Psykisk ohälsa med fokus på lindriga och medelsvåra besvär och

Koncernkontoret
Avdelningen för hälso- och
sjukvårdsstyrning
Anja Nyberg
Projektledare
040-6753140
[email protected]
Datum 2015-09-28
Dnr 056647-2013
1 (26)
Försäkringskassan
Monica Sjögerud
Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting
om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess 2014-2015,
Redovisning från Region Skåne
Villkor 4 – Psykisk ohälsa med fokus på lindriga och medelsvåra
besvär och redovisning av handlingsplanen för 2014
Psykisk ohälsa med fokus på lindriga och
medelsvåra besvär och redovisning av
handlingsplanen för 2014
Ökad tydlighet i förvaltningsuppdragen
I förvaltningsuppdraget 2015 belyses i grunduppdraget för förvaltningarna
flera av de områden som man fokuserar på i sjukskrivningsprojektet, inte
som uttalade satsningar inom det specifika projektet utan som riktade
åtgärder bland övriga i Region Skåne. Som exempel kan nämnas
försäkringsmedicin, där vårdförvaltningarna är ansvariga för att
medarbetarna har uppdaterade kunskaper i ämnet. På enhetsnivå ska det
finnas riktlinjer för sjukskrivningsprocessen ”Rätt lagom säker och
jämställd sjukskrivning”, en försäkringsmedicinsk sakkunnig läkare samt en
rehabiliteringskoordinator.
Vad gäller jämlik vård ska det inom alla verksamheter finnas en tydlig
ansvarsstruktur för arbetet med jämlik vård, inklusive våld i nära relationer.
(Källa: Förvaltningsuppdrag till Skånes universitetssjukvård, Skånevård
Kryh, Skånevård Sund 2015)
Rehabiliteringsgarantin
Region Skåne är det landsting som behandlar flest inom
rehabiliteringsgarantin, där psykoterapi står för 70 procent av insatserna.
Behandling riktas till personer som är 16 år eller äldre (sedan 1 april
Postadress: Skånehuset, 291 89 Kristianstad
Besöksadress: Regionhuset, Dockplatsen 26, Malmö
Telefon (växel): 044-309 30 00
Internet: skane.se
Organisationsnummer: 23 21 00-0255
2 (26)
2014 finns ingen övre åldersgräns, detta gäller även PDT-behandling) och
som lider av lättare till medelsvår depression, ångest, stress eller har en mer
komplex problematik. Efter bedömning på vårdcentralen har patienten rätt
att välja mottagning var som helst i Skåne för kognitiv beteendeterapi
(KBT), interpersonell psykoterapi (IPT) eller psykodynamisk terapi (PDT).
För att förbättra utredningarna på patientens vårdcentral har en film
producerats för att belysa de olika behandlingsmetoderna – ”Psykoterapi för
remittenter”. http://vardgivare.skane.se/vardriktlinjer/sjukskrivning/#31666
Inom uppföljningssystemet på regional nivå kommer man på sikt kunna
utvärdera vilken behandling som ger effekt för de olika patientgrupperna.
Varje vårdgivare kan se sitt eget resultat i jämförelse med Region Skåne.
Utvecklingen av sjukskrivningar i Skåne
Sjuktalet i Skåne 1995-2015, per 1000, rullande 12
Försäkringskassans förklaring till den nationella ökningen är bland annat
fler sjukfall med psykisk ohälsa, arbetsmarknadens utveckling, normer
attityder och beteenden, förändrade sjukpenning- och sjukersättningsregler,
Försäkringskassans administration med mera.
Region Skåne
Området för hälso- och
sjukvård
Enheten för patientnära
frågor
3 (26)
Sjuktalet i Skåne ökar, liksom för övriga län. Skånes sjuktal ökar dock inte i
samma omfattning och ligger fortfarande näst lägst i landet. En bidragande
orsak kan vara Region Skånes allt ökande behandling med psykoterapi, men
också en bredd av andra aktiviteter som bland annat redovisas inom villkor
1-4.
Säger statistiken allt?
I de uppgifter man idag får från Försäkringskassan syns inte de som är
korttidssjukskrivna, det vill säga sjukskrivna mindre än 15 dagar.
Korttidssjukskrivna utgör 1/5 till 1/6 av alla som är sjukskrivna. Utöver
dessa finns de som blir utförsäkrade. Det finns cirka 44 000 personer i
Sverige som är utförsäkrade, varav 1/8 statistiskt sett ska finnas i Skåne. Det
finns individer bland dessa som inte upplevt rätt, lagom eller säker
sjukskrivning. Man reflekterar inte heller tillräckligt över de som går till
jobbet trots att de har värk eller mår psykiskt dåligt. Att bara studera
kurvorna ger alltså en förenklad bild av sakers tillstånd. Det speglar lagom,
men inte rätt eller säker. Man kan konstatera att det finns ytterligare
utmaningar. Detta är en av de saker vi måste fokusera på i framtiden.
(Källa: Ingemar Petersson, professor i försäkringsmedicin samt
forskningschef på Sus.)
Region Skåne
Området för hälso- och
sjukvård
Enheten för patientnära
frågor
4 (26)
Nuläge handlingsplan - Psykisk ohälsa med fokus på lindriga
och medelsvåra besvär 2014—2015
Rubrikerna är samma som i tidigare redovisad handlingsplan för 2015,
under rubrikerna följer en kort sammanställning. Vissa aktiviteter är inte
slutförda utan kommer att rapporteras till Avdelningen för hälso-och
sjukvårdsstyrning, Region Skåne, i slutet av året eller början på 2016.
Kartläggning av utvecklingen av vårdsökande inom psykiatrin och av
vårdsökande för psykiska sjukdomar/ psykisk ohälsa inom
primärvården
Jämförelse utveckling vårdsökande och självrapporterad psykisk
hälsa/ohälsa
Kartläggning av somatisk samsjuklighet i relation till sjukskrivning för
patienter med psykisk ohälsa
Samtliga ovanstående aktiviteter besvaras gemensamt nedan.
Syftet har varit att göra en beskrivande kartläggning över vårdsökande för
psykiska diagnoser i Skåne.
