Våra ekologiska fotavtryck

Våra ekologiska fotavtryck
INFORMATION OM MÄNNISKANS PÅVERKAN PÅ VÅR MILJÖ
Du äter palmolja varje dag utan att veta om det • Varifrån kommer din lunch, egentligen?
Jätteräkor – en läckande läckerhet • Törstiga jeans! • Varför blir det varmare?
ER
ÄS
CH
P
P
Ö
NA
O
L
M
Bananblomma
Foto: WWF-Canon
Mauri Rautkari
Vårt sätt att leva
blir ekologiska
fotavtryck i naturen
kan vara
med och göra
förändringar!
Allt vi människor gör har inverkan på vår miljö på något sätt. Maten vi äter,
kläderna vi har på oss, ja allt som produceras får effekter för världens
skogar, hav, vattendrag, mark, luft, djur och växter. Ju mer vi producerar
och konsumerar desto mer påverkas allt levande omkring oss.
Vi gör det varje gång vi handlar mat och
kläder. Vi gör det varje gång vi reser, värmer våra bostäder eller köper nya möbler.
Vi sätter ett mindre eller större ”fotavtryck”
på jorden.
Vårt sätt att leva gör att vi vill ha
mycket mat, kläder och förbrukningsvaror. Denna livsstil sprider
sig nu till allt fler människor i andra
länder. Detta innebär att ännu större och fler områden blir förvandlade till ”produktionsområden”.
Det handlar inte om din skostorlek 39
eller mina 46:or utan om den negativa påverkan på jordens naturresurser som människans konsumtion medför.
”Nyare, bättre, mer!”
Fler människor behöver nya och
bättre mobiltelefoner, bilar och
datorer. Vi äter mer kött och de
globala gränserna för vad vi kan
äta blir allt suddigare – nu kan vi
hitta exotiska konserver, fiskar
och frukter i vår närmaste mataffär! Vad man ofta inte tänker på är
hur detta påverkar vår natur, nära
eller långt bort.
Samtidigt är det bra att vi i
Sverige har ett handelsutbyte
med länder i olika världsdelar.
Mycket av det vi importerar ger
viktiga exportinkomster till fattiga länder.
Låt mig ta ett exempel. När vi köper en
helt vanlig T-shirt så har det gått åt cirka
25 000 liter sötvatten vid bomullsodlingen – kanske i Pakistan – och i tillverkningsprocessen av tröjan – kanske i Polen. Detta vatten blir dessutom starkt förorenat av
exempelvis bekämpningsmedel eller andra
kemikalier innan det rinner ut i havet. Det
är förstört för annan användning.
De största fotavtrycken åstadkommer
vi som bor i jordens rikaste länder – vi som
har råd att konsumera mycket. Ett stort
problem är att våra fotavtryck ofta hamnar
i fattigare länder, där vi hämtar de naturresurser som sedan omvandlas till varor.
Tropikskogar på Borneo skövlas till förmån för plantager av oljepalmer. Palmoljan
används i våra livsmedel. Enorma mängder
fisk utanför Namibias kust görs om till foder
för djuruppfödning i Europa etcetera.
Varan färdas en lång väg
Det ekologiska fotavtrycket är
det spår som vår livsstil lämnar
efter sig i naturen. En banan som
vi äter har till exempel blivit odlad på ett område i Mellanamerika där man har behövt hugga ner
tropiska skogsområden för att bereda plats för rader efter rader av
bananplantor.
Plantorna har sedan krävt
bekämpningsmedel, konstgöd-
Den här tidningen handlar om våra ekologiska fotavtryck, som idag är så stora att
vi just nu ser ut att använda 20 procent mer
naturresurser än vad jorden förmår återskapa. Så kan vi inte fortsätta.
Lars Kristoferson
Generalsekreterare
2 • VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK
som krävs för dess produktion
– detta blir då våra matfotavtryck.
På samma sätt kan man göra med
energifotavtryck – hur stort område behövs för mitt energibehov?
Vårt totala fotavtryck är summan
av alla olika fotavtryck.
”
Om alla människor på jorden får
samma levnadsvanor som vi i Sverige,
skulle vi behöva fyra jordklot.”
+
och transport av bananen har påverkan på den närliggande miljön. Det finns många andra varor
vilkas komplexa livscykel liknar
bananens.
Konsumtion sätter avtryck
Man kan, genom vissa matematiska beräkningar, omvandla den
påverkan som en vara har till den
mark som behövs för att den ska
kunna produceras och distribueras.
Alla matvarors produktionskedja
kan översättas till hur mycket mark
Fyra jordklot skulle behövas
Vi lever redan nu mycket över vad
naturen kan producera. Svenskarna förbrukar fler varor och mer energi per individ än den genomsnittlige konsumenten i länder som Brasilien, Kina, Nigeria och Indien.
Detta är ohållbart om man tänker
på framtiden. Befolkningen ökar
hela tiden och fler och fler människor höjer sin levnadsstandard med
ännu större krav på energitillgång
och produkter.
Om man skulle omvandla vår
Hur vi påverkar vår värld
styrs av våra dagliga handlingar och val. Dessa val har
sedan betydelse för hur stort
vårt fotavtryck blir. All mat
du äter har, innan den kommer på ditt matbord, rest
genom produktionskedjor
och länder. Alla produkter
har sin historia.
Konsumtion här, inverkan där
Varför ser vi inte vad som händer
med jorden? Förklaringen är att
mycket mark, luft och vatten, som
förstörs tillsammans med många
av de växter och djur som utrotas,
finns på helt andra platser på jorden. Vår konsumtion här har inverkan på miljön där. Därför ser vi inte
vad vi faktiskt förstör med våra levnadsvanor.
Dessutom kan det vara svårt, för
att inte säga omöjligt, att veta vad
som faktiskt ingår i olika matvaror
och andra produkter. För att kunna
förändra ditt fotavtryck måste du
veta vad som påverkar dess storlek
och vad för slags avtryck du gör.
Denna tidning ger några exempel på vilka spår du lämnar efter dig i naturen – både här hemma
och på andra sidan jorden – och att
du kan förändra dem, lite i taget,
med ganska enkla medel!
jeajenasnsva
vatten tte
enenregrgi
e
fmröble i
skola
Hur stort är ditt fotavtryck?
Foto: Peter Hanneberg
Det positiva är att det här går att ändra,
och att vi alla kan vara med och skapa förbättringar. Ett viktigt sätt är att bli mer medvetna konsumenter och välja miljömärkta produkter. Ett
annat är att ställa krav i butiker
och på politiker.
Det kräver ökad
kunskap och i
den här tidningen
hittar du mycket
information, som
kan öka din kunskap!
sel och vatten för att kunna växa.
Efter skörden har de fraktats flera
tusen mil i stora lastfartyg som kräver energi för att du slutligen ska
ha bananen i din hand, färdig att
ätas. Denna kedja av markberedning, plantering, underhåll, skörd
påverkan till hur stort område på
jorden som behövs för att tillgodose alla behov som vi har, så behöver
varje människa i Sverige drygt sju
hektar. Detta är vårt ekologiska fotavtryck. Sju hektar kanske inte låter så mycket, men om alla människor på jorden får samma levnadsvanor som vi, skulle vi behöva
fyra jordklot. Livsstilen i USA kräver hela fem jordklot! Men det har
vi ju inte …
När du står vid busshållplatsen i stället för att
sitta i bilkön har du, medvetet eller omedvetet,
gjort ett val som har en viss påverkan på vår omgivande miljö.
Man kan dela in de basbehov vi människor har
i olika delar för att på så sätt visa hur dessa delar
förhåller sig till varandra.
Hur stor bit av ditt fotavtryck består av energi
till exempel? Om du tar bilen till skolan eller jobbet
varje dag kanske denna del är lite större än grannens som cyklar till arbetet på morgnarna?
ukostr s
tilse gata
mopboitla
t
e
fon
m
paorbkieltreinle
n
gfo
TV
ripsamrk
öebrlineg
fs
lygplats
k
vä ola
flyrm
gpelats
öjeat
vtärrm
midd
adgael
m
i
d
gata po g
tatis
b
o
m
bomulul ll
mat
Foto: Canon/Eduardo Ruiz
Vad då palmolja?
Men det äter ju inte jag!
Vi äter faktiskt palmolja varje dag. Många produkter
där det står vegetabiliskt fett på förpackningen innehåller
palmolja. Visste du att stora skogar i tropikerna huggs ner
för att palmolja ska kunna exporteras till Sverige?
Vilka av produkterna tror du
kan innehålla palmolja?
(Svaret finns längst ner på sidan)
Oljepalmodlingarna ökar
Oljepalmen kommer ursprungligen från Afrika men planteras nu på många håll i världen, främst i Sydostasien med Malaysia och
Indonesien som främsta palmoljeexportörer.
Odling av palmolja ökar nu på många håll i
världen och håller på att ersätta sojaodlingen som den främsta oljeproducerade grödan.
Sojaproduktionen har fördubblats på tjugo
år medan produktionen av palmolja har femfaldigats under samma tid!
11 m2 tropikmark per svensk
EU är den största konsumenten i världen
av palmkärnmjöl till djurfoder med mer
än tre fjärdedelar av den globala importen.
Sverige importerar ca 44 000 ton palmolja
från i huvudsak Malaysia och Indonesien
per år. Det betyder att varje svensk behöver elva kvadratmeter tropikmark för att tillgodose sitt behov av palmolja!
