Made in Sweden? - Kommerskollegium

Kommerskollegium 2010:6
Made in Sweden?
Ett nytt perspektiv på relationen
mellan Sveriges export och import
E
D
MA N
I EN
D
E
SW
Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel och handelspolitik. Vår
främsta uppgift är att främja frihandel och klara spelregler för
den internationella handeln. Vi arbetar också för en effektiv inre
marknad och ett öppet, starkt multilateralt handelssystem med
fortsatta handelspolitiska liberaliseringar. I vårt uppdrag strävar
vi efter goda handelsmöjligheter på tre nivåer: på EU:s inre
marknad, mellan EU och omvärlden samt globalt, framförallt
inom ramen för världshandelsorganisationen WTO.
Som expertmyndighet förser vi regeringen med besluts- och
förhandlingsunderlag inom handelsområdet. Det handlar såväl
om löpande underlag för aktuella handelsförhandlingar som
långsiktiga strukturella analyser. Våra utredningar och rapporter
syftar till att öka kunskapen om handelns betydelse för samhällsekonomin och för en global hållbar utveckling.
Kommerskollegium har också verksamhet som riktar sig mot
företag. Exempelvis finns på kollegiet SOLVIT-center som
hjälper företag och privatpersoner som stöter på handelshinder
på EU:s inre marknad. Kansliet för Sveriges råd för handelsprocedurer, SWEPRO, finns också under vårt paraply.
I vår roll som handelsmyndighet ingår dessutom att ge stöd till
utvecklingsländer genom handelsrelaterat utvecklingssamarbete. På kollegiet finns också kontaktpunkten Open Trade
Gate Sweden som bistår exportörer från utvecklingsländerna i
deras handel med Sverige och EU.
www.kommers.se
Kommerskollegium, december 2010 – första tryckningen. ISBN: 978-91-86575-11-3
Förord
Att Sverige är beroende av export är välkänt. Mindre känt är importberoendet och hur viktig importen är
för vår export. Faktum är att en tredjedel av svensk export består av importerade råvaror, insatsvaror och
insatstjänster från underleverantörer världen över.
I den här rapporten studerar Kommerskollegium handelseffekter av den ökade specialiseringen av
produktionen i världsekonomin – och därmed fragmenteringen av produktionsmoment till olika länder.
Marknaden har blivit allt mer global, vilket har påverkat den internationella handeln och det internationella beroendet. Särskilt studerar vi hur Sveriges handelsberoende har förändrats.
Vi diskuterar fenomenet fragmentering och visar begränsningar med dagens sätt att mäta internationella
handelsflöden. Vi gör en analys av exportens importberoende samt diskuterar vissa handelspolitiska
konsekvenser av fragmenteringen, främst när det gäller tullar.
Rapporten har skrivits av Henrik Isakson och Emma Wajnblom på Kommerskollegium. Ett särskilt
tack vill vi rikta till makroanalytiker Bengt Roström, utan vars hjälp vi inte hade klarat de avancerade
beräkningarna.
Stockholm i december 2010
Lena Johansson
Generaldirektör
Kommerskollegium
1
Sammanfattning
Under senare decennier har produktionsstrukturen i världen i allt större utsträckning fragmenterats, dvs. den har delats upp i olika arbetsmoment och spridits ut geografiskt. Underleverantörer
bearbetar och förädlar produkter till färdiga konsumentprodukter i långa kedjor, vilket har gjort att
handeln med insatsvaror (komponenter, råvaror, halvfabrikat mm) och insatstjänster (företagstjänster) har blivit allt viktigare.
I den här utredningen studerar Kommerskollegium fragmenteringen. Vi visar begränsningar
med dagens sätt att mäta internationella handelsflöden, gör en analys av exportens importberoende samt diskuterar konsekvenserna för handelspolitiken av att statistiken ger en begränsad
förståelse för företagens internationella handel. Diskussionen förs med utgångspunkt i Sverige
men är applicerbar på alla länder där produktionen är beroende av import. Beräkningarna bygger
på SCB:s input-outputtabeller för 1995 och 2005 samt FN:s BEC-indelning (Broad Economic
Categories) för 1995-2009.
Importens andel av Sveriges exportvärde uppgick 1995 till 30 procent. Tio år senare hade
importandelen i exporten ökat till 33,5 procent. I ett internationellt perspektiv är siffran något
högre än genomsnittet för undersökta OECD-länder och tillväxtekonomier. Nästan alla svenska
sektorer har blivit mer importberoende under den här tidsperioden. Undantagen från denna trend
utgörs av tekoindustrin och IT-sektorn där strukturförändringar respektive ökad lönsamhet minskat
importens andel.
Många svenska företag har svårt att utveckla sin konkurrenskraft utan möjligheter att importera
insatsvaror och -tjänster. De är ofta beroende av import av råvaror samt av insatsvaror och
insatstjänster som inte produceras i Sverige på ett kostnadseffektivt sätt.
Det är stor skillnad mellan olika branschers importberoende, från 8 procent inom finansbranschen till 90 procent inom petroleumbranschen. Det finns inget självändamål med en
hög eller låg andel import i produktionen eller exporten, utan det viktiga är att företagen blir
konkurrenskraftiga. Att importandelen är så stor inom petroleumsektorn beror på att exporten
huvudsakligen består av importerad råolja. Även gummi- och plastsektorn som använder mycket
importerad råolja har en hög importandel. Motorfordonssektorn är ytterligare en sektor med högt
importberoende, men här beror det på en stor import av framför allt motorfordonskomponenter.
De varuproducerande företagen har generellt sett ett större importinnehåll i sin export än
tjänsteföretagen. Sju av åtta tjänstesektorer jämfört med endast en av 16 varusektorer hade en
importandel under 20 procent 2005. Tjänstesektorn kräver inte en lika stor mängd insatser, en
större del av kostnaderna för tjänsteföretagen utgörs istället av löner. Den största procentuella
ökningen av importberoendet mellan 1995 och 2005 har dock skett inom tjänstesektorerna.
2
Svenska företag är till överväldigande del beroende av insatsvaror från underleverantörer som
är lokaliserade i högkostnadsländer i Europa. Drygt 80 procent av all svensk insatsvaruimport
kommer från andra högkostnadsländer, framför allt från de västliga EU-länderna och Norge.
Importen från lågkostnadsländer, såväl inom EU som i övriga världen, har dock ökat påtagligt de
senaste 15 åren. Likväl utgör den mindre än en femtedel av all import av processade insatsvaror,
vilket bland annat kan förklaras av att lågkostnadsländerna har just låga kostnader och importen
blir därför en liten del av företagens kostnad.
Exportens betydelse för ekonomin redovisas ofta som exportens andel av BNP. I Sverige
ökade den andelen från 39 procent 1995 till 49 procent 2005. Ett annat sätt att mäta exportens
betydelse för ekonomin är att redovisa det nationella förädlingsvärdet i exporten som andel av
BNP. Till skillnad från det vanliga exportvärdet, som även består av import, är det nationella
förädlingsvärdet i exporten endast det mervärde som tillfaller den svenska ekonomin i form av
löner, kapitalavkastning och skatter, dvs. exporten minus importinnehållet i exporten.
Mellan 1995 och 2005 ökade det nationella förädlingsvärdet i exporten som andel av BNP från
27 till 31 procent. Det skedde samtidigt som importens andel i exporten ökade. Det finns alltså
inga motsättningar mellan en ökad importandel i exporten och en ökad betydelse av exporten för
den nationella ekonomin, även om Sveriges export blivit ”mindre svensk”. Räknat i kronor ökade
det svenska förädlingsvärdet i exporten i samtliga sektorer förutom jordbrukssektorn. Tjänstesektorernas betydelse blir större när man mäter deras andel av exporten i förädlingsvärde. Med
traditionell handelsstatistik utgör tjänsteexporten 29 procent av Sveriges totala export. Mätt i
förädlingsvärde utgör tjänsteexporten 36 procent av Sveriges totala förädlingsvärde i exporten.
Sverige är alltså mer beroende av tjänsteexport än vad som framgår av handelsstatistiken.
Vi analyserar om EU:s tullar har anpassats till dagens fragmentering. Nästan hälften av tullarna
på svensk import belastar varor som används i produktion, dvs. den import som i många fall är
en nödvändighet för att företagen ska kunna möta den allt hårdare internationella konkurrensen.
Dessutom visar beräkningar att nästan 60 procent av insatsvarornas tullkostnad belastar varor
som exporteras.
Även exporttullar, antidumpningstullar, byråkratiska handelsprocedurer och invecklade
ursprungsregler kan skapa problem för företag som vill sprida sin produktion i flera länder.
Hinder för handeln med insatstjänster kan också komplicera fragmenteringen. Kunskap om den
fragmenterade produktionen i världen och behovet av insatsvaror och -tjänster är nödvändig för
att utforma en modern handelspolitik. Politiken bör möjliggöra för företagen att utifrån sina förutsättningar, hitta den produktionsstruktur som passar dem bäst.
3
Innehållsförteckning
Förord................................................................................................................................................................ 1
Sammanfattning................................................................................................................................................ 2
1. Inledning........................................................................................................................................................ 5
1.1 En allt mer komplex världshandel................................................................................................................................ 5
1.2 Syfte.......................................................................................................................................................................................... 5
1.3 Disposition............................................................................................................................................................................ 5
2. Fragmenterade produktionskedjor.............................................................................................................. 6
2.1 Från handel med färdiga produkter till handel med arbetsmoment.............................................................. 6
2.2Offshoring av varu- och tjänsteproduktion............................................................................................................. 6
2.3Motiv till och effekter av fragmenteringen............................................................................................................... 8
2.4Hur fragmenteringen kan se ut...................................................................................................................................... 9
2.5Fragmenteringen gör handelsstatistiken svårtolkad............................................................................................. 10
3. Utvecklingen av Sveriges insatsvaruhandel.............................................................................................. 12
3.1 Förändringen av handeln med svenska insatsvaror.............................................................................................. 12
3.2Varifrån kommer insatsvarorna?.................................................................................................................................. 13
3.3Svagheter med BEC-indelningen.................................................................................................................................. 14
4. Importens betydelse för Sveriges export................................................................................................... 16
4.1 Input-outputtabeller och internationell handel..................................................................................................... 16
4.2Att mäta importberoende................................................................................................................................................ 16
4.3Sveriges vertikala specialisering.................................................................................................................................... 19
4.3.1 Sektorernas vertikala specialisering................................................................................................................... 20
4.4Sektorernas betydelse för ekonomin........................................................................................................................... 21
4.4.1 Hur förädlingsvärde skapas................................................................................................................................... 21
4.4.2 Betydelsen av nivån på vertikal specialisering.............................................................................................. 22
4.5Olika sätt att mäta exporten........................................................................................................................................... 24
4.6Svårare att förstå förändringar i produktionsmönster......................................................................................... 25
5. Hur EU:s tullar påverkar Sveriges fragmenterade produktion................................................................. 26
5.1 Viktigt med insatsvaror till bra priser......................................................................................................................... 26
5.2Utformningen av EU:s tullar........................................................................................................................................... 26
5.3Tullarnas betydelse för svensk produktion............................................................................................................... 27
5.3.1 Tullarna fördelade på produkter.......................................................................................................................... 28
5.3.2 Tullarna fördelade på användare......................................................................................................................... 30
5.4Tullarnas betydelse för svensk export......................................................................................................................... 30
6. Slutsatser...................................................................................................................................................... 32
6.1Fragmenteringen har förändrat handelsstatistikens betydelse......................................................................... 32
6.2Betydelsen av öppna marknader.................................................................................................................................. 32
6.3Hur handelspolitiken kan skapa bättre förutsättningar för fragmenteringen............................................. 32
6.4Går vi mot mer eller mindre fragmentering?........................................................................................................... 33
Noter.................................................................................................................................................................. 34
Källor.................................................................................................................................................................. 36
4
1. Inledning
1.1En allt mer komplex världshandel
Decennier av handelspolitiska liberaliseringar och
tekniska framsteg har möjliggjort dagens globala
handelsmönster där allt fler varor och tjänster
handlas internationellt. Att bedriva handel över
gränser är troligen enklare idag än vid någon tidigare tidpunkt. Men medan handeln i sig är enklare
så är det desto svårare att få en helhetsbild av
handelsmönstren, att kartlägga och se sambanden
mellan länder och branscher. Det ökande inslaget
av bland annat tjänstehandel, företagsintern handel
och handel med insatsvaror är inte speciellt nya
fenomen, men kunskapen och förståelsen för
fenomenen är ofta låg. Den allmänna bilden av
handel och dagens faktiska handelsmönster skiljer
sig allt mer åt.
Produktionsstrukturen har på ett omfattande
sätt fragmenterats1, dvs. delats upp och spridits över
världen. Detta har skett i så stor omfattning att användning av begreppet ”made in” till stor del kan
ifrågasättas. De flesta varor är inte gjorda i ett land,
utan flera. Även tjänsteproduktionen är ofta fragmenterad.
1.2Syfte
Som ett resultat av fragmenteringen återspeglar
dagens handelsstatistik en begränsad bild av verkligheten. Syftet med utredningen är att öka kunskapen om detta genom att fördjupa bilden av
handeln. Det gör vi genom att diskutera den ökade
fragmenteringen som fenomen, visa begränsningarna med dagens sätt att mäta internationella
handelsflöden, göra en fördjupad analys av den
svenska exportens importberoende (det som i
ekonomisk litteratur kallas vertikal specialisering)
samt diskutera de eventuella handelspolitiska
konsekvenserna av detta, främst när det gäller
tullar.
Resultaten bidrar delvis till en ny bild av relationen mellan export och import2. Mot bakgrund av
dagens globala ekonomi och de positiva effekterna
importen har på Sverige drar vi slutsatser om hur
handelspolitiken kan skapa bättre förutsättningar
för fragmenteringen.
1.3Disposition
Kapitel 2 är en bred överblick av den fragmenterade
världshandeln. I kapitlet, som delvis utgörs av en litteraturstudie, diskuteras hur fragmenteringen är uppbyggd, vad som driver företagens internationella
försörjningsstrategier och hur fragmenteringen
påverkar ekonomin. Även fallstudier presenteras.
Kapitel 3 bygger liksom kapitel 4 och 5 på egna
beräkningar. Kapitlet analyserar Sveriges integrering
i de internationella produktionsnätverken genom att
använda varuindelningen Broad Economic Categories (BEC) som delar in varor i insatsvaror, konsumtionsvaror och kapitalvaror. Vi presenterar vissa intressanta data men pekar också på måttets svagheter.
Kapitel 4 är studiens centrala avsnitt. Här redovisas och diskuteras resultaten av beräkningar av
Sveriges vertikala specialisering, både för landet
och för olika branscher. Beräkningarna är gjorda
med input-outputabeller och omfattar både varor
och tjänster.
Kapitel 5 analyserar hur EU:s tullar påverkar
produktionen i olika sektorer.
Slutligen diskuteras i kapitel 6 vilka handelspolitiska slutsatser som kan dras av att handelsstatistikens betydelse har förändrats.
5
2. Fragmenterade produktionskedjor
2.1Från handel med färdiga
produkter till handel med
arbetsmoment
Den gradvisa övergången från en världshandel
baserad på handel med konsumtionsprodukter till
en handel baserad på insatsvaror och insatstjänster
(insatser) gör den globala ekonomin mer komplex.
Tidigare producerades en vara på en plats och man
kunde med rätta sätta exempelvis märkningen
”made in Sweden” på varan. Särskilt gällde detta
råvaror och oförädlade jordbruksvaror som endast
producerats i ett land3. Den mesta varuhandeln
idag utgörs dock av industrivaror och dessa är mer
komplexa och innehåller flera olika komponenter
som kan produceras på olika ställen. Därför är det
inte är lika enkelt att entydigt ange produktens
ursprung. Även en stor del av jordbrukshandeln
består av förädlade produkter, med många olika
ingredienser av olika ursprung, vars produktionsprocess inte kan beskrivas på ett enkelt sätt. Också
tjänstehandeln sker till stor del med insatstjänster i
avancerade produktionskedjor.
En pedagogisk ansats att förklara den uppdelade
produktionsstrukturen, fragmenteringen, görs av
Baldwin4 (2006). Han talar om ”the second unbundling”, den andra separationen. Den första separationen ägde rum när handeln möjliggjorde att
produktion och konsumtion inte längre behövde
ske på samma ställe. En vara kunde produceras i
en fabrik och skeppas till en konsument på andra
sidan jordklotet. Innan vi hade effektiva sjötransporter och andra kommunikationer var detta inte
möjligt. Den andra separationen är betydligt nyare
och handlar om att produktionen i sig inte längre
ens behöver ske på samma ställe. Baldwin beskriver
det som att ”the factories are unpacked and the
tasks spread out across the world”. Begreppet
”trade in tasks” istället för ”trade in goods” avser de
olika uppgifter som ingår i produktionen och som
kan utföras på olika ställen och därmed i sig blir en
handelsvara5. Dessa olika arbetsmoment, som tidigare i mycket högre grad var koncentrerade till en
geografisk plats, är idag ofta utspridda. Konkurrensen i världen sker därmed inte bara mellan företag som erbjuder olika färdiga produkter utan även
mellan företag och produktionsanläggningar inom
företag som erbjuder olika arbetsmoment i produktionskedjan. Fortfarande gäller att företag måste
6
erbjuda konkurrenskraftiga produkter, och länder
måste ha komparativa fördelar, men det som är nytt
är alltså att konkurrenskraften inte enbart ligger
inom produktionen av en viss färdig produkt utan
snarare inom utförandet av en viss arbetsinsats
(produktion av en viss insatsvara eller –tjänst).