Gruppen psykiska sjukdomar står för den största andelen sjukskrivningar i
Sverige idag. Vi har i ett tidigare projekt gjort en beskrivande kartläggning
över sjukskrivningar för psykiska diagnoser i Skåne. Den kartläggningen
visade att 6 procent av kvinnorna och 3 procent av männen hade haft ett fall
med sjukpenning eller sjuk- och aktivitetsersättning (SA) för en diagnos
inom gruppen psykiska sjukdomar under år 2012.
Det är läkare som utfärdar de sjukintyg som ligger till grund för en
sjukskrivning och en sjukskrivning börjar alltid med ett besök inom vården.
Många av dem som söker vård blir inte sjukskrivna. Från tidigare projekt
har vi sett att det mest effektiva ofta är rätt behandling innan en
sjukskrivning har påbörjats. Som en fortsättning på detta projekt önskade vi
därför undersöka hur vårdsökandet för psykiska diagnoser ser ut i Skåne. Vi
önskade också jämföra siffrorna med självrapporterad psykisk ohälsa.
Region Skåne
Området för hälso- och
sjukvård
Enheten för patientnära
frågor
5 (26)
Material
Uppgifterna är hämtade från Region Skånes Vård Databaser (RSVD), ett
regionalt patientregister med uppgifter om samtliga individuella
vårdkontakter i regionen. För vårdkontakter inom offentlig öppen och
slutenvård, finns samtliga kontakter registrerade och besök hos läkare finns
registrerade med diagnos enligt ICD 10 (orsak till besöket enlig
International Statistical Classification of Diseases and related health
problems).
Sedan den 1 maj 2009 kan alla medborgare i Region Skåne välja vårdenhet
inom primärvården. Efter 2009 återfinns därför besök hos privata
vårdgivare, som har avtal med Region Skåne enligt vårdvalet, också i
RSVD. Diagnoskoder för privata vårdgivare med vårdavtal har däremot inte
systematiskt rapporterats in under hela perioden. Diagnoser för besök i
primärvården är därmed svåra att använda för att följa trender över tid. Vi
har därför valt att inte ta med resultat för tidstrender som baseras på
diagnossatta besök inom primärvården. Från 2014 är täckningen dock
relativt hög och ligger över 90 %.
För besök inom specialistvården är däremot täckningen för inrapporterade
diagnoser i RSVD relativt stabil från 2008 och framåt. Detta inkluderar
psykiatrisk öppenvård och siffrorna från den psykiatriska öppenvården har
vi därför valt att använda även för att studera förändringar över tid.
Vårdsökande inom psykiatrin
Nedan i figur 1 redovisas antal personer per 1000 invånare som haft minst
ett besök inom den psykiatriska öppenvården under åren 1998-2014.
Samtliga fysiska besök, oavsett vårdgivarkategori (alltså inte bara
läkarbesök utan även kurator, psykolog etc) inom vuxenpsykiatri och barnoch ungdomspsykiatri är inkluderade. Kontakter per telefon eller brev är
dock inte medräknade1.
1
I figur 1 och 2 har vi tagit med samtliga fysiska besök, hos samtliga vårdgivare, oberoende av
om det finns en diagnos registrerad för besöket eller inte. Siffrorna här påverkas alltså inte av
skillnader som är relaterade till inrapporteringen av diagnoser i RSVD.
Region Skåne
Området för hälso- och
sjukvård
Enheten för patientnära
frågor
6 (26)
Totalt sett hade 42 personer per 1000 invånare i Skåne besökt psykiatrin
någon gång under år 2014. År 2008 var den siffran 38 personer per 1000
invånare. I åldersgruppen 13-17 år har besöksfrekvensen dock stigit från 61
per 1000 invånare 2008 till 100 per 1000 invånare 2014 (figur 1). Också i
åldersgruppen 18-24 år har besöksfrekvensen stigit. Denna ökning återfinns
hos både pojkar och flickor (figur 2).
Figur 1. Antal personer/1000 invånare med minst ett besök inom psykiatrisk öppenvård, inom både
vuxenpsykiatri och barn-och ungdomspsykiatri.
120
100
80
0-12 år
13-17 år
18-24 år
25-44 år
45-64 år
65-74 år
75+ år
60
40
20
0
1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014
Figur 2. Antal personer/1000 invånare med minst ett besök inom psykiatrisk öppenvård I
åldersgrupperna 13-17 och 18-24, uppdelat på flickor och pojkar.
120
100
80
Flickor 13-17
Pojkar 13-17
60
Flickor 18-24
40
Pojkar 18-24
20
0
1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014
Region Skåne
Området för hälso- och
sjukvård
Enheten för patientnära
frågor
7 (26)
En bidragande orsak till ökningen i de yngre åldrarna kan vara att man de
senaste åren infört nya rutiner som ska göra det lättare för ungdomar att
söka stöd för sin psykiska hälsa. För att enklare och snabbare kunna hjälpa
barn och unga som mår psykiskt dåligt öppnade Region Skåne under 2013
telefonrådgivningen ”En väg in” och ”Första linjen-mottagningar” på flera
orter i Skåne. ”En väg in” bemannas av legitimerade sjuksköterskor som ger
råd och stöd, förmedlar kontakt med ”Första linjen-mottagningar”,
specialistpsykiatrin eller andra lämpliga instanser. ”Första linjenmottagningarna” ska på ett lättillgängligt sätt erbjuda barn och unga med lätt
till medelsvår psykisk ohälsa rätt typ av hjälp i ett tidigt skede.
Målsättningen är att den som söker hjälp ska få komma på ett första besök
inom sju dagar.
Diagnosfördelning för besök i psykiatrin bland unga personer
Nedan redovisas diagnosfördelning för läkarbesök inom psykiatrisk
öppenvård i åldersgrupperna 13—17 för flickor och för pojkar. Här finns
bara fysiska läkarbesök eftersom övriga vårdgivarkategorier tidigare inte
registrerat diagnoser i RSVD. De vanligaste registrerade diagnoskoderna
för flickor var depressiv episod (F32), ätstörningar (F50) och
ångestsyndrom (F41). De vanligaste diagnoserna för pojkar var
hyperaktivitetsstörningar (F90), depressiv episod (F32) och allmän
medicinsk undersökning (Z00).
Diagnosfördelningen var relativt oförändrad mellan 2008 och 2014. Den
största förändringen under perioden var att diagnoskoden allmän medicinsk
undersökning (Z00) hade ökat för pojkar.