Från myllrande liv till monokultur
Ökningen av palmoljeodling har medfört
att stora områden med tropisk skog har
skövlats. Miljön påverkas hårt när man
planterar oljepalm där det förr växte tropisk skog. Den biologiska mångfalden i de
ursprungliga tropiska skogarna ersätts av
artfattiga monokulturer. När man kalhugger ett område till förmån för en plantering
överlever nästan inga arter som ursprungligen finns i en tropisk skog.
Inte bara naturen trängs undan
Man bränner ofta skogen för att röja och det
orsakar att annan skog intill också brinner
eller påverkas av branden. Grundvattnet
blir giftigt på grund av alla bekämpningsmedel som används och näringsämnen frigörs vid markberedning. Kalhuggningen
blottlägger också jorden och gör den mer
känslig för erosion, vilket leder till att mer
slam och jord samlas i vattendrag som leder ut i havet.
Men odlingarna påverkar inte bara växter och djur, många människor lever i och
av regnskogen. Stora bolag lägger beslag på
mark som i årtusenden nyttjats av ursprungsbefolkningen. Dessa människor kan då inte
längre vara självförsörjande. Vart ska de ta
vägen? Plantager måste även ha socialt hållbara villkor för dem som arbetar där.
Du kan bidra
Vems är då ansvaret? Ett stort ansvar ligger på återförsäljare, banker och investerare som har möjlighet att direkt eller indirekt kunna ställa krav på hur producenterna
faktiskt odlar. Men kan vi som konsumenter göra något?
Ja, visserligen är det många gånger
svårt som konsument att veta vilka produkter som innehåller palmolja. Ofta står
det bara vegetabiliskt fett på innehållsdeklarationen eftersom fettsammansättningen kan variera beroende på tillgång
och pris på olika fetter. Oljepalmen är en
mycket produktiv oljeväxt som ger mycket olja i förhållande till hur mycket plats,
vatten och näringsämnen den kräver. Den
ger också länder viktiga exportinkomster
och en bojkott är inte att föredra.
Välj ekologiska produkter
Vi måste påverka investerare och större bolag att välja bättre odlingsalternativ.
Alternativ som är både socialt och ekologiskt hållbara. Då kan till slut den förändring som är på gång bli mer accepterad och
bestående!
Medan det viktiga förändringsarbetet
pågår kan du efterfråga hållbart framtagen
palmolja i butiken och tills vidare välja de
miljömärkta varor som finns.
Oljepalm
Elaeis guineensis
Oljepalmen växer naturligt
i det fuktiga, tropiska Västafrika. Den är nära besläktad
med kokospalmen. Köpmän
och kolonisatörer tog den
med sig till Sydostasien på
1800-talet. Oljepalmen är en
grov palm som vanligtvis blir
15 meter men ibland upp till
20-30 meter hög. Den kan
leva i 200 år.
Frukterna sitter i toppen på palmen i stora klasar
och är glödande orange. Man kan utvinna två sorters
olja: palmkärnolja från palmkärnan och palmolja från
fruktköttet. Biprodukten pressas till så kallade presskakor och används som djurfoder.
Foto: WWF-Canon/Hartmut Jungius
I livsmedel och hudkräm
Av oljepalmen kan man få palmolja, palmkärnolja och palmkärnmjöl. Palmolja används främst som matolja och som ingrediens i livsmedel men olja från oljepalmen
kan också finnas i din hudkräm och i annan
kosmetika. Du kan också hitta det i rengöringsmedel, tvättmedel och vid framställning av kemikalier.
Minska ditt FOTAVTRYCK!
VÄLJ MILJÖMÄRKT: Välj KRAV-märkta, FSC-märkta
eller rättvisemärkta varor – detta sänder en tydlig
signal till handeln.
Arter som hotas av utrotning
På Sumatra skövlas mycket skog för att lämna plats åt storskaliga oljepalmodlingar. Detta påverkar många arter som
är beroende av stora skogsområden för att överleva.
Orangutangen på Sumatra
Under de senaste hundra åren har populationen av orangutanger på Sumatra reducerats med 86 procent. Omställningen av den
tropiska skogen, och för små och splittrade
rester av orörd skog, gör att orangutangerna
får mindre och mindre livsutrymme. Fortsätter denna trend kommer orangutangen
på Sumatra att vara utrotad inom tio år!
Tillsammans med lokalbefolkning och olika nätverk försöker WWF utforma
skyddsområden för djuren.
Den asiatiska elefanten
Det finns uppskattningsvis mellan 35 000
och 50 000 viltlevande asiatiska elefanter
kvar. Dessa elefanter är starkt tillbakapressade på grund av ökad mänsklig aktivitet
och söker sig in på plantagerna i brist på
egna områden att röra sig i. Plantageägarna ser elefanterna som skadedjur och dödar dem. Denna konflikt har på senare år
blivit ett större hot mot elefantens överlevnad än tjuvjakten på betar.
Tigern – störst i kattfamiljen
Tigern är den största medlemmen i kattfamiljen. Ett tigerrevir i exempelvis Indien
kan uppgå till runt 60 kvadratkilometer.
Tidigare kunde man hitta tigrar ända
från Turkiet i väst till Ryssland i öst, men
idag finns de bara kvar i några få länder i
Asien. I dag finns det omkring 5 000 vilda
tigrar. Tre av de åtta underarterna är redan
försvunna och den sydkinesiska tigern är
mycket nära utrotning.
Skyddsområden och information
WWF arbetar aktivt för att rädda dessa
arter. Tillsammans med lokalbefolkning
och olika nätverk försöker WWF utforma
skyddsområden för djuren.
Ett viktigt arbete är att sprida information för att öka medvetenheten om arternas situation och på så sätt skapa opinion
för politiska beslut till djurens fördel.
STÄLL FRÅGOR: Ställ frågor i butiken. Kräv miljövänligt och rättvist framtagen palmolja.
SKICKA E-POST: Visa ditt intresse för att uthålliga al-
ternativ tas fram – gör din röst hörd genom att skicka
en e-post. Tala om för handeln och industrin att du
bryr dig och uppmuntrar dem till att arbeta med dessa
frågor. På WWFs hemsida finns ett förslag till brev.
WWF anser att
flera kriterier måste gälla
om en palmoljeproduktion ska anses vara uthållig:
• de mest skyddsvärda skogarna måste bevaras
• miljövänliga odlingsmetoder måste användas
för gödning, bevattning, markbearbetning och
bekämpning
• lokalbefolkningens och minoritetsgruppernas
rättigheter måste respekteras
• effektiva regelverk med tydliga lagar samt resurser för att kontrollera att de efterföljs.
Svar: I alla de här produkterna kan man hitta palmolja. Kan du hitta fler exempel på varor som innehåller palmolja i ditt skafferi? På många varor står det att
de innehåller vegetabilisk olja. Ofta betyder det att man använt just palmolja.
VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK •
3
Molnskogarna är fantastiskt rika på biologisk mångfald. Forskare har
bara beskrivit 20 procent av alla arter. Men man vet att många av arterna
i molnskogarna bara finns i mycket små områden.
Dina trädgårdsmöbler
växer i tropikerna!
Minska ditt FOTAVTRYCK!
VÄLJ FSC-MÄRKT: Välj FSC-märkta
möbler, papper och andra produkter från skogen.
FRÅGA I BUTIKEN: Om det inte
finns FSC-märkta varor i butiken
– fråga efter det och fråga varifrån
träden till tillverkningen kommer.
www.fsc.org
WWF har givit ut
en broschyr där du
kan läsa mer om
hur man väljer rätt.
Främst är det teak (Tectona grandis) och
olika sorters mahogny (Swietenia sp) eller
meranti (Shorea sp) som importeras.
Parkettgolv och båtbygge
Importen till Sverige av trädgårdsprodukter gjorda av tropiskt trä har ökat de senaste åren, men de största användarna av
tropiskt trä finns bland golvtillverkarna följt
av båtbyggarna. FSC-märkning av trädgårdsmöbler och golv har ökat i takt med
att människor i Sverige har blivit medvetna om vad som händer med den tropiska
skogen. Detta gör att fler och fler återförsäljare kan erbjuda sina kunder produkter
som bär FSC-märket!
Negativt för biologisk mångfald
Påverkan på alla de arter som lever i den
tropiska skogen är stor. Bränder, vägar och
andra infrastrukturella projekt delar upp
och isolerar de små områden tropisk skog
som ännu inte är avverkade. Djurarter som
behöver stora områden att röra sig på, har
svårt att överleva. En del hyggen täcks senare av nya träd som planteras, men trädplantagens monokultur kan inte jämföras
med den naturliga tropikskogens enorma
mångfald. Det komplexa markskiktet med
växtlighet i flera olika lager har försvunnit
och jorden hålls inte längre kvar av andra
växters rötter och grenar när det regnar.
Jord som rinner bort, vattennivåer som
sjunker och vattendrag som antingen torkar ut eller svämmar över är därför vanliga
negativa effekter av trädplanteringen.
Detta är FSC
Vill man stödja ett ansvarsfullt skogsbruk ska man leta efter
papper, möbler, golv och övrigt virke som bär FSC-märket.
Ekonomiska, sociala och ekologiska intressen har tillsammans
utvecklat globala kriterier som FSC (Forest Stewardship Council) sedan använder för att kunna certifiera ett miljöanpassat
och samhällsnyttigt skogsbruk. 46 miljoner hektar skogsareal
är idag FSC-certifierade. Du kan bidra till att öka denna areal
genom att fråga efter FSC-märkta trädgårdsmöbler inför nästa
grillsäsong. Detta ökar intresset hos återförsäljare att erbjuda
just produkter som bär FSC-märket! www.fsc.org
4 • VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK
Högt uppe bland de tropiska bergen kan man
hitta molnskogarna (Cloud Forests). Här är det
alltid fuktigt och därför trivs många växter som
lever på de låga, knotiga träden. Molnskogarna
är fantastiskt rika på biologisk mångfald. Forskare har bara beskrivit 20 procent av alla arter
men man vet att många av arterna i molnskogarna är endemiska för mycket små områden.