Vilka länder utför vilka slags arbetsmoment?
Baldwin beskriver en uppdelning av ekonomier i
”Headquarter economies and factory economies”,
där Sverige helt klart är en klassisk huvudkontorsekonomi. Begreppet ska inte tolkas alltför bokstavligt utan det innebär att vissa länder har sin huvudsakliga produktion inom tillverkningsindustrin
medan andra fokuserar på den icke-fysiska delen
av produktionen (som kan förknippas med företagens huvudkontor men inte alls behöver betyda
att ett land innehar själva det organisatoriska
huvudkontoret för ett företag). Denna del av
produktionen består såväl av högkvalificerade som
lågkvalificerade jobb, allt från design och marknadsföring till enklare jobb inom ekonomihantering som inte är kopplade till själva fabrikstillverkningen. Ett nästan övertydligt exempel på denna
indelning är förhållandet mellan USA och Mexico.
Produktionen delas ganska tydligt upp i dess fabriksdel, i Mexicos maquiladoras (sammansättningsfabriker nära gränsen till USA) och amerikanska
huvudkontorssysslor. Exempel på detta finns i
avsnitt 2.4.
2.2Offshoring av varu- och
tjänsteproduktion
Handel med arbetsmoment innebär i praktiken
handel med insatsvaror och -tjänster. Inom varuhandeln är insatsvarorna idag helt dominerande,
cirka två tredjedelar av EU:s import utgörs enligt
EU-kommissionen av insatsvaror6. Insatsvaror kan
vara såväl rena råvaror som halvfabrikat eller färdiga varor, som blir delar av nya färdiga varor.
När företag behöver köpa in dem uppstår handel –
internationell eller inrikes. En insatsvara kan antingen ingå som en delprodukt i en slutlig produkt,
exempelvis ett cykelstyre eller en mikroprocessor
eller förbrukas i produktionen, såsom exempelvis
tvättmedel som används för att tvätta kläder7.
När det gäller tjänster så används ofta begreppet
företagstjänster istället för insatstjänster8. Till skillnad från insatsvaror som kan vara konkreta kom-
ponenter är insatstjänster, till sin ickefysiska natur,
mer abstrakta. Exempel på insatstjänster är outsourcing av callcenters, fakturahantering, konsulttjänster, telekommunikation, städning av företagets
lokaler med mera. Med andra ord är tjänstenäringarna såväl låg- som högkvalificerade och såväl lågsom högteknologiska. Viktigt just i handelssammanhang är de olika mellanhänder i form av
försäkringsbolag, banker och rederier som är nödvändiga i varuhandeln. Faktaruta 1 diskuterar skillnaden mellan hur varor och tjänster resulterar i
olika leveranssätt.
Vilka arbetsmoment som flyttas ut, vart de flyttas och om de flyttas inom en koncern eller till ett
helt annat företag varierar. En del begreppsförvirring förekommer i diskussionen om försörjningsstrategier, vilket faktaruta 2 reder ut. I denna
studie använder vi begreppet offshoring för de
situationer när delar av en produktionskedja förläggs utomlands, oavsett om det gäller varor eller
tjänster och oavsett om det sker inom det egna
företagets ramar eller om fristående underleverantörer anlitas. För att produktionen ska kunna
fragmenteras så att insatserna produceras i olika
länder krävs alltså offshoring.
Offshoring leder inte alltid till att insatser
importeras till Sverige för vidareförädling. Det är
inte ovanligt att företag investerar i både produktion och säljkontor/butiker i samma land för att på
plats kunna producera för värdlandet. En ”svensk”
Volvo kan alltså monteras ihop i en fabrik i Belgien
för att sedan säljas på den belgiska marknaden. Ett
annat skäl till att investera i såväl produktion som
säljkontor utomlands är att slippa formella handelshinder genom att etablera sig i det land man
exporterar till.
Faktaruta 1. Leverans av insatsvaror och -tjänster
För att varuproduktion som spritts ut på olika platser i världen ska kunna förflyta smidigt krävs en
tillförlitlig logistik. Moderna lösningar med effektiva IT-baserade rutiner och transporter gör att varorna
som flödar mellan olika platser i produktionskedjan sällan behöver lagras någon längre tid, om de över
huvud taget alls behöver lagras. Ofta kan de sättas in direkt i produktionen enligt sk Just in Timemetoden (JIT), där exempelvis komponenter till en dator anländer mer eller mindre i samma stund de
ska monteras. JIT används även på säljsidan i den meningen att importerade varor ofta skickas direkt
till butiker, eller till och med direkt till kunden, utan att först lagras. Att lagerhållningen minskar gör
produktionskedjan billigare men också mer sårbar.
Insatstjänster kan inhandlas över Internet eller telefon eller på annat sätt från andra länder. De kan
också inhandlas genom att kunden åker utomlands för att konsumera tjänsten eller när tjänsteutövaren
åker till kundens land för att på plats producera tjänsten. Men de flesta tjänster som säljs internationellt säljs när ett tjänsteföretag etablerar dotterbolag i utlandet för att sälja sina tjänster, dvs. genom
utländska direktinvesteringar och inte handel9.
7
Faktaruta 2. Olika försörjningsstrategier
Verksamhet som bedrivs inom det egna företaget är inscourcing, ett ovanligt begrepp, men som
betyder att källan till det som produceras är inhouse, egenproducerat. Ett företag kan förlägga delar
av sin verksamhet till ett annat företag i samma land, exempelvis låter man någon sköta fakturahanteringen. Detta är okontroversiellt och heller inte intressant i handelspolitiska sammanhang då det inte
innebär någon internationell handel. Detta kallas outsourcing. Tyvärr blir ordet ofta synonymt i den
allmänna debatten med att verksamhet förflyttas till utlandet men det är alltså inte vad begreppet
egentligen avser.
Om produktionen faktiskt förläggs till ett annat land kallas det offshoring. Hålls det inom det egna
företagets ramar är det frågan om offshore insourcing. Då har företaget gjort en utländsk direktinvestering (Foreign Direct Investment - FDI) och klassificeras nu som ett multinationellt företag.
Betydelsen av multinationella företag och utländska direktinvesteringar har ökat kraftigt. Beräkningar
visar att hela 33 procent av den svenska varuhandeln bedrivs inom multinationella företag10. I USA är
andelen även där cirka en tredjedel. Den företagsinterna handeln inom multinationella koncerner står
alltså för en stor del av fragmenteringen.
Det är inte lätt för små företag att sprida ut produktionen på många ställen. De saknar resurser att
koordinera processen, vilket gör att det huvudsakligen är större företag som har möjlighet att investera utomlands. Dock kan även små företag dra nytta av handelsmöjligheterna genom att importera
insatsvaror och tjänster till sin inhemska produktion. Om företag lägger ut produktion på ett annat
företag i utlandet ägnar de sig åt offshore outsourcing. I Kina, ibland benämnt ”världens verkstad”
är denna modell vanlig. Västerländska företag lägger sin fabrikstillverkning där men de äger ofta inte
fabrikerna själva. Även stora företag väljer ofta denna försörjningsstrategi, de väljer alltså att inte själva
äga produktionsfaciliteterna i utlandet.
Tabell 1 Utländsk direktinvestering och företagsintern handel
Hemlandet
Inom företaget
Utanför företaget
Utlandet
insourcing
offshore insourcing
outsourcing
offshore outsourcing
I samtliga fall utom då all produktion sker inom företaget har verksamheten fragmenterats. Fler företag
deltar i produktionen av samma slutprodukt och man delar arbetsmomenten mellan sig.
2.3Motiv till och effekter av
fragmenteringen
Att skilja motiven till att företag fragmenterar sin
produktion från effekterna av fragmenteringen är
ibland tvetydigt eftersom motiven och effekterna
många gånger är samma sak. En mycket viktig
drivkraft för att flytta hela eller delar av produktionsprocessen över landsgränser är lägre kostnader
och de lägre kostnaderna kan i sin tur även bli en
effekt av fragmenteringen. Konkurrensen är hård i
de flesta branscher och möjligheterna att påtagligt
sänka kostnaderna i Sverige och liknande länder är
begränsade. Låga löner kan påverka kostnadsbilden
för arbetsintensiv produktion på ett avgörande
sätt11. Även om arbetskraften i dessa länder inte är
lika produktiv som i Sverige så finns det besparingar att hämta genom att förlägga arbetsintensiv
8
produktion till sådana länder. Det är dock viktigt
att komma ihåg att kostnader inte endast är lika
med löner, ofta sätts likhetstecken mellan begreppen lågkostnadsland och låglöneland. Även kostnader för skatter, kapital, logistik mm måste tas i
beaktande12. Trots dessa kostnader så har ofta
länder med låga löner också låga kostnader.
Företag är dock inte bara ute efter kostnadsreduceringar. Vore de det skulle alla insatser
importeras från lågkostnadsländerna och som vi
ska se i kapitel 3 förhåller det sig inte alls så. Även
tillgång till högkvalificerad arbetskraft, viktiga
råvaror, teknisk kompetens, effektiva underleverantörer mm spelar in. Det är en helhetsbedömning
som avgör företagens strategi. Fragmentering som
innebär omlokalisering av produktion är även förenat med mängder av utmaningar, till exempel om
det kulturella avståndet innebär svårigheter med att
upprätthålla produktion och distribution i ett
främmande land. Korruption, politisk instabilitet,
svag infrastruktur och låg utbildningsnivå är bara
några av alla de problem som många utvecklingsländer i varierande grad brottas med. Därför förekommer det att företag flyttar produktion från
utlandet till hemlandet när de bedömer att kostnadsbesparingarna och andra fördelar med offshoringen inte uppväger problemen och riskerna.
Allt fler företag, specialiserade inom sin nisch i
allt fler länder, konkurrerar om sin plats i produktionskedjorna och om att få möjlighet att producera
och leverera sina insatser till produktionen. Att allt
detta skapar ett enormt konkurrenstryck med
snabba och stora strukturomvandlingar i alla deltagande ekonomier är uppenbart. De västerländska
ekonomierna och andra avancerade ekonomier blir
allt mer avindustrialiserade och tjänsteproducerande medan en lång rad utvecklingsländer med
Kina i spetsen, industrialiseras. Det mycket låga
prisläge som idag finns på många produkter hade
inte kunnat åstadkommas utan möjlighet till import
av billiga insatser från lågkostnadsländer. Dagens
konsumenter av såväl enkla konsumtionsvaror som
mer avancerade kapitalvaror hade inte haft samma
köpkraft om fabriksproduktionen stannat i högkostnadsländerna. Dessa varor kan inte produceras
till samma låga priser i högkostnadsländer som
Sverige. Utan fragmenteringen hade konsumtionsmönstren sett helt annorlunda ut med betydligt
färre och dyrare varor i butikerna. Även tjänsteutbudet hade varit mindre och dyrare. Det stora
utbudet av billiga konsumtionsvaror har bidragit
till att pressa ner inflationen och därmed höja reallönerna globalt13. Världsekonomin är med andra
ord idag helt beroende av de globala produktionskedjorna och den fragmenterade produktionen.
Uppdelningen av produktionen leder till teknikspridning och spridning av kunnande och management mellan företag i olika delar av produktionskedjan. Om produktionen av en vara exempelvis
kräver fem arbetsmoment och dessa delas upp från
att utföras på en fabrik till fem olika fabriker så
följer bland annat kunskap om produktionsprocessen med till de olika produktionsenheterna. När
företag inkorporerar tekniska framsteg från andra
länder i sin egen produktion genom att använda en
mer effektiv insatsvara eller -tjänst främjas produktiviteten. Det i sin tur leder till att produktionskostnader sänks och att företag kan utnyttja nya
möjligheter som uppstår. Om det som produceras
av ett företag sedan används som insats i en annan
industri i samma land, får det en än mer positiv
effekt på andra sektorer av ekonomin i landet. En
ökad handel med insatsvaror och -tjänster bidrar
på så sätt till en högre ekonomisk tillväxt.
Samtidigt ska det inte bortses ifrån att fragmenteringen också kan få negativa effekter, inte
minst i de traditionella industriländerna. Om en
svensk fabrik läggs ner och ersätts av exempelvis
en polsk så försvinner givetvis arbetstillfällen från
Sverige. Ofta är det just detta som diskuteras i
media, en diskussion som på sina håll kan bli ganska het då det beskrivs ensidigt som jobb som försvinner till låglöneländerna (the giant sucking sound
som den amerikanske presidentkandidaten Ross
Perot beskrev NAFTA-avtalets effekter 1992 –
massor av amerikanska jobb skulle sugas till låglönelandet Mexiko14). Möjligheterna att flytta ut
enskilda arbetsmoment istället för hela produktionsenheter ur landet skapar en situation där företagen
kan öka produktiviteten där den är som lägst
genom att endast flytta ut de arbetsmoment som är
dyra i förhållande till deras insats. Detta kan påverka människor inom såväl varu- som tjänsteproducerande företag och det avser inte bara lågutbildad arbetskraft. Studier från USA visar att mellan 11
och 38 procent av alla jobb, beroende på definition
och metod, kan flyttas utomlands15. Fragmenteringen innebär också stora omställningar för många
av dem som behåller sina jobb. Nya produktionsmönster får långtgående konsekvenser när jobben får
nya innehåll och det ställs nya krav på personalen.
2.4Hur fragmenteringen kan se ut
Ett fåtal fallstudier har gjorts som studerar hur
fragmenteringen i praktiken kan gå till. Den kanske
mest kända är en studie från Linden, Kramer och
Dedrick16 där en Ipod bokstavligen dissekeras och
ursprunget till dess viktigare komponenter studeras. I tabell 2 återges de viktigaste komponenterna
och var förädlingsvärdet skapas. Som synes kommer den viktigaste delen, hårddisken, från en
japanskägd fabrik i Kina. Bland de övriga viktigaste
komponenterna finns det fabriker i sex länder, ägda
av företag med säten i fyra länder. Samtidigt är det
troligen ändå en förenkling. Hårddisken består i sig
av olika komponenter och insatser som tjänster och
”förbrukningsinsatser”, exempelvis vatten och el, är
inte heller med.
På den till USA importerade iPoden står det
”assembled in China” men vi vet inte hur mycket av
förädlingsvärdet som tillkommer Kina. Den viktigaste komponenten är gjord av en japansk fabrik i
Kina, men det är oklart hur mycket av förädlingsvärdet som går till löner (till kinesiska arbetare)
och hur mycket som går till kapitalavkastning (till
företagets ägare)17. Dock räknar författarna med,
på oklara grunder, att endast några procent av det
totala importpriset går till Kina18.
9
Tabell 2: Tillverkningen av en Ipod
Component
Hard Drive
Supplier
Company Manufacturing
HQ Location
Location
Estimated
Factory Price
Cost as % of
all iPod Parts
Gross
Profit Rate
Est´d Value
Capture
Toshiba
Japan
China
$73.39
51%
26.5%
$19.45
ToshibaMatsushita
Broadcom
Japan
Japan
$20.39
14%
28.7%
$5.85
US
$8.36
6%
52.5%
$4.39
PortalPlayer
US
Taiwan or
Singapore
US or Taiwan
$4.94
3%
44.8%
$2.21
Insertion, test,
and assembly
Inventec
Taiwan
China
$3.70
3%
3.0%
$0.11
Battery Pack
Unknown
$2.89
2%
Display Module
Video/Multimedia
Processor
Portal Player CPU
Display Driver
$0.00
Renesas
Japan
Japan
$2.88
2%
24.0%
$0.69
Mobile SDRAM
Memory - 32 MB
Samsung
Korea
Korea
$2.37
2%
28.2%
$0.67
Back Enclosure
Unknown
$2.30
2%
26.5%
Mainboard PCB
Unknown
$1.90
1%
28.7%
$123.12
85%
$21.28
15%
$144.40
100%
Subtotal for 10 most
expensive inputs
All other inputs
Total all iPod inputs
$33.37
Källa: Linden et al (2007)
Ett annat exempel som tydligare skiljer på varuoch tjänsteinsatserna i en produktionskedja återges
i en studie av kinesisk- och vietnamesisktillverkade
skor. I detta exempel är uppdelningen i ”huvudkontorsekonomi” och fabriksekonomi tydlig:
“The concepts of “production” and “manufacturing”
are perceived as the same thing, but manufacturing is often
only a relatively limited part of the entire production process, which also contains research, development, design,
logistics and marketing, etc. These mostly creative parts
of the production process usually add more value than
manufacturing and they are mostly carried out in Europe.
We found that, even for a low price shoe, EU value added
is above 50 %. For the medium price range EU value
added can reach almost 70 % and for up-market shoes,
with high design and marketing costs, the EU value added
can surpass 80 %. This means that a shoe manufactured
in China still can be regarded as a “European shoe”.19
Några andra exempel på fallstudier återfinns i
faktaruta 3.