Figur 3. Diagnosfördelning för läkarbesök inom psykiatrisk öppenvård i åldersgrupperna för flickor
13-17
Region Skåne
Området för hälso- och
sjukvård
Enheten för patientnära
frågor
8 (26)
Figur 4. Diagnosfördelning för läkarbesök inom psykiatrisk öppenvård i åldersgrupperna för pojkar
13-17
Region Skåne
Området för hälso- och
sjukvård
Enheten för patientnära
frågor
9 (26)
Vårdsökande för psykisk ohälsa, samtliga vårdformer
Totalt sett hade 14 procent av kvinnorna och 9 procent av männen i Skåne
minst ett registrerat läkarbesök med en diagnos inom gruppen psykiska
sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar, F00-F99, under 2014.
Detta inkluderade samtliga vårdformer (primärvård, specialiserad somatisk
öppenvård, psykiatrisk öppenvård och slutenvård). Nedan visas andelen
personer i befolkningen som haft minst ett läkarbesök med en diagnos inom
gruppen psykiska sjukdomar under 2014 inom de respektive vårdformerna;
primärvård, specialiserad somatisk öppenvård, (specialistvård/öppenvård),
psykiatrisk öppenvård (psykiatri/öppenvård) och slutenvård uppdelat på
ålder. I åldersgrupperna 0—1 2 och 11—17 år dominerar besök inom
specialiserad somatisk öppenvård och psykiatrisk öppenvård. I
åldergrupperna över 18 år är dock andelen som haft ett besök med diagnos
inom gruppen psykiska sjukdomar inom primärvården betydligt större än
inom övriga vårdformer.
Region Skåne
Området för hälso- och
sjukvård
Enheten för patientnära
frågor
10 (26)
Figur 5. Andel i befolkningen med ett läkarbesök med F-diagnos 2014 inom primärvård,
specialistvård/öppenvård, psykiatri öppenvård och slutenvård uppdelat på ålder.
20%
18%
16%
14%
12%
10%
8%
6%
4%
Primärvård
Specialistvård/öppen
vård
Psykiatri/öppenvård
Slutenvård
2%
0%
I åldersgruppen 55—59 år har så många som 14 procent av befolkningen
besökt primärvården för en psykisk diagnos. Skulle man enbart titta på
besök inom psykiatrin är motsvarande siffra dock bara 4 procent. Detta
tyder på att en betydande del av de personer som söker vård för psykiska
sjukdomar och psykisk ohälsa enbart är i kontakt med primärvården.
Eftersom täckningen i RSVD (dvs andelen besök med inrapporterad
diagnoskod) har förändrats mer för primärvården än för specialistvården är
det svårare att använda diagnoser för besök i primärvården för att studera
förändringar över tid.
För att komma runt detta kan man dock titta på totalt antal besök med
inrapporterad diagnoskod. Det man kan se då är att andelen besök med
diagnos inom gruppen psykiska sjukdomar (av samtliga besök som gjorts i
primärvården) har ökat. Av samtliga diagnossatta besök inom primärvården
utgjorde besök med diagnos inom kapitlet för psykiska sjukdomar (F00F99) år 2009 totalt 6 procent. År 2014 hade den siffran stigit till 9 procent.
Region Skåne
Området för hälso- och
sjukvård
Enheten för patientnära
frågor
11 (26)
Vårdsökande för depressioner och stressrektioner
De vanligaste diagnoserna för sjukskrivning inom gruppen psykiska
sjukdomar är diagnoser för det som ibland kallas ”lättare psykisk ohälsa”.
Detta är också de vanligaste diagnoserna för vårdsökande. Vanligast är
depressioner, ångest och anpassningsstörningar och reaktion på svår stress
(här också benämnt stressreaktioner).
Besök med diagnos depressiv episod var vanligast i åldersgrupperna mellan
35 och 59 år och i åldersgruppen 70+. Bland kvinnorna i dessa åldergrupper
hade mellan fem och sex procent haft ett besök med diagnos depressiv
episod (inkluderat samtliga vårdformer dvs. primärvård, specialiserad
somatisk öppenvård, psykiatrisk öppenvård och slutenvård).
Figur 6. Andel i befolkningen med minst ett läkarbesök under 2014 med diagnos depressiv episod,
F32, samtliga vårdformer.
7%
6%
5%
4%
3%
2%
1%
0%
Besök med diagnos stressreaktion var vanligast i åldrarna 35—49 år.
Bland kvinnorna i dessa åldergrupper hade mer än 5 procent haft ett besök
med diagnos stressreaktion, bland männen var motsvarande siffra 2 procent.
Region Skåne
Området för hälso- och
sjukvård
Enheten för patientnära
frågor
12 (26)
Figur 7. Andel i befolkningen med minst ett läkarbesök under 2014 med diagnos
anpassningsstörning och reaktion på svår stress, F43, samtliga vårdformer.
6%
5%
4%
3%
2%
1%
0%
Om man tittar på gruppen förstämningssyndrom (F30-F39), där bland annat
depressiv episod och recidiverande depressioner ingår, tillsammans med
gruppen neurotiska, stressrelaterade och somatoforma syndrom (F40-F48),
där anpassningsstörningar och reaktion på svår stress samt ångest ingår hade
totalt sett över 13 procent av kvinnorna i åldersgrupperna mellan 35 och 54
år haft minst ett besök med diagnos inom någon av dessa grupper under
2014.
Region Skåne
Området för hälso- och
sjukvård
Enheten för patientnära
frågor
Kvinnor
Män
13 (26)
Figur 8. Andel i befolkningen med minst ett läkarbesök under 2014 med diagnos inom gruppen
neurotiska stressrelaterade och somatoforma syndrom, F40-F48 och/eller förstämningssyndrom,
F30-F39, samtliga vårdformer.
16%
14%
12%
10%
8%
6%
4%
2%
0%
Jämförelse självrapporterad ohälsa, vårdsökande och sjukskrivning
Folkhälsoenkät Skåne 2012 är Region Skånes fjärde folkhälsoenkät riktad
till den vuxna befolkningen i åldrarna18—80 år. Tidigare folkhälsoenkäter
genomfördes år 2000, 2004 och 2008. Här redovisas resultaten från år 2012
för åldrarna 18—64 år, i vilka 20 492 personer (9 157 män och 11 335
kvinnor) svarade. Svaren har kalibrerats med hänsyn till ålder, kön,
födelseland, civilstånd, inkomst och utbildning för att kompensera för det
selektiva bortfall som förekommer i enkätundersökningar.
