LINKÖPINGS UNIVERSITET
Insitutionen för datavetenskap (IDA)
Grunder i statistisk metodik 732G22
Självmordsstatistik
I Sverige
1984-2004
2009-10-10
Författare:
Regina Berndtsson
Jimmy Hansson
Josefine Jonsson
Sara Rosdahl
Lärare:
Kalle Wallin
0
Innehållsförteckning
1.
1.1
1.2
1.3
2.
2.1
2.1.1
2.1.2
2.1.3
2.1.4
2.2
2.3
3.
4.
5.
6.
6.1
6.2
6.3
6.3.1
6.3.2
6.3.3
6.3.4
Innehållsförteckning ...................................................................................................... 1
Inledning......................................................................................................................... 2
Bakgrund och syfte......................................................................................................... 2
Metod och material ....................................................................................................... 2
Frågeställning och avgränsningar .................................................................................. 2
Resultat .......................................................................................................................... 3-7
Några exempel på intressanta standardvägningar ........................................................ 7
År 1984 ........................................................................................................................... 7
År 1994 ........................................................................................................................... 7
År 2004 ........................................................................................................................... 7
Hypotetiskt fall för praktisk användning av standardvägning ....................................... 7
Utvecklingsriktning för olika åldersgrupper ................................................................... 7
Skillnader mellan 1984, 1994 och 2004 ......................................................................... 7
Analys ............................................................................................................................. 8
Slutsatser och eftertanke ............................................................................................... 8
Källförteckning ............................................................................................................... 9
Bilagor ............................................................................................................................ 10-12
Skillnader mellan 1984, 1994 och 2004 ......................................................................... 10
Prognoslinje.................................................................................................................... 10
Tabeller........................................................................................................................... 11
Befolkningstabeller för 1984, 1994 och 2004 ................................................................ 11
Totalt antal avlidna ........................................................................................................ 11
Antal självmord .............................................................................................................. 12
Standardvägt medelvärde .............................................................................................. 12
1
1. Inledning
Det finns många olika orsaker till dödsfall. Forskare ser ett tydligt samband mellan
konjunktur och psykisk ohälsa som ibland leder till självmord. Därför är det intressant att
analysera hur självmordstrenden ser ut, om den ökar eller minskar genom åren. Landstingen
vill förebygga självmord, men man behöver veta vem som är i riskzonen. Att öppet kunna
prata om sina känslor är signifikat för att kunna förebygga självmord.
1.1 Bakgrund och syfte
Ta reda på hur vanligt förekommande- och i vilka grupper självmord sker i Sverige med
utgångspunkt i variablerna kön och ålder. Se hur trenden ser ut under de åren vi analyserar –
ökar antalet självmord eller går trenden mot det motsatta? Och baserat på resultat vi får,
göra en kort analys vad det kan bero på.
1.2 Metod och material
Självmordsstatistiken är relativt väldokumenterad i Sverige. Problemet att få exakta
uppgifter ligger i att det kan förekomma ett visst mörkertal vad det gäller klassificeringen av
självmord. Vad som egentligen borde betecknas självmord kan vid vissa tillfällen klassas som
olycka, mord eller vice versa beroende på omständigheterna. Vi har valt att avgränsa oss och
bara analysera de självmord som haft en dödlig utgång, alltså inte alla de självmord som
misslyckats eller avbrutits.
Vår data kommer huvudsakligen från Karolinska Institutets två rapporter ”Statistik över
självmord 1980-2004” och ”självmordsförsök 1987-2004 i Sverige och Stockholmslän”. Fakta
om befolkningsstorleken för olika grupper över olika tidpunkter kommer från SCB:s hemsida.
Alla övriga källor redovisas i källförteckningen. Vi har valt ut och gjort en djupare analys av
tre år (1984, 1994, 2004) från den 20-årsperiod vi har tagit uppgifter från. För att få fram
statistiska siffror ur den sekundärdata vi utgått från, har vi även räknat ut andelen som
begått självmord uppdelat på kön och åldersgrupp. I andelsberäkningarna för självmord
bland den levande populationen har vi använt promille för tydlighetens skull då alla tal
understiger 1/1000.” År 2004 är det år det finns mest uppgifter om tillgängliga på nätet och
eftersom det ligger närmast i tider faller det naturligt att studera den datan djupast.
1.3 Frågeställning och avgränsningar
Vi vill analysera datan och se om våra egna föreställningar stämmer överens med
verkligheten. Mot bakgrund av den senaste tidens uppmärksamhet kring unga kvinnors
psykiska ohälsa funderade vi på:
Är det mest unga kvinnor som begår självmord
Är andelen personer som begår självmord störst i tonåren?
Har det skett någon betydande förändring mellan åren 1984-2004?
Under planeringsstadiet funderade vi även på att analysera självmordsmetoder och
geografiska avvikelser men under arbetets gång valde vi att begränsa arbetets omfattning till
att studera ”lyckade” självmord i hela riket mellan åren 1984-2004.