Dessa arter finns endast där och ingen annanstans på hela jorden. Isoleringen i bergssluttningar och branter gör att molnskogarna är
som små öar utan kontakt med varandra. Därför innehåller en molnskog inte samma arter
som en annan.
Men det är inte bara den biologiska mångfalden som gör molnskogarna så viktiga i tropikerna – träden har en viktig funktion för vattnets kretslopp. Trädens blad fångar upp vatten
i molnen och gör det tillgängligt för floder och
vattendrag som rinner nedför sluttningarna.
Man har uppskattat att molnskogarna tillför så
mycket vatten som 20 procent av normalt regnfall. Om molnskogarna inte längre skulle finnas, kan inte marken och växtligheten tillgodogöra sig detta extra vatten. I Tanzania är de
dammar som tillför energi till Dar-es-Salaam
beroende av vatten som kommer från molnskogarna i landets södra bergsområden!
Importerat trä från öst
– har vi inte en massa skog här?
Den svenska skogsindustrin förbrukar 65–70
miljoner kubikmeter virke varje år och under
de senaste 15 åren har allt mer av råvaran importerats. Idag importeras omkring en sjundedel av den svenska skogsindustrins råvara, och
merparten av importen kommer från Ryssland
och Baltikum.
Foto: WWF-Canon/Edward Parker
Tandlösa lagar
En stor del av det virke som exporteras
kommer från illegal avverkning. Detta
sker både av skogsföretag som avverkar
för mycket skog eller specialiserade ligor
som verkar i områden utanför de som är
avsatta till skogsavverkning. Här kan det
handla om nationalparker och skogsreservat som förlorar värdefulla naturområden.
Eftersom lagarna när det gäller avverkning
är svaga är det relativt lätt att gå runt dem.
Risken att åka fast och bli straffad är i det
närmaste obefintlig.
Den sammanlagda svenska importen
av tropiskt virke är ungefär 27 000 ton per
år. Omvandlat kan man anta att två kvadratmeter tropikskog tas i anspråk av varje
svensk. Detta är vårt tropiska träfotspår!
Men detta område är ändå litet om man
jämför hur mycket tropikskog som behövs
för att tillgodose svenskens import av soja
och palmolja.
En betydande del av det virke
som importeras från öst är
antagligen illegalt avverkat.
Ryssland har idag världens lägsta priser på
virke, vilket för Sveriges del gör import till
ett attraktivt alternativ. Sveriges virkesimport
uppgår till närmare tolv miljoner kubikmeter per år, men den illegala importen av virke till Sverige från Lettland och Ryssland är
omfattande. Uppskattningsvis en femtedel av
det importerade virket tros vara från illegala
avverkningar.
Vi måste vara beredda på att betala en
varas egentliga värde, som täcker alla kostnader för produktion och transport. Detta gäller
även kostnader som förknippas med ett långsiktigt ansvarsfullt skogsbruk. Först då kan
ansvarsfullt skogsbruk överleva och på sikt
slå ut den illegala virkesmarknaden från öst.
Ansträngningar från myndigheterna att kontrollera att lagarna och restriktionerna följs
måste också bli mer kraftfulla.
Stora naturvärden hotas
Skogarna i Baltikum och Ryssland har
stora naturvärden. Många arter som
inte längre finns i vårt eget skogslandskap finns här. Två fågelarter är vitryggig hackspett och svart stork.
Den vitryggiga hackspetten balanserar sedan decennier på utrotningens rand och uppskattningsvis finns
det färre än 25 par i Sverige idag. Den
vitryggiga hackspetten behöver lövrika
skogar som har blivit allt mer sällsynta i
Sverige. I Baltikum och Ryssland växer fortfarande dessa skogar och livs-
kraftiga stammar av vitryggig hackspett finns därför kvar.
Storken saknar våtmarkerna
Den svarta storken var en gång utbredd
över stora delar av Syd- och Mellansverige men minskade kraftigt redan under
slutet av 1800-talet på grund av utdikade våtmarker. Den svarta storken
har antagligen inte häckat hos oss sedan 1953. I Lettland finns fortfarande
flera hundra par, men stammen minskar
i takt med att sumplövskogarna fälls.
Foto: WWF Canon/André Bärtschi
En tredjedel försvinner varje år!
De tropiska skogarna täcker idag knappt
sju procent av jordens landyta. Samtidigt
lever minst hälften av jordens alla växt- och
djurarter där. Men arealen som täcks av
tropisk skog minskar drastiskt hela tiden –
avskogningstakten i tropikerna är 160 000
kvadratkilometer per år, vilket är ungefär
en tredjedel av Sveriges yta. Varje år!
Omvandling till jordbruksmark och
plantering av gummiträd, oljepalmer och
soja är den största orsaken till avverkning.
Men det planteras även träd för att kunna
användas som tropiskt timmer. Brasilien
och Indonesien är två viktiga exportörer av
tropiskt virke. Det är också från dessa länder som importen till Sverige är störst.
Skogen uppe
bland molnen
Foto: WWF-Canon/Mark Edwards
Tropiska träd faller för att du ska
kunna ha ett fint golv att gå på.
Eller en tjusig båt att segla med.
Trädgårdsmöbler som är gjorda av
tropiska trädslag har också blivit
allt vanligare. Med avverkningen
försvinner den otroligt artrika miljön
som har funnits där i miljoner år.
Foto: WWF-Canon/André Bärtschi
Foto: WWF-Canon/Edward Parker
Foto: WWF-Canon/Kevin Schafer
1,6 miljarder ton kol frigörs årligen
från den tropiska jorden och
skogsvegetationen på grund av
omställning av skogsområden.
Detta bidrar till växthuseffekten.
Sojabönan växer ursprungligen i Kina och Korea. Den
hör till ärtfamiljen och är
en ettårig, självbefruktande växt som blir 120–180
centimeter hög. Baljorna
innehåller vanligtvis två till
tre frön. Knölar på rötterna
fixerar luftkväve till plantan. Sojaoljan utvinns ur sojabönan antingen på
kemisk väg eller genom att bönorna pressas. Man
producerar kraftfoder till djur av en stor del av den
skördade sojan.
djurfoder. 1969, när EU byggde upp sin
gemensamma jordbrukspolitik, träffades
en överenskommelse med USA att EU
skulle tillåta tullfri och obegränsad import av foderråvaror. Detta blev början på
en ond cirkel som har inneburit att EU producerar alldeles för mycket spannmål och
animalieprodukter.
Följden av detta är att EU importerar
sojaprodukter till djurfoder från Brasilien och i sin tur exporterar mjölkprodukter till Brasilien – allt detta till underpriser och subventionerat av enorma exportstöd. Denna situation är helt ohållbar och
en stor utmaning för EUs och världens jordbrukspolitiker!
Mycket jord försvinner
Mycket av de bekämpningsmedel som används på sojaodlingarna läcker ut i vattendragen. Erosionen av jordarna ökar också
markant när det naturliga växttäcket försvinner då man omvandlar till plantager.
Soja används framför allt i olika maträtter och som djurfoder, men används även
inom läkemedelsindustrin och till en rad tekniska produkter. I Sverige står djurfoderpro-
Mer än hälften av den ursprungliga
Cerradon har omvandlats till betesmark och odlingar.
ducenterna, Lantmännen och Svenskt Foder,
för sammanlagt 80 % av sojaimporten.
Snurrig världsmarknad
EU importerar omkring en fjärdedel av
världsproduktionen och nästan allt går till
Små producenter slås ut
Koncentrationen av sojaodling i Brasilien
och animalieproduktion i EU är förkastlig
även ur ekologisk synvinkel.
Små mjölkproducenter i Brasilien, som
har en miljömässigt bra produktion, slås
ut och multinationella företag övertar hela
marknaden. Vi producerar mat i EU på ett
sätt som inte bara förstör naturen i Europa,
utan också på andra sidan jordklotet. Där har
vi vårt fotavtryck ute i världen igen!
WWF och ICA i samarbete om naturbeteskött
ogräsbekämpning får inte ske på
naturbetesmarkerna. Varken tillväxthormoner eller antibiotika får användas till boskapen om inte veterinär utfärdat recept på detta. Köttet, som har
extra hög smakkvalité, säljs som ICA
Naturbeteskött.
”Kalla den änglamarken
eller himlajorden om du vill ...”
Cerradon
– jordnötens hem
Cerradon som täcker en femtedel av Brasiliens
yta är en mosaik av olika typer av miljöer. Där finns
gräsmarker, savanner med enstaka buskar och
träd och längs med vattendragen växer så kallade galleriskogar. Träden på cerradon har virade
stammar med tjock bark. Ibland börjar det brinna på cerradon. Men det är bra eftersom branden
gör att ingen vegetation tar överhanden och dominerar landskapet.
Det finns många olika sorters växter, buskar
och träd på cerradon och nästan hälften av dem
finns bara här. Den brasilianska cerradon är även
hem för mer än 100 kända arter medicinalväxter.
Andra välkända arter som är ursprungliga på cerradon är cashewnötter, kassava, ananas, passionsfrukt och jordnötter. Bland däggdjuren finns
det rovdjur som jaguar, puma och manvarg som
trivs i den varierande miljön.