Dålig psykisk hälsa mättes med General Health Questionnaire (GHQ-12).
GHQ-12 innehåller tolv frågor där man ska ta ställning till om man under de
senaste veckorna kunnat koncentrera sig, haft svårt att sova, upplevt att man
gjort nytta, kunnat fatta beslut i olika frågor, ständigt varit spänd, inte klarat
av sina problem, kunnat uppskatta det man gjort om dagarna, kunnat ta itu
med sina problem, känt sig olycklig och nedstämd, förlorat tron på sig själv,
tyckt att man varit värdelös samt känt sig någorlunda lycklig. Tre eller fler
negativt formulerade svar definieras som ”dålig psykisk hälsa”.
Nedan visas andelen i befolkningen vars svar klassificerats i kategorin
”dålig psykisk hälsa”, enligt GHQ-12 (figur 9). Här kan man se att
Region Skåne
Området för hälso- och
sjukvård
Enheten för patientnära
frågor
Kvinnor
Män
14 (26)
svarsalternativen som klassificerats som ”dålig psykisk hälsa” är vanligare i
de yngre åldersgrupperna. Jämför man med vårdsökande inom gruppen
psykiska sjukdomar är detta istället vanligare i de äldre åldersgrupperna
(figur 10).
Figur 9. Andel i befolkningen med som rapporterar dålig psykisk hälsa enligt GHQ-12, kvinnor och
män, 2012. Folkhälsoenkät Skåne 2012.
Figur 10. Andel i befolkningen med ett läkarbesök med minst en diagnos inom gruppen psykiska
sjukdomar, F00-F99, under 2014, samtliga vårdformer.
Region Skåne
Området för hälso- och
sjukvård
Enheten för patientnära
frågor
15 (26)
Fortsatt arbete
Handlingsplanen för Region Skånes folkhälsoarbete 2015-2018 ”Ett socialt
hållbart Skåne 2030” har utarbetats som en del i genomförandet av den
regionala utvecklingsstrategin ”Det öppna Skåne 2030” och syftar till att
utveckla den sociala hållbarheten med fokus på ökad jämlikhet i hälsa. I
handlingsplanen anges att ett av de prioriterade områdena under perioden
2015—2018 är folkhälsorapportering och systematiskt arbete med
befolkningsdata, och att det är av stor vikt att mäta och analysera problemen
och bedöma effekterna av olika åtgärder. Genom att samla tillgänglig
registerdata och komplettera dessa med undersökningar som på olika sätt
mäter befolkningens hälsa och livsvillkor går det att synliggöra utvecklingen
av hälsan och den sociala hållbarheten för olika grupper. Ett särskilt
angeläget område som pekas ut är hur skillnaderna i hälsa hos barn och unga
utvecklas på lokal och regional nivå.
Det föreslås därför att man systematiskt arbetar med att förbättra
användningen av data från RSVD. För att kunna använda RSVD för att
belysa sociala skillnader i hälsa behöver man länka data från RSVD till
socioekonomisk data från SCB och till data från folkhälsoenkäten och till
data över sjukskrivning och sjuk- och aktivitetsersättning från
Försäkringskassan. Fortsättningsvis bör man också arbeta på att hitta
metoder för att på ett bra sätt kunna använda primärvårdsdata över tid.
Sammanfattning
Andelen med minst ett besök inom den psykiatriska öppenvården (oavsett
vårdgivarkategori (alltså inte bara läkarbesök utan även kurator, psykolog
etc)) hade ökat markant mer i åldergruppen 13--17 år än i övriga
åldersgrupper. En bidragande orsak till detta kan vara införandet av nya
vägar för att fånga upp unga med psykisk ohälsa med bland annat
satsningen på ”förstalinjen-mottagningar”.
Inkluderat samtliga vårdformer (primärvård, specialiserad somatisk
öppenvård, psykiatrisk öppenvård och slutenvård) hade totalt sett 14 procent
av kvinnorna och 9 procent av männen i Skåne minst ett registrerat
läkarbesök med en diagnos inom gruppen psykiska sjukdomar under 2014.
Andelen med diagnos inom gruppen psykiska sjukdomar var betydligt större
inom primärvården än inom övriga vårdformer.
Andelen med självrapporterad ”dålig psykisk hälsa” var högre i de yngre
åldersgrupperna medan andelen som sökt vård för psykisk ohälsa var högre i
de äldre åldersgrupperna.
Region Skåne
Området för hälso- och
sjukvård
Enheten för patientnära
frågor
16 (26)
Undersöka kostnadseffektiviteten av rehabiliteringsgarantins interventioner med hälsoekonomiska utvärderingar
Datainsamlingen för att undersöka kostnadseffektiviteten av
rehabiliteringsgarantins intensioner är i sin slutfas. Fullständig datamateriel
förväntas under september/oktober 2015. Rapporten kommer att vara färdig
cirka10 månader efter leverans av data.
Rapporten har fokus på patientgruppsanalyser, där hänsyn tas till effekten
av olika patient- och sjukdomskarakteristika inkluderande psykosociala faktorer.
Både ett samhällsperspektiv och ett hälso- och sjukvårdsperspektiv används.
ReDO™-RS; Klientutbildning för aktivitetsbalans och arbetsförmåga
Projektet avser att förbättra sjukskrivningsprocessen eller helt undvika
sjukskrivning, genom att öka kunskapen om effektiviteten av
Vardagsrevidering; ReDO™-metoden.
ReDO™ har i tidigare studier visats vara en effektiv
arbetsrehabiliteringsmetod för kvinnor med stressrelaterad ohälsa. Detta
projekt inkluderar såväl kvinnor som män. Aktiviteten omfattar också
utbildning i metoden vardagsrevidering.
Detta ges som ett erbjudande till alla arbetsterapeuter inom Region Skåne.
I projektet provas metoden ReDOTM – RS, som anpassats till
primärvårdsverksamhet avseende längd, upplägg och med ett
genusperspektiv. Studien genomförs på sex vårdcentraler i Skåne. I augusti
har 73 patienter, varav åtta män inkluderats. Inkludering pågår och studien
förväntas omfatta hundra patienter när studien avslutas 2015.