2
2. Resultat
(Diagram #1, Jämförelse över självmord under åren, totalsumman)
(Diagram #2, jämförelse mellan alla år från 1980-2004 självmord i Sverige)
3
(Diagram #3, visar fördelningen över kvinnors självmord under 2004)
(Diagram #4, visar fördelningen över mäns självmord under 2004)
4
Självmord under 2004
(Diagram #5, visar fördelningen över alla självmord under 2004)
5
(Diagram #6, visar fördelningen över självmord under 1984, kvinnor, män och totalt)
1994
totalt
15-24
25-44
45-64
65->
män
kvinnor
0
100
200 300
400
500
600 700
(Diagram #7, visar fördelningen över självmord under 1994, kvinnor, män och totalt)
2004
totalt
15-24
25-44
45-64
65->
män
kvinnor
0
100
200
300
400
500
600
(Diagram #8, visar fördelningen över självmord under 2004, kvinnor, män och totalt)
6
2.1 Några exempel på intressanta standardvägningar
2.1.1 År 1984
Hur skulle det sett ut om hela befolkningen (över 15 år) 1984 haft samma
självmordsfrekvens som kvinnorna hade under samma år?
(653/3479974) x 6821492 = 1280
Det faktiska talet var 2202. Alltså hade 922 liv sparats.
2.1.2 År 1994
Hur många självmord hade skett om hela Sveriges befolkning (över 15 år) varit lika
självmordsbenägna som män över 65 var 1994?
(297/656935) x 7158400 = 3236
Alltså 1526 fler dödsfall genom självmord än den egentliga siffran.
2.1.3 År 2004
Hur många liv hade kunnat sparats om män 45-64 år haft samma låga andel självmord som
kvinnor 15-24 år?
389 - ((34/535221) x 1185936) = 314
2.1.4 Ett hypotetiskt fall för praktisk användning av standardvägning
Forskare ser ett tydligt samband mellan konjunktur och psykisk ohälsa som ibland kan leda
till självmord. Man tror att 2014 kommer bli väldigt likt 1984 vad det gäller arbetslöshet.
Stockholms landsting vill därför veta hur många män i gruppen 25-44 år som uppskattas bli
självmordskandidater om inga extra resurser sätts in. Bland män i åldersgruppen 25-44 tog
597 sitt liv år 1984, i hela riket. Denna grupp bestod vid tidpunkten av 122827 individer,
vilket ger en riskprognos på (300675* x (597/1228271) = 146 om Stockholms län följer
riksgenomsnittet för 1984.
2.2 Utvecklingsriktning för olika åldersgrupper
I åldersgrupperna 45-64 och 65+ har kurvan mellan åren sjunkit mer eller mindre parallellt
genom åren. Åldersgruppen 15-24 har antalet varit mellan ca 10-15 fall per 100.000 invånare
senaste 25 åren; ingen signifikant minskning.
2.3 Skillnader mellan 1984, 1994 och 2004
Självmordstrenden är sjunkande när man jämför siffrorna från 1984, 1994 och 2004. Totalt
sett har antalen självmord minskat i befolkningen, trots en ökad befolkning.
Promilleandelarna som vi redovisar i tabellerna på sid. 11-12 visar tydligt detta. En minskning
från 0,32 promille 1984 till 0,19 promille av befolkningen (över 15 år) 2004 har skett. Om
den sjunkande trenden håller i sig skulle hypotetiskt (med den multiplikativa modellen) inga
självmord äga rum år 2041. Dock kommer den procentuella minskningen förmodligen inte
vara lika brant ju närmare noll-punkten man kommer. (Se bilaga 6.2)
7
3. Analys
Sett över de kategorier vi har analyserat så ligger det största faktiska antalet självmord bland
män över 45 års ålder. Undantaget är år 1994 då män över 65 år var den grupp med flest
antal självmord, men trots att det är vanligast att äldre män tar sitt liv är det inte den
vanligaste dödsorsaken för denna grupp.
Åldersgruppen 15-24 år var den grupp som hade lägst antal utförda självmord, dock var det
den vanligaste dödsorsaken i denna grupp. Viktigt att notera här är att åldersgruppen 15-24
utgjorde det minsta åldersintervallet och blir därför svårjämförd med de andra
åldersgrupperna vad det gäller totala mängden självmord.
Bland män 15-24 år stod självmord för 30 % av dödsfallen vilket medförde att det var den
absolut vanligaste dödsorsaken för denna grupp. För kvinnorna i åldern 15-24 var 23 % av
alla dödsfall självmord, vilket därmed gjorde självmord till den näst vanligaste dödsorsaken
för denna grupp. Kvinnor i den yngsta åldersgruppen har för övrigt haft det lägsta faktiska
antalet självmord för de undersökta åren. Dock har gruppen haft en ökning av antal
självmord i jämförelse med sin egen grupp från år 1994 till år 2004, även de yngre männen i
åldrarna 15-24 har haft en ökning av självmord. Den yngsta åldersgruppen skiljer sig därmed
från trenden då övriga grupper gått i motsatt riktning.
Ett tydligt resultat av undersökningen är att männen tagit livet av sig i mycket större
omfattning än kvinnorna oavsett ålder.