Foto: Ola Jennersten
Projektet är ett samarbete mellan
WWF, ICA och Sveriges bönder. Naturvårdsmålet är att öka andelen välbetade naturbetesmarker med 25 000
hektar, vilket motsvarar en tiondel
av landets finaste naturbetesmarker. Gödsling, kalkning eller kemisk
Cerradon räknas som världens
mest artrika savann, med 90 000
insektsarter, 550 fågelarter och
150 däggdjursarter.
Minska ditt
FOTAVTRYCK
Foto: WWF-Canon/Michel Gunther
Viktig olje- och proteingröda
Soja är en ärtväxt som har varit en vanlig gröda i Fjärran Östern i tusentals år.
Sedan 1945 har sojabönan varit den viktigaste olje- och proteingrödan i världen.
Den mark som sojabönan odlas på har ökat
med 28 procent och ger nu 162 miljoner
ton sojabönor. USA producerar mest sojabönor i världen följt av Brasilien, Argentina och Kina.
Foto: WWF-Canon/Edward Parker
Vi äter mycket kött i Europa. Våra kossor kräver allt mer
kraftfoder för att bli större och ge mer mjölk. En stor del
av våra kossors diet baseras på soja från Brasilien. Där
breder stora sojaodlingar ut sig på bekostnad av landets
artrika skogar och jordens mest artrika savann,cerradon.
Foto: WWF-Canon/Juan Pratginestos
blir mat åt svenska kor
Foto: Ola Jennersten
Brasiliens soja
Foto: WWF-Canon/Michel Gunther
Sojabönan
Glycine max
Jaguaren trivs i den
varierande miljön.
VÄLJ MILJÖMÄRKTA VAROR:
Jordbruk har bedrivits i Sverige
i nära 6 000 år och under denna
tid har ett odlingslandskap vuxit fram som gynnar många arter. Sköter man naturbetesmarker på rätt sätt kan det finnas en
otrolig artrikedom. Strandängar
som betas av boskap är några av
våra fågelrikaste marker. Exempel på arter som gynnas av naturbete vid fuktigare marker är
gulärla, rödbena och tofsvipa.
Odlingslandskapet som bildas vid ett småskaligt och varsamt jordbruk bidrar till en
blandning av småbiotoper. Det
gör det möjligt för flera arter
med olika krav på omgivningen att leva tillsammans. Hävdas marken kontinuerligt kommer ingen växtart att dominera
och konkurrera ut de andra. Två
tredjedelar av Sveriges hotade
växter och hälften av alla insekter är förknippade med odlingslandskapet. Många fågelarter,
grod- och kräldjur samt däggdjur mår bra av att odlingslandskapet och de naturliga betesmarkerna bevaras.
Varför inte öka till exempel
andelen KRAV-märkta grönsaker på tallriken?
Detta är KRAV
VÄLJ NATURBETESKÖTT:
Välj kött från djur som betat
på svenska naturbetesmarker.
STÄLL FRÅGOR I BUTIKEN:
Kräv miljövänligt och rättvist
framtagen soja.
GÖR DIN RÖST HÖRD:
Visa ditt intresse av att uthålliga alternativ tas fram.
Skicka e-post till handeln och
industrin. På WWFs hemsida
finns ett förslag till brev.
KRAV-märket kan du hitta på en
rad olika livsmedel, blomjord och textilier som uppfyller KRAVs kriterier på ekologisk produktion. Detta
innebär bland annat att inga kemiska bekämpningsmedel eller genmodifierade organismer (GMO) får förekomma i produktionen. Konstgödsel används inte
heller och djuren i matproduktionen ska behandlas
väl och måste få vara ute i det fria.
Nu finns även kriterier för vildfångad fisk och
skaldjur. Kosterfjordsräkan är den första KRAVcertifierade och vildfångade arten. www.krav.se
VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK •
5
Zhang
Lax odlas utanför
Norges kust.
anon/Yifei
D
Varifrån kommer din lunch egentligen?
Foto: WWF-C
u sitter och äter lunch. Allt är frid och fröjd.
Men visste du att maten på tallriken ofta kommer från en rad platser runt om i världen,
långt från Sverige? Ditt ”lunchfotavtryck”
kanske hamnar i Indonesien eller i Brasilien snarare
än i Skåne!
Vi har här ”spårat” varorna i två olika maträtter
till ursprungslandet för att ge en bild av var maten
har varit innan den serveras till dig ...
Så var äter du egentligen din lunch någonstans?!
Köttbullarna tillverkas av
nötkött från svenska kor.
Ketchupen innehåller socker
från svenskodlade sockerbetor.
te och boans med ve
s är, tillsamm
sidan 9
risodling. Ri
grödorna. Se
de
an
Thailändsk
räv
nk
de mest vatte
mull, en av
anon/Edward
Parker
E U R O P A
A S I E N
Durumvete till makaronerna
odlas i Österrike och Italien.
A T L A N T E N
Foto : WWF-C
N O R D A M E R I K A
Ketchupen tillverkas av spanska
eller italienska tomater.
Mycket av det ris som finns
i Sverige odlas i Thailand.
Brasilianska
sojaodlingar
breder ut sig
av jordens me
på bekostn
st artrika sa
ad av en
vanner och
skogar. Se
sidan 5
ts på
ar som anlag
i stora damm
an 8
teräkor sker
sid
jät
Se
av
g
a.
lin
rn
Od
eskoga
av mangrov
bekostnad
lielmi
A F R I K A
anon/P. Gug
S T I L L A
Foto : WWF-C
H A V E T
Palmolja odlas på stora plantager i Malaysia och Indonesien.
Gulfenad tonfisk fiskas
i Stilla havet utanför Ecuador.
S Y D A M E R I K A
Överfiske är
ett av de stö
rsta hoten mo
idag. Vad bö
r man tänka
t våra levan
de hav
på när man
köper fisk?
Se sidan 8
Jätteräkor odlas i dammar
längs Indonesiens kuster.
Sojan till sushin odlas i Brasilien
och förädlas och paketeras i Europa.
Den odlade laxen föds upp
på foderfisk som fiskas utanför Sydamerikas västkust.
övlas
pisk skog sk
råden av tro
ter. Stora om
Se sidan 3
ar.
Palmoljefruk
ng
dli
eo
av palmolj
att ersättas
för
I N D I S K A
O C E A N E N
Soja från Brasilien används till
det kraftfoder som de svenska
kossorna föds upp på.
Sushitallriken
Köttbullstallriken
Foto: Timmy Carlsson
KÖTTBULLAR
Nötkött
från kossor
Köttet till köttbullarna kommer
som föds upp på gårdar i Sverige.
Palmolja
som innehåller
Man steker köttbullarna i margarin
naden. Palmen blandning av olika oljor på mark
i Malaysia och
olja som odlas på stora plantager
sk olja.
i Indonesien är en vanlig vegetabili
är en veteI makaroner ingår durumvete som
mvete odlas
sort med hög proteinhalt. Duru
n.
bland annat i Österrike och i Italie
KETCHUP
ofta från
Tomaterna i ketchupen kommer
odlingar i Italien eller Spanien.
Socker
Stilla havet
Det kan vara gulfenad tonfisk från
din sushitallrik.
utanför Ecuador som finns på
Sojan odlas i Brasilien
och förädlas och
paketeras i Europa.
Foto: Timmy Carlsson
Lax
oftast odlad längs
Laxen som vi köper i Sverige är
upp på foderfisk
den norska kusten. Laxen föds
västkust.
som fiskas utanför Sydamerikas
Jätteräka
Tomater
Sockret i ketchupen är gjort av
odlade i Sverige.
Soja
Tonfisk
Durumvete
Soja
bt och ge myckFör att kossorna ska växa snab
åller sojaproinneh
som
oder
kraftf
de
får
et kött
ilien där den
Bras
från
d
rtera
impo
är
Sojan
dukter.
gar.
odlin
växer i stora
JAPANSK SOJA
SUSHIBITAR
MAKARONER
Jätteräkan odlas i dammar längs
i Indonesien.
kusterna
Ris
sockerbetor
ge
Mycket av det ris som finns i Sveri
odlas i Thailand.
VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK •
7
Guiden ”Fisk till middag?” hittar du på www.wwf.se
Minska ditt FOTAVTRYCK
ÄTA FISK MED GOTT SAMVETE?
Det är enkelt om du följer WWFs aktuella
rekommendationer som finns i fiskeguiden på www.wwf.se! Här listas
de fiskar och skaldjur som riskerar att
överfiskas och här får du också tips på
vilka arter du med gott samvete kan äta!
Om du ammar eller är gravid kan du titta
på Livsmedelsverkets hemsida efter
rekommendationer när det gäller intag
av fisk: www.slv.se
KOM IHÅG NÄR
DU KÖPER FISK:
När tar havet slut?
Man kan tro att världens alla hav har oändliga resurser. Men så är det inte
eftersom människan, tack vare teknikens utveckling nu kan dammsuga
haven på alla ätbara fiskar. Med upp i näten följer även bifångst tillsammans
med alldeles för små exemplar av matfiskarna.
• Kolla efter miljömärkt fisk
• Fråga efter lokalt
fångad fisk
• Köp inte för små fiskar
Den blåfenade tonfisken har på
senare år minskat i 13 av världens 15 fiskeområden till havs.
Den blåfenade tonfisken är en
av de fiskarter som är mycket
hotade på grund av fisket.
• Undvik djuphavslevande fiskar
• Ställ gärna krav på att försäljaren ska
kunna upplysa dig om var fisken
kommer ifrån och hur den är fångad
– en läckande läckerhet
Jätteräkorna blir allt vanligare på svenska
restauranger och middagsbord. Vad många
inte vet är att mangroveskogar skövlas och
koraller i haven dör för att vi vill äta jätteräkor.
