Arbetsintegrerade sociala
företag
Köping den 25 september
2014
VILKA ÄR COOMPANION?
Vi finns på 25 orter i Sverige
130 medarbetare
65% Kvinnor
Omsättning 100 milj kr
900 medlemsorganisationer
Startar ca 600 ekonomiska
föreningar per år
Kort fakta om Coompanion!
Rådger 4500 personer/år
Informerar 30 000 personer/år
Utbildar 5 500 personer/år
Kundnöjdhet: (Västmanland)
78% Mycket nöjd
22% Nöjd
0% inte särskilt nöjd
0% Missnöjd
Citat från utvärdering:
”Coompanion Västmanland har varit till oerhört stort hjälp i vårt företag,
med både stöd, tilllänglighet och proffsigt bemötande, utan dem hade vi inte
kommit så långt..”
Med socialt företag menas företag som:
• driver näringsverksamhet med mål att skapa arbete och
rehabilitering för personer med svårigheter att etablera sig på
arbetsmarknaden
• skapar delaktighet för sina medarbetare
• återinvesterar sina vinster och är fristående från offentlig sektor
Men dom skiljer sig från:
företag med sociala mål i allmänhet
företag med verksamhet i den sociala sektorn i allmänhet
offentliga rehabiliteringsverksamheter
Fokus - social gemenskap
Med målgrupp lättare utvecklingsstörda – LSS
Draothea
Fokus - rehabilitering
ASF med målgrupp långtidssjuka/arbetslösa Reagera, Strömsbacka Återvinning
Fokus - arbete
ASF med målgrupp funktionshindrade
- via Af, Kommunen Accessum, Nya Camera
Dubbel affärsidé
Sociala företag skapar arbetstillfällen, rehabilitering och utveckling för
personer som av olika orsaker har svårt att få eller behålla ett arbete genom
att; - utveckla, producera och sälja allmännyttiga varor och tjänster till
företag, personer och offentlig sektor
- utveckla samhällsnyttiga tjänster genom att tillhandahålla rehabilitering,
arbetsträning, praktik, arbete mm till offentlig sektor
ASF skapar ofta sina arbetsuppgifter utifrån intresse och kompetens hos
sina medarbetare i en kombination med efterfrågan av varar/tjänster.
Allmännyttiga tjänster och varor förekommande i
ASF
Bageri
Café & restaurang transport
Bemanning
Friskvård
Catering
Trädgårdsarbete
Hotell
Fastighetsskötsel
Loppmarknad
Cykelverkstad
Möbelrenovering
Utbildning
Butik och försäljning
Smide Matproduktion
Hunddagis
Tidningsförsäljnin
g
B&B
Återvinning
Vedkapning
Snickeri Kiosk
Skogsarbete
Lego
Fordonsverkstad
Mattransporter
Äventyrspedagogik
Reparation
Kontorsservice
Konferensverksamhet
Handelsträdgård
Jordbruk/odling
Vaktmästartjänster
Camping och fiske
Data/kommunikation
Bilrekond
Hantverk i alla former
Fusing
Betonggjuteri
Borsttillverkning
IT-service
Hushållsnära tjänster
m.m.
Kunder för allmännyttiga tjänster och
varor
Privat personer
ex. Rot- och Rut- tjänster
Offentlig sektor
Arbetsförmedling
Kommun fastighet
- Tekniska etc.
Organisationer
Ideella sektorn/social ekonomi
Företag
Små-, stora- och medelstora- företag
Samhällsnyttiga tjänster förekommande i ASF
arbetsprövning
vård behandling
rehabilitering
arbetsförmågebedömning
habilitering
utbildning
fas 2
fas 3
sysselsättning
arbetslivsintroduktion
praktik
praktisk kompetensutbildning
arbetspraktik
daglig verksamhet
prova-på-plats
yrkeskompetensbedömning
Kunder för Samhällsnyttiga tjänster
Försäkringskassan /gm AF
Arbetsförmedlingen
Arbetsträning
Arbetslivsintroduktion
Rehabilitering
Sysselsättning
Arbetslivsinriktadrehabilitering
Utbildning
Arbetsrehabilitering
Arbetsprövning
Prova-på-plats
Arbetsträning
Arbetspraktik
Arbetspraktik
Arbetsförmågebedömning
Meningsfulla aktiviteter Arbetsprövning
fas 2
Yrkeskompetensbedömning
fas 3
Praktik
Sysselsättning
Praktisk kompetensutbildning
Kommuner
- SoL
ex. vård/behandling,
sysselsättning
- omsorg
ex. LSS
- arbetsmarknad
ex. arbetsträning,
praktik etc
Målgrupp, stöd & åtgärder kopplade till
samhällsnyttiga tjänster & anställningar hos ASF
Socialtjänstlagen, SoL
• Socialnämnden skall i sin verksamhet främja den enskildes rätt till arbete. (3 kap, 2§)
• Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett
självständigt liv. (4 kap 1§)
• Verksamheten skall stärka den enskildes möjligheter att komma in på arbetsmarknaden
eller, där så är lämpligt, på en fortsatt utbildning. Den skall utformas med skälig hänsyn till
den enskildes individuella önskemål och förutsättningar. (4 kap 4§)
• Människor med funktionshinder.
Socialnämnden skall verka för att människor som av fysiska, psykiska
eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet
att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra.
• Socialnämnden skall medverka till att den enskilde får en meningsfull
sysselsättning och får bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes
behov av särskilt stöd. (5 kap 7§)
Lagen om stöd och service, LSS
Verksamhetens mål och allmänna inriktning
Verksamhet enligt denna lag skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i
samhällslivet för de personer som anges i 1§.
Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra. (5§)
Verksamheten, enligt denna lag, skall vara av god kvalitet och bedrivas
i samarbete med andra berörda samhällsorgan och myndigheter.
Verksamheten skall vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt
och integritet. Den enskilde skall i största möjliga utsträckning ges inflytande och
medbestämmande över insatser som ges. Kvaliteten i verksamheten skall systematiskt
och fortlöpande utvecklas och säkras. (6§)
Det kan alltså observeras att den enskilde människan har en stor valmöjlighet,
både enligt SoL och enligt LSS. Det kan innebära att den enskilde kan välja en plats i ett
socialt företag istället för till exempel en plats inom en kommunal verksamhet. Det bör
kommunen följa om inte starka skäl talar däremot. Eftersom det inte handlar om ett
stöd till en verksamhet, är det fråga om upphandling och LOU ska tillämpas.
I detta fall kan det bli en direktupphandling av synnerliga skäl enligt 15 kap 3§ i LOU.
Arbetsintegration
De arbetsintegrerande sociala företaget kommer inte på sikt lyckas
med sin verksamhet om det inte förmår sälja sina allmännyttiga
varor och tjänster. Det är genom denna verksamhet som
arbetsintegration är möjlig.
Genom arbete som genererar lön!
- OM DET ÄR DET UTTALADE MÅLET MED VERKSAMHETEN.
De vanligaste branscherna för arbetsintegrerande sociala företag är
emellertid; butik och försäljning, café/restaurang och hotell,
hushållsnära tjänster, bygg och fastighetsskötsel.
Hur tänka lönsamhet vid uppstarts
ASF?
Balansgången mellan medarbetarnas behov av anpassade arbetsuppgifter
och företagets behov av en bärkraftig affärsverksamhet är en av de
arbetsintegrerande sociala företagens största utmaningar.
-
hitta rätt affärsidéer - att inte bli för beroende av en enstaka kunder
att kunna säga nej till en kund när inte kapaciteten finns
att utveckla bra samverkan med andra företag
För att kunna anpassa företaget efter medarbetarnas behov krävs att de är
delaktiga i upplägg av arbetsuppgifter och affärsidéer. Med ansvar,
delaktighet och tillitsfullt stöd kan alla arbeta, utifrån sin förmåga, och
det skapar empowerment.
Utbildning och annan kompetensutveckling är också viktiga instrument för
att skapa bärkraftiga företag och utveckling för dem som deltar i dem.
Enkel finansieringsmodell –
för långsiktig hållbarhet ASF
Utveckling egen produktion
Över disk försäljning
Kringtjänster
Långsiktiga avtal på 3-12 mån
Deltagarplatser som finansierar HL
Enkel finansieringsmodell 2 –
för långsiktig hållbarhet ASF
Utveckling egen produktion
Över disk försäljning
Kringtjänster
Långsiktiga avtal på 3-12 mån
HL finansieras gm. egna intäkter, stöd fr. kommun, t.ex..
Coompanion genom projekt el. på annat sätt.
Deltagare i åtgärder säljer föreningens tjänster
Marknadens
behov av
(varor och)
tjänster
Myndigheter
med behov av
”platser”
Behov av stöd mm
Coompanion
Nätver
k
Konkurrens
Det är tillåtet för kommuner att bedriva näringsverksamhet enligt Kommunallagen
för speciella syften, till exempel för att uppfylla sina åtaganden enligt
Socialtjänstlagen och Lagen om stöd och service, LSS. Det ingår i den kommunala
kompetensen. Det betyder att kommunen kan driva en affär på öppna marknaden
inom olika branscher om syftet är att skapa meningsfull sysselsättning.
Det finns anledning att diskutera lämpligheten om var man etablerar för
verksamheter, även om den är laglig. Kan det vara lämpligare att verksamheten
bedrivs i form av ett socialt företag istället. En lämplighetsprövning kan vara att ju
mer en verksamhet är ute på marknaden, desto större anledning att söka andra
lösningar än kommunal drift.
En sammanfattande mening från Konkurrenslagens bestämmelser som kan ha sin
praktiska giltighet vid verksamhet i socialt företagande är: Det är inte tillåtet att
missbruka en dominerande ställning på marknaden.
Om ett socialt företag har stöd eller subventioner av olika slag från offentlig sektor
har ingen betydelse ur konkurrenssynpunkt. Det viktiga är att man inte missbrukar
situation genom underpriser. Men för att det ska vara olagligt måste man dessutom
ha en dominerande ställning på marknaden. Dominerande ställning börjar inträda
om man har runt 25 procent av marknaden.
2013-10-21
Finns det
hinder?
- Delat ansvar för målgruppen dvs olika nämnder för boende och sysselsättning
- Saknas policydokument och riktlinjer i kommunerna för sociala företag för
gruppen och frågan
- Saknas kunskap om den innovation som sociala företag är
- Tillstånd att driva företag är utformade för stora företag
- Stelbenta upphandlingar, saknas oftast sociala kriterier
Önskvärt att kommuner, Landstinget, Samordningsförbund och Regioner skrev
och antog policydokument för ASF som ett medel att skapa arbete för
människor som står utanför arbetsmarknaden.
DET ÄR SMART ATT DRIVA FÖRETAG
KOOPERATIVT.
DET FÖRENAR DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR.
- RESULTATORIENTERING OCH
MEDMÄNSKLIGHET.
