Trauma: problem för kropp och själ
***
HUR KAN FYSIOTERAPEUTEN HJÄLPA?
Sektionen för mental hälsa, oktober 2016
Riitta Keskinen Rosenqvist
Stockholm
[email protected]
Människan i sin miljö
“TOP DOWN”
Människan i sin inre miljö
“BOTTOM UPP”
Människan med sina erfarenheter och minnen
TRAUMA
Fysioterapi
Kropp och
rörelser
Teori
-sensomotorik
-autonoma reaktioner
-medevtenhet
TRAUMA
-att hantera
-traumateori
-neurofysiologi
*hjärnan
*ANS
*HPA axel
Fysioterapi
Förhållningssätt
Vad f.t. behöver
-relation
-padagogik
-tillit
-patientsäkerhet
-kunskap om trauma
-uppdrag
-team och bra chef
-stöd
-handledning
-självmedvetenhet
-kroppsmedvetenhet
Psykiskt trauma
Händelse
Reaktion
Vem
Omgivningens
reaktion
Psykiskt trauma
•Personen har varit utsatt för en traumatisk
händelse där följande ingått i bilden:
– personen upplevde, bevittnade eller
konfronterades med en händelse eller en serie
händelser som innebar död, allvarlig skada (eller
hot om detta) eller hot mot egen eller andras
fysiska integritet
•personen reagerade med intensiv rädsla,
hjälplöshet eller skräck
Psykiskt trauma
• Traumareaktion är kroppens försök att skydda
sig och försvara sig
• Reaktionen är en kraftig energiladdning
• “Traumatisering” sker när energin inte
kommer till användning
– Trauma kan ses som en oavslutad handling
Enligt Peter A Levine
Efteråt kan den drabbade återuppleva
händelsen gång på gång i form av
återkommande
•
•
•
•
•
minnesbilder
tankar
illusioner
flashbacks upplevelser
starkt obehag inför händelser som påminner om
traumat
• känsla av bedövning eller oförmåga till känslomässig
respons
• minskad uppmärksamhet på omgivningen
Psykiskt trauma
• Konsekvenser för hälsan
– Kroppslig ohälsa
•
•
•
•
Muskuloskeletala, sensomotoriska besvär
Hjärtsjukdomar
Mage/tarmbesvär, ex IBS
Immunologiska sjukdomar, ex cancer
- Psykisk ohälsa, ex:
• PTSD (Posttraumatisk stressyndrom)
• Depression
• Ångestbesvär
Kroppen vid traumatisk stress
• Sensomotoriska reaktioner
– Muskulär stelhet
– Muskulär slapphet
– Muskulära smärtor
– Andnöd
– Klumpighet
– Dålig balans
– Nedsatt ork
• NEUROFYSIOLOGI
Hjärnbarken
thalamus
Limbiska
systemet
amygdala
hippocampus
Hjärnstammen
Lillhjärnan
Hjärnbarken
thalamus
Limbiska
systemet
amygdala
hippocampus
Hjärnstammen
Lillhjärnan
Hjärnbarken
thalamus
Limbiska
systemet
amygdala
hippocampus
Hjärnstammen
Lillhjärnan
Limbiska systemet
• Hippocampus
• Tid och rum, använda tidigare erfarenheter
• Förutsättning för explicit minne (i cortex)
• Amygdala
• Aktiverar autonoma nervsystemet (kroppens
reaktion)
• Flykt, kamp eller paralys
– Aktiverar hormonsystemet (HPA-aksel)
• Adrenalin, noradrenalin, kortisol
Hjärnbarken
thalamus
Limbiska
systemet
amygdala
hippocampus
Hjärnstammen
Lillhjärnan
Hjärnbarken
thalamus
Limbiska
systemet
amygdala
hippocampus
Hjärnstammen
Lillhjärnan
Hjärnbarken
thalamus
Limbiska
systemet
amygdala
hippocampus
Hjärnstammen
Autonoma nervsystemet
HPA axel: hormoner
Lillhjärnan
Hjärnbarken
thalamus
Limbiska
systemet
amygdala
hippocampus
Hjärnstammen
Autonoma nervsystemet
HPA axel: hormoner
Lillhjärnan
Hjärnbarken
thalamus
Limbiska
systemet
amygdala
hippocampus
Hjärnstammen
Autonoma nervsystemet
HPA axel: hormoner
Lillhjärnan
Hjärnbarken
