Sikatautitilanne Euroopassa ja sen muodostamat uhat Taudeilta

Olli Ruoho
ETT rf
www.ett.fi
1
Innehållet i föreläsningen
” Känn din fiende” –så du vet
hur du ska agera




Virusets egenskaper
Spridningen av viruset
Symptom
Förebyggande åtgärder
2
Asfi-virus
3
Afrikanskt Svinpest
 Förorsakare Asfivirus
 Bekämpas officielt: TOP 1 sjukdom 
 Hårda myndighetsåtgärder:
- alla svin på smittad gård avlivas
- olika begränsningar
- skyldighet till återkallelse av kött!
- påverkar den internationella
handeln
 Smittar inte människa
Artem Metlin ->
4
2007
5
Artem Metlin
6
7
8
9
10
?
?
?
11
12
ASF i Estland, Lettland, Litauen och Polen, 2014
13
Döda vildsvin i Litauen
14
ASF i Estland,
Lettland, Litauen och
Polen, 2016
15
Vad hände i Estland?
 Första vildsvinsfallet i Augusti 2014
 Myndigheterna var för försiktiga med åtgärderna
- skyddade jaktturism!
ASF spider sig inom vildsvinpopulationen i Baltikum
 tusentals fall
 Första smittade produktionssvinstall i juli 2015
 hittills 17 svinstallar smittade
 Största problemet är vildsvinskadaver i skogarna
 ASF har kommit för att stanna
i nästa fem år!!
16
STOPPA ASF ?
1. Riskvärdering
2. Förebyggande åtgärder
3. Övervakning av situationen
4. Hantering av krissituationer
Vem är ansvarig?
 Alla som arbetar med svin
 Grissektorn måste spela en aktiv roll
Räcker det ?- INTE med ASF !!
17
Svinproduktionskedjan