För att odla jätteräkor behöver man dammar som
man anlägger nära kusten. I gränsen mellan land
och hav trivs mangroveskogen. När dammarna
anläggs måste man avverka skogen. Mangroveskogarna behövs för att skydda kusten mot
översvämningar och erosion. Samtidigt renar
de vattnet som rinner ut i havet från partiklar. Koraller vid kuststräckan är beroende av klart vatten för att överleva. Fungerar inte denna rening
av vattnet som mangroveskogarna utför så dör
korallerna. Dessutom fungerar mangroveskogarna som barnkammare. Tusentals arter fiskar,
räkor, krabbor och andra djur växer upp bland
mangroveskogarnas utsträckta rötter.
Foto: WWF-Canon/Tanya Petersen
Räkodling
Antibiotika förorenar dricksvattnet
Jätteräkodlingarna är känsliga för angrepp av
sjukdomar. Därför tillförs bekämpningsmedel
och antibiotika. Detta rinner sedan ner i vattendrag och grundvatten och förorenar dricksvattnet för många människor. Odlingarna, som är
mycket intensiva, har kort livslängd och idag
finns 100 000 hektar övergivna räkodlingar runt
om i världen.
Lokalbefolkningen får betala dyrt
Jätteräkor fiskas även upp direkt ur havet, med
bottentrål som river upp och förstör hela botten. Ofattbara mängder bifångst av marina djur
slängs överbord. De länder som
exporterar jätteräkor ökar naturligtvis sina exportinkomster på
kort sikt. Förstörd miljö och risk
för minskade möjligheter att kunna försörja sig på havets resurser
är faran på längre sikt. Lokalbefolkningen får redan nu betala i
form av uteblivet fiske, döda korallrev och förorenade marker
och vattendrag. Mangroveskogar kan också skydda och rädda
Mangroveskog
liv vid flodvågskatastrofer.
Bristande skydd till havs
I dag är endast en halv procent av
världens hav skyddade och mindre
än en promille är stängt för fiske.
Situationen är inte bättre i Sverige. Av de
närmare 2 300 naturreservat och nationalparker som finns i Sverige är det endast
åtta marina naturreservat.
En del hävdar att marina reservat skulle minska möjligheten för fiskare att möta
den stadigt ökade efterfrågan på fisk,
men effekten har på många håll visat sig
vara den motsatta. Fisket kan faktiskt öka
när man ger fiskbestånden en chans att
bli större och individerna en möjlighet att
hinna bli könsmogna innan de fångas.
Studier har visat att när 20-40 procent av ett fiskevatten stängs för fiske är
de positiva effekterna för fisken och fisket som störst!
WWF vill att
beslutsfattare ska:
• minska subventionerna och lägga om
dem så att de finansierar utvecklingen
av ett långsiktigt och ansvarsfullt fiske!
• krympa världens fiskeflotta för att stoppa överfisket!
• förbättra skyddet för utrotningshotade
marina arter i internationell och nationell lagstiftning.
8 • VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK
• inrätta ett globalt nätverk av marina
skyddade områden med fiskefria
zoner för fiskar och andra organismer
som lever i havet.
• minimera bifångsterna genom att använda de mest selektiva fiskemetoderna och utnyttja de tekniska lösningar
som har tagits fram.
N
ästan två tredjedelar av jordens yta täcks
av hav och närmare 40 procent av jordens befolkning bor i kustområden.
Många människor är direkt beroende av havet
som en källa till proteinrik mat eller som transportvägar för stora lastfartyg. Alger och plankton
i havet ger oss syre för att kunna överleva. Det är
en av de ekosystemtjänster som havet bidrar till.
Många av våra mänskliga aktiviteter stör havets
ekologiska balans. Övergödning, klimatförändring, utsläpp och inte minst överfiske är de största hoten idag mot våra levande hav.
Stora kvoter och för små fiskar
Att man fiskar för små fiskar gör att färre och
färre individer hinner fortplanta sig innan de
blir paketerade som frysta fiskblock eller malda till fiskmjöl.
Torsken illa ute
I Sverige har vi problem med
flera av våra matfiskar men
störst är nog faran för torsken. I
Östersjön har fångsten gått ned
från 325 000 ton torsk per år till
76 000 ton på bara 20 år.
Intensiv storskalig trålning påverkar djuphavsarterna mycket negativt. De flesta växer mycket
långsamt och det tar lång tid innan de nått den
ålder då de reproducerar sig. Därför har dessa
arter svårt att återhämta sig om fisketrycket
blir för stort.
Havets resurser börjar ta slut!
Vi måste börja tro på det vi redan ser. Havets resurser börjar faktiskt ta slut. Än finns det chans
att göra något åt det, men då måste länderna
börja samarbeta och ta hand om fiskbestånden
på rätt sätt. WWF arbetar aktivt tillsammans
med yrkesfiskare för att bevara havets biologiska mångfald och resurser. Vi stöder också
forskning om olika marina arter och miljön där
de lever. En hållbar och långsiktig användning
av havets resurser är viktig enligt WWF.
Detta är MSC
Marine Stewardship Council är en oberoende global
organisation som certifierar fiske runt om i världen.
Det gör det enklare för
oss konsumenter att välja
en produkt som garanterat är fångad under bästa
möjliga förhållanden.
Det var WWF som tillsammans med Unilever,
världens största inköpare av fisk och skaldjur,
år 1997 initierade denna
metod att premiera ett
ansvarsfullt och hållbart
fiske. MSC tar inte bara
hänsyn till fiskebeståndets tillstånd utan även
till fiskets inverkan på den
omgivande marina miljön.
Fisket ska ske på ett uthålligt sätt med minsta möjliga negativa påverkan på
omgivningen. I Sverige
finns MSC-märkt Hoki i
butiken men snart kanske
du även kan hitta MSCmärkt Alaska pollock.
Så leta efter MSCmärket nästa gång du
ska laga en god fisksoppa till dina vänner och
spara samtidigt på havets
resurser! Mer information
på www.msc.org
Bifångst – till ingen nytta
I dagens fiskeindustri använder
man trålar som förstör livet på
botten och drivgarn som kan vara
flera kilometer långa. Alltför små
maskor i näten gör att de samlar in
nästan allt som kommer i vägen.
Inte bara den fisk man vill ha fångas utan mängder av alltför små fiskar, fåglar, havssköldpaddor och marina däggdjur fastnar också. De här
oönskade djuren vill man inte ta med sig in i
hamn utan de slängs döda eller halvdöda överbord igen. Sammanlagt kastar man en tredjedel av fångsten överbord. Detta är naturligtvis
en ohållbar situation som leder till näst intill utrotning av många marina arter. Olika arter av
sköldpaddor, hajar, rockor och marina däggdjur är starkt utrotningshotade på grund av det
glupska fisket.
Utanför Sveriges kust är det ofta sälar och
tumlare som fastnar i bottensatta nät och drivgarn. Tumlaren har blivit en ovanlig syn i Öster-
Foto: WWF-Canon/Michel Gunther
Jätteräkor
Foto: WWF-Canon/Helene Petit
• Variera dig, prova på något nytt!
Havssköldpadda insnärjd i ett nät
sjön i dag. Men det finns sätt att undvika bifångster och det är att använda selektiva fiskeredskap.
Redskap som ”väljer” vad de ska fånga. WWF
har finansierat projekt där man med så kallade
ljudskrämmor på redskapen försöker undvika
sälar och tumlare som bifångst. Man kan även
förändra nät och trålar så att alltför små fiskar eller andra djur kan simma ut igen. Vissa av dessa
metoder har minskat bifångsterna med upp till
90 procent. Samtidigt har mängden önskad fisk
varit oförändrad eller till och med ökat!
jeans!
Foto: WWF-Canon/Mauri Rautkari
De flesta av oss har väl ett eller flera par jeans i garderoben.
Vad många inte vet är att det har krävs litervis med vatten
för att producera jeansen.
Kemikalierna vandrar vidare
Bomull är en mycket kemikaliekrävande
gröda och odlingarna behöver årligen en
fjärdedel av världens användning av in-
Foto: WWF-Canon/Alain Compost
162 000 liter vatten per svensk
För att kunna producera de bomullsprodukter som vi importerar i Sverige krävs
det 215 kvadratmeter mark per svensk. Det
behövs även mycket vatten för att odla all
Aralsjön
sektsbekämpningsmedel och
tiondel av ogräsmedlen. Detta led
till att andra organismer än skadedjuren blir
påverkade av giftet. Giftet kan även följa
med längre upp i näringskedjan – andra arter som äter djur eller växter som är förgiftade får i sig ännu högre koncentration av
gift. Kemikalierna söker sig senare ut i vattendragen och ner till grundvattnet tillsammans med vatten från konstbevattning och
kan på så vis förorena stora områden och
påverka många sötvattenarter.
denna bomull. Vid de flesta bomullsodlingar används konstbevattning i stor skala som
utarmar jorden och tar vatten ifrån sötvattensystem. Bara vår import av bomullskläder kräver 162 000 liter vatten per svensk
och år! Detta kan sägas vara en stor del av
vårt bomullsfotavtryck.
Aralsjön, som ligger mellan Kazakstan
och Uzbekistan, var för 40 år sedan jordens
fjärde största insjö med en yta stor som
halva Lappland. I dag har volymen minskat
med 75 procent medan salthalten ökat.
Floderna Syr-Darja och Amu-Darja ser till att nytt vatten
rinner ner till sjön. Den första kanalen som skulle underlätta bevattning av jordbruksmark grävdes redan för 3 000
år sedan.