För kvalitetsförbättring görs en jämställdhets och genusgranskning utifrån
”genushanden” på alla patienter. En delrapport av forskningsmaterialet för
deltagande patienter som grupp, visar statistiskt signifikanta skillnader av
positiv förändring i självskattad hälsa och graden av upplevd återhämtning
efter ett par dagars ledighet. När det gäller aktivitetsvariabler, det vill säga
olika aspekter av upplevelser av vardagens sysslor, är tendensen den samma
som för självskattad hälsa. Deltagarna skattar sin upplevelse av
aktivitetsbalans/balans i vardagen högre efter avslutad behandling.
Deltagarna rapporterar också en högre tillfredsställelse med sina vardagliga
aktiviteter.
Region Skåne
Området för hälso- och
sjukvård
Enheten för patientnära
frågor
17 (26)
Våld i nära relationer med barn i fokus – Våld i nära relationer, våga
se, våga agera
Projektets syfte är dels att arbeta fram en sammanhållen och använd metod i
vårdkedjan för mödrahälsovård och barnhälsovård kring våld i nära
relationer, dels arbeta fram fortbildningsmateriel om våld i nära relationer.
Projektet Våld i nära relationer med fokus på barnet startade i maj 2014 och
beräknas pågå i två år. Två projektledare är anställda på halvtid.
Bakgrunden till projektet är att uppskattningsvis mellan fem och tio procent
av alla barn i Sverige växer upp i familjer där det förekommer våld. Drygt
hälften av alla barn som upplevt våld i hemmet uppger att de själva blivit
slagna. Forskning visar att kvinnor som fått barn är sjukskrivna i högre grad
än kvinnor utan barn och att en anledning till långa sjukskrivningar hos
kvinnor har visat sig vara våld i familjen. Hos både barn och vuxna som
upplever/har upplevt våld ses en avsevärt ökad grad av både fysisk och
psykisk ohälsa.
Personal på barnavårdscentraler (BVC) och barnmorskemottagningar i
Skåne ska uppmärksamma barn som växer upp med våld i nära relationer,
genom att fråga föräldrar om deras barn upplever våld i familjen. Projektet
innebär stärkt samverkan mellan mödra- och barnhälsovård och socialtjänst.
Under hösten/vintern 2014/15 genomfördes en pilotstudie. Man använde sig
av en modell för stöd och handledning till deltagande BVC och
barnmorskemottagningar, som utarbetats utifrån den forskning som finns
(främst från NCK, Nationellt Centrum för Kvinnofrid) angående att fråga
om våldsförekomst. Pilotstudien utvärderades under våren 2015.
Den modell om tre tillfällen för utbildning och handledning som man arbetat
utifrån föll väl ut och ligger nu till grund för implementering, som inleds
under hösten. Implementeringen kommer i första hand att ske på
familjecentraler. Implementeringen har föregåtts av informationsträffar och
flera familjecentraler har anmält sitt intresse för handledning och utbildning
i att fråga om våld enligt den beskrivna modellen. I Skåne finns för
närvarande 29 familjecentraler. Implementeringen beräknas pågå till en bit
in på 2016.
Jämställt föräldraskap – att utveckla pedagogiska metoder inom barnoch mödrahälsovård för att främja ett jämställt föräldraskap
I projektets första fas kartlades vilket arbete, med syfte att främja ett
jämställt föräldraskap för barnets bästa, som idag bedrivs inom MBHV
Region Skåne
Området för hälso- och
sjukvård
Enheten för patientnära
frågor
18 (26)
(mödra- och barnhälsovården) i Skåne. I den första fasen bildades en
process- och referensgrupp, som har till uppgift att bidra med kunskap för
att projektet ska kunna utvecklas.
Under hösten 2014 planerades en pilotstudie i syfte att lägga en grund för
det handledningsmaterial som projektledarna har i uppdrag att framarbeta.
Samarbete med bokförlaget OLIKA AB initierades för framtida samarbete
kring utveckling av projektets metodmaterial. Föreläsningar riktades till
barnmorskor samt en workshop för föräldrastödjande aktörer arrangerad av
Länsstyrelsen i Malmö. Under februari till april 2015 genomfördes ett
pilotprojekt i tio verksamheter. Ett material om hur medarbetare kan främja
jämställt föräldraskap i mötet med de familjer de möter togs fram. 45
deltagare deltog i testet. Den övergripande tanken med materialet är att
praktiskt omsätta delar av Socialstyrelsens väglednings- och
kunskapsdokument (2014). Pilotstudien pågick under 12 veckor.
Under våren 2015 hölls föreläsningar i ämnet Jämställt föräldraskap - för
barnets bästa dels i samband med barnhälsovårdens implementering av det
nya Barnhälsovårdsprogrammet (föreläsning nådde cirka 700 medarbetare
inom barnhälsovården), dels en workshop för cirka 45 barnmorskor och
MBHV psykologer som arbetar inom förvaltningen Kryh i Region Skåne.
Under 2015 har en extern utvärderare från Malmö Högskola följt och
utvärderat pilotprojektet. Slutrapport från utvärderingen kommer under
våren 2016.
Finsam 93 projekt för psykiatrin i Lund som syftar till att skapa
engagemang för sjukskrivnings-och rehabiliteringsprocessen
Region Skåne och Försäkringskassan Syd, i samverkan med
Arbetsförmedlingen, Lund, påbörjade under september 2014 ett strukturerat
förbättringsarbete inom psykiatrin i Lund.
Uppdraget innehåller mål, indikatorer och aktiviteter med fokus på tidiga
rehabiliteringsinsatser, i samverkan. Projektet har förlängts till januari 2016.
Det finns en engagerad styrgrupp, projektledningsgrupp och referensgrupp
med samtliga rehabiliteringskoordinatorer. En drivande verksamhetschef
jämte projektresurser skapar förutsättningar för att arbetet sprids inom
psykiatrins verksamhet med öppenvårdsresurser i Lund, Eslöv, Kävlinge
och Arlöv samt slutenvårdsverksamhet i Lund. I uppdraget ingår även att
sprida erfarenheter av utvecklat arbetssätt inom övrig psykiatrisk
verksamhet i Skåne, bland annat genom ett seminarium januari 2016.