thalamus
Limbiska
systemet
amygdala
hippocampus
Hjärnstammen
ANS
HPA axel: hormoner
Lillhjärnan
Hjärnbarken
thalamus
Limbiska
systemet
Cortex klarar inte av att
reglera kroppens
amygdala Aktivitet vid hänelsen
hippocampus
ANS fortsätter att
aktivera kroppen
Hjärnstammen
Minnet av händelsen
blir fragmentariskt eller
saknas
Lillhjärnan
Autonoma nervsystemet
Autonoma nervsystemet (ANS)
• Sympatikus:
– Mobiliserar, flyr eller kämpar
• Parasympatikus:
– Avspänning, vila, anabola funktioner etc
Autonoma nervsystemet (ANS)
vid trauma
• Sympatikus
– Mobiliserar, flyr eller kämpar
• Parasympatikus:
– Immobilisering, frysreaktion = handlingsförlamning
Autonoma nervsystemet (ANS)
vid trauma
• Sympatikus
– Mobiliserar, flyr eller kämpar
• Parasympatikus:
– Immobilisering, frysreaktion = handlingsförlamning
•
•
•
•
Parasympatikus
Vagusnerven, 10:e kranialnerven,
Viktigaste nerven I det parasympatiska systemet
Innerverar bl a svalget, struphuvudet, bukhålans organ,
• lungorna, hjärtat, mag och tarm, gallan, levern
• Impulsen via asetylkolin
Autonoma nervsystemet (ANS)
vid trauma
. Sympatikus
– Mobiliserar, flyr eller kämpar
•Parasympatikus:
– Immobilisering, frysreaktion = handlingsförlamning
Vagusnervens två strängar: “vagusstammarna”
- ventral vagus gynnar socialt beteende
- dorsal vagus påverkar immobiliserande
Autonoma nervsystemet (ANS)
vid alarmerande händelser
• Parasympatikus: ventral vagus
– Vakenhet, uppmärksam
– Söker kunskap, information och hjälp
– Kontakt med andra
• Sympatikus
– Mobiliserar, flyr eller kämpar
• Parasympatikus: dorsal vagus
– Immobiliserar, frysreaktion =
handlingsformlamning
Steven Porges: Polyvagal teori
Reaktionstyper
• Uppmärksamhet / social reaktion
• Söker information
• Söker andra människor
• Mobilisering
– För att rädda liv och egendom
• ”flykt eller kamp”
• Immobilisering
– Handlingsförlamning, ”paralys”
• när ingen möjlighet till flykt eller kamp finns
Reaktionstyper vid trauma kan
påverka individens reaktioner vid
påfrestningar även på sikt
• Uppmärksamhet / social reaktion
• Mobilisering
• Immobilisering
Hjärnbarken
thalamus
Limbiska
systemet
amygdala
hippocampus
Hjärnstammen
ANS
HPA axel: hormoner
Lillhjärnan
Olika reaktionerstyper - olika hjälp
Sympatikus:
Parasympatikus/
dorsal vagus:
DEN ”SPÄNDA”
DEN ”UPPGIVNA”
-
Olika reaktionerstyper - olika hjälp
Sympatikus:
Parasympatikus/
dorsal vagus:
DEN ”SPÄNDA”
DEN ”UPPGIVNA”
- Behöver få utlopp på
energin
- Aktivitet utan att
överbelasta
organismen
- Dynamiska rörelser
för mjukare kropp
-Hitta kraften
-Hitta orken
-Hitta beslutsamheten i
rörelserna
- Hitta kroppens gränser
Första signaler på stressreaktion
• Exempelvis
– Spänning I muskulaturen
– Temperaturskiftning (kalla fötter, händer etc)
– Frysning
– Svettning (kallsvett)
– Andning snabbare, eller ytligare
– Vidgade pupiller
– Ökad puls, hjärtklappning
Första signaler på stressreaktion
• Exempelvis
– Spänning I muskulaturen
– Temperaturskiftning (kalla fötter, händer etc)
– Frysning
– Svettning (kallsvett)
– Andning snabbare, eller ytligare
– Vidgade pupiller
– Ökad puls, hjärtklappning
Viktigt att kunna bli varse om dessa för att
hindra återupplevandet av svåra minnen
Vad stabiliserar nervsystemet?