2.5Fragmenteringen gör
handelsstatistiken svårtolkad
Till följd av att en allt större del av produktionen
fragmenteras har handelsstatistiken har blivit mer
svårtolkad. Eftersom varor och tjänster passerar
gränser flera gånger innan de blir en slutlig produkt
går det att ifrågasätta lämpligheten i att använda
exporten och importens andel av BNP som måttstock
10
för ett lands ekonomiska beroende av omvärlden.
Måttet är fortfarande av betydelse men fragmenteringen gör att många anser att statistiken är uppblåst,
dock oklart med hur mycket. Enligt Daudin et al
(2009)23 är handelns andel av världsekonomin cirka
en fjärdedel lägre än de officiella siffrorna anger.
De menar att det är 19 istället för 26 procent av global
BNP som utgörs av handel. Skillnaden är avsevärd
och den beror på att de försöker estimera handelns
värde netto istället för brutto, dvs undvika dubbelräkningar som uppstår när varor passerar gränser
flera gånger. Samtidigt anser Daudin et al att resultatet i studien troligen ändå överskattar handelns nettovärde en hel del och att den egentliga siffran ligger
betydligt lägre än så. Helt klart är att traditionell
handelsstatistik behöver kompletteras för att den ska
ge en mer nyanserad bild av världshandeln.
Är det ofrånkomligt att handeln med insatser ökar
som ett resultat av företagens nya sätt att organisera
sig över gränser? Inte nödvändigtvis, då två motverkande krafter står mot varandra. Å ena sidan ökar
fragmenteringen behovet av import av insatser för
produktion. Å andra sidan sker inte all produktion
och försäljning av ”svenska produkter” i och från
Sverige. Svenskägda butikskedjor i utlandet säljer
exempelvis kläder som fysiskt aldrig varit i Sverige.
Svenskägda dotterbolag i utlandet, som är engagerade
i fabriksproduktion, behöver också insatser men eftersom bolagens verksamhet ligger utanför Sverige kommer dessa insatser inte att passera den svenska
gränsen. Exempelvis kan en svenskägd fabrik utomlands importera insatsvaror från ett annat land och
sedan sälja den färdiga produkten till ett tredje land.
I sådana fall kan svenska företags ekonomiska aktiviteter öka och fragmenteringen kan förfinas ytterligare
utan att det ökar den svenska importen av insatsvaror.
Den kan till och med minska. Däremot kan det ändå
krävas insatstjänster till det svenska huvudkontoret.
I kapitel 3 och 4 följer nu en statistisk analys av
hur fragmenteringen ser ut i Sverige. Med import
avses i följande kapitel all import till Sverige, dvs
oavsett den kommer från ett EU-land (formellt
benämnt införsel) eller från ett land utanför EU.
Faktaruta 3. Exempel på fragmenteringen: flygplan, bilar och Barbiedockor
En annan studie om en än mer avancerad produkt med betydligt större värde än en Ipod handlar om
ett Boeingplan:
”The Boeing 787 Dreamliner is a case in point. The production of this new midsize jet involves
43 suppliers spread over 135 sites around the world. Boeing relies heavily on local expertise when
making its sourcing decisions. The wings are produced in Japan, the engines in the United Kingdom
and the United States, the flaps and ailerons in Canada and Australia, the fuselage in Japan, Italy
and the United States, the horizontal stabilizers in Italy, the landing gear in France, and the doors in
Sweden and France. Offshore production accounts for close to 70 per cent of the many thousands
of parts used to assemble the jet. Some parts are produced in foreign affiliates of the Boeing
Corporation while others are supplied under international outsourcing agreements” 20.
Uppenbart är att beskrivningen ovan endast ger en högst översiktlig bild. Det står bland annat att
motorerna tillverkas i USA och i Storbritannien, men flygplansmotorer är avancerade produkter med
många delar och sannolikt har fler länder än så bidragit med olika insatser. Intressant att notera är att
ett Boeingplan inte är speciellt amerikanskt, studien beräknar att hela 70 procent av komponenterna
tillverkas utomlands. Ett annat, tidigare exempel, visar även det hur oamerikansk en till synes amerikansk produkt kan vara. En studie av en amerikansk bil (General Motors) från 1998 visade att endast
37 procent av förädlingsvärdet av bilen verkligen var ”made in the US”. 30 procent av förädlingsvärdet
bestod av sydkoreanska insatser21. Bild 1 nedan visar ett exempel från bilindustrin.
Bildskärm
Indonesien
Audio
Korea
Textilklädsel
Indien
Hajantenn
Brasilien
Läskabel
Slovakien
Nackstöd
och
sitsvärme
Norge
Luftkondi­tionering
Frankrike
Fyrhjulsdrift
Sverige
Bränsle- och
bromsrör
England/USA
Högtalare
Tyskland
Belysning
USA/Kanada
Avgassystem
Sverige
Delarna till en bil tillverkas i många olika länder. Här visas ett exempel på hur det kan se ut.
Bilexemplet visar att fragmenteringen inte är ett helt nytt fenomen. En studie från 199622 av något
betydligt mindre avancerat, en Barbiedocka, visar att även sådana till synes enkla varor har producerats i en fragmentiserad produktionskedja. Dockan designades i Mattels huvudkontor i Kalifornien.
Olja, som kommer från något oljeexporterande land, raffinerades till etylenplast, som dockan är gjord
av, på en fabrik i Taiwan. Nylonhåret gjordes i Japan. Bomullskläderna tillverkades i Kina. Formen som
dockan stöptes i var tillverkad i USA, liksom färgen som hon färgades med och kartongen som hon
förpackades i. Sammansättning av allt skedde i fabriker i Indonesien och Malaysia. Kvalitetstestning
skedde i Kalifornien. Produktionen har med säkerhet flyttats om en del under åren, gissningsvis ligger
en betydligt större andel i Kina idag.
11
3. Utvecklingen av Sveriges insatsvaruhandel
3.1Förändringen av handeln med
svenska insatsvaror
2009 avslutar tidsserien 2008 så visar det sig att
ökningen av insatsvaruimporten gentemot 1995
istället var hela 159 procent. Krisen minskade den
ekonomiska aktiviteten i Sverige och med den föll
också behovet av insatsvaror kraftigt. Långsiktigt är
dock trenden att importen av insatsvaror ökar. Som
andel av den totala importen har dock insatsvarorna
minskat, från 57 procent i snitt under andra halvan
av 90-talet till 54 procent under 00-talet. År 2009
noterades ett bottenvärde på endast 51 procent.
Utvecklingen åskådliggörs i figur 1.
Varför minskar insatsvarornas andel av den
totala importen? En förklaring kan vara att Sveriges
stora ökning av direktinvesteringar i utlandet har
begränsat behovet av insatsvaror för produktion i
hemlandet samt ökat behovet av att importera
färdiga konsumtionsvaror, bland annat från de
utländska dotterbolagen. I statistiken ser man
tydligt att framför allt importen av konsumtionsvaror men även kapitalvaror har ökat mer än
importen av insatsvaror. Det betyder dock inte att
Sveriges behov av insatsvaror har minskat och att
den svenska ekonomin idag är mindre beroende av
de internationella produktionskedjorna än den var
för 15 år sedan. Den svenska ekonomins behov av
insatsvaror är enligt BEC-statistik stort men inte
ökande. Som vi ska se längre fram förefaller dock
detta något underskatta de förändringar som skett.
Följande avsnitt fokuserar på den ekonomiska
verksamheten i Sverige och på hur det Sverigebaserade näringslivets beroende av insatser ser ut.
Ett sätt att mäta fragmenteringen är att använda en
indelning baserad på FN:s SITC-statistik24 som
heter ”Broad Economic Categories” (BEC). BECindelningen klassificerar alla internationella handelsflöden i 19 olika varugrupper. Varje grupp
definieras i sin tur antingen som kapitalvaror,
insatsvaror eller konsumtionsvaror25, varav åtta
varugrupper kategoriseras som insatsvaror. Statistiken kan skäras på olika ledder för att ge olika
jämförelser mellan varugrupper, över tid och leverantörsländer. Som beskrivs senare är det dock
vanskligt att tolka dessa siffror för bokstavligt och
av det skälet nöjer vi oss här med två kortare analyser av statistiken; dels hur importen av insatsvaror
till Sverige utvecklats och dels vilka länder som levererar till Sverige.
Först och främst kan det konstateras att Sverige
importerar allt mer varor som enligt BEC klassificeras som insatsvaror. Värdet på insatsvaruimporten
ökade med 68 procent perioden 1995-200926, från 35
miljarder USD till 59 miljarder US27. En tydlig effekt
av krisen kan märkas i statistiken. Om vi istället för
Figur 1. Utvecklingen av Sveriges totala import respektive import av insatsvaror 1995-2009
Miljarder USD
200
Andel insatsvaror
60%
180
58%
160
56%
140
120
54%
100
52%
80
60
50%
40
48%
20
46%
Import av insatsvaror
Källa: UNCTAD och SCB
12
08
09
20
20
07
20
06
05
Övrig import
20
20
04
20
02
03
20
20
01
20
00
99
20
19
98
19
97
19
96
19
19
95
0
Andel insatsvaror
3.2Varifrån kommer insatsvarorna?
Större delen av de importerade insatsvarorna
utgörs av processade varor till industrin, men andelen som utgörs av råvaror28 har ökat sedan 1995.
Fenomenet att importera råvaror är dock inte nytt
och drivs inte av att företag sprider sin produktion
över världen29. När det ovan diskuteras att arbetsmoment har spritts ut över världen är det just den
fragmenterade produktionen vi talar om och inte
gruvdrift eller oljeborrning, som alltid av nödvändighet varit utspridd. Mer intressant är därför
istället att titta på handeln med intermediära
insatsvaror, dvs varor som processats30 och är delvis
förädlade: komponenter, halvfabrikat osv.
Varifrån kommer Sveriges import av processade
insatsvaror? När vi besvarar frågan var Sveriges
import kommer ifrån är det viktigt att tolka siffrorna
med försiktighet. Detta beror på den s.k. Rotterdameffekten som troligtvis överskattar Sveriges
varuimport från EU och underskattar varuimporten från övriga världen. Varor som importeras till
Sverige från andra EU-länder registreras endast på
avsändningslandet i EU. Det gäller även om varorna i ett tidigare skede har importerats från länder
utanför EU31.
De viktigaste länderna för import av processade
insatsvaror åskådliggörs i tabell 3 nedan. Som synes
så är import från övriga EU-länder helt dominerande, även om det fallit något och dessutom, som
nämnts ovan, är något överskattad. Enligt siffrorna
kommer tre fjärdedelar av Sveriges import av
insatsvaror från andra EU-länder, varav största leverantören är Tyskland. Därtill kommer 10 procent
från Norge32. De produktionsnätverk som svenska
företag är beroende av är därmed till överväldigande del lokaliserade i Europa, även om dessa
företag i sin tur med säkerhet delvis har utomeuropeiska leverantörer. Import från Kina har visserligen ökat kraftigt, men står ändå bara för några
procent av importen av processade insatsvaror till
Sverige. ”Världens verkstad” förefaller därför i första
hand att för Sveriges del producera konsumtionsvaror och inte insatsvaror.
Tabell 3 De viktigaste länderna för import av insatsvaror till den svenska produktionen
År
EU
Norge
USA
Kina
Japan
1995
77%
7%
6%
0%
3%
2009
73%
10%
4%
3%
2%
Källa: Comtrade och egna beräkningar
13
Figur 2. Leverantörer av insatsvaror till Sverige. Uppskattning av fördelningen mellan
hög- och lågkostnadsländer
100%
95%
1995
85%
2009
80%
60%
40%
20%
2%
8%
3%
8%
0%
Högkostnadsländer
Lågkostnadsländer
i EU
Övriga
Lågkostnadsländer
Källa: Comtrade och egna beräkningar
Ett annat sätt att studera statistiken är att dela in
länderna i hög- respektive lågkostnadsländer33. Det
visar i vilken mån svenska företags försörjingsstrategier är beroende av billig produktion i lågkostnadsländer. Figur 2 åskådliggör detta.
Som synes kommer den allra mesta importen av
bearbetade insatsvaror från högkostnadsländer,
dvs. Västeuropa, USA, Japan och en handfull andra
rika länder såsom Australien och Kanada. Dock har
andelen sjunkit markant de senaste 14 åren, från 95
procent till 85 procent, vilket innebär att lågkostnadsländernas andel av produktionen har ökat.
Hälften av de insatsvaror som importeras från lågkostnadsländer kommer från de centraleuropeiska
EU-länderna och hälften från länder utanför EU.
Största leverantörer till Sverige från EU är Polen,
följt av Tjeckien och Estland. Utanför EU är största
leverantören Kina, följt av Ryssland och Brasilien.
Det kan verka som att importen var ungefär lika
stor från lågkostnadsländer inom EU som utanför.
Då har vi dock glömt Rotterdameffekten som kan
innebära att andelen importerade insatsvaror från
lågkostnadsländer utanför EU är något högre och
importandelen från höginkomstländerna är något
lägre.
Det mesta av världshandeln med bearbetade
insatsvaror äger rum mellan traditionella industriländer. Det kan alltså förefalla som att kostnader
inte spelar så stor roll eftersom företagens import
inte huvudsakligen sker från länder med låga kostnader. Men detta är bara en bild av verkligheten,
baserat på värdet av importen. Om vi istället stud-
14
erade statistik baserat på volymmått, såsom liter,
kilo eller stycke, skulle bilden troligen se annorlunda ut. Att det blir en så liten del av värdet beror
bland annat på att lågkostnadsländerna har just
låga kostnader. En stor och viktig del av de svenska
företagens produktion av insatser sker i länder där
kostnaderna är så låga att värdet inte blir en stor del
av företagens kostnad. I ett hypotetiskt fall där lågkostnadsländernas export av insatsvaror till Sverige
skett till högkostnadsländernas prisnivå så hade
deras marknadsandel av Sveriges import ökat
väsentligt. Dessutom importerar vi till stor del
arbetsintensiva produkter från lågkostnadsländerna
medan importen från högkostnadsländer består
av kapital- och humankapitalintensiva varor34. Av
detta kan vi dra slutsatsen att import från högkostnadsländer är dominerande men minskande och att
import från lågkostnadsländer ökar och är betydligt
viktigare än vad statistiken visar.
3.3Svagheter med BEC-indelningen
Diskussionen ovan är ungefär så långt man kan
komma med att använda BEC:s indelning av varor.
Statistiken ger en intressant bild av Sveriges internationella beroende av insatsvaror, men det finns
flera problem som gör att det inte går att få något
djupare grepp om fragmenteringen. Ett problem är
att tre av de 19 varugrupperna i BEC inte kategoriseras alls, vare sig som insatsvaror, kapitalvaror
eller konsumtionsvaror, då de används på ett
omfattande sätt av både företag och privatkonsumenter. Däribland ingår den inte oväsentliga varugruppen personbilar.
Problemet sträcker sig längre än till personbilar.
Metoden ovan som används för att studera handeln med insatsvaror utgår ifrån att internationella
handelsflöden går att bryta ner i någon av de tre
kategorierna insatsvaror, kapitalvaror eller konsumtionsvaror. Problem uppstår när produkter kan
användas inom två eller tre av dessa kategorier. I de
fallen fördelas produkterna efter sin huvudsakliga
användning. Det finns gott om sådana produkter,
kanske majoriteten av alla produkter är sådana. Ett
exempel är apelsiner, som både används direkt av
konsumenterna och av livsmedelsindustrin för att
göra apelsinjuice.
Det största problemet med BEC är dock att tjänster helt utelämnas, det finns ingen kategorisering
av tjänster i insatstjänster och andra slags tjänster.
Därmed visar BEC endast en grov uppskattning av
något som bara är en del av handeln med insatser.
Det är tydligt att den här statistiken inte ger en heltäckande bild av den ökade globala integreringen
som fragmenterade produktionsprocesser mellan
olika länder ger upphov till.
Användandet av input-outputtabeller ger en
mer mångfacetterad bild än BEC så därför övergår
vi nu i nästa kapitel till en mer ingående analys av
Sveriges beroende av importerade insatser. Även
tjänster inkluderas i analysen.
15
4. Importens betydelse för Sveriges export
4.1Input-outputtabeller och
internationell handel
Klassificeringarna enligt BEC-indelningen i kapitalvaror, insatsvaror och konsumtionsvaror indikerar
att insatsvarors andel av den totala handeln har
minskat sedan 1970-talet35. I kapitel tre visades att
importerade insatsvaror till Sverige har minskat
som andel av den totala importen sedan 1995. De
här resultaten motsäger bilden som många forskare
lyft fram att företagens fragmentering och specialisering har lett till ökad handel med insatsvaror och
insatstjänster. Problemet med BEC-metoden är att
handeln med insatsvaror som andel av den totala
handeln inte fångar hela bilden med globala
värdekedjor och offshoring.