1,2 milj. svin
Ca. 80 000 suggor
1200 besättningar
5 största slakterierna
Destruktionsanläggning
Riskvärdering
De viktigaste besättningarna
- 20 % producerar 80 % -regel:
- Över 800 suggor på 20 gårdar,
5 av dem har över 1500 suggor
- Över 2500 slaktsvin på 35 gårdar
18
Industrins aktiva roll behövs
- fokus på förebyggande åtgärder
1.Information och utbildning
- Startade 2010
- SSY* utbildningsprojekt
2011-2013: 19 informationsmöten för
producenter och 2 för jägare
- Fortsätter med SSY–projekt
2016-2017: första rundan;
9 informationsmöten för producenter,
2 för jägare
*Suomen sikayrittäjät
19
Industrins aktiva roll behövs
 fokus på förebyggande åtgärder
2. Praktiska åtgärder för
svinkedjan
- Förbättring av smittskyddet
- INGA jaktresor till Baltikum !!
- Information för dem, som arbetar på
svingårdar (RU, EST, PO, ENG),
veterinärer, jordbruksavbytare, djur- ,
foder-, kadaverbilförare,
foderimportörer mm.
20
Virusets egenskaper
ASF är exceptionellt hållbar
= förblir infektivt utanför kroppen
särskilt i svala förhållanden
Överlever:
 Flera år i djupfryst kött!
 Halvt år i kadaver (i långa rörben)
 Många månader i kylda köttprodukter
 Några veckor i leder, slaktavfall, tarmar,
blodiga trävaror, kläder och skor
21
Virusets egenskaper
Viruset är svårt att förstöra
Upphettning över 60 C över 30
min. eller Virkon S 1 % -lösning
 Natriumhypoklorit 2 % -lösning
 pH < 4 eller > 13,5
22
Spridning av viruset
Infektion via munnen:
- Ett sjukt svin
- Svinkött, svinets utsöndringar (alla
sekret)
1. Kadaver
2. Blod, avföring, urin, saliv
3. Kött och köttprodukter
 Matavfall!
4. Persontrafik
5. Fordon, verktyg,
förnödenheter, strömedel,
foder
23
Hur kan ASF-virus komma in i svinhuset ?
Inköpta djur
Vildsvin
Djurtransport
Svinskötare
Jorbruksavbytare
Veterinär
Rådgivare
Servicemän
Andra personer ?
Kadavertransport
Foder
Strömedel
Förnödenheter
Råttor, möss, fåglar
Andra husdjur,
jakthundar
(Vild)svinsköttprodukter
24
ASF-symptom
- Feber, aptitlöshet, apati,
petekier, missfall,
plötsliga dödsfall;
men kan påminna om”rödsjuka”
- Obduktion: rusa av blod
obs: mjälten sväller
märkvärdigt
25
ASF- behandling?
Virussjukdom
Ingen behandling !
Inga vacciner !
26
Hur kan man förhindra ASF att komma in i
landet och smitta svin: Persontrafik
- Dörrarna låsta / skyltar / tel. nummer
- Efter utlandsresa  karantäntid
48 timmar. Bada bastu
- Från hemlandet (när har man senast varit
i svinhus / i kontakt med svin)
- Smittspärr / byteskläder / handtvätt
och –desinfektion
- Bokföring av besökare!
- Anställda: inget kött i matsäck
- Inga jaktresor till ASF -länder
27
Hur kan man förhindra ASF att komma in i
landet och in i svinhuset: Fordonstrafik
Foder-, gödsel-, djur-, kadaver osv. trafik på
gården  inga korsningar
Foder
Gödsel
Lastning
Kadaver
28
Hur kan man förhindra ASF att komma in i
landet och in i svinhuset: Fordonstrafik
Djurtrafik: lastutrymmet
-Rätt användning av
lastutrymmet:
✓ Ventilation
✓ Tvätta genast (innifrån utåt)
✓ Gå inte från lastutrymmet till
svinhuset före lastutrymmet har
tvättats och desinficerats
Lagring och samlig av kadaver.
Ingen kadaverbil i omedelbar
närhet av svinhuset.
29
Hur kan man förhindra ASF att komma in i
landet och in i svinhuset
Foder, strömedel,
förnödenheter!
- Transporter från utlandet /
ASF-området.
- truckpallar av trä också salmonellarisk
- strömedel: värmebehandling,
om från Baltikum
- ETT har informerat foderföretagen
på ETT:s positivlist om ASF risken.
- t.ex. fodermajs från Ukraina för att utfodra
vildsvin (via internet)
30
Hur kan man förhindra ASF att komma in in
landet och in i svinhuset; kontakter med
vildsvin
Utomhus uppfödning av svin
 Rutter för vildsvin vid Östra
gränsen!
 Brunstiga suggor lockar
vildsvinsgaltar
 Man måste känna
utfodringsplatsen och -åkern
 Samarbete med lokala jägare
31
Ett gynnsamt område för vildsvin
6-7.3. 2014 Seminarium Vildsvin och ASF i Uppsala 
Vildsvinspopulationen kommer att fördubblas inom några år !!!!
I Sverige fälldes 90 000!
I Tyskland fälls
500 000/år
I Finland ca 1400 vildsvin
→ över 200 fälls
Baltikum100 000 vildsvin
I Estland fälldes 20 000
I Polen 200 000 vildsvin
32
ASF förebyggandet
För jägaren
Avstå från jaktresor till Baltikum
Om du far, riskera inte:
 inga jaktsouvenirer
 inga köttprodukter
 rengöra / tvätta
jaktutrustningen och behandla
den i torr och het bastu och / eller
desinficera med Virkon-S
 dessutom 48 h regel:
ej till svinhus, ej till
kadaverhantering, ej till
utfodringsplats
33
ASF i fortsättningen
 Utvärdering av smittskydd
för svinbesättningar 2017
- Biocheck® som verktyg
 Information till andra
svinägare
- Vildsvinsgårdar,
Mangaliza..
 Gemensamma möten med
jägare och producenter
 Bättre krishantering
- Industrins krisgrupp
34
STOPPA ASF!
Med kunskap
Med vilja
Med samarbete
35
När är det skäl att misstänka ?
När svinen blir sjuka
 Om flera svin är sjuka.
 Om symptomen är olika än
tidigare.
 Om det finns kontakter till
utlandet.
 Om man har importerat
svin.
Ta GENAST kontakt med
veterinär för PROVTAGNING !
36