•
•
•
•
•
•
•
Rytm
Taktfasthet
Koordination
Vänster – höger
Ord och rörelser
Beröring
Andning
Rörelser för nervsystemet
…men hur?
•
•
•
•
•
•
Mindre prestation
Upprepning
Igenkännande, bekanta, lustfyllda
Ord och rörelser: rim, sång
Enkla rörelsesekvenser
Rörelser som ”meditation”
Bemötande
• Empati, stöd, respekt
• Spegla skeendet, sätt ord
• Gemensamt ansvar och arbete baserad på tillit
och förståelse
• Undvik beröm och tröst
• Undvik löften och förutsägelser
•
Catharina Sjödahl Hammarlind, 2012
I boken Att förstå kroppens budskap
Bemötande
• Spegla negativa känslor
– “Jag ser att du är upprörd. Kan du berätta….”
• Uppskattning på patientens ansträngning och
arbete
• En nyfiken, utforskande och undersökande stil
– “Var i kroppen arbetar du nu?” “Vilka muskler är
aktiva?”
”Kroppsliga resurser”
• Kroppsliga förutsättningar för god
sensomotorisk funktion
och
förmåga att använda sig av denna fysiska
resurs
Muskulär/kroppslig flexibilitet
• En viktig del av kroppsliga resurser som
betyder
– Förmåga att aktivera och/eller bibehålla
muskulär kontroll
och
att kunna släppa den och vila
Sammanfattning
• Omsorgsfull behandling av besvär patienten söker
fysioterapi för
• Uppmärksamma patientens historik, psykiskt
påfrestande erfarenheter
• Rak och uppriktig kommunikation
• Uppmärksamhet på grundläggande
rörelseförutsättningar och resurser
• Sensomotorik och medvetande
• Uppmärksamhet på patientens reaktioner
• Uppmärksamhet på sina egna reaktioner
Trauma: problem för kropp och själ
***
HUR KAN FYSIOTERAPEUTEN
HJÄLPA?
Del 2
Tankar
Kropp
Känslor
Vad berättar den drabbade om kroppen
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Orkeslöshet, oförmåga
Stelhet, spänning, smärta
Hjärtklappning, andnöd
Gamla ”krämpor” återkommer
Koncentrationssvårigheter, rastlöshet
Sömnproblem. Mardrömmar.
Snubblar, tappar, missar
Fysisk närhet förändrad (kroppskontakt, sexualitet)
Dålig matlust, illamående
Minnen och tankar jagar upp kroppen
Minnessvårigheter
Kroppen vid traumatisk stress
• Sensomotoriska svårigheter
– Muskulär stelhet
– Muskulär slapphet
– Muskulära smärtor
– Andnöd
– Klumpighet
– Dålig balans
– Nedsatt ork
Kroppen vid traumatisk stress
Vegetativa reaktioner
– Autonoma reaktioner
- hjärtklappning, illamående, diarré,
svettning, frysning, darrning
Psykiska reaktioner
– Lättskrämd (hoppar till etc)
– Tolkar sinnesintrycken fel
Hjälp?
• Träning av nervsystemet i stället för
“kroppen”
• Stabilisering
Viktigt för hjärnan
•
•
•
•
•
•
Rytm
Taktfasthet
Koordination
Vänster – höger
Ord och rörelser
Beröring
Vad tycker hjärnan inte om?
•
•
•
•
Överraskningar
Saker som sker för fort
Saker som kommer för nära
Saker som låter för mycket etc
Rörelser för nervsystemet
•
•
•
•
•
•
Mindre prestation
Upprepning
Igenkännande, bekanta, lustfyllda
Ord och rörelser: rim, sång
Enkla rörelsesekvenser
Rörelser som ”meditation”
Kan det kroppsliga hjälpa vid kris och
trauma?