En alternativ metod för att analysera betydelsen
av handeln med insatser av både varor och tjänster
är att studera input-outputtabeller. Input-outputanalys bidrar med en djupare dimension och visar
hur ländernas produktion ofta blir allt mer importberoende. Tabellerna kan beskrivas som en redovisning i matrisform av ett lands nationalräkenskaper. Matrisen beskriver landets produktions- och
konsumtionsstruktur och åskådliggör flödet av
varor och tjänster mellan dess olika sektorer. I
Sverige ansvarar Statistiska Centralbyrån för inputoutputtabellerna. Tabellerna uppdateras vart femte
år och de senaste som publicerades 2008, innehåller data för 2005. Faktaruta 4 redovisar en
aggregerad version av Sveriges IO-tabell för 2005
samt förklarar hur tabellen är uppbyggd.
Det finns flera anledningar till varför input-outputtabeller är så användbara för att analysera fragmenterad handel. En viktig anledning är att det går
att utläsa vilka varor och tjänster som används som
insatser för att producera nya varor och tjänster och
vilka som går till konsumtion, investeringar eller
export. Därmed undviks problemen med att klassificera varor som antingen kapitalvaror, insatsvaror
eller konsumtionsvaror. Med input-outputtabeller
kan en vara redovisas både som en insatsvara i en
annan sektors produktion och som en konsumtionsvara. En annan stor behållning av input-outputtabeller är att även tjänstesektorerna ingår.
I input-outputtabellerna redovisas importstatistiken i en importmatris, vilket gör det möjligt att
utläsa hur mycket och från vilka sektorer varje sektor i landet importerar. Kopplingen av importflöden
mellan sektorer i olika länder skapar möjligheter att
16
se nya ekonomiska samband och leder till spännande användningsområden för input-outputtabeller. Statistiken blir mer användbar för en viss
sorts analys, exempelvis kan man se hur stor del av
den svenska motorfordonsindustrins produktionsvärde som består av import från utländsk gummieller plastindustri eller utländsk metallindustri.
Dock har input-outputtabeller också svagheter i
förhållande till traditionell handelsstatistik eftersom det inte går att se vilket land importen kommer
från. Det går heller inte att se till vilket land eller
sektor exporten går. Traditionell handelsstatistik är
därför bättre för att studera handeln mellan länder
medan input-outputtabeller är att föredra för att
studera flöden av insatsvaror och insatstjänster
mellan sektorer i olika länder37.
4.2Att mäta importberoende
Analyser med hjälp av input-outputtabeller kan
användas inom flera olika områden för att studera
sambanden mellan olika sektorer och se hur förändringar i en sektor får konsekvenser för andra sektorer. En möjlighet är att använda input-outputtabeller för att analysera ett lands importberoende.
Det görs genom att beräkna värdet på importens
andel i exporten, dvs. omfattningen på importerade
varor och tjänster som används för att tillverka en
produkt som sedan exporteras. Måttet kallas för
vertikal specialisering och skapades av Hummels,
Ishii och Yi år 200138. Idag är måttet ett allmänt etablerat och vedertaget begrepp i forskningsvärlden,
dock är det ännu inte är fullt känt i policyvärlden.
Vertikal specialisering är egentligen en beräkning av hur stor del av varje enskild sektors
produktion som utgörs av import39. Varje sektors
importandel appliceras därefter på sektorns export
som antas ha en lika stor importandel som produktionen. Exempelvis antas en svensk möbel, såld i
Sverige, ha en lika stor andel importerade insatser
som en svensk möbel som exporteras utomlands.
Koopman, Wang och Wei40 skriver att Kinas vertikala specialisering är grovt underskattad eftersom
den inhemska politiken uppmuntrar tillverkning
för export genom fördelaktiga importtullar och
andra skattelättnader, men de gäller endast om
produktionen sedan exporteras. Det leder till att
exporten har ett mycket högre importinnehåll än
produktionen för inhemsk konsumtion, något som
beräkningen inte ger utslag för. För Sverige som inte
Faktaruta 4: Input-outputtabeller
Matrisen nedan är en aggregerad version av Sveriges input-outputtabell och visar den inhemska
ekonomin 2005. I matrisen återges det totala värdet av Sveriges samlade produktion, konsumtion,
investeringar, export och import.
Sveriges ekonomi 2005 (miljarder kr)
Sektor
Produkter
Primär
Primär
Tillverkning
Tjänster
Slutlig
konsumtion
Bruttoinvesteringar
Export
7
50
10
6
-2
14
Tillverkning
11
286
211
158
61
859
Tjänster
14
304
948
1 540
253
353
Import
11
438
295
214
112
50
Köp gjorda av utländska invånare
0
0
0
-57
0
57
Produktskatter minus subventioner
3
6
101
190
47
0
Total använding
47
1 086
1 566
2 051
472
1 333
Löner
20
291
1 189
Produktionsskatter minus subventioner
-7
8
65
Kapital
26
202
594
Sektorns output
86
1 587
3 413
Källa: SCB
Den första kolumnen under rubriken produkter redovisar produktgrupper som används i olika delar
av ekonomin, antingen som inputs till sektorer eller som slutlig användning. Produktgrupperna är
indelade i primär, tillverkning och tjänster, varav gruppen primär består av jordbruk-, jakt, skogsbrukoch fiskprodukter samt produkter från utvinning av mineral. Övrig input består av import samt nettot
av produktskatter minus produktsubventioner. Produktskatter och produktsubventioner betalas eller
erhålls i förhållande till hur mycket som produceras och ingår i total användning. Exempel på produktskatter är moms, energiskatter och tull.
Löner, nettot av produktionsskatter minus subventioner samt kapital utgör det mervärde som skapas i sektorn, dvs. sektorns förädlingsvärde. Produktionsskatter och subventioner, exempelvis fastighetsskatt eller bilskatt, är till skillnad från produktskatter och produktsubventioner inte kopplade till
hur mycket som produceras. I input-outputtabellen redovisas förädlingsvärdet till baspris. Det innebär
att produktionsskatter och subventioner ingår i förädlingsvärdet och därmed BNP till baspris, medan
om man lägger till produktskatter och subventioner får man fram BNP till marknadspris.
Sektorns totala användning, dvs. samtliga inputs, utgör tillsammans med förädlingsvärdet sektorns
totala output. Som matrisen visar använde den primära sektorn insatser av primära produkter för 7
miljarder kronor i sin produktion, insatser av tillverkningsprodukter för 11 miljarder kronor och insatser av tjänster för 14 miljarder kronor. Importen uppgick till ett värde av 11 miljarder kronor, nettot av
produktskatter och subventioner uppgick till 3 miljarder kronor. Det totala förädlingsvärdet till baspris
som består av löner, produktionsskatter minus subventioner samt kapital uppgick till knappt 39 miljarder kronor.
Den högra delen av matrisen visar den slutliga användningen fördelad på konsumtion och investeringar (både privat och offentlig) samt export. Konsumtionen av primära varor uppgick till 6 miljarder
kronor, investeringar i primära varor uppgick till minus två miljarder36 och exporten av primära varor uppgick till knappt 14 miljarder kronor.
Köp gjorda av utländska invånare i landet statistikförs som inhemsk konsumtion. Eftersom varorna
och tjänsterna konsumeras av personer som inte är svenska invånare räknas de bort därifrån för att
istället läggas på exporten.
17
tillämpar ett sådant system är antagandet troligtvis
inte ett problem. Beräkningen utgår även från att
varor och tjänster inom samma sektor har samma
importandel och exporteras i lika stor omfattning.
Den vertikala specialiseringen kan exempelvis bli
högre än den egentligen är om en vara som använder
mycket importerade insatser inte exporteras. Därför
måste måttet tolkas med försiktighet för varje
enskild sektor. Måttet används ofta i samband med
försök att beskriva effekterna på handeln av fragmenterade produktionsprocesser. Enligt Hummels
et al måste tre krav vara uppfyllda för att vertikal
specialisering ska kunna äga rum:
••En produkt produceras i två eller flera steg
••Två eller fler länder bidrar med förädlingsvärde
under produktionen
••Åtminstone ett av länderna måste använda
importerade insatser i sin produktion, och en
del av produktionen måste exporteras
Det sista kriteriet innebär att varor som inte
exporteras inte har någon vertikal specialisering
även om import används i produktionen. Beräkningen av vertikal specialisering utgår alltså från
importandelen i den inhemska produktionen, och
den andelen multipliceras därefter med exporten.
Om det inte finns någon export finns det heller
ingen vertikal specialisering enligt denna definition.
Det som gör vertikal specialisering så intressant
är att den mäter både direkt och indirekt import.
Direkt import avser varor eller tjänster som
importeras till de sektorer där de ska användas.
Pappersindustrin importerar exempelvis kemikalier
som behövs i produktionen. Med hjälp av inputoutput tabeller kan man även beräkna den indirekta importen, alltså summan av all import som
indirekt hamnar i en sektors produktion genom att
den importeras via andra sektorer. I exemplet med
pappersindustrin så kommer en viktig del av insatsvarorna från den inhemska skogsindustrin.
Skogsindustrin i sin tur har exempelvis importerat
FoU-tjänster samt utrustning. När pappersindustrin
använder skogsprodukter i sin produktion så
används och förbrukas även indirekt den importerade utrustningen (till exempel maskindelar) och
forskning. Vid beräkning av indirekt import inkluderas alltså samtlig import bakåt i leverantörskedjan
från alla olika sektorer som används i produktionen. Det här ger en djupare bild av en sektors
totala importberoende.
Är vertikal specialisering ett sätt att mäta hela
den fragmenterade produktionskedjan? Inomata
(2008) menar att vertikal specialisering endast innefattar en begränsad del av produktionskedjan, dvs.
det som sker uppströms men inte nedströms. Den
fragmenterade produktionsprocessen kan fortsätta
nedströms om ett land exporterar varor som
används i mottagarlandets produktion, vilket
beräkningen inte tar hänsyn till. Vertikal specialisering ger alltså inte en bild av den totala globala
fragmenteringen utan beräkningen visar endast i
vilken utsträckning varje lands egen nationella
export är beroende av import.
Vertikal specialisering har även andra användbara användningsområden som möjligheten att
analysera strukturella skillnader mellan sektorer
avseende till exempel hur stor andel av produktionen som innehåller importerade insatser samt att
se hur den här andelen har förändrats över tid.
En redovisning av beräkningen av vertikal specialisering finns i faktaruta 5.
Faktaruta 5: Beräkning av vertikal specialisering
I sin artikel ”The nature and growth of vertical specialization in world trade” som publicerades i Journal
of International Economics 2001 beskriver Hummels, Ishii och Yi begreppet vertikal specialisering
(VS).
VSki =
(
)
importerade insatsvaror
x export
bruttoproduktion
där k är landet och i är varan eller sektorn.
Den första delen av ekvationen beräknar andelen importerade insatser i förhållande till bruttoproduktionen. När kvoten multipliceras med exportvärdet approximeras värdet på hur mycket import
som finns i exporten. Den matematiska beräkningen av vertikal specialisering redovisas i fotnoten41.
18
Ytterligare antaganden i beräkningen av vertikal
specialisering är att importinnehållet i turisters
köp antas vara detsamma som det genomsnittliga
importvärdet i exporten eftersom det inte går att
utläsa vad de köper i input-outputtabellerna42.
Dessutom baseras beräkningen av vertikal specialisering på data från input-outputtabeller som
redovisas i löpande priser. Stora prisförändringar
mellan tidsperioderna som studeras kan påverka
sektorernas resultat om exempelvis importandelen
minskar i värde tack vare lägre priser samtidigt som
det faktiska importinnehållet i volym ökar. Beräkningen utgår också från att all import kommer från
andra länder och inte att en del av importen även
kan bestå av varor som ursprungligen är inhemska.
Om Sverige till exempel importerar en elektronikvara och en delkomponent i den varan tidigare har
producerats i Sverige så utgör en del av importen
inhemska varor. När de här varorna räknas med ser
det ut som att vår import av utländska varor är
större än den faktiskt är och då blir vertikala specialiseringen överskattad43. Beräkningarna som
redovisas ska följaktligen ses som uppskattningar
för hur importberoendet ser ut, både för Sverige
som helhet och inom de olika sektorerna.
För mer information om metodiken och begränsningar, se Hummels et al (2001).
4.3Sveriges vertikala
specialisering
Beräkningarna som redovisas för Sverige är gjorda
på SCB:s input-outputtabeller för 1995 och 2005.
År 1995 uppgick Sveriges vertikala specialisering till
30 procent. Tio år senare hade importandelen i
exporten ökat till 33,5 procent. Skillnaden i vertikal
specialisering är inte dramatisk men förändringen
visar att ett redan högt importberoende har stärkts
ytterligare. Genom att företagen drar nytta av en
ökad import i sin produktion så blir den produktion som finns kvar i landet mer specialiserad.
Vad beror ökningen av Sveriges vertikala specialisering på? Förändringen av vertikal specialisering
över tid beror på två saker. Dels påverkas måttet av
hur importandelen förändrats inom varje sektor
och dels påverkas måttet av att landets vertikala
specialisering är ett exportviktat genomsnitt av sektorernas vertikala specialisering. Om till exempel
importandelen inom en sektor är oförändrad samtidigt som sektorn ökar sin andel av Sveriges totala
export så kommer den sektorn att få ett större
genomslag i beräkningen av Sveriges samlade vertikala specialisering. Därför kan Sveriges ökade
vertikala specialisering antingen ha orsakats av att
importandelen i exporten har ökat inom sektorerna, eller så kan det bero på att de sektorer där
vertikal specialisering är stor utgör en större andel
av exporten 2005 än 1995.
En analys av hur sektorernas relativa exportandelar har förändras under tidsperioden visar att
sektorer med lägre andel vertikal specialisering än
genomsnittet har ökat sin exportandel44. Innebörden är alltså att ökningen av Sveriges vertikala
specialisering beror på att Sveriges sektorer
generellt sett har blivit mer importberoende.
Små länder där färre insatsvaror och insatstjänster produceras på den inhemska marknaden
har ofta högre vertikal specialisering än stora
länder. Det beror på att små länder saknar tillgång
till en stor inhemsk marknad som kan tillgodose
alla behov av insatser i produktionen och de är därför mer beroende av handel med omvärlden. Enligt
Miroudot et al45 så låg det oviktade genomsnittet
för andelen vertikal specialisering i 29 OECDländer samt 11 studerade tillväxtekonomier46 för det
senaste tillgängliga året (2005 för de flesta länderna)
på 31 procent. Dock var variationen stor mellan
länderna från 10 procent i Ryssland till 60 procent i
Luxemburg. I Ryssland kan resultatet förklaras av
att landets export till stor del består av olja och gas,
produkter vilka naturligen är utan stort utländskt
importinnehåll. Luxemburgs höga siffra förklaras
av att landet har en liten ekonomi och en liten
inhemsk produktion med hög arbetskraftskostnad
och då är möjligheten till en diversifierad produktion förstås begränsad.
Figur 3. Sveriges vertikala specialisering
40%
35%
30%
25%
20%
15%
10%
5%
0%
1995
2005
Källa: SCB och egna beräkningar
19
4.3.1
Sektorernas vertikala specialisering
Det är även intressant att veta hur vertikal specialisering skiljer sig mellan sektorerna och hur förändringen ser ut över tid, vilket åskådliggörs i figur 4.
Sveriges sektorer uppvisar stor spridning i andelen vertikal specialisering. År 2005 (1995) var
vertikal specialisering som lägst åtta procent (sju
procent) inom finans och försäkring och som högst
90 procent (78 procent) inom stenkolsprodukter,
raffinerade petroleumprodukter och kärnbränsle.
Det finns en tydlig skillnad mellan varu- och
tjänstesektorerna (rödmarkerad text i figuren) i
storleken på vertikal specialisering. De flesta varusektorerna har en högre andel vertikal specialisering än de betydligt mindre importberoende tjänstesektorerna. Den import som sker inom tjänstesektorerna utgörs oftast till större del av tjänsteimport jämfört med varusektorerna. Sju av de åtta
tjänstesektorerna i figuren hade en vertikal specialisering på mindre än 20 procent 2005, sektorer som
producerar tjänster är inte lika beroende av import
av insatsvaror och insatstjänster som tillverkningssektorerna.
Figur 4. Genomsnittlig vertikal specialisering i 24 sektorer
Finans och försäkring
Diverse övriga tjänster
El, gas och vatten
Databehandlingstjänster m.m.
Handel, parti- och agenturhandel, detaljhandel och reparation
Uthyrning av fordon och maskiner utan bemanning samt av hushållsartiklar...
Forskning och utveckling
Post- och telekommunikationstjänster
Jordbruks, jakt, skogsbruk- och fiskprodukter
Produkter från utvinning av mineral
Trä, papper och tryckt media
Transport och stödtjänster till transport; resebyråtjänster
Livsmedel, drycker och tobaksvaror
Kemikalier och kemiska produkter och konstfibrer
Precisionsinstrument, medicinska och optiska instrument samt ur
Andra transportmedel
Textilvaror, kläder, läder och lädervaror
Kontorsmaskiner och datorer
Metallvaror
Maskiner som ej ingår i annan underavdelning
Övrig tillverkning
Gummi- och plastvaror
Motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar
Stenkolsprodukter, raffinerade petroleumprodukter och kärnbränsle
0%
VS 1995
Källa: Egna beräkningar baserade på SCB:s input-outputtabeller
20
20%
40%
VS 2005
60%
80%
100%
Den sektor som har störst vertikal specialisering
är stenkolsprodukter, raffinerade petroleumprodukter och kärnbränsle. Att vertikal specialisering är så stor inom petroleumsektorn (det gäller
även gummi- och plastsektorn där en stor del av
råvarorna utgörs av petroleumprodukter) beror på
att insatsen huvudsakligen består av importerad
råolja. För motorfordonssektorn beror den stora
andelen vertikal specialisering på en stor import av
framför allt motorfordonskomponenter.