Region Skåne
Området för hälso- och
sjukvård
Enheten för patientnära
frågor
19 (26)
Projektgruppen har studerat sjukskrivningsstatistik med hjälp av
journalgranskning. I uppdraget ingår uppföljning av sjukskrivningslängd
med särskilt fokus på yngre än 30 år med mer än ett års sjukskrivning.
Därutöver ingår, om rehabiliterande insatser finns, hur många läkare som
varit involverade i patientens sjukskrivning, om andra yrkeskategorier har
varit involverade i behandlingen, om vårdplan finns, genusperspektivet och
om man tagit upp frågan om hot och våld, olika former av riskbruk eller
missbruk, om patienten har en arbetsgivare, om kontakt tagits med
Försäkringskassan och eller Arbetsförmedlingen samt hur patientens sociala
situation ser ut.
Patienten ska så snart som möjligt kunna komma tillbaka till arbete/studier
eller stå till arbetsmarknadens förfogande på heltid eller deltid. För personer
som varit sjukskrivna länge kan naturunderstödd rehabilitering
och eventuellt kommande verksamhet med kultur på recept vara ett stöd
inför återgång i arbete.
Lokala sjukskrivningsrutiner har utvecklats. Försäkringsmedicinsk
utbildning och genusutbildning har genomförts. I projektet konkretiseras
samverkan med primärvård och omgivande samhälle. Målet är att utveckla
en rätt, lagom, säker och jämställd sjukskrivningsprocess. Patienter som är
sjukskrivna ska i ökande utsträckning få tillgång till individuella
rehabiliterande insatser för återgång i arbete/studier för att minimera
stigmatisering.
Finsam 93 projekt Region Skånes medarbetare
Statistiken visar en ökad sjukfrånvaro hos medarbetarna i Region Skåne.
Detta har uppmärksammats av såväl politiker, arbetsgivare som
Försäkringskassan. Psykisk ohälsa är den största sjukfrånvaroorsaken följt
av långvarig smärta i rörelseorganen.
Målet med insatsen är att identifiera risk- och friskfaktorer där effektmålet
är att sänka sjuktalen för medarbetare inom Region Skåne genom att verka
för rätt, lagom, säker och jämställd sjukskrivnings- och
rehabiliteringsprocess.
Initialt inriktas detta projekt mot medarbetarna vid Skånes
Universitetssjukhus, Region Skåne. Målgrupp i projektet är enhetschefer.
Projektet inleddes med att Human Resources (HR) identifierade fyra enheter
med blandad hög och låg sjukfrånvaro, för att eventuellt se mönster i
sjukfrånvaron. Ytterligare en division anslöt sig senare till projektet. HR
Region Skåne
Området för hälso- och
sjukvård
Enheten för patientnära
frågor
20 (26)
deltar från båda divisionerna samt en resurs från Försäkringskassan. Läkare
från Företagshälsovården deltar som resursperson.
Projektet inleddes med gemensam kartläggning av all sjukfrånvaro – kort
såväl som lång - utifrån yrke, ålder, kön, sjukskrivande läkare, diagnos för
att eventuellt urskilja ett mönster.
Det som framkommit som tydligt mönster är att aktörerna som är, eller
borde vara, med i rehabiliteringsprocessen väntar på varandra, vilket ses
som ett prioriterat område att hitta en lösning på.
En viktig aktivitet i satsningen är att det skapas förutsättningar för att
enhetscheferna får handledning, med fokus på vad man inom organisationen
kan arbeta förebyggande med och som är hållbart även efter projekttiden,
exempelvis arbetstider, workshifting och tidiga samtal vid kortidsfrånvaro.
Efter att ha kartlagt den interna organisationen (chef/medarbetare/HR)
arbetar man nu vidare med de externa processerna, med aktörer som
Försäkringskassan, sjukskrivande läkare och Företagshälsovård för att
utveckla samarbetet dem emellan.
Forskning inom rehsam
Region Skåne har under hela satsningen (Regassa, IES projektet och
Workup) haft en styrgrupp för forskningen med syfte att leda och styra
projekten men också att verka för kunskap om och när eventuellt resultat
ska implementeras. Den 23 april 2015 arrangerades en konferens i Region
Skåne i samverkan med Kronoberg och Blekinge där alla forskningsprojekt
presenterades.
Regassa - Implementering av resultat från forskningsprojekt
Efter publicerade artiklar kommer diskussion föras via Kunskapsrådet för
psykisk ohälsa angående eventuell förstärkning i uppdragen för hälso-och
sjukvården kopplat till fysisk aktivitet på recept. Se också punkten för
IKBT.
Projekt IES – Individual Enabling and Support model
Projektet syftar till kortare sjukfrånvaro och en optimering av
rehabiliteringsinsatser genom modellen IES, en modell för ett fungerande
arbetsliv för personer med depression.
Region Skåne
Området för hälso- och
sjukvård
Enheten för patientnära
frågor
21 (26)
Hittills finns inget vetenskapligt stöd för insatser som leder till arbete och
hälsa för personer med affektiv problematik, såsom depression och bipolär
sjukdom.
Projektets övergripande syfte var att studera effekten av arbetsrehabilitering
enligt Individual Enabling and Support (IES) modellen, där vårdens insatser
integreras med stödet i att nå, få och behålla ett arbete, jämfört med insatser
i den traditionella (stegvisa) rehabiliteringskedjan avseende arbetsåtergång
och hälsa. Dessutom studerades implementeringen av IES i en svensk
välfärdskontext.
Resultatet om arbetsåtergång visade att IES (n=32) är effektivare än
insatserna i den traditionella arbetsrehabiliteringskedjan (n=28) vad gäller
andel i anställning (40% vs. 4%, p=0.001), antal veckor och arbetstid i
veckan, arbetsperiodens omfattning samt inkomst efter 12 månader. Tittar vi
på effekten av IES på arbete, praktik och studier totalt sett kom 79% av IES
deltagarna ut i dessa samhällsintegrerade aktiviteter, jämfört med 24% av
deltagarna i TVR. Det betyder att 76% av de i TVR blev kvar i mer
förberedande insatser i rehabiliteringskedjan.
Beträffande hälsoeffekterna inom grupperna minskade de depressiva
symtomen för IES-deltagarna efterhand (från medelsvår till låg grad av
depression), samtidigt som deras egenmakt och livskvalitet ökade. Ingen
sådan utveckling fanns för deltagarna i TVR.
