånd i regionen.
Målet är ett hållbart nyttjande av fiskeresurserna så att de räcker till för att mätta lokal­
befolkningen både idag och i framtiden. Man vill bland annat lära befolkningen att undvika
oavsiktlig fångst av arter som delfiner och sköldpaddor. Det är huvudsakligen två delfin­
arter vid Menaiviken, flasknosdelfin och puckelryggig delfin, som är i riskzonen för att bli
bifångster. Dessa båda arter kan i stället bli en alternativ källa till inkomst för befolkningen
när traktens fiskare tar med sig turister ut på båtturer för att visa de vackra djuren.
Foto omslag: WWF-Canon/André Bärtschi (orkidé och regnskog), Christopher Hails (tiger), Eduardo Ruiz (flytande vegetation), Cat Holloway (fiskstim)och Bengt Ekman/N (sädgäss).
Regnskogen på Madagaskar är bara en spillra av vad det en gång har varit och i dag
återstår endast en smal remsa med regnskog i bergsområdena utefter östkusten.
Omfattande illegal skogsavverkning, svedjejordbruk och gruvdrift har reducerat den
artrika regnskogen till knappt 10 procent av sin forna utbredning. Det är i dessa skogar arter som lemurer, vangor, giraffskalbaggar och kameleonter lever.
Foto: Tomas Lundälv/TMBL
Skogsförvaltning lämnas till lokalbefolkning på Madagaskar
Olonets, Karelska republiken
Ett gräsmarksområde, Olonets i södra Karelen i Ryssland, är rastplats för
stora mängder flyttande bläs- och sädgäss. Området är sam­tidigt republikens viktigaste jordbruksbygd med en omfattande mjölkproduktion. Betesmarker har vuxit igen på grund av bristande skötsel av gräsmarkerna.
WWF har i samarbete med Baltic Fund for Nature, Karelska
Vetenskapsakademin och Karelska Jordbruksministeriet
inventerat fågellivet i området. Jordbrukare, hantverkare och
natur­turismentreprenörer i området stöttas med rådgivning
och finansiellt stöd så att de igenväxta markerna kan
restaureras och att bli en levande landsbygd.
Projektet har bidragit till ett gott samarbete mellan grupper
som tidigare inte samarbetade. Förståelse för naturvård som
”inkomstkälla” och även mjölkproduktionen har ökat! En stor
gåsfestival, där av större delen av Olonets befolkning deltar,
hålls årligen för att fira det positiva samarbetet mellan fågel­
forskning och jordbruk. På sikt kan ökad turism ge ökade in­
täkter till gräsmarksskötsel.
Flygande
sädgäss
Foto: Martin HARVEY / WWF-Canon
Foto: Bengt Ekman/N
WWF arbetar för att hejda förstörelsen av jordens naturliga livsmiljöer och
bygga en framtid där människor lever i harmoni med naturen genom att:
• bevara världens biologiska mångfald
• verka för att förnybara naturresurser används på ett hållbart sätt
• minska föroreningar och ohållbar konsumtion
Världsnaturfonden WWF
Ulriksdals Slott
170 81 Solna
Tel 08-624 74 00
Fax 08-85 13 29
[email protected]
www.wwf.se
plusgiro 90 1974-6
bankgiro 901-9746
Detta dokument har finansierats av Styrelsen för internationellt
utvecklingsarbete (Sida). Sida delar inte nödvändigtvis de åsikter
som här framförs. Ansvaret för innehållet är uteslutande WWFs.
DESIGN: ODELIUS. 4512
Världsnaturfonden WWF är med sina närmare fem miljoner supportrar
en av världens ledande natur- och miljöorganisationer.