Även om andelen vertikal specialisering är lägre
i tjänstesektorerna så har många tjänstesektorer sett
en stor procentuell ökning av den vertikala specialiseringen mellan 1995 och 2005. Mer än hälften av
tjänstesektorerna har haft en procentuell ökning på
mellan 14 och 60 procent. Inom till exempel postoch telekommunikationstjänster har vertikal specialisering ökat med 59 procent, vilket beror på en
stor importökning av forskning och utveckling,
post- och telekommunikationstjänster samt elektronisk utrustning. Inom transport och stödtjänster
till transport; resebyråtjänster har vertikal specialisering ökat med 36 procent, vilket beror på en stor
importökning av landtransporttjänster.
Endast tre av 24 sektorer har en lägre andel vertikal specialisering 2005 jämfört med 1995: databehandlingstjänster, tekosektorn47 samt transportmedel (dock marginellt). När det gäller datasektorn
har importvärdet ökat, men sektorns totala
produktionsvärde har ökat ännu mer, vilket lett till
att importandelen minskat. Även i tekosektorn har
importandelen minskat, vilket enligt branschen48
troligen beror på en ändrad branschstruktur där
importbehovet inte är lika stort. Dessutom kan
lägre priser för tekoinsatsvaror ha bidragit till att
importens andel har minskat. Det är alltså inte
säkert att volymen import till textilsektorn minskat,
men värdet på importen har fallit.
4.4Sektorernas betydelse för
ekonomin
Vertikal specialisering redovisar sektorernas import
som andel av exporten. Kännedom om både storleken på sektorernas export och förädlingsvärde är
viktiga komplement för att förstå hur importberoendet ser ut i de sektorer som bidrar mest till
vår export. Utan att studera detta finns det en risk
att man drar slutsatsen att sektorer som har lågt
importinnehåll, exempelvis tjänstesektorerna, alltid
bidrar mer till den nationella ekonomin.
4.4.1
Hur förädlingsvärde skapas
Storleken på förädlingsvärdet påverkar omfattningen på sektorernas bidrag till BNP. Förädlingsvärde är det mervärde som skapas i företag under
produktion. Modellen nedan illustrerar ett företags
produktionskedja av en vara eller tjänst och visar
hur förädlingsvärdet skapas.
För att producera en vara eller en tjänst använder företag insatser av varor och tjänster från
inhemska sektorer. Utöver detta används även
utländska insatser, dvs. import. Insatserna förädlas
till outputs, vilket betyder att de bearbetas eller
används, och får ett högre värde. Exempelvis kan
insatsen järnmalm bearbetas till järn eller insatsen
disk-medel användas av ett städföretag. Skillnaden
mellan produktionens marknadsvärde (output) och
det som företaget tillför (insatser) är produktionens
mervärde, dvs. förädlingsvärdet. I detta ingår löner,
kapitalavkastning och skatter. För att förädla en
insats behövs arbete och kapital och dessa belönas
med lön respektive kapitalavkastning. Den offentliga sektorn tar del av förädlingsvärdet genom skatter som betalas av både löntagare och kapitalägare.
Enkelt uttryckt utgörs BNP av summan av allt förädlingsvärde som skapas i ett land under ett år.
Figur 5. Produktionskedjan av en vara eller tjänst
Input
Output
Insatser
Förädlingsvärde
Import av varor
och tjänster
Löner
Export
Kapitalavkastning
Slutlig användning:
Konsumtion
(privat/offentlig)
Investeringar
(privat/offentlig)
Varor och tjänster från
inhemska sektorer
+
Skatter
Insatser till andra
inhemska sektorer
21
Alla typer av aktiviteter i ekonomin som ökar
förädlingsvärdet skapar ekonomisk tillväxt och
ökar BNP.
Den färdiga outputen går sedan dels till export,
dels till slutlig användning för konsumtion och
investeringar, dels till andra inhemska sektorer för
att användas som input i ny produktion. De streckade boxarna import och export visar hur varor och
tjänster strömmar in respektive ut ur den inhemska
ekonomin.
4.4.2 Betydelsen av nivån på vertikal specialisering
Tabellen nedan redovisar Sveriges sektorers
export49, vertikala specialisering och nationella
förädlingsvärde uppdelat på 24 sektorer. Tabellen
är uppdelad på sex kolumner som visar den totala
exporten per sektor i miljoner kronor, varje sektors
andel av den totala exporten, den vertikala specialiseringen, det nationella förädlingsvärdet i exporten,
det nationella förädlingsvärdet som andel av varje
Tabell 4. Vertikal specialisering och svenskt förädlingsvärde per sektor 2005
Förändring i
förädlingsvärde
Förädlingsvärde
1995-2005 som
som andel andel av exporten
av exporten (procentenheter)
Total export
(miljoner kronor)
Export som
andel av
sektorernas
totala export
Vertikal
specialisering
Förädlingsvärde
i exporten
Jordbruks-, jakt-,
skogsbruk- och fiskprodukter
4 143
0%
22%
3 214
78%
-9%
Produkter från utvinning av
mineral
9 766
1%
23%
7 500
77%
-2%
22 111
2%
30%
15 436
70%
-5%
9 788
1%
37%
6 133
63%
2%
113 945
9%
29%
81 245
71%
-8%
Sektor
Livsmedel, drycker och
tobaksvaror
Textilvaror, kläder, läder och
lädervaror
Trä, papper och tryckt
media
Stenkolsprodukter,
raffinerade petroleumprodukter och kärnbränsle
43 202
4%
90%
4 252
10%
-12%
Kemikalier och kemiska
produkter och konstfibrer
95 175
8%
35%
61 738
65%
-3%
Gummi- och plastvaror
21 746
2%
43%
12 438
57%
-6%
Metallvaror
104 752
9%
38%
64 791
62%
-5%
Maskiner som ej ingår i
annan underavdelning
120 365
10%
39%
73 831
61%
-6%
Kontorsmaskiner och
datorer
Precisionsinstrument,
medicinska och optiska
instrument samt ur
5 351
0%
38%
3 344
62%
-5%
26 381
2%
35%
17 016
65%
-4%
Motorfordon, släpfordon
och påhängsvagnar
134 349
11%
50%
67 051
50%
-6%
17 876
1%
36%
11 426
64%
0%
138 954
11%
42%
80 956
58%
-5%
Andra transportmedel
Övrig tillverkning
El, gas och vatten
Handel, parti- och
agenturhandel, detaljhandel
och reparation
5 479
0%
15%
4 653
85%
-3%
105 629
9%
17%
87 727
83%
-3%
Transport och stödtjänster till
transport; resebyråtjänster
76 690
6%
30%
53 842
70%
-8%
Post- och telekommunikationstjänster
10 821
1%
20%
8 669
80%
-7%
Finans och försäkring
Uthyrning av fordon och
maskiner utan bemanning
samt av hushållsartiklar och
varor för personligt bruk
26 971
2%
8%
24 874
92%
-1%
4 643
0%
18%
3 810
82%
-1%
Databehandlingstjänster m.m.
23 025
2%
16%
19 283
84%
4%
FoU och andra företagstjänster
99 120
8%
19%
80 551
81%
-2%
5 700
0%
9%
5 161
91%
0%
1 225 982
100%
33,5%
798 940
63%
-6%
Diverse övriga tjänster
Totalt
Källa: Comtrade och egna beräkningar
22
sektors export och slutligen hur den andelen har
förändrats mellan 1995 och 2005.
Tabell 4 kan klargöras med exempel från sektorn
metallvaror. År 2005 exporterade sektorn för knappt
105 miljarder kronor (kolumn 1), vilket var nio procent av Sveriges sektorers totala export (kolumn 2).
Sektorns vertikala specialisering var 38 procent
(kolumn 3), vilket betyder att 38 procent av exportvärdet bestod av importerade insatser. Resten av
exportvärdet, 65 miljarder kronor (kolumn 4), eller
62 procent (kolumn 5), bestod av nationellt förädlingsvärde och genererade svenska inkomster i
form av löner, kapitalavkastning och skatter. Den
sista kolumnen visar att andelen svenskt förädlingsvärde minskade med fem procentenheter
mellan 1995 och 2005, från 67 procent till 62 procent.
Tabellen illustrerar tydligt att de flesta svenska
sektorer, om än i olika utsträckning, är mycket
importberoende. Totalt nio av de 24 sektorerna
har en export som utgör mer än fem procent av
Sveriges totala export och tillsammans har de drygt
80 procent av Sveriges totala export. Fem av de här
sektorerna50, vars export tillsammans utgör 60 procent av Sveriges totala export, är mycket importberoende sektorer med en vertikal specialisering på
35 procent eller mer. De övriga fyra sektorerna är
inte lika importberoende, men ändå består mellan
17 och 30 procent av deras export av importerade
insatser. Av samtliga sektorer i Sverige är det endast
två sektorer; finans och försäkring samt diverse
övriga tjänster som har en vertikal specialisering på
under tio procent.
I Sverige har förädlingsvärdet i exporten minskat från 69 procent 1995 till 63 procent 2005. Att
förädlingsvärdet har minskat beror framför allt på
att kapitalavkastningen har minskat och att importandelen har ökat. Som tabellen illustrerar är det
nationella förädlingsvärdet som andel av exporten
högst i de sektorer som har lägst importandelar,
och det är framför allt inom tjänstesektorerna.
När importandelen är låg tillfaller en större del av
produktionsvärdet det egna landet och därför är
det naturligt att tjänstesektorerna har ett högre
nationellt förädlingsvärde.
Att det svenska förädlingsvärdet i exporten har
minskat och andelen import i exporten har ökat
beror på en rad omständigheter och kan varken
tolkas som positivt eller negativt. Olika faktorer
som exempelvis hög utbildningsnivå och/eller
teknik skapar högre förädlingsvärde. När produkterna är svårutbytbara kan företagen ta ut större
marginaler och därmed uppnå ett högre nationellt
förädlingsvärde, både genom högre löner och bättre
avkastning till kapitalägarna. Även tillgången till
råvaror inom landets gränser kan skapa ett högt
nationellt förädlingsvärde inom sektorn. Så är fallet
för Sverige inom exempelvis skogssektorn. I andra
sektorer kan hård konkurrens leda till ett högt
importinnehåll och lägre förädlingsvärde. Importerade insatser kan då vara en nödvändighet för att
företagen ska överleva och över huvud taget ha
kvar något av produktionens förädlingsvärde i
Sverige. Det finns många variabler som påverkar
importandelen och det går inte att definiera vilken
nivå som är bra. Huruvida det går att effektivisera
produktionen skiljer sig kraftigt åt mellan olika
företag, sektorer och länder. Möjliga vinster av
vertikal specialisering förändras dessutom över
tiden i takt med ekonomiska, tekniska och politiska
förändringar.
En annan viktig aspekt att beakta är att det
nationella förädlingsvärdet som andel av exporten
endast visar hur stor del av sektorns produktion
som bidrar till ekonomin. Det som har betydelse för
den nationella ekonomin är det faktiska förädlingsvärdet i kronor. Ett land som vill ha ekonomisk
tillväxt eftersträvar ett så stort nationellt förädlingsvärde som möjligt. I Sverige var förädlingsvärdet i
exporten högre i kronor 2005 än 1995 trots att
andelen svenskt förädlingsvärde i exporten minskat
och det förklaras av att exporten var mycket större
2005 jämfört med tio år tidigare. Förädlingsvärdet i
kronor har ökat i samtliga sektorer förutom i sektorn för jordbruk-, jakt, skogsbruk- och fiskprodukter. Nära hälften av det svenska förädlingsvärdet från exporten kom från fem sektorer som
alla hade en importandel överstigande 35 procent.
Det finns alltså inget självändamål med en hög eller
låg andel vertikal specialisering respektive en hög
eller låg andel nationellt förädlingsvärde. Det
viktiga är att sektorerna har en vertikal specialisering som leder till att företagen blir så konkurrenskraftiga som möjligt. Det uppnås genom att företagen får tillgång till importerade insatser till ett så
bra pris som möjligt.
23
4.5Olika sätt att mäta exporten
Sektorernas bidrag till Sveriges export kan mätas
på olika sätt. I figur 6 illustreras skillnaden mellan
det traditionella sättet att mäta värdet av exporten
jämfört med att mäta det nationella förädlingsvärdet i exporten. Den blå stapeln som figuren är
sorterad efter visar varje sektors andel av värdet på
Sveriges sektorers totala export 2005. Den grå
stapeln visar varje sektors svenska förädlingsvärde i
exporten som andel av Sveriges totala förädlingsvärde i exporten. Det intressanta med jämförelsen är
att se om förädlingsvärdet ger en annan bild av vilka
sektorer som är viktigast i Sveriges export.
De sektorer som har störst andel av värdet på
svensk export är tillverkningsindustrierna, och störst
är övrig tillverkning som framför allt består av elektriska apparater och kommunikationsutrustning.
Mätt i förädlingsvärde ges en delvis annan bild. Av de
24 sektorerna har 13 sektorer en större exportandel
mätt i förädlingsvärde. Den största procentuella skillnaden utgör två sektorer som är rödmarkerade i figuren; finans och försäkring (+42 procent) och diverse
övriga tjänster (+39 procent). De två sektorer som är
gulmarkerade i figuren är de sektorer vars förädlingsvärde har största procentuella negativa förändring i
förhållande till deras traditionella exportandelar. Det
betyder att den traditionella metoden för att mäta
exporten ger sektorerna en större betydelse för
Figur 6. Sektorernas bidrag till Sveriges export
Jordbruks-, jakt-, skogsbruk- och fiskprodukter
Uthyrning av fordon och maskiner utan bemanning samt av hushållsartiklar...
Kontorsmaskiner och datorer
El, gas och vatten
Diverse övriga tjänster
Produkter från utvinning av mineral
Textilvaror, kläder, läder och lädervaror
Post- och telekommunikationstjänster
Andra transportmedel
Gummi- och plastvaror
Livsmedel, drycker och tobaksvaror
Databehandlingstjänster m.m.
Precisionsinstrument, medicinska och optiska instrument samt ur
Finans och försäkring
Stenkolsprodukter, raffinerade petroleumprodukter och kärnbränsle
Transport och stödtjänster till transport; resebyråtjänster
Kemikalier och kemiska produkter och konstfibrer
Forskning och utveckling
Metallvaror
Handel, parti- och agenturhandel, detaljhandel och reparation
Trä, papper och tryckt media
Maskiner som ej ingår i annan underavdelning
Motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar
Övrig tillverkning
0%
Källa: SCB och egna beräkningar
24
2%
Andel av total export
4%
6%
8%
10%
Andel av totalt förädlingsvärde i exporten
12%
ekonomin än förädlingsvärdesmetoden gör. Det är
stenkolsprodukter mm (-85 procent) och motorfordonssektorn (-23 procent). Mätt som andelen svenskt förädlingsvärde i exporten är handeln51 den viktigaste
sektorn tätt följt av trä och papper, övrig tillverkning
samt forskning och utveckling.
Det viktigaste med exporten är inte värdet i sig,
utan det viktiga är hur mycket av exportvärdet som
faktiskt tillfaller Sverige, svenska löntagare, svenska
kapitalägare och den offentliga sektorn. Den sektor
som har högst svenskt förädlingsvärde i exporten
är alltså den viktigaste exportsektorn för Sveriges
BNP. Motorfordonsindustrins export bidrar till
exempel inte med ett större bidrag till BNP än
exporten från FoU-sektorn. Med traditionell statistik är de här sektorernas exportandelar 11 respektive
8 procent men med förädlingsvärdebaserad statistik
blir andelarna istället 8,5 respektive 10 procent.
FoU-export genererar alltså mer nationellt förädlingsvärde än export av motorfordon.
Om man jämför totala varu- respektive tjänstesektorernas betydelse för exporten så visar resultatet att
tjänstesektorerna har mindre betydelse i den vanliga
exportstatistiken. Av Sveriges export utgörs 29 procent av exporten av tjänster, medan det i förädlingsvärdetermer istället blir 36 procent. Vanlig exportstatistik visar alltså på ett större svenskt beroende av
varuexport och ett mindre beroende av tjänsteexport.
Dessutom finns det ett stort tjänsteinnehåll i varuproducerande företags verksamhet52. Appliceras detta
på exporten kan vi anta en ytterligare större andel
tjänster, ”förklädda till varor” i exportstatistiken. Därtill utgörs en stor del av Sveriges ekonomiska relationer med omvärlden av svenska dotterbolags försäljning av tjänster i utlandet. Vi är alltså en betydligt
mer avindustrialiserad ”huvudkontorsekonomi” än
vad som framgår av dagens handelsstatistik.