Vid start fanns inga hälsoskillnader mellan grupperna, men efter 12 månader
fanns en skillnad vad gäller depressiva symtom och egenmakt, till IESdeltagarnas fördel. Vad gäller egenmakt kunde vi framförallt se att de i IES
var mer optimistiska och hade en upplevelse av kontroll inför framtiden
jämfört med deltagarna i TVR.
Implementeringsresultatet visade att IES hade legitimitet och var en
uppskattad metod och insats av samtliga aktörer och professioner (vård,
Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen). Däremot var en hög
arbetsbelastning, omorganisationer och ledarskap ett hinder för att
vårdanställda till fullo skulle engagera sig i implementeringen. Skilda
synsätt på patienters möjlighet att arbeta fanns mellan vårdpersonal
(medicinskt och vårdande perspektiv) och IES-arbetsspecialisterna
(återhämtningsperspektiv), vilket kunde utgöra ett hinder i samarbetet,
framförallt i det initiala skedet. ”Patienterna måste ju bli bättre först” mentaliteten var vanlig i vården. Detta problem- och vårdorienterade fokus
genomsyrade hela rehabiliteringskedjan (vård, Försäkringskassan,
Arbetsförmedlingen). Den befintliga rehabiliteringskedjan (TVR) var inte
upplagd för att ge stöd mot arbete direkt och det fanns strukturella hinder
Region Skåne
Området för hälso- och
sjukvård
Enheten för patientnära
frågor
22 (26)
mellan organisationerna, eftersom de hade olika regeringsuppdrag och
regelverk. En effektiv och samordnad rehabilitering stannas upp och, ”ingen
bär huvudansvaret för en fungerande och övergripande
arbetsrehabiliteringskedja”. Konsekvensen blir att patienterna fastnar inom
respektive organisation och kommer inte vidare till nästa steg i
rehabiliteringen. Flera aktörer konstaterade att IES utmanade strukturella
hinder genom att insatsen stärker individen mot arbete direkt, samtidigt som
teamet, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen och arbetsgivare
integreras i IES.
Deltagarna i IES upplevde också individanpassningen och den optimerade
organiseringen i arbetsrehabiliteringen som fördelaktig. De var
huvudpersoner i insatsen och utformade sin egen rehabilitering, där IESarbetsspecialisten och andra i IES-nätverket (vård, Försäkringskassan,
Arbetsförmedlingen, arbetsgivare, familj) gav ett skräddarsytt stöd.
I TVR hade deltagarna svårt att hitta rätt och förstå de olika turerna i
rehabiliteringskedjan, där de träffade en arsenal av personer/professioner.
De upplevde lite kontroll eller deltog lite i de beslut som fattades.
Utredningar och arbetsförmågebedömningar utgick inte från individens
vilja, preferenser och resurser. De kunde bedömas ha låg grad av
arbetsförmåga vilket försvårade möjligheterna för dem att komma vidare
till nästa steg i rehabiliteringskedjan.
Sammanfattningsvis visade resultatet att IES leder till ökad andel arbete,
minskar depressiva symtom och leder till ökad egenmakt och optimism
inför framtiden jämfört med befintliga insatser i arbetsrehabiliteringskedjan.
IES var kostnadseffektivt vad gäller en rad hälsovariabler, men ingen
skillnad kunde ses vad gäller uträkning enligt QALY. Insatsen uppskattades
av målgruppen, deras familj och vänner samt av samtliga aktörer.
Eftersom implementeringen av IES berör samtliga aktörer i
rehabiliteringskedjan kan ett övergripande nationell uppdrag behövas för att
IES ska få fäste och mandat inom varje organisation.
IKBT Arbeta fram en modell för implementering av internetbaserat stöd och
behandling med fokus på IKBT för patienter med depression och ångest
inom primärvård och psykiatri
Arbetet med framtagande av modell för implementering av internetbaserat
stöd och behandling med fokus på IKBT för patienter med depression och
ångest inom primärvård och psykiatri, fortgår. Den nationella
plattformen var klar att användas i april 2015 och Region Skåne ansluter sig
Region Skåne
Området för hälso- och
sjukvård
Enheten för patientnära
frågor
23 (26)
till plattformen under hösten. Region Skåne medverkar i 1177 vårdguidens
införandemodell Q3 2015—Q1 2016 och deltar i workshops i november och
februari. Arbetet med införandet förväntas vara klart 30 april 2016.
Kultur på recept
Ett pilotprojekt med Kultur på recept genomfördes 2010 i Helsingborg. Ett
utökat treårigt projekt startade därefter 2012 i samverkan mellan
Helsingborgs Stad, Region Skåne och FINSAM Helsingborg. Samtliga
vårdenheter inom hälsovalet samt psykiatrins öppenvårdsmottagningar i
Helsingborg har erbjudits deltagande. Syftet är att finna nya metoder för
rehabilitering av patienter som är vårdkrävande, men där traditionell
behandling inte lett till förbättring. Målgruppen är patienter med pågående
eller hotande sjukskrivning, psykisk ohälsa och/eller utbredd smärta med
risk för social isolering. Totalt inkluderades 187 patienter. Utvärdering och
analys görs av ERC Syd. Slutlig rapport kommer att presenteras i december
2015.
IT- baserat metodstöd för behovsanalys
Målet är en utveckling av ett IT-baserat metodstöd som kan beskriva, men
också jämföra, olika hälso- och sjukdomsinriktade behov. De
sjukdomsinriktade behovsunderlagen är tänkta att kunna åskådliggöra
näraliggande sjukvårds- och rehabiliteringsbehov inför årligen
återkommande budgetbeslut. De hälsoinriktade behovsunderlagen är tänkta
att kunna spegla utvecklingen av framtida ställningstaganden till satsningar
på det sjukdomsförebyggande och hälsoinriktade arbetet samt sjukvårdsoch rehabiliteringsbehov och därför kunna användas som beslutsstöd inför
politiska ställningstaganden. Utvecklingen av det IT-baserade metodstödet
för behovsanalyser har nu kommit så långt att driftsättningen av en första
version planeras ske tidigt under hösten 2015. Data som redovisar
levnadsförhållanden och riskfaktorer från samtliga genomförda
folkhälsoenkäter, vårdkonsumtion och diagnoser enligt ICD 10, CNI och
ACG vikter, dödsorsaker, väntetider per diagnos, samt
läkemedelskonsumtion, allt på Skånenivå, är nu inlästa i applikationen. Alla
inlästa data har under sommaren kvalitetssäkrats och validerats genom
simuleringar och testkörningar mot rådata i samarbete med faktaägarna.