Foto: WWF-Canon/Yifei Zhang
Bomull är en naturlig textilfiber som har
använts av människan i 5 000 år. Numera står bomullen för nära hälften av världens textilproduktion. Vi importerar förhållandevis mycket kläder och textilier
till Sverige.
Bomull torrlägger
På 58 procent av världens
totala area som kräver
konstbevattning växer
ris, vete och bomull.
Det förödande saltet sprids med vindarna
Under samma tid ökade salthalten till 3,7 %. De flesta fiskarter har i dag dött ut och fisket har helt upphört. Runt sjön ligger kilometervis frilagd sjöbotten som nu är täckt med salt
och marken går inte att odla på. Varje år sprids otroliga mängder salt med vinden ut över omgivningen.
Det lokala klimatet har också förändrats. Idag finns endast en sjättedel av Syr-Darjas delta kvar medan Amu-Darjas delta minskat till ungefär en tjugondel av sitt tidigare utbredningsområde. Tidigare goda betes- och jaktmöjligheter i området har försvunnit. Lokalbefolkningen har därför
svårt att försörja sig.
Har vey
Vatten nödvändigt
för grödorna
Om 30 år krävs 60 procent
mer matproduktion
Med modern teknik kan man odla grödor på platser där de normalt inte kan
växa naturligt. Detta kan många gånger
vara bra för människor eftersom man
tror att världens matproduktion måste
WF- Can
Bomullen en livsviktig inkomstkälla
Uzbekistan, som har 24 miljoner invånare, är beroende av
sina bomullsodlingar eftersom en tredjedel av exportinkomsterna kommer från bomullsindustrin. Situationen i Uzbekistan är inte unik, eftersom bomullsodling är en enormt viktig
exportinkomst för många av världens fattiga länder.
Foto : W
öka med 60 procent för att se till att jordens växande befolkning får tillräckligt
med mat de närmaste 30 åren.
Sjöar töms, grundvattennivån sänks
Behovet av mer jordbruksmark för att
odla mer grödor till mat är stort samtidigt som tusentals hektar åkermark årligen förloras på grund av dålig skötsel
och ineffektiv användning av vatten.
Det går åt mycket vatten till jordbruket. Den del av vattnet som vi genom
livsmedel ”äter” varje dag är mycket större än den volym vatten som
vi dricker. Men den ohållbara, vattenintensiva odlingen gör att den närliggande miljön förstörs. Vattendrag och
sjöar töms på vatten och grundvatten-
on /Mar tin
Vatten är livsviktigt, inte bara för oss människor, utan för allt levande
på jorden. Vattnets kretslopp är välkänt för de flesta och nödvändigt
för att tillgången på färskt vatten ska vara kontinuerlig.
Dagens vattenkretslopp på jorden är
inte detsamma som det var för miljoner år sedan. När människan började
odla spannmål och andra grödor för att
överleva började vi förändra detta kretslopp för att få så stor avkastning som
möjligt. Vi byggde dammar, planade ut
terrasser och ändrade vattendragens
riktning – allt för att se till att våra plantor
fick en tillräcklig mängd vatten.
En fjärdedel av sjön kvar
För hundra år sedan ville man modernisera bevattningsanläggningarna. De stora floderna användes för att bevattna
bomullsodlingarna i området. Från 1960-talet minskade vattenmängden i Aralsjön kraftigt i takt med att floderna förändrades. Vid mitten av 1990-talet var sjöns volym bara en
fjärdedel av vad den var tidigare.
Minska ditt FOTAVTRYCK
nivån sänks. De förorenas dessutom av
den omfattande användningen av bekämpningsmedel. De grödor som slukar mest vatten vid odling är bomull, ris,
vete och sockerrör.
STÄLL FRÅGOR när du handlar för att ta reda
på hur produkten har tagits fram.
VÄLJ EKOLOGISKT odlad bomull och hög
kvalité på kläderna så håller de längre.
GÖR OM och laga gamla kläder, satsa
Det finns alternativ!
Nu finns det utvecklade bevattningsmetoder som använder vattnet mycket effektivt. Detta minskar vattenanvändningen till odlingar betydligt.
Lösningar finns alltså – men de skulle
behöva användas av många fler!
på en basgarderob som håller i längden.
KÖP SECOND HAND. När du själv tröttnar
på kläder – sälj, byt bort, ge bort.
VÅRDA dina kläder, överdosera inte tvätt-
medel, använd miljömärkt tvättmedel.
Tvätta alltid full maskin. Har du kläder som
måste kemtvättas, borsta och vädra för att
minska antalet kemtvättar.
Av allt sötvatten som människan använder går 70 % till jordbruket samtidigt som en femtedel av jordens befolkning inte har tillgång till rent dricksvatten.
VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK •
9
(bomullsodling) och Mark Edwards
rör), Yifei Zhang (ris), Michel Gunther
Sarah Black (vete), Alain Compost (socker-
bomull
Foto: WWF-Canon/Edward Parker (potatis),
ris
7 000-29 000 l/kg
sockerrör
1 500-3 000 l/kg
vete
900 l/kg
500 l/kg
potatis
3 000-5 000 l/kg
Så här många liter vatten går det åt för att odla ett kilo av nedanstående grödor:
Hushåll
Service
Foto: WWF/Jack Stein Grove
15%
Energisektorn
37%
Industri
21%
Transporter
Klimatförändringen
är redan här
27%
Fördelning av koldioxidutsläpp
mellan olika sektorer (%)
Global uppvärmning och klimatförändringar drabbar både
människor och djur runt om i världen. Den ökande medeltemperaturen på jorden kan påverka livsvillkoren för en
tredjedel av alla växter och djur redan i slutet av 2000-talet.
Koraller bleknar
och dör
när temperature
n i havet
blir för hög.
Foto: WWF-Cano
n/Cat Holloway
Foto: WWF Canon/Adam Oswell, Edward Parker, Nigel Dickinson och Susan Wells
Minska ditt FOTAVTRYCK
SPARA ENERGI! Här finns många tips: välj
energieffektiv uppvärmning av bostaden,
tilläggsisolera, välj energisnåla vitvaror och
andra apparater.
SÄNK INOMHUSTEMPERATUREN en grad,
vädra kort och effektivt, släck lampor när du
lämnar rummet, använd inte TV:ns stand-by
funktion. DUSCHA SNABBT, byt till lågenergilampor, laga mat energisnålt, använd lock
på kastrullen, stäng av spisen tidigare och
utnyttja eftervärmen.
Man vet att allt fler arter kommer att dö ut
när klimatet blir varmare. Ovanliga arter,
splittrade ekosystem och områden som redan lider av föroreningar och avskogning är
mest känsliga för klimatförändringar.
Samtidigt kommer vi människor också att påverkas av den förändrade temperaturen och dess effekter. Klimatförändringens effekter märks över hela jorden
genom:
MINSKAD HAVSIS PÅ ARKTIS
År 2002 hade havsisarna på Arktis minskat med 9 procent mer än medelvärdet för
de senaste årtiondena. När isarna smälter
allt snabbare hotas isbjörnen som är beroende av sin naturliga levnadsmiljö.
TORKA OCH VÄRMEBÖLJOR
Den förstärkta växthuseffekten var sannolikt en nyckelfaktor när Australien år 2002
drabbades av den värsta torkan dittills.
En värmebölja som krävde 35 000 liv
STIGANDE HAVSNIVÅER
svepte
samma år över Europa. Även stäNär vatten värms upp ökar dess volym.
der
i
USA
och Indien upplevde enorma
Smältvatten från ismassor bidrar också. Övärmeböljor.
nationer i Indiska oceanen och Fijiöarna i
DJUR SOM DÖR
Stilla havet drabbas redan av höjda havsnivåer och några av öarna kan i framtiden Beståndet av nordatlantisk lax minskade
drastiskt när havstemperaturen steg 6° C
försvinna helt.
över det normala 1997. Ju varmare vattnet
blir, desto mer mat behöver laxen. Blir det
för varmt svälter laxen ihjäl.
Koraller bleknar och dör när temperaturen i havet blir för hög. Fortsätter koralldöden i nuvarande takt kan hela Barriärrevet vara dött inom hundra år.
GLOBAL GLACIÄRSMÄLTNING
I och med att isarna smälter ökar risken för
förlorade ekosystem, översvämningar och
brist på dricksvatten. Miljontals människor i kustområden är i fara.
Foto: WWF-Canon/Claire Doole
KAN man mäta sitt energifotavtryck?
?
varmare
Den så kallade växthuseffekten är ett naturligt
fenomen. Ordet används för att beskriva vissa gasers påverkan på klimatet. Vår viktigaste
växthusgas är vanlig vattenånga som står för
det mesta av den naturliga effekten. Mängden
vattenånga i atmosfären beror på temperaturen som i sin tur påverkas av andra naturligt
förekommande växthusgaser som koldioxid,
metan och lustgas.
Växthusgaserna brukar liknas vid en filt
som lägger sig runt jorden – och under filten
blir det varmare. Ungefär två tredjedelar av
solens strålar absorberas vid jordens yta och i
atmosfären. Resten reflekteras tillbaka till rymden. För att temperaturen inte ska stiga måste jorden skicka ut motsvarande den mängd
energi som kommer in. Detta sker med värmestrålning.
Växthusgaserna i atmosfären fångar upp
den utgående värmestrålningen och omfördelar energin. Vi får då ”filteffekten”. Ju mer
koldioxid vi släpper ut, desto mer vattenånga
bildas i atmosfären och växthuseffekten förstärks ännu mer.