Att sektorer ofta är starkt beroende av varandra
får dock till följd att det är svårt att dra tydliga slutsatser om vad andelen nationellt förädlingsvärde
inom en sektor betyder utan att samtidigt på djupet
analysera hur sektorer påverkar varandra. I motorfordonssektorn till exempel finns mycket starka
kopplingar till andra sektorer. I en rapport publicerad av Almega och Unionen53 visar de hur förändringar i motorfordonsindustrin får stora indirekta
effekter på andra sektorer. Enligt författarnas beräkningar medför en neddragning av sysselsättningen
med 10 000 personer inom motorfordonssektorn
minskad efterfrågan på arbetskraft hos underleverantörer i andra sektorer med ytterligare 14 600 personer. Den här indirekta sysselsättningsminskningen
är större än för tio år sedan, vilket signalerar att
beroendet mellan motorfordonssektorn och andra
sektorer har blivit starkare. År 2005 genererade varje
direkt sysselsättningsökning i motorfordonsindustrin 0,4 fler jobb i tjänstesektorn än 1995.
Exemplet visar att en sektor kan ha stora spridningseffekter till andra sektorer varför sektorns betydelse
för ekonomin kan vara större eller mindre än vad
siffrorna återspeglar. Det här resonemanget kan
appliceras på alla sektorer, varför det är svårt att
avgöra hur mycket en sektor bidrar till ekonomin.
Som nämnts tidigare fördelas i statistiken inte
turisternas köp i Sverige på sektorer. Enligt Nutek
hamnar ungefär hälften av deras köp på varor och
en tredjedel spenderas inom hotell- och restaurangsektorn. Om de hade räknats med utifrån
Nuteks uppskattningar hade bägge sektorernas
exportandelar ökat. För handeln hade exportandelen ökat med två procentenheter till 10,5
procent och andelen av totalt svenskt förädlingsvärde i exporten hade också ökat med två procentenheter till drygt 13 procent. Hotell- och restaurangsektorn har ingen redovisad export. Med den
nya uppskattningen hade sektorns exportandel
hamnat på 1,3 procent och förädlingsvärdets andel i
exporten på 1,7 procent.
Exportens betydelse för vår ekonomi redovisas
ofta som exportens andel av BNP. I Sverige uppgick
andelen till 49 procent 2005 jämfört med 39 procent
1995. Om man istället redovisar förädlingsvärdet i
exporten som andel av BNP så ökade det från 27 till
31 procent mellan 1995 och 2005. Det nationella
förädlingsvärdet som andel av exporten minskade
samtidigt från 69 procent till 63 procent. Exportens
betydelse för Sveriges ekonomi har alltså ökat även
om Sveriges export är mindre svensk än förr.
4.6Svårare att förstå förändringar
i produktionsmönster
Den allt mer komplexa produktionsstrukturen har
gjort det svårare att med handelsstatistik mäta hur
handeln med insatser ser ut. Det här avsnittet har
belyst ett alternativt sätt att mäta hur fragmenteringen påverkar företags importberoende. Empiriska
data visar ett ökat importberoende i Sveriges
produktion och export till gagn för företagens
konkurrenskraft och Sveriges ekonomiska tillväxt.
Importen som företag använder i sin produktion
bidrar tillsammans med den ökade internationella
konkurrensen till produktivitetsförbättringar och
därmed till ökade samhällsekonomiska vinster. För
att företag ska behålla sin konkurrenskraft i en allt
mer globaliserad värld är det viktigt att de har tillgång
till import till så bra priser som möjligt. I nästa kapitel studeras om EU:s tullpolitik medger detta, dvs. att
företagen har tillgång till insatsvaror till bra priser.
25
5. Hur EU:s tullar påverkar Sveriges
fragmenterade produktion
5.1Viktigt med insatsvaror till
bra priser
Insatsvaror är mer priskänsliga än konsumtionsvaror, vilket innebär att både handelshinder och
transportkostnader får större betydelse. Eftersom
varorna är mindre differentierade än konsumtionsvaror är köparna mer känsliga för prisförändringar54.
Företagens strävan efter att pressa priserna i alla
led skapar ett starkt pristryck och professionella
inköpare på företag har ofta en bättre överblick över
marknaden än privata konsumenter. Dessutom
syns inte insatsvarorna i den färdiga produkten
varför priset blir en viktigare faktor vid valet av
insatser. Med färdiga konsumtionsvaror är det
lättare att via andra faktorer än priset skapa ett
mervärde för produkten. Det finns till exempel fler
möjligheter att differentiera och marknadsföra en
tröja än bomullen den är gjord av.
EU-kommissionen har uppmärksammat att
tillgång till insatsvaror har stor betydelse för den
europeiska produktionen och anser följande:
“Trade openness facilitates the integration of local companies in global production chains. It makes them more
productive and competitive, and creates more employment.
More than two thirds of EU imports are imports of intermediate goods, many of them much needed to ensure the
competitiveness of EU companies both in Europe and
abroad.”55
Som visats i förra kapitlet är de svenska företagens produktion och export, liksom företag i de
flesta andra ekonomiskt integrerade länder, högst
beroende av importerade insatsvaror och tjänster.
EU:s ambition att underlätta tillgång till insatsvaror
är viktig för att främja de europeiska företagens
konkurrenskraft. Dock kan det vara svårt att definiera vad som är en insatsvara. Att identifiera en
råvara kan förefalla vara ganska enkelt men en
råvara som till exempel potatis kan köpas både av
hushåll och av industrin och därmed vara både en
konsumtionsvara och en insatsvara. Även för förädlade varor, till exempel glödlampor, kan det vara
svåra att avgöra om de är konsumtions- eller
insatsvaror.
5.2Utformningen av EU:s tullar
Tillgången till insatsvaror är viktig för de europeiska
företagens konkurrenskraft. EU tillämpar en tullpolitik som innebär att tullar på insatsvaror ofta är
lägre än tullar på färdiga varor. Det här görs för att
bland annat möjliggöra import av insatsvaror som
företagen behöver i sin produktion. Hur tullarna ser
ut inom en bransch kan exemplifieras av textilvarubranschen. Import av obearbetad bomull56 till EU
från tredjeland är tullfri medan import av bomullsskjortor beläggs med en tull på 12 procent.
Tabell 5 illustrerar hur tullnivåerna ser ut inom
några olika industrier, fördelat på råmaterial, halvfabrikat och färdiga varor. Tullarna som redovisas
är EU:s genomsnittliga ovägda tillämpade MFNtullar57. Tabellen visar att tullar på råmaterial oftast
är lägre än tullar på halvfabrikat och färdiga varor.
Undantag i tabellen finns i sektorn för trä, massa,
papper och möbler men tullarna är dock jämförelsevis låga inom den sektorn.
Tabell 5. EU:s genomsnittliga tillämpade MFN-tullar 2005
Kategorier
Råmaterial
Halvfabrikat
Färdiga varor
Fisk och fiskprodukter
9,1
12,5
14,0
Frukt och grönsaker
6,7
9,7
15,4
Kaffe, te och kakao
3,1
8,7
9,5
Läder och lädervaror
0,1
2,4
6,2
Metallmalmer
0,0
1,6
2,8
Mineraler och ädelmetaller
0,1
2,2
3,4
Textilvaror
2,5
6,6
9,8
Trä, massa, papper och möbler
0,0
1,8
0,7
Källa: WITS
26
De högre tullarna drabbar inte bara slutanvändaren av en färdig produkt utan påverkar även producenter i EU som använder mer förädlade insatsvaror
i sin produktion. För att undvika detta finns olika
förfaranden som företagen kan använda sig av för att
importerade varor i vissa situationer ska omfattas av
lägre tullar eller inga tullar alls. Under vissa omständigheter kan företagen också få tillbaka den tull
de har betalat. Mer detaljerad information om de här
förfaranden redovisas i faktaruta 6.
Att instrumenten existerar visar på EU:s intention att främja produktion inom Europa, men de
täcker inte all import av insatsvaror som används i
produktion. Ansökningarna är förenade med en
viss administrativ börda för företagen varför en del
företag låter bli att ansöka när det blir för stora
administrativa kostnader i förhållande till förväntade tullättnader. Instrumenten kan dessutom
endast användas under specifika förutsättningar.
Aktiv förädling täcker till exempel bara varor som
ska exporteras utanför EU.
5.3Tullarnas betydelse för svensk produktion
Även om tullsatser ofta är ganska låga idag så är
tullkostnaderna inte obetydliga. Dessutom kan en
hög tullsats vara prohibitiv, dvs. tullen är så hög att
den hindrar import och då uppstår ingen tullkost-
Faktaruta 6: Förfaranden för lägre tull på insatsvaror
EU har olika system som innebär att företagen kan ansöka om tullättnader för vissa insatsvaror.
En tullsuspension innebär att tullsatsen på en insatsvara för industriproduktion sänks eller upphävs
under en begränsad tidsperiod, under förutsättning att det inte finns tillräcklig produktion i EU som
kan tillgodose behovet. En tullkvot liknar en tullsuspension till utformningen, men gäller endast en
begränsad importmängd eftersom det finns viss produktion inom EU. Utöver de här möjligheterna
att betala en lägre tullsats finns en särskild bestämmelse som innebär ”gynnsam behandling
i tullhänseende som en följd av varors beskaffenhet”58. Produkter som ska användas för
särskilda ändamål avseende till exempel vissa typer av fartyg, flygplan eller i olika beredningar kan
importeras tullfritt eller med nedsatt tull. Bearbetning under tullkontroll används av företag som
importerar en vara för bearbetning . En förutsättning är att den nya bearbetade varan omfattas av en
lägre importtull än den vara som importerades. I så fall får företaget betala den lägre tullsatsen för den
färdigbearbetade varan. Syftet med de här förfarandena är att företagen ska få tillgång till insatsvaror
som de behöver i sin produktion till lägre kostnader.
För att möjliggöra att EU:s export är konkurrenskraftig på andra marknader kan företag även ansöka
om aktiv förädling. Det innebär att företag som importerar varor, förädlar dem och därefter exporterar de nya varorna utanför EU inte betalar någon tull på de importerade varorna. Ytterligare ett
system för att stärka den inhemska konkurrenskraften är passiv förädling. Företag i EU exporterar
tillfälligt varor till ett land utanför EU där varorna förädlas. Efter förädlingen i tredje land kan varan
återimporteras till EU antingen tullfritt eller med nedsatt tull.
27
nad. År 2005 uppgick Sveriges totala varuimport till
813 miljarder kronor. Drygt 70 procent av importen
var tullfri eftersom den kom från eller via andra
EU-länder59. Efter EU importerar Sverige mest från
Norge, USA, Ryssland, Kina och Japan. Två faktorer
avgör om en tull ska betalas vid import; vad det är
för vara och från vilket land varan kommer. Många
varor är tullfria men i Sverige betalade företag och
konsumenter tull på 4,7 miljarder kronor 2005. Det
motsvarar två procent av värdet på varuimporten
som kom från länder utanför EU. År 1995 uppgick
tullkostnaden till knappt fyra procent av Sveriges
varuimport från länder utanför EU. Att tullarna
som andel av importen var hälften så höga 2005
jämfört med 1995 beror troligen till största delen
på tullsänkningar men kan också delvis bero på
ändrat importmönster.
I Sveriges input-outputtabeller kan vi se att två
tredjedelar av Sveriges totala import 2005 användes
för produktion medan en tredjedel gick direkt till
konsumtion. Nära hälften av den totala tullkostnaden låg på produkter som användes i produktion
och ungefär lika mycket låg på produkter som gick
till konsumtion och användes av hushållen. Resterande tull belastade produkter som användes för
investeringar (framför allt maskiner och motorfordon) samt importerade produkter som gick
direkt till export (fisk, livsmedel och jordbruk).
Den låga tullkostnaden i förhållande till
importvärdet skulle kunna tolkas som att tullar inte
är ett så stort problem för företagen. Handeln från
eller via EU-länder utgör en stor andel av Sveriges
import. Dessutom är en stor andel av EU:s import
tullfri och olika typer av preferensavtal innebär ofta
att tullsatsen blir lägre. Samtidigt vet vi att produktionen i Sverige blivit mer importberoende och det
finns många situationer när även en låg tull kan
innebära stora kostnader för företag.
••Insatsvaror är som nämnts mer priskänsliga än
konsumtionsvaror.
••Företagens produktionskostnader ökar till följd av
administrativa kostnader för att hantera förtullningsprocessen.
••Företag specialiserar sig i allt större utsträckning
på en begränsad del av produktionsprocessen,
vilket innebär att en vara kan passera många
länders gränser innan den är färdigproducerad.
En tull som betalas i flera olika led i produktionen av samma vara kan orsaka en hög tullkostnad
för den slutliga varan. I det fallet ger en låg tull en
större effekt på den slutliga produktionskostnaden.60
••Tullkostnader har betydelse för företagens beslut
om var de geografiskt ska placera sina produk-
28
tionsförläggningar och från vilka länder de
importerar sina varor.
••Tullar kan även indirekt påverka kostnaden för
handeln som sker inom EU. Om ett företag i
Sverige handlar varor från ett företag i ett annat
EU-land som i sin tur importerat och betalat tull
för insatsvaror från ett land utanför EU så har
tullen troligen påverkat priset. I hur hög grad
tullkostnaden förs vidare i ledet beror på många
variabler som till exempel varans priskänslighet
och konkurrenstrycket i sektorn ifråga.
••En tull kan även leda till kostnader för företag
med en fragmenterad produktion trots att det inte
uppstår någon tullkostnad vid importtillfället. Om
exempelvis en vara i Sydkorea exporteras och
förädlas i Japan innan det exporteras till ett företag i Sverige, så påverkas företaget i Sverige indirekt av vilka tullar Japan har gentemot Sydkorea.
••Enligt Kommerskollegiums företagsundersökning61
anser mer än vart tionde företag att EU:s höga
tullar är ett problem vid import. Problemet
upplevs vara större för små företag och gäller
framför allt inom livsmedelsindustrin och handelssektorn. Tullar är ofta ett större problem för företag där marginalerna är lägre som till exempel
små företag eller företag i utvecklingsländer. Den
högre kostnaden som en tull orsakar kan hindra
dem från att komma in på nya marknader.
••Förekomsten av exporttullar på vissa råvaror från
vissa länder gör att den totala kostnaden för tullen ibland kan vara betydligt högre än vad som
anges i EU:s tulltaxa.
5.3.1
Tullarna fördelade på produkter
De sektorer som drabbas hårdast av tullar är de som
har en stor andel import av tullbelagda varor och de
som använder sig av mycket insatsvaror från andra
sektorer i ekonomin som i sin tur har betalat tullar.
Hur påverkas vår import i Sverige? Vilka produkter
är belagda med tullar och vilka sektorer påverkas
mest av tullarna?
Figur 7 visar på vilka produktgrupper samtliga
tullavgifter togs ut 2005. Siffrorna kommer från en
sammanställning gjord av SCB där de i en tullmatris
visar vilka produkter som tullbeläggs och vem som
i första ledet använder de tullbelagda varorna.
Användarna är fördelade på olika sektorer, hushåll,
investeringar, lager och export och på så sätt kan
man utläsa hur stor del av tullarna som belastar
produktionen. Figuren inkluderar inte de indirekta
tullar som uppstår då en vara importeras och förtullas i ett annat EU-land och sedan skickas vidare
till Sverige. Den blå delen av stapeln visar hur stor
Figur 7. Sveriges tullavgifter 2005 fördelat på produktgrupper
0
100
200
300
Miljoner kronor
400
500
600
700
800
Kläder; päls och pälsvaror
Motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar
Livsmedel, dryckesvaror och tobaksvaror
Teleprodukter och andra elektriska maskiner
Textilvaror
Maskiner utom kontorsmaskiner och datorer
Läder och lädervaror
Kemikalier och kemiska produkter
Gummi- och plastvaror
Metallvaror utom maskiner och apparater
Möbler, andra varor
Fisk och andra fiskeriprodukter
Jordbruks- och jaktprodukter
Precisions-, optiska instrument, medicinsk utrustning, ur
Andra transportmedel
Metaller
Icke-metalliska mineraliska produkter
Stenkolsprodukter, petroleumprodukter, kärnbränsle
Trä och trävaror (ej möbler)
Förlagsprodukter; grafiska produkter
Kontorsmaskiner och datorer
Skogsbruksprodukter
Källa: SCB:s tullmatris
Tullavgifter som belastar insatsvaror
andel av tullarna som belastade sektorer genom att
varorna användes som insatsvaror. Övriga tullar låg
på varor som till allra största del användes av hushållen.
Av den totala tullen som betalades år 2005
utgjorde tull på produkter inom de tre första
produktgrupperna i figuren; kläder, motorfordon
samt livsmedel, nästan hälften av tullkostnaden.
På vissa produktgrupper i Sverige utgick inga tullar
2005. Det gäller produkter inom stenkol, brunkol
och torv, råpetroleum och naturgas, uranmalm och
toriummalm, metallmalmer, andra produkter från
utvinning av mineral, massa, papper och pappersvaror, samt el, gas och vatten.
Övriga tullavgifter 2005
Drygt två miljarder kronor, eller 44 procent av den
totala tullkostnaden, togs ut på varor som användes i
produktion. Det är stor spridning mellan produktgrupperna i hur stor andel av tullarna som belastade
insatsvaror. Tullarna på jordbruks- och jaktprodukter
belastade till exempel inte produktion i särskilt stor
utsträckning (endast drygt tio procent), utan de
påverkade framför allt hushållen. I sektorerna för
metaller, kemikalier samt gummi- och plastvaror
påverkade mer än 90 procent av tullarna insatsvaror.