4. Slutsatser och eftertanke
Vår tanke om att det mest är unga personer som tar sitt liv stämmer alltså inte, inte heller
att det är fler kvinnor än män. Det är snarare tvärt om. Det är män i åldern 45+ som begår
flest självmord.
Sett till andelen av de avlidna där självmord var dödsorsaken så visade sig den vara störst
bland unga och sjunker ju högre upp i åldrarna man går. Detta eftersom risken att mista livet
av andra orsaker hela tiden ökar.
I vår sista frågeställning undrade vi om det skett någon förändring under decennierna. Vi har
kunnat konstatera att antalet självmord totalt sett har minskat. Den troligaste orsaken till
denna utveckling är att psykvården förbättrats. Det har också skett en attitydförändring i
samhället kring psykiska sjukdomar som gjort det mindre tabubelagt att söka vård om man
drabbas. Sett ur ett genusperspektiv så är en teori för att förklara det större antalet
självmord bland män att kvinnor tillåts tala och visa känslor mer öppet än vad som är
acceptabelt för det gängse mansidealet. Även här kan man tänka sig att det sker en
attitydförändring som på sikt jämnar ut skillnaderna något.
8
5. Källförteckning
Internet
Karolinska Institutet, ”Statistik över självmord 1980-2004 och självmordsförsök 1987-2004 i
Sverige och Stockholmslän” (NASP - 2007)
http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=18799&a=46967&l=sv – 2009-09-20
Stockholmläns landstings befolkningsprognos.
http://www.ab.lst.se/upload/fakta/Prel_lan_2006.pdf
Socialstyrelsens rapport: dödsorsaker 2004 sid. 29. ISBN: 978-91-85482-95-5
9
6. Bilagor
6.1 Skillnader mellan 1984, 1994 och 2004
6.2 Prognoslinje
10
6.3 Tabeller
6.3.1 Befolkningstabeller för åren 1984, 1994 och 2004.
1984
15-24
25-44
45-64
65->
Totalt >15
Män
593704
1228271
907879
611664
3341518
Kvinnor
566759
1171389
928875
812951
3479974
Total
1160463
2399660
1836754
1424615
6821492
1994
15-24
25-44
45-64
65->
Totalt >15
Män
560409
1244323
1046091
656935
3507758
Kvinnor
536929
1187735
1038114
887864
3650642
Total
1097338
2432058
2084205
1544799
7158400
2004
15-24
25-44
45-64
65->
Totalt >15
Män
561788
1235709
1185936
670519
3653952
Kvinnor
535221
1189564
1165258
883816
3773859
Total
1097009
2425273
2351194
1554335
7427811
6.3.2 Totalt antal avlidna under 2004 – tabell
Avlidna 2004*
Ålder
15-24
25-44
45-64
65->
Totalt >15
Män
365
1163
6457
35905
43890
Kvinnor
148
674
4175
41614
46611
Total
513
1837
10632
77519
90501
*Socialstyrelsens rapport: Dödsorsaker 2004, sid. 29
11
6.3.3 Antal självmord
Andelen % av de avlidna där självmord
var dödsorsaken 2004
Ålder
Män
kvinnor Total
15-24
30,0% 23,0% 27,9%
25-44
24,0% 15,7% 21,0%
45-64
6,0% 2,4%
5,0%
65->
0,6% 0,2%
0,4%
Totalt >15 2,2% 0,8%
1,5%
Självmord
1984 Män
kvinnor
15-24
129
25-44
597
45-64
490
65->
333
totalt>15
1549
41
230
217
165
653
1994 Män
Kvinnor
15-24
88
25-44
395
45-64
417
65->
297
Totalt>15
1197
24
136
184
169
513
2004 Män
Kvinnor
15-24
109
25-44
278
45-64
389
65->
224
Totalt >15
1000
34
106
148
99
387
170
827
707
498
2202
‰ -andel (promilleandel)
1984 Män
kvinnor
totalt
15-24
0,22‰
0,07‰
0,15‰
25-44
0,49‰
0,20‰
0,34‰
45-64
0,54‰
0,23‰
0,38‰
65->
0,54‰
0,20‰
0,35‰
totalt>15 0,46‰
0,19‰
0,32‰
112
531
601
466
1710
1994 män
15-24
0,16‰
25-44
0,32‰
45-64
0,40‰
65->
0,45‰
Totalt>15 0,34‰
kvinnor
0,04‰
0,11‰
0,18‰
0,19‰
0,14‰
totalt
0,1‰
0,16‰
0,20‰
0,30‰
0,24‰
143
384
537
323
1387
2004 män
15-24
0,25‰
25-44
0,22‰
45-64
0,33‰
65->
0,33‰
Totalt >15 0,27‰
kvinnor
0,06‰
0,09‰
0,13‰
0,11‰
0,10‰
totalt
0,13‰
0,16‰
0,23‰
0,20‰
0,19‰
totalt
Total
Total
6.3.4 Standardvägt medelvärde
Standardvägt medelvärde 1984
Män
Kvinnor
433,44
180,77
Standardvägt medelvärde 1994
Män
Kvinnor
333,2 139,93
Standardvägt medelvärde 2004
Män
Kvinnor
276,88
107,2
12