Foto: WWF-Canon/Claire Doole
Varför blir det
Allt vi gör kräver energi. Laga mat, åka
till skolan eller jobbet en måndagsmorgon
med bussen, spela spel på datorn, åka på
en sista-minutenresa utomlands, duscha
varmt och skönt efter träningen, bila till
fjällen en vecka på sportlovet och värma
upp huset när det är kallt i februari.
Ditt val av uppvärmning, transportmedel, semesterresor och dina duschvanor bidrar till hur stort just ditt energifotavtryck
Energin måste komma från förnybara källor.
är. Ett lands totala energifotavtryck är den
area som behövs för att bidra till landets
energikonsumtion. Sverige har ett energifotavtryck som motsvarar drygt tre hektar per svensk. Med detta resultat ligger
vi faktiskt bland de värsta energislukarna i världen och i västra Europa är det
bara England, Belgien/Luxemburg, Finland och Danmark som ”slår” oss i energifotavtryck per invånare.
Vi svenskar hör till de
värsta energislukarna.
SKA man mäta sitt energifotavtryck?
Energifotavtryck brukar beräknas genom
att omvandla utsläpp av koldioxid, CO2,
till den area av skog som behövs för att ta
upp denna mängd koldioxid. Det finns en
fara i detta räkneexempel. Myndigheter,
organisationer och beslutsfattare kan luras att tro att de kan plantera skog för att
fortsätta med sin stora energiförbrukning
och därmed sina stora utsläpp av växthusgaser. Detta är fel, man kan inte plante-
ra sig ur den här globala uppvärmningstrenden.
Energiförbrukningen måste minska. Det kan göras genom att utveckla användningen av ny teknik vid kommunikation, ställa krav på energisnåla bilar, hus
och apparater, tänka energisnålt vid planering av städer samt genom att använda
energi mer effektivt. Energin måste komma från förnybara källor.
WWF anser att:
Ökningen av jordens medeltemperatur måste hållas under 2° C jämfört med industrialismens början för att vi ska ha en chans att undvika farliga klimatförändringar.
Minska ditt FOTAVTRYCK
VÄLJ ELBOLAG som kan leverera el från
förnybara energikällor
VÄLJ DET MEST MILJÖVÄNLIGA FÄRDMEDLET, gå, cykla och åk mer kommunalt
VÄLJ MILJÖBILAR eller bensinsnåla bilar,
samåk gärna
10 • VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK
För att det ska vara möjligt att nå detta mål när det gäller
klimatförändringen, menar WWF att det krävs en drastisk
minskning av koldioxidutsläppen. Detta gäller framför allt
i industriländerna.
Över hela världen samverkar WWF för att skapa nytänkande partnerskap med politiker, företag och forskare. Vi stöder Kyotoprotokollet* och andra instrument
som kan hjälpa oss att ställa om våra energi- och transportsystem.
Kyotoprotokollet bör emellertid ses som ett första steg
och är i sin nuvarande utformning inte tillräckligt för att
vi ska komma till rätta med problemen. Idag krävs att
enskilda länder vågar gå före och göra mer än de förbundit sig till.
* Kyotoprotokollet från 1997 är ett protokoll som drygt 150 av
världens länder har skrivit på. Målet är att länderna ska minska sina
utsläpp av växthusgaser till atmosfären och överenskommelsen
innehåller konkreta åtgärder för att nå dit.
Nej tack till giftig
cocktail !
Minska ditt
Vi omges varje
dag av en upps
jö olika kemikal
kemikalier har
ier. 80 000
skapats de sena
ste 50 åren. Öve
de omkring os
rallt finns
s i vanliga prod
ukter, i mattan,
stekpannan. D
da
torn och
e kan finnas dä
r som flamskyd
mjukgörare, ytbe
ds
medel,
handlare eller fö
r andra funktione
kalierna läcker
r. Kemiut i naturen oc
h tas upp av os
varelser. Många
s levande
ämnen bryts ne
r mycket långsa
lagras i våra krop
mt och
par, i allt från de
lfiner i haven til
kors bröstmjölk
l männisoch blodådror.
Ett fåtal är testad
oroväckande re
e och ger
sultat. De allra
fl
esta ämnena ve
les för lite om nä
t vi allder det gäller vilk
a effekter de ha
r.
ekologiska
fotavtryck
I den här tidningen kan du läsa om en rad olika exempel på vad vår konsumtion får för effekter, vad vårt
ekologiska fotavtryck är.
Minska ditt kem
Vi konsumerar alldeles för mycket
Sammanfattningsvis kan vi säga att vi globalt sett
konsumerar 20 % mer än vad jorden kan producera.
Följderna är många och arter minskar drastiskt i antal. Detta är naturligtvis inte hållbart.
iska FOTAVTRYCK
Köp MILJÖMÄR
Fråga efter möb
BROMERADE
ler och textilier
som inte innehå
ller
Undvik PVC-pla
st i t ex ketchupfl
askor och leksak
Undvik heltäck
er
ningsmattor oc
h syntetiska m
som släpper ut
attor
VOC
Undvik att köpa
produkter med
ANTIBAKTER
TILLSATSER so
IELLA
m triklosan
Häll inte LÖSNIN
GSMEDEL oc
h färg i avloppet
Lämna in farliga
kemikalier till KO
MILJÖSTATIO
MMUNENS
Hur kan vi bryta den negativa trenden?
Mycket kan och måste göras av världens politiker och
företagsledare. Om du inte är en av dem har du ändå
en mycket viktig roll när det gäller att påverka dem –
både som konsument och i andra sammanhang.
Liksom varje enskild människas handlingar lett
till negativa följder som kan summeras med denna
globala trend så kan vi vända det till att låta bäckar
av små positiva handlingar leda till en global flod av
lättnader för vår planet.
Du kan hitta många tips på vad du kan göra i den
här tidningen. Ta ett steg i taget. Vad blir din nästa utmaning?
FLAMSKYDDS
MEDEL
N
Apoteket tar em
ot GAMLA MED
ICINER
Lämna uttjänta
batterier i batte
riholken eller til
station. Använd
l miljöUPPLADDNIN
GSBARA BATT
ERIER.
Läs mer på ww
w.panda.org, sö
k
?!
!
KTA produkte
r
efter DeTox
Vad gör du?
Vi frågade tre personer om deras avtryck
Så här svarade Barbro Sterner (Hedemora), Leif Brännström
(Skellefteå) och Mariana Modén (Jönköping) på några frågor
som WWF ställde till dem om deras egna ekologiska fotavtryck.
VAD ÄR ETT EKOLOGISKT FOTAVTRYCK FÖR DIG?
Barbro: Mitt ekologiska fotavtryck är den del
av jordens (och havens) yta jag gör anspråk på
genom min livsstil – bland annat hur jag väljer
att klä mig, äta och färdas.
Leif: Det jag gör och det jag använder/
förbrukar och som lämnar rester efter sig.
Mariana: Jag funderar en hel del på mitt ekologiska avtryck; jag försöker att lämna så mycket
som möjligt av mitt avfall på områdets miljöstation.
Jag handlar en hel del kläder på second hand. I
mataffären väljer jag oftast KRAV, bra miljöval och
rättvisemärkta varor (om det finns). Övergripande
försöker jag dra ner på min totala konsumtion.
Mariana: Miljöeffekterna av min tid på
jorden.
VILKA AV DINA LEVNADSVANOR
TROR DU HAR STÖRST DEL I DITT
EKOLOGISKA FOTAVTRYCK?
Barbro: Mat och kläder.
Leif: Bilen. Jag är tyvärr bunden till att använda den i mitt jobb och jag vill också gärna
ut och resa.
Mariana: Eftersom jag inte har bil så gissar
jag att det är mina varuinköp som gör störst
skada på vår globala miljö. Jag bor i hyreshus
och har därför inte direkt makt över drift- och
uppvärmningskostnader.
VAD GÖR DU FÖR ATT MINSKA
DITT EKOLOGISKA FOTAVTRYCK?
Barbro: Jag väljer oftast KRAV-märkt där det
går. Jag äter KRAV-kött eller fisk högst en gång i
veckan – annars mest vegetariskt. Jag försöker
tänka säsongsanpassat och till exempel äta vitkål på vintern och sallad från landet på sommaren. Jag försöker också köpa närodlat och odlar
en hel del själv. När det gäller kläder handlar jag
en del second hand, får en del efter mina barn
och försöker använda kläderna tills de blir utslitna. När jag köper nytt väljer jag en affär som
har en del ekologisk bomull, ull och linne. Men
det blir rätt dyrt, så det blir inte så ofta ...
Leif: Hemma är jag mycket noggrann med
att sortera sopor, jag är komposterare och
hobbyträdgårdsmästare.
Det här gör WWF!
För att minska vårt fotavtryck är det viktigt
att lagar och regler som styr oss är hållbara,
ekologiskt, socialt och ekonomiskt. På den
fronten finns mycket som behöver förbättras. Därför pågår WWFs arbete också i maktens korridorer.
Verkar för ändrade spelregler
Det handlar om att påverka avgörande händelser som t ex när EU ska formulera en ny
fiskeripolitik. WWF har en effektiv och väl
respekterad avdelning i Bryssel som enbart sysslar med att ta fram faktaunderlag
och påverka EUs beslut i en rad olika frågor
i en miljövänlig riktning. Arbetet sker i samarbete med WWFs globala nätverk, däribland
Världsnaturfonden i Sverige.
Arbetar för en hållbar produktion
Som konsumenter ska vi kunna köpa produkter som inte bidrar till att värdefull natur
förstörs. Då krävs en hållbar produktion och
företag som tar ansvar för det. Det kan gälla
aktörer som är inblandade i produktion, handel och investeringar.