De produkter som i kronor hade högst tullkostnad för
insatsvaror var produkter inom livsmedel, dryckesvaror och tobaksvaror samt teleprodukter och andra
elektriska maskiner och artiklar.
29
5.3.2
Tullarna fördelade på användare
I figur 8 illustreras vilka som använde de tullbelagda produkterna och därmed troligtvis fick
betala en stor del av tullkostnaderna. Skillnaderna
mellan de två figurerna är att den första figuren
visar hur tullen belastade produktgrupper, det vill
säga vad som tullbelades medan den andra figuren
visar hur tullen belastade sektorer.
Ur statistiken går det inte att utläsa vem som
importerade varorna och betalade tullen, utan figuren visar endast vem som använde de tullbelagda
varorna i första ledet. Fler sektorer är inkluderade
jämfört med föregående figur eftersom även tjänstesektorer ingår. Tjänster beläggs inte med tull men
tjänsteföretag som importerar varor till sin produktion kan få betala tullkostnader för den importen.
Företag i de översta fem sektorerna i figuren
använde insatsvaror vars tullar uppgick till drygt
hälften av de totala tullarna på insatsvaror. I motorfordonssektorn uppgick tullarna till 344 miljoner
kronor varav den största delen av kostnaden härrörde från importerade insatsvaror från utländsk
motorfordonsindustri. Det är intressant att notera
att ungefär en tredjedel av tullkostnaderna låg på
varor som användes av företag i tjänstesektorer vid
import av varor såsom livsmedel, textilvaror, kläder
samt gummi- och plastvaror.
Att analysera sektorernas tullkostnader utan
hänsyn till sektorernas storlek ger ingen komplett
bild av tullarnas betydelse. Genom att sätta tullen i
relation till värdet på sektorns import ges en
indikation om tullens betydelse för sektorn. Dock
finns många metodologiska problem med att göra
så.
••Sektorerna är väldigt aggregerade vilket innebär
att det inom en sektor med en tillsynes låg/hög
tullkostnad kan finnas företag som påverkas
mycket/lite av varor belagda med höga tullsatser.
••En hög tullsats kan vara prohibitiv.
••Även låga tullar genererar, som tidigare nämnts,
administrativa kostnader för företag.
••Olika sektorer är beroende av import i olika
utsträckningar. Företag i mer importberoende
sektorer är mer känsliga för tullar.
••Även indirekt import påverkar tullkostnader
eftersom insatsvaror ofta rör sig mellan olika sektorer för vidareförädling innan de så småningom
blir del av en färdig vara eller tjänst. Företag som
betalar tull på sina insatsvaror försöker troligtvis
övervältra kostnaden på nästa led i produktionskedjan och därför är det inte osannolikt att företag som köper tullbelagda varor från andra sek-
30
torer får betala tullkostnaden som en del av
inköpspriset.
Med de här svagheterna i åtanke så visar jämförelsen att i förhållande till all import, det vill säga
även importen från EU, så ligger tullkostnaden för
de flesta sektorerna på mellan noll och en procent
av importvärdet med några undantag; läder och
lädervaror (5,5 procent), kläder; päls och pälsvaror
(1,7 procent) samt hotell- och restaurangtjänster (1,2
procent).
5.4Tullarnas betydelse för svensk
export
Tullar påverkar som bekant importpriser men kopplingen mellan tullar och exportpriser är ofta mindre självklar. Om tullbelagda insatsvaror förädlas
och därefter exporteras så kan tullkostnaden följa
med hela vägen till exporten. I de fallen blir tullen
indirekt en form av skatt på exporten. Redan på
1960-talet började man diskutera begreppet ”effective protection” som innebär att man inte bara
analyserar handelsbegränsande åtgärder, utan även
analyserar implikationerna av dessa på företag och
sektorer. Forskare tittar både på hur exempelvis
importtullar skyddar inhemska producenter och på
hur importtullar på insatsvaror negativt påverkar
företag som tillverkar exportvaror.
Det går att beräkna hur stor del av Sveriges tullkostnader på insatsvaror som påverkar exportindustrin utifrån hur stor tullkostnad som belastar
varje sektor och därefter hur stor del av sektorns
produktion som exporteras. Baserat på hur mycket
sektorerna initialt använder av de tullbelagda
insatsvarorna såsom redovisades i figur 6 så hamnar knappt 60 procent av insatsvarornas tullkostnad på exporten, motsvarande knappt 1,2 miljarder
kronor. Det är ett försumbart belopp i förhållande
till storleken på exporten, men likväl kvarstår faktum att det kan ha betydelse för enskilda företag.
Det går även att göra en mindre ändring till beräkningen ovan genom att fördela om tullkostnaderna
baserat på sektorernas direkta och indirekta
importandelar istället för att endast beakta hur
mycket sektorerna initialt använder. Därigenom tar
man även hänsyn till efterfrågan på tullbelagda
insatsvaror mellan olika sektorer. Resultatet visar
att tullkostnaden som hamnar på exporten blir
något lägre med 55 procent, men fortfarande är det
alltså mer än hälften av tullarna på insatsvaror som
kan fördyra Sveriges export. Importtullar påverkar
alltså inte bara det som produceras och konsumeras i landet utan en stor del av importtullen blir
indirekt även en form av skatt på exporten.
Figur 8. Sektorer som använde tullbelagda produkter 2005
0
50
100
150
Miljoner kronor
200
250
300
350
Motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar
Teleprodukter och andra elektriska maskiner och artiklar
Livsmedel, dryckesvaror och tobaksvaror
Maskiner utom kontorsmaskiner och datorer
Handel, parti- och agenturhandel, detaljhandel och reparation
Hotell- och restaurangtjänster
Hälso- och sjukvård, sociala tjänster; veterinärtjänster
Byggnadsarbeten
Kemikalier och kemiska produkter
Gummi- och plastvaror
FoU och andra företagstjänster
Precisions-, optiska instrument, medicinsk utrustning, ur
Metallvaror utom maskiner och apparater
Massa, papper och pappersvaror
Metaller
Jordbruks- och jaktprodukter
Databehandlingstjänster
Offentlig administration och försvar
Sjötransport
Läder och lädervaror
Vägtransport av gods
Andra transportmedel
Rekreations-, kultur och sporttjänster
Trä och trävaror (ej möbler)
Fastighetstjänster
Möbler, andra varor
Kläder; päls och pälsvaror
Förlagsprodukter; grafiska produkter
Utbildning
Post- och telekommunikationstjänster
Stenkolsprodukter, petroleumprodukter, kärnbränsle
Textilvaror
El, gas och vatten
Annan service
Stödtjänster till transport; resebyråtjänster
Skogsbruksprodukter
Icke-metalliska mineraliska produkter
Fisk och andra fiskeriprodukter
Intressebevakning; religiösa samfunds tjänster
Avloppstjänster
Lufttransport
Biluthyrning
Finansiella tjänster
Metallmalmer och andra produkter från utvinning av mineral
Källa: SCB:s tullmatris
31
6. Slutsatser
6.1Fragmenteringen har förändrat
handelsstatistikens betydelse
Produktionen sprids ut allt mer i världen och det
internationella konkurrenstrycket driver fram krav
på ökad effektivitet hos företag. En fragmenterad
produktion och ökad import av insatser är i många
fall en nödvändighet för att företagen ska kunna
möta den allt hårdare internationella konkurrensen.
Detta är också något som tydligt slås fast i EU:s nya
handelspolitiska strategi, som är en del av den övergripande EU2020-strategin för tillväxt i Europa62.
De globala produktionskedjorna har gjort handelsstatistiken mer svårtolkad. Den internationella
handeln har blivit mer komplex, vilket lett till att
handelsstatistiken återspeglar en begränsad bild av
verkligheten. Därför är det viktigt att siffrorna tolkas
för vad de är. Enligt BEC-indelningen har Sveriges
import av insatsvaror ökat samtidigt som den minskat som andel av den totala importen. Det beror på
att importen av framför allt konsumtionsvaror ökat
mer. Input-outputtabeller, med vars hjälp man kan
beräkna både den direkta och indirekta användningen av importerade insatsvaror och insatstjänster i
olika sektorer, visar däremot att importberoendet i
Sverige har ökat i nästan samtliga sektorer. Beräkningarna av vertikal specialisering visar även på ett
stort importberoende i många av Sveriges viktigaste
exportsektorer samt att tjänstesektorerna ökar i
betydelse när man beräknar vilka av Sveriges sektorers export som skapar mest nationellt förädlingsvärde. De olika sätten att mäta ett lands beroende av
importerade insatser kompletterar varandra och bidrar till att förmedla en djupare bild av verkligheten.
Av Sveriges tullkostnader 2005 belastade nästan
hälften varor som användes i produktion och inom
vissa produktgrupper belastade runt 90 procent av
de tullbelagda varorna varor som användes i produktion. Uppskattningsvis var det mer än hälften av
tullarna på insatsvaror som påverkade varor och
tjänster som exporterades.
6.2 Betydelsen av öppna
marknader
Begränsningar i handeln skadar företag som importerar och riskerar även att göra färdiga produkter
dyrare och mindre konkurrenskraftiga på den internationella marknaden. Regelverk som kan missgynna
fragmenteringen genom att driva upp priserna på
insatser, göra leveranskedjorna onödigt administra32
tivt komplicerade att hantera eller skapa osäkra
villkor, hindrar företagen från att dra nytta av den
internationella fördelningen av arbetsmoment. Som
utredningen visat har handeln blivit mer komplex och
det har blivit svårare för EU att använda handelsbegränsande åtgärder för att skydda sin egen produktion. Tullar leder exempelvis till högre priser för företag som via import eller indirekt import använder de
tullbelagda insatsvarorna, men det är inte bara importtullar på varor som används i inhemsk produktion
som påverkar produktionskostnader.
Tullar på konsumtionsvaror fördyrar den inhemska konsumtionen. Dessutom kan tullar på konsumtionsvaror delvis skada den inhemska produktionen
i situationer när hela den fysiska produktionen är
förlagd utomlands medan forskning och utveckling,
design, marknadsföring och andra tjänster har utförts
inom landet. I ett allt mer avindustrialiserat Sverige
är detta troligen en allt mer vanlig situation. Ett illustrativt exempel är den fallstudie om skotillverkning
som beskrevs i kapitel 2, där mer än hälften av
importens förädlingsvärde på ett par skor, tillverkade
i fabrik utanför EU, kan tillfalla företag i EU.
Ett intressant räkneexperiment av de oönskade
effekterna av tullar på insatsvaror har gjorts i USA,
där en kommitté63 analyserat det utländska innehållet i amerikansk export. Kommittén ställde sig frågan
hur USA:s BNP och sysselsättning påverkats om USA
infört höga tullar för att hindra importen av insatsvaror. Svaret de gav var att i de fall företagen hade
valt att byta till en inhemsk leverantör av insatsvaror
hade konkurrenskraften försämrats genom högre
produktionskostnader. Det högre priset skulle i sin
tur ha reducerat amerikansk export och ökat efterfrågan på import av billiga färdiga varor, tvärtemot
vad tullhöjningen avsåg att åstadkomma.
6.3Hur handelspolitiken kan
skapa bättre förutsättningar
för fragmenteringen
Handelspolitiken är ett viktigt verktyg för att säkerställa att importen inte fördyras av handelsbegränsande åtgärder och att företagen kan dra nytta av
fragmenteringen. Den europeiska produktionen
kan främjas genom att EU:s handelspolitik tar hänsyn till företagens fragmenterade produktion och
tillgodoser importbehoven. Förbättringar kan
genomföras inom vitt skiljda områden som exempelvis tullpolitik, handelspolitiska skyddsåtgärder,
exportrestriktioner och handelsprocedurer.
Med syftet att öka USA:s export skrev USA:s
president 2010 på en ny lag som tillfälligt eliminerar
eller sänker tullar på en mängd importvaror som
används för tillverkning64. I Kanada har man gått
längre än så och nyligen antagit en plan för permanent unilateral avveckling av tullar på i princip alla
insatsvaror till industrin fram till år 2015. Många
tullar på insatsvaror togs bort redan 201065.
Liknande initiativ skulle kunna tas i EU.
Även exporttullar ökar priserna på insatsvaror.
Mellan 70-80 procent av alla råvaror som används
inom EU är importerade från tredje land och det
gäller inte minst strategiska metaller. Tillgängligheten till dessa insatsvaror påverkas av den ökande
förekomsten av olika exportrestriktioner såsom
bland annat exportskatter och ibland rena exportförbud. Sådan politik är helt legal inom WTO och
på kort- och medellång sikt gynnar politiken ofta
de länder som tillämpar exportrestriktionerna. Det
är positivt att EU verkar för en multilateral överenskommelse inom Doharundan för att begränsa
exportrestriktioner.
Handelspolitiska skyddsåtgärder tar oftast formen
av en antidumpningstull. Skillnaderna gentemot vanliga tullar är att dessa åtgärder kan införas relativt
plötsligt och kan innebära mycket höga tullsatser. De
flesta antidumpningsåtgärder drabbar typiska insatsvaror såsom metaller och kemikalier, och bidrar till
att skapa en allmän osäkerhet i de sektorer som är
beroende av sådana varor för sin produktion. Problemet med antidumpning gäller dock inte bara insatsvaror utan det har spridit sig även till konsumtionsvaror. De europeiska ”huvudkontorsekonomierna”
påverkas av att exempelvis fabriksproduktion av skor
som sker utanför EU, men vars förädlingsvärde till
stor del tillfaller företag i EU, drabbas av antidumpningsåtgärder. EU bör se över sitt antidumpningsregelverk för att minska riskerna för de företag som är
beroende av insatsvaruimport för sin produktion.
Det finns även faktorer som indirekt ökar
importkostnader. En sådan är långsamma och byråkratiska handelsprocedurer. Omfattande dokumenthantering, försäkrings- och betalningsprocesser,
långsam hantering av tullklarering, korruption och
ifyllande av olika tillstånd tar tid och orsakar kostnader för företagen. För företag som är beroende av
import från många olika källor i världen och som
tillämpar Just-in-Time leverans kan det vara mycket
allvarligt. Enkla och transparanta handelsprocedurer
är därför en konkurrensfördel i en värld med globala
produktionskedjor. Sverige har redan bland de bästa
handelsprocedurerna i världen66, men det finns fort-
farande stora möjligheter för många EU-länder att
göra förbättringar samt att med teknisk assistans öka
kapaciteten i många utvecklingsländer.
Även invecklade ursprungsregler som gör handeln mer administrativt komplicerad kan skapa
kostnader för företagen. Kostnader kan uppstå om
exempelvis fem länder är involverade i en produktionskedja och samtliga länder upprättar olika
bilaterala avtal med varandra baserade på olika
ursprungsregler med varierande möjligheter till
import från underleverantörer i tredje land. I ljuset
av komplexa produktions- och handelsmönster har
därför multilaterala, eller i andra hand plurilaterala,
lösningar blivit än viktigare.
I ljuset av fragmenteringen behövs också åtgärder
för att förbättra tillgången till insatstjänster. I praktiken säljer många varutillverkande företag långt
ifrån alltid en renodlad vara utan varan inkluderar
ofta ett flertal tjänster67. En tullsänkning i GATT eller
en ny liberalisering i GATS kan urholkas om vinsterna inte kan realiseras på grund av att nödvändiga
komplementvaror eller -tjänster inte går att få tag i,
eller är orimligt dyra. Olika idéer om att föra samman varu- och tjänstefrågor finns, främst på ITområdet. Eftersom många tjänster säljs internationellt via utländska dotterbolag är det även viktigt
att uppmuntra utländska direktinvesteringar som ett
sätt att få tillgång till efterfrågade insatstjänster.
6.4Går vi mot mer eller mindre
fragmentering?
Kommer Sveriges vertikala specialisering att öka
ytterligare? Det beror förutom ovan nämnda handelspolitiska variabler på en lång andra rad faktorer.
Inte minst blir företagens avvägning mellan handel
och investeringar avgörande. Om en allt större del av
svenska företags verksamheter, såväl produktion
som försäljning, sker utanför Sveriges gränser så kan
Sveriges behov av att importera insatsvaror minska.
En möjlighet är att ett allt mer avindustrialiserat
Sverige framöver kommer att importera mer insatstjänster men mindre insatsvaror. En svensk ”huvudkontorsekonomi” skulle i så fall vara beroende av
import från utlandet av många slags mer rutinartade
företagstjänster medan den relativt begränsade
fysiska industriproduktionen skulle göra insatsvaror
mindre viktiga. Även om en relativt sett allt större
del av svenska företags industriproduktion sker
utomlands så kan dock ändå den svenska industriproduktionen i Sverige öka i absoluta tal. Detta kan
komma att kräva ökad import av insatsvaror.
33
Noter
1
2
3
Flera ord har använts för att beskriva den utspridda
internationella produktionsstrukturen. Fragmentering av
produktionen (på olika företag och/eller länder), delning
av produktionen (production sharing) mellan olika platser,
uppdelning av värdekedjan (slicing up the value added
chain) mfl. I denna studie använder vi begreppet fragmentering av produktionskedjan.