•
•
•
•
•
MÖJLIGHETER
Balansera motoriken
Balansera nervsystemet
Medvetandegöra den egna kroppen och dess
reaktioner. Ord!
Känna igen stressreaktioner
Utveckla förmåga att möta stressreaktioner
Kan det kroppsliga hjälpa vid kris och
trauma?
•
•
•
•
•
Att kunna
MÖJLIGHETER
bromsa
Balansera motoriken
Balansera nervsystemet
Medvetandegöra den egna kroppen och dess
reaktioner
Känna igen stressreaktioner
Utveckla förmåga att möta stressreaktioner
Bromsa
Använda kroppen till att hålla emot
vid stress eller emotionell påverkan
Bromsa
Använda kroppen till att hålla emot
vid stress eller emotionell påverkan
vid återupplevande:
* Spänn muskler lokalt (håll ej andan!)
* Håll för att uppnå känslan av kontroll
* Återgå till tidigare spänningsnivå när
obehaget har minskat
Hjälparens möjligheter
• Egen kroppsmedvetenhet
• Självmedvetenhet: vad klarar jag av?
• Beredskap att bemöta traumatiserade
individer. Kunskap
• Tydligt uppdrag
• Stöd i sitt arbete (chef, kamrater)
• Handledning/kamratstöd
Patientsäkerheten
• Patientens trygghet inne och utanför
terapirummet
• Beredskap hos terapeuten att möta
“traumaminnen”
• Förberett för använding av “broms”
• Medvetenhet om patientens resurser inför
behandlingen
• Försvarsstrategi är alltid en resurs
• Traumatisering är som ångkokare. Minska ångan
alltid, öka aldrig!
Babette Rothschild
Patientsäkerhet forst.
• Anpassa behandlingsmetoden till patienten,
inte tvärtom
• Goda kunskaper om trauma, psykologiska och
fysiologiska
• Alla patienter är individer. Samma behandling
– olika resultat
• Terapeuten behöver alltid vara beredd för
förändringar, att släppa metoden, planera om
Babette Rothschild
” Inte visste jag att sorgen liknar så
mycket sjukdom ”
En kvinna efter sonens död
“ Att hjälpa individen att förstå, tolka och
hantera sina reaktioner, även de kroppsliga,
kan ha en avgörande betydelse för att hindra
en sjukdomsutveckling”
Bessel van der
Kolk 1994
(www.traumacenter.org)
Litteraturtips
• Biguet G, Keskinen-Rosenqvist R, Levy Berg A (Red). 2012. Att
förstå kroppens budskap – sjukgymnastiska perspektiv.
Studentlitteratur.
• Bragée, B W. 2010. Kroppen har sin mening – Psykosomatik i
ny belysning. Studentlitteratur.
• Damasio, A. 2000. Descartes misstag. Känsla, förnuft och
den mänskliga hjärnan. Natur och Kultur.
• Keskinen-Rosenqvist R et al. 2012. Kroppsliga besvär efter
tsunamin – Tre sätt att undersöka överlevandes upplevelser
och reaktioner Rapport. CeFAM 2012:1 (www.cefam.se,
klicka “kris & katastrofpsykologi”, klicka “Nyheter”)
•
Litteratur forts:
• Rothschild, B. 2000. The Body Remembers – The
Psychophysiology of Trauma and Trauma Treatment. W. W.
Norton. (hemsidan: www.trauma.cc)
• Ogden, P m fl. 2006. Trauma and the body. New York:
W.W.Norton & Company (hemsidan:
www.sensomotorpsychotherapy.org)
• Levine, P. 1997. Waking the tiger. Berkeley, CA: North Atlantic
(hemsidan:www.traumahealing.org)
• Währborg P. 2009. Stress och den nya ohälsan. Natur och
kultur.
• 2 hemsidor: www.moaiku.dk och www.traumacenter.org
[email protected]