WWF driver på och samverkar med företag
för att finna vägar till allt från hållbart framtagen palmolja och fisk till timmer. Det har
bland annat resulterat i certifiering av skogsbruk, FSC, och fisk, MSC, som ger bättre alternativ till konsumenten.
I andra fall har man inte kommit lika långt,
men ett viktigt förändringsarbete är i gång,
bland annat när det gäller bomull och palmolja.
I ett globalt bomullsinitiativ, Better
cotton, arbetar WWF nu tillsammans med
stora internationella textilföretag för att
minska vattenanvändningen genom mer effektiva bevattningsmetoder och minskad
användning av jordbrukskemikalier.
I Sverige har stora delar av detaljhandeln
och flera viktiga tillverkare och återförsäljare
ställt sig bakom och lovat att bidra till arbetet för en mer uthållig produktion av palmolja.
Att nå dit kommer ta tid, men viktiga steg har
tagits i rätt riktning.
WWF arbetar också med information och
utbildning. Se vad vi kan erbjuda på:
www.wwf.se
VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK •
11
Några projekt som WWF stöder ute i världen
Acre och Rondonia i brasilianska Amazonas
WWF stödjer lokalbefolkningen i deras arbete att bilda nya reservat i området.
En annan viktig uppgift för WWF är att påverka myndigheter och banker att ta
hänsyn till miljön vid planering av nya projekt.
Man ska hjälpa till med spridningen av FSC-certifierat timmer och andra
produkter från skogen för att långsiktigt bevara områdets unika flora och fauna.
Lärare och elever utbildas i naturvård så att skolan blir involverad i processen.
Ekoturismen i området främjas genom samarbete med det lokala ekoturismföretaget i Resex Pedras Negras.
Koster-Väderöfjorden och Koster-Hvalerområdet
Det finns fortfarande inte många marina skyddade områden i Sverige. Ofta kan
det vara ett motstånd mot reservat hos olika yrkesgrupper och beslutsfattare i de
områden där reservaten planeras. Sverige har, liksom de flesta andra länder, haft
svårt att bestämma var framtida reservat ska ligga. En kartläggning av marina
områden är ett bra verktyg för att bestämma var framtida reservat ska ligga.
Kiunga Marine National Reserve, Kenya
Längs hela områdets kust finns sammanhän
mmanhänga
m
h ngande korallrev, mangroveskogar och sjögräsängar.
ngar. Sjögräsängarna
Sj
är födoområden och skydd för havsskö
sköl
öldpaddor och dugonger. Även om Kiunga är ett marin
rintt reservat
r
sedan 1979
tillåts lokalbefolkningen använda områdets resurser. Det
är nödvändigt för samhällenas över
erle
evnad eftersom den
traditionella försörjningskällan för befolkningen
ef
utgörs
av fiske, mangroveskörd oc
och jjordbr
dbru
ruk.
WWF utvecklar tillsammans med forskare på Tjärnö Marinbiologiska Laboratorium en marin kartläggning med hjälp av fjärrstyrda undervattensfarkoster och
videoteknik. Resultatet av denna kartläggning kan ge biologiska råd till länsstyrelser, kommuner, naturvårdsverk och organisationer i deras förvaltning av kustnära
områden och arbete med naturskydd.
Sedan 1996 arbetar WWF
F tillsa
amm
mans Kenya Wildlife
Service för att åstadkomma ett hå
hållba
bart användande av
b
områdets resurser samtidigt som man
ma bevarar
b
den biologiska mångfalden och gynnar lokalbefolk
folknin
kningen. Man har
Foto: WWF-Canon/Jörgen Freund
miljöutbildning för skolor samt tar bort skräp
p från
från stränderna. En del a
av skräpet återanvänds för att tillverka miljövänliga hantverksprodukter.
Detta ger arbetstillfällen och inkomster för de människor som lever där.
Sebangau på Borneo i Indonesien
Låglandsskogen på Borneo är känd för sin enorma mångfald av växter och djur.
En biologisk skatt som hotas av att skogarna avverkas i en enorm hastighet
för sitt timmer eller för att lämna plats åt oljepalmsplantager. Den mycket omfattande skogsskövlingen i Sydostasien har medfört att populationen av vilda
orangutanger har minskat med 90 procent under de senaste hundra åren.
WWF arbetar i och omkring den blivande nationalparken Sebangau på Borneo.
Detta är en av de få riktigt stora orörda låglandsregnskogar som finns kvar på Borneo. Området hyser idag den största kända populationen av orangutanger (ca 5 500
individer). Här arbetar WWF med att övervaka populationen av orangutanger, säkra
den blivande nationalparken mot framtida avverkningar samt förbättra levnadsvillkoren för lokalbefolkningen. Målet är att få en skog som är tillräckligt stor för att
föda både lokalbefolkningen och en livskraftig population av orangutanger.
Mexiko, Guatemala, Colombia, Ecuador, Bolivia och Brasilien
I många områden är det bara de stora, kända skogsföretagen som har lyckats
FSC-certifiera sina skogar. Mindre organisationer och byskogar har haft svårt
att certifiera sina skogsbruk. Den höga kostnaden för certifieringen och brist
på viss kunskap och organisation är några av orsakerna.
WWF stödjer 15–20 byskogar för att de ska uppnå och behålla sitt FSC-certifikat.
Byskogarna får själva ansöka om ekonomiska stöd från en inrättad fond och får
sedan hjälp och stöd för utveckling och utbildning inom teknisk skogsskötsel.
Atlantregnskogen är ett av de ekosystemen på jorden som har störst mångfald. Den har därför utsetts
av WWF till ett av de ”Global 200”-områden som har
högst prioritet för naturvårdsåtgärder. 160 fågelarter
och 128 amfibier finns bara i Atlantregnskogen.
Tack vare lyckade insatser har nu antalet lejontamariner ökat från 200 till
över 1 000 individer.
Här stödjer WWF ekologiskt jordbruk. Målet är att tillsammans med lokala bönder i Unaregionen se till att
cirka 20 000 hektar av fragmenterad skog kopplas
samman. Syftet är att skapa tillräckligt stora områden för den hotade apan lejontamarinen (Leontopithecus chrysomelas). I São Paulo hjälper WWF till med
utveckling av ett regionalt forum för ekoturism för att
främja lokal tillväxt. På sikt vill man bilda ett nätverk av
skyddande områden i regionen för att rädda den utrotningshotade Brachyteles arachnoides, den största
aparten i Amerika.
Olonets, Karelska republiken
Foto: WWF-Canon/Juan Pratginestos
Södra Bahia och São Paulo i Brasilien
Fjärrstyrd undevattensfarkost vid
Tjärnö Marinbiologiska Laboratorium.
Foto omslag: WWF-Canon/André Bärtschi (orkidé och regnskog), Christopher Hails (tiger), Eduardo Ruiz (flytande vegetation), Cat Holloway (fiskstim)och Bengt Ekman/N (sädgäss).
Foto: Tomas Lundälv/TMBL
Här finns en otrolig artrikedom med 2,5 miljoner insektsarter, tiotusentals
kärlväxtarter, 2 000 fiskarter, 950 fågelarter samt 200 däggdjursarter. Ungefär
20 miljoner människor bor här, de flesta i städerna.
Ett gräsm
marksområde,
ksområde, Olonets i södra Karelen i
för stora mängder
gder flyttande bläs- och sädgäss.
sädgäs O
republikens
s viktigaste
ktigaste jordbruksbygd med en o
om
mjölkproduktion.
tion.
n. Betesmarker har vuxit igen p
på
bristande skö
ötse
el av gräsmarkerna.
WWF har i sam
marb
bete med Balt
Vetenskapsakad
adem
min och Kare
inventerat fågellive
vett i området. J
naturturismentreprenörer
renörer
nörer i om
områ
och finansiellt stöd så
å att de ig
ige
restaureras och att bli en
n le
levand
Projektet har bidragit till ett
grupper som tidigare inte sama
naturvård som ”inkomstkälla” o
tionen har ökat! En stor gåsfest
av större delen av Olonets befo
gången under våren 2000 för at
arbetet mellan fågelforskning o
ökad turism ge ökade intäkter t
Flygande
sädgäss
Världsnaturfonden WWF är med sina närmare fem
miljoner supportrar en av världens ledande ideella
naturvårdsorganisationer.
Världsnaturfonden WWF
Vårt uppdrag är att:
• bevara den biologiska mångfalden genom att skydda
naturtyper, växt- och djurarter samt behålla deras
genetiska variation
Tel 08-624 74 00
Fax 08-85 13 29
[email protected]
www.wwf.se
• medverka till att naturresurser används på ett långsiktigt sätt som gör att allt liv på jorden gynnas
plusgiro 90 1974-6
bankgiro 901-9746
Ulriksdals Slott
170 81 Solna
Minst 30 % av fibern
i tidningens papper kommer från
ansvarsfullt skötta skogar,
oberoende certifierade enligt Forest
Stewardship Council´s (FSC) regler.
FSC Trademark © 1996
Forest Stewardship Council A.C.
SGS-COC-1050
• bekämpa såväl föroreningar i luft, vatten och mark
som en slösaktig konsumtion av jordens naturresurser
WWF arbetar för livet!
Detta dokument har finansierats av Styrelsen för internationellt
utvecklingsarbete (Sida). Sida delar inte nödvändigtvis de åsikter
som här framförs. Ansvaret för innehållet är uteslutande WWFs.
Produktion: Odelius New Media #2888, 2005. www.odelius.se
Foto: Bengt Ekman/N