Behovsapplikationen kommer inledningsvis att efter genomgången
utbildning användas av Region Skånes arbetsgrupp som ansvarar för att ta
fram behovsunderlag i den årliga budgetprocessen. Därefter kommer
applikationen göras tillgänglig för samtliga uppdragsstrateger inom
avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning. En inventering kommer
Region Skåne
Området för hälso- och
sjukvård
Enheten för patientnära
frågor
24 (26)
parallellt att ske avseende vilka ytterligare personalgrupper som behöver
tillgång till applikationen. Det finns ett behov av fortsatta utvecklingsanslag
vilket kommer att diskuteras med hälso- och sjukvårdsdirektören vid en
kommande presentation av applikationen.
PTSD
Upphandling om PTSD för personer som drabbats av PTSD till följd av
icke-migrationsrelaterade orsaker har genomförts. Avtal med
specialistmottagning startar under hösten 2015.
Missbruksöverenskommelse
Tillsammans med Skånes kommuner påbörjades under 2014 arbetet för att
under 2015 teckna ramöverenskommelse gällande personer med missbruk
och/eller beroendeproblem. Överenskommelsen har undertecknats av
Region Skånes Hälso- och sjukvårdsnämnd. Kommunförbundet Skåne har
rekommenderat Skånes 33 kommuner att ingå ramöverenskommelsen.
Politiska beslut i kommunerna och undertecknade avtal i retur förväntas
under hösten 2015.
Projekt med ACT i skolan
Planerades att initiera ett pilotprojekt i skolan på gymnasienivå. Projektet
skulle vara en samverkan mellan kommuner och hälso-och sjukvården.
Syftet var att främja hälsa, förebygga sjukdom och undvika medikalisering.
Inom tänkt pilotprojekt omfattas fyra dagars utbildning för lärare samt fyra
gånger tre timmars ACT i grupp för uttagen grupp elever.
Tyvärr har projektet av olika anledningar inte startat.
PTSD för migranter och naturunderstödd rehabilitering,
Pilot NUR Etablering 2015-2016 SLU Alnarp
Forskning har visat att människor som befinner sig i kris påverkas positivt
av att vistas i naturen (Alcock et al 2014; Berman et al 2012; Ottosson &
Grahn 2008). Resultaten visar att det är själva upplevelsen och de intryck
man får när man är ute som är viktiga (Annerstedt et al 2012;de Jong et al
2012). Miljöer som upplevs som trygga stärker den inre känslan av trygghet,
stabilitet och harmoni och individens stressnivå kan sänkas (Beyer et al
2014; Björk et al 2008; Maas et al 2009; Stigsdotter at al, 2010; Ward
Thompson et al 2012).
Region Skåne
Området för hälso- och
sjukvård
Enheten för patientnära
frågor
25 (26)
Naturen innehåller en mängd intressanta, fascinerande företeelser som
besökaren inte behöver sortera och prioritera, och kan därigenom återhämta
koncentrationsförmågan (Kaplan, 2001).
Pilotens hypotes är att naturbaserad rehabilitering kan påverka individens
hälsa, funktion och livskvalitet i positiv riktning. Målet är att skapa en
modell för etablering av flyktingar med krigsneuroser i det svenska
samhället genom ett deltagarflöde via samarbete mellan handläggare och
rehabteam på Arbetsförmedlingen och bedömning av läkare i trädgården,
innan interventionen startar. Pilotprojektets mål är att utveckla en modell
där flyktingar med krigsneuroser kan öka sin funktion, minska symptom på
stress och depression samt finna en väg vidare i det svenska samhället.
Samverkan sker mellan SLU, Region Skåne samt Arbetsförmedlingen.
Målgruppen tillhör ”Etablering Rehab” på Arbetsförmedlingen vilket
innebär att det finns ett funktionshinder eller annan problematik. De
deltagare som hittills genomgått interventionen, om 12 veckor med tre
träffar per vecka, har ofta en smärtproblematik både med bevisad fysisk
bakgrund men även som konsekvens av psykiskt lidande. Grupperna har
haft en ganska jämn fördelning män och kvinnor i åldrarna 20 till 60 år. När
det gäller resurser såsom utbildning, erfarenhet, socialt nätverk,
copingstrategier och motivation är gruppen heterogen. Brist på motivation
handlar ofta om oro som upptagit all uppmärksamhet. En oro som handlar
om brist på boende, resterande familjemedlemmar som befinner sig i
grannländer till ursprungslandet, ibland i behov av vård och förnödenheter.
För de deltagare som, på bästa sätt, tagit till sig interventionen har dessa
faktorer varit tillfredsställda. Vid avslut av intervention görs en
arbetsfunktionsbedömning som diskuteras tillsammans med deltagaren,
rehabiliteringspersonalen och arbetsförmedlingens handläggare.
Pilotens syfte är att ge en tydligare bild av målgruppen, dess behov och hur
ett forskningsprojekt skulle kunna designas för att på bästa sätt möta de
utmaningar som står framför oss gällande målgruppen och dess förmåga att
öka sin funktion, minska symptom på stress och depression samt finna en
väg vidare i det svenska samhället. Viktigt är också att studera vårdens roll
och hur den nyttjas av målgruppen samt att öka samverkan mellan nämnda
myndigheter.
Sammanfattning
Region Skåne arbetar inom sjukskrivningsmiljarden med en rad olika
aktiviteter och satsningar för att förbättra den psykiska ohälsan för
Region Skåne
Området för hälso- och
sjukvård
Enheten för patientnära
frågor
26 (26)
skåningarna. Utöver ovan sammanställning pågår en rad andra aktiviteter
som leder mot samma mål. Utmaningen är att fortsätta utvärdera, analysera
och utifrån resultat förbättra för att sträva mot Region Skånes vision – En
livskvalitet i världsklass -.
Anja Nyberg
Projektledare/Strateg
Området för hälso- och sjukvård
Region Skåne
Området för hälso- och
sjukvård
Enheten för patientnära
frågor