För att kunna importera eftertraktade produkter från
utlandet måste vi exportera svenska produkter. Samhällsekonomiskt bidrar alltså export till att finansiera efterfrågad
import. Vad som uppmärksammas i allt högre grad idag är
dock att vi behöver importera insatsvaror och insatstjänster
för att över huvudtaget kunna producera varor och tjänster
som exporteras.
Detta är en viss förenkling, då även den enklaste jordbruksprodukt kan ha ett visst förädlingsvärde från en annan plats
än den plats där exempelvis grönsaken växt. Exempel på
detta är om utländskt gödsel använts för att gödsla
grönsaken.
4
Baldwin ( 2006)
5
En teori om task trade har formulerats av Grossman och
Rossi-Hansberg (2008)
6
European Commission (2010) 1
7
Man måste skilja insatsvaror från kapitalinvesteringar.
De senare är långsiktiga investeringar som används i
produktionen men inte går åt i produktionen. Exempelvis
är en industrirobot som används i flera år inte en insatsvara
medan oljan som går åt för att driva roboten är det.
8
9
Dock är inte alla företagstjänster insatstjänster, en del är mer
långsiktiga till sin natur och är därför – enligt diskussionen i
fotnoten ovan om investeringar i kapital - snarare att se som
investeringar i humankapital. Exempelvis är en utbildning av
personalen i ett nytt faktureringssystem inte en insatstjänst
medan däremot är faktureringen i sig en insatstjänst.
Dessa fyra sk leveranssätt anges i WTOs tjänstehandelsavtal General Agreement on Trade in Services (GATS).
10 Egna beräkningar, baserade på data från Institutet för
Näringslivsforsknings företagsdatabas.
11 Som ett illustrativt exempel kan nämnas att lönekostnaden
per timme för en industriarbetare i Polen 2005 (det år vi
använder i våra beräkningar i kapitel 4) endast var en
fjärdedel av de svenska, medan kostnaderna i Brasilien och
Kina var 15 procent respektive 5 procent av de svenska.
Båda dessa exempel kommer från Världsbankens Doing
Business, www.doingbusiness.org.
12 Som exempel kan nämnas att kostnaden för att skeppa iväg
en container från Brasilien är mer än det dubbla mot vad
det kostar i Sverige. Bristen på en fungerande administration och rättsväsen samt förekomsten av korruption kan
också bidra till stora svårhanterade kostnader. Ett exempel
är att det behövs 37 olika tillstånd för att få bygglov i Kina
att jämföra med åtta tillstånd i Sverige. Införskaffande av
alla dessa tillstånd tar tid, kräver dyr legal hjälp samt skapar
osäkerhet. Båda dessa exempel kommer från Världsbankens Doing Business, www.doingbusiness.org
13 Se exempelvis Pehnelt (2007) eller Bakens et al (2006)
14 Vid en sökning på Giant Sucking Sound på www.youtube.com
kommer ett flertal inslag upp.
34
15 Blinder (2009)
16 Linden et al (2007)
17 Denna slags statistik finns tyvärr inte. Vi vet inte heller hur
stor del av det japanska företagets vinst som återinvesteras
i Kina eller vilka som är aktieägare i det japanska företaget.
Därför kan vi inte fördela förädlingsvärdet mellan Japan och
Kina, (eller för den delen andra länder där t ex aktieägare
kan finnas).
18 Nyligen har en uppdaterad version av denna studie gjorts,
denna gång med en iPad i fokus. Den rapporten kommer till
samma slutsats och uppskattar den kinesiska andelen av
förädlingsvärdet till fem procent.
19 National Board of Trade (2007)
20 Newhouse et al (2007)
21 Grossman et al (2006)
22 Tempest (1996)
23 Daudin et al (2009)
24 Standard International Trade Classification
25 United Nations (2002)
26 Att vi utgår från 1995 har att göra med de anlyser som
görs i kapitel 4 som tar sitt avstamp från detta år.
27 Källa: COMTRADE.
28 BEC-kategorierna 111, 21 och 31
29 År 1995 stod råvarorna för 13 procent av de importerade
insatsvarorna medan de 2009 hade ökat till 20 procent.
Inom råvaror skedde ökningen inom gruppen bränslen och
smörjmedel, vilket inkluderar den stora posten olja.
Eftersom oljepriset under perioden varit stigande är detta
inte förvånande
30 BEC-kategorierna 121, 22, 322, 42 och 53.
31 Att det kallas för Rotterdameffekten beror på att Rotterdam
är Europas största hamn och många varor som kommer till
EU anländer där. Problemet med Rotterdameffekten
uppstår dock bara om varorna anländer och lastas av i
annat EU-land och förtullas där. Rotterdameffekten leder
troligen till att andelen insatsvaror som har sitt ursprung i
länder som Kina och andra lågkostnadsländer utanför EU
underskattas.
32 Den ökade importen från Norge beror på en stor ökning
av importerad fisk. Sveriges medlemskap i EU 1995 har lett
till att en stor del av norsk fiskexport till EU transporteras
via Sverige och därmed registreras som svensk import i
handelsstatistiken.
33 Med dessa begrepp avses Världsbankens definition av
höginkomstländer som högkostnadsländer medan medeloch låginkomstländerna räknas om lågkostnadsländer.
Alla de tio centraleuropeiska EU-medlemmarna räknas som
lågkostnadsländer, även om de flesta av dem helt nyligen
blivit uppgraderade av Världsbanken. Deras kostnadsbild är
likväl väsenligt lägre än i Västeuropa.
34 Det hade varit intressant att närmare studera vilken slags
insatsvaror som kommer från vilken sorts länder. På så sätt
hade det gått att tydligare se Sveriges stora beroende av
lågkostnadsländerna för en lång rad viktiga varor, ett
beroende som är mycket större än att bara konstatera att de
står för 15-20 procent av insatsvaruimporten. Tyvärr har vi
inte hittat någon studie som undersökt denna fråga närmare.
35 Hummels et al (2001)
36 Att investeringarna är minus beror på att värdet av
företagens lagerinvesteringar har minskat. I exempelvis
skogsindustrin har lagerinvesteringar som består av
förändringen i avverkade virkestillgångar varit negativ.
37 I Asien har man för en grupp länder dock skapat en asiatisk
input-outputtabell så att man, baserat på företagsdata, kan
följa handeln av varor och tjänster både mellan länder och
sektorer. På global nivå finns ett EU-finansierat projekt som
syftar till att skapa en input-outputdatabas som täcker
större delen av världshandeln. Detta är baserat på olika
antaganden och syftar till att estimera en global inputoutputtabell. Mer information om projektet finns på
www.wiod.org
38 Hummels et al (2001)
39 I input-outputtabellerna för 1995 och 2005 finns över
50 olika sektorer. I följande beräkningar har sektorerna
aggregerats på 24 sektorer, dels för att vissa sektorer på
grund av sekretess inte redovisas separat i input-outputtabellerna utan aggregeras ihop med andra sektorer, dels
för att aggregeringarna gör sektorerna jämförbara mellan
de två tidsperioderna. Aggregeringen har så långt det varit
möjligt gjorts utifrån klassificeringen av Miroudot et al
(2001).
40 Koopman et al (2008)
41 Vertikal specialisering som andel av total export Ξ VSk/Xk
= uAM[I-AD]-1X/Xk där u är en 1 X n vektor av 1:or, AM är
en n X n importkoefficientmatris, I är en identitetsmatris, AD
är en n X n inhemsk koefficientmatris, X är en n X 1
exportvektor och Xk är summan av landets totala export.
[I-AD]-1 är en geometrisk oändlig summa och är den
matematiska term som inkorporerar importerade insatsvaror
från alla led i produktionen.
42 Nutek diskuterar i sin rapport Fakta om svensk turism och
turistnäring (2008) hur turister spenderar sina pengar och
redovisar att ungefär hälften spenderas på köp av varor och
en tredjedel spenderas inom hotell- och restaurangsektorn.
Båda de här sektorerna har en lägre importandel i
produktionen än det svenska genomsnittet. Konsekvensen
blir att den vertikala specialiseringen av turisters konsumtion överdrivs. Dock utgör turisternas köp inte mer än drygt
fyra procent av Sveriges totala export så problemet ska inte
överdrivas.
43 Daudin et al (2009)
44 Beräkningen har gjorts genom att exportvärdet hållits
oförändrad over tid. Det betyder av varje sektors vertikala
specialisering för 2005 har applicerats på sektorns
exportsiffror från 1995 istället för exportsiffrorna från 2005.
45 Mirodout and Ragoussis (2009)
46 Argentina, Brasilien, Estland, Kina, Indien, Indonesien,
Israel, Ryssland, Slovenien, Sydafrika och Taiwan
47 Textilvaror, kläder, läder och lädervaror
48 Samtal med Åke Weyler, fd VD för Textilimportörerna
49 I Sveriges totala export ingår även import som endast
passerar våra gränser och går direkt till export samt
utländska invånares köp i landet. De siffrorna redovisas
inte i tabellen. Ett exempel på direktexport är norsk lax som
passerar Sverige på väg till andra EU-länder. Totalt
utgjorde den här typen av import knappt fyra procent av
Sveriges export 2005 och det är anledningen till att den
vertikala specialiseringen tillsammans med det nationella
förädlingsvärdet inte uppgår till 100 procent i tabellen.
50 Kemikalier och kemiska produkter och konstfibrer,
metallvaror, maskiner som ej ingår i annan underavdelning,
motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar, samt övrig
tillverkning
51 Handelssektorns export ska dock tolkas försiktigt.
Handelns export består bland annat av merchanting vilket
innebär att svenska företag köper och säljer produkter
utomlands, utan att varan passerar den svenska gränsen.
Skillnaden mellan försäljningspriset och inköpsvärdet utgör
svensk tjänsteexport i handelssektorn. Handelns export
består därför inte av en homogen varugrupp utan den är
en kombination av samtliga varor som köps och säljs
utomlands av svenska företag. Förädlingsvärdet som
tillförs den svenska ekonomin kan ses som ersättning
för tjänster som har utförts av det inhemska företaget,
till exempel forskning, produktutveckling, marknadsföring
och administration.
52 Kommerskollegium (2010) 1
53 Almega och Unionen (2008)
54 Mirodout et al (2009)
55 European Commission (2010) 2
56 HS5201 okardad eller okammad
57 Tullarna redovisas i MTN-kategorier, som står för Multilateral Trade Negotiation. Kategorierna är industriella
produktkategorier som länderna inom WTO använde i
förhandlingarna om marknadstillträde under Uruguayrundan. Olika preferenstullar och preferenskvoter med
mera innebär dock att tullarna i en del fall kan vara
väsentligt lägre vid import till EU.
58 Tullverket (2010)
59 SCB
60 I en artikel av Yi diskuterar författaren hur standardmodellerna inom handelsteorin har svårt att förklara hur
tullsänkningar bidragit till en så stor handelsökning sedan
1980-talet. Författaren menar att förekomsten av vertikal
specialisering ökar modellernas förklaringsgrad då
fragmenteringen över flera landsgränser skapat större
tullkostnader i produktionen. Om tull har betalats mer än en
gång leder en liten sänkning av tullarna till att produktionskostnaden sänks ännu mer för varor som produceras i flera
länder. På så sätt kan en liten tullsänkning få en stor effekt
på handelsvolymen. Vad vi känner till har dock inga studier
försökt kvantifiera detta.
61 Kommerskollegium (2010) 2
62 European Commission (2010) 3
63 Committee on Analyzing the U.S. Content of Imports and
the Foreign Content of Exports (2006)
64 US Congress (2010) H.R. 4380, U.S. Manufacturing
Enhancement Act of 2010
65 Canadian government (2010)
66 Enligt Världsbankens Doing Business
(www.doingbusiness.org) är Sverige sjunde bäst
i världen på detta.
67 Detta gäller även insatsvaror där t.ex. en dataprocessor kan
inkludera tjänster som support, utbildning och installation.
Det omvända gäller givetvis också, att ett företag säljer en
insatstjänst där varor ingår. Ett exempel är ett anti-virus skydd
som byggs in i en dator med hjälp av en fysisk komponent.
Denna produktifiering är dock troligen inte lika vanlig.
35
Källor
Almega och Unionen (2008) Det nya näringslivet
– samspelet mellan industrin och tjänstesektorn
Bakens, Jessie; Barrell, Ray; Buitelaar, Piet; Choy,
Amanda; Rojas-Romagosa, Hugo and Toet Michel
(2006), China and the Dutch Economy –Stylised facts
and prospects, CPB Document No 127, Haag, Nederländerna
Baldwin, Rickard. On behalf of the Finnish EUpresidency (2006), Globalisation: the great unbundling(s),
Graduate Institute of International Studies, Genéve,
Schweiz
Blinder, Alan S (2009), On the measuribility of
offshorability. Vox EU: http://www.voxeu.org/
index.php?q=node/4072 (hämtat December 2010)
Kommerskollegium (2007), Adding value to the European
economy - How anti-dumping can damage the supply chains
of globalised European companies. Five case studies from the
shoe industry. Stockholm, Sweden
Kommerskollegium (2010), Servicification of Swedish
Manufacturing. Stockholm, Sweden
Kommerskollegium (2010), Vad hindrar Sveriges
utrikeshandel. Stockholm, Sweden
Koopman, Robert; Wang Zhi and Wei, Shang-Jin
(2008), How much of Chinese exports is really made in
China? Assessing domestic value-added when processing
trade is pervasive. Working Paper 14109, National
Buraue of Economic Research. Massachusetts,
Cambridge, USA
Canadian government (2010), Actions to unilaterally
eliminate certain most-favoured-nation applied tariffs,
Communication from Canada to the WTO Committe
on Market Access. G/MA/W/101
NUTEK (2008) Fakta om svensk turism och turistnäring
Committee on Analyzing the U.S. Content of Imports
and the Foreign Content of Exports (2006), Analyzing
the U.S. Content of Imports and the Foreign Content of
Exports. Washington DC, USA
Linden, Greg; Kraemer, Kenneth L; Dedrick, Jason
(2007), Who Captures Value in a Global Innovation System?
The case of Apple’s iPod, Personal Computing Industry
Center (PCIC), Irvine, California, USA
COMTRADE, https://wits.worldbank.org/WITS/wits/
restricted/login.aspx
Daudin, Guillaume; Rifflart, Christine and
Schweisguth, Danielle (2009), Who produces for whom in
the world economy? Sciences Po (OFCE), Paris, Frankrike
European Commission (2010), A New Strategy for the
Single Market – At the Service of Europe’s economy and
Society - Report to the President of the European
Commission (2010), Bryssel, Belgien
European Commission (2010), Trade as a Driver of
Prosperity - Commission staff working document
accompanying the Commission’s Communication on
“Trade, Growth and World affairs”. Bryssel, Belgien
European Commission (2010), Trade, Growth and World
Affairs - Trade Policy as a Core Component of the EU’S
2020 Strategy. Bryssel, Belgien
Grossman, G och Rossi-Hansberg, E (2008), Task
Trade between similar countries, Working Paper 14554,
National Buraue of Economic Research. Cambridge,
Massachusetts, USA
Grossman, G and Rossi Hansberg, E (2006),
The Rise of Offshoring: it’s not wine for cloth anymore
Princeton University, USA
Hummels, David; Ishi, Jun and Yi, Kei-Mu (2001),
The nature and growth of vertical specialization in world trade.
Journal of International Economics, vol 54, Issue 1.
Inomata , Satoshi (2008), A New Measurement for
International Fragmentation of the Production Process:
An International Input-Output Approac. IDE Discussion
Paper 175, Japan
36
Pehnelt, Gernot (2007), Globalisation and Inflation in
OECD countries, ECIPE Working Paper No 3/2007,
Bryssel, Belgien
Miroudot, Sébastien; Lanz, Rainer and Ragoussis
Alexandros (2009), Trade in Intermediate Goods and
Services. OECD Trade Policy Working Paper 93.
OECD, Paris, Frankrike
Miroudot, Sébastien and Ragoussis Alexandros (2009),
Vertical Trade, Trade Costs and FDI . OECD Trade Policy
Working Paper 89, Paris, Frankrike
Newhouse, John and A. A, Knopf (2007),
Boeing vs Airbus, The inside story of the greatest international
competetion in business, New York, USA
SCB, www.scb.se
Tempest, Rone (1996), Barbie and the World Economy,
Los Angeles Times September 22, Los Angeles, USA
Tullverket (2010), Faktablad gynnsam behandling i
tullhänseende – användning för särskilda ändamål,
Stockholm, Sverige
United Nations, Department of Economic and Social
Affairs, Statistics Division (2002), Classification by Broad
Economic Categories, Defined in terms of the Standard International Trade Classification, Revision 3 and the Harmonized
Commodity Description and Coding System, Third Edition.
New York, USA
US Congress (2010) H.R. 4380: U.S. Manufacturing
Enhancement Act of 2010
World Bank, Doing Business Indicators:
www.doingbusiness.org.
World Input Output Database: www.wiod.org
2010 12
Box 6803, S-113 86 Stockholm, Sweden
Phone +46 8 690 48 00 Fax +46 8 30 67 59
E-mail [email protected] www.kommers.se