Alkohol
och äldre
MATS RAMSTEDT
Alkoholkonsumtion och
alkoholrelaterade problem
bland äldre svenskar
– hur ser det ut egentligen?
ABSTRACT
M. Ramstedt: Alcohol use and related
harms among older people in Sweden –
not a marginal issue anymore
There has been an increasing interest in
drinking among older people in Sweden
in recent years as today’s older people
drink more than previous generations
and also constitute a larger part of the
Inledning
Den äldre befolkningens alkoholvanor negligerades länge inom svensk alkoholforskning.
Personer över 70 år exkluderades inte bara
i den stora undersökning som genomfördes
inom ramen för 1967 års alkoholpolitiska
utredning (SOU:1971:77) utan även i mer
aktuella undersökningar, t.ex. de återkommande undersökningar som genomfördes av
SIFO från 1980 och framåt (se CAN 2008). En
möjlig förklaring kan vara föreställningen att
äldre dricker relativt lite alkohol, vilket också
stämde på 1960-talet: närmare hälften (45 %)
av kvinnorna i åldern 46–70 år drack inte
sprit eller vin överhuvudtaget år 1967 och
motsvarande andel bland männen var 22 procent (SOU 1971:77). Sannolikt var nykterheten högre bland de äldre i denna åldersgrupp
och ännu högre bland dem som var över 70 år,
men som således inte studerades.
De senaste årens ökade intresse för forskning om äldres alkoholvanor kan framförallt
tillskrivas två omständigheter: den nya generationen äldre anses dricka mer än föregående generationer och äldre utgör en allt
större andel av befolkningen (Hallgren m.fl.
2009; Jyrkämä & Haapamäki 2008). Att de
äldre blir fler och samtidigt dricker mer alkohol antas leda till ökade alkoholrelaterade
problem bland äldre inte minst eftersom bio-
population. This paper examines survey
data on drinking habits in combination
with register data on alcohol-related
harms to obtain a clearer picture of the
importance of alcohol among older people
in Sweden today. A clear majority older
people in Sweden drink alcohol at least on
a monthly basis; in 2007, the differences
when compared to younger age groups
were quite small. Still, as regards levels of
drinking and frequency of binge drinking,
older people drank less than younger age
groups. In contrast to younger age groups
who reported less drinking between 2002
and 2007, older age groups tended to
have stable or increasing consumption.
In addition, alcohol-related mortality and
hospitalisation as well as drink-driving,
have increased among older people in
recent years but not among younger
groups. Cohort effects and media reports
of the beneficial effects of alcohol are
brought up as plausible explanations
for the results. Implications for the total
consumption model and the theory of
collectivity of drinking culture are also
discussed.
KEYWORDS
Older people, alcohol consumption,
Sweden
NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT
V O L . 26. 2009 . 5
385
Alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade problem
bland äldre svenskar – hur ser det ut egentligen?
logiska förändringar kopplat till åldrande
tycks öka känsligheten för alkohol: äldre
tål helt enkelt alkohol sämre än yngre och
äter dessutom ofta mediciner som inte bör
kombineras med alkohol. Utöver negativa
hälsoeffekter för de äldre själva har risken
att andra kan drabbas uppmärksammats,
som exempelvis att personal inom äldreomsorgen får en ökad arbetsbörda (Gunnarsson 2008). Få studier har dock närmare undersökt hur de äldres alkoholvanor
egentligen ser ut i Sverige idag och hur de
skiljer sig från övriga befolkningens. Det
är också en brist på studier av vilka aktuella utvecklingstendenser som finns och
hur dessa samspelar med olika alkoholrelaterade problem bland äldre.
Kunskap om hur äldres alkoholvanor
har förändrats över en längre tidsperiod är
bristfällig inte bara för att äldre personer
exkluderats i tidigare befolkningsstudier
utan också för att det i Sverige saknas
längre serier av jämförbara datainsamlingar som kan belysa frågan. Från slutet
av 1980-talet och framåt genomfördes
dock ett antal riksrepresentativa undersökningar som är relativt jämförbara, och
som visar att äldre (åtminstone definierade som 50–74 år) liksom andra åldersgrupper ökade sitt drickande från slutet
av 1980-talet, åtminstone fram till 2002.
Möjligen har ökningen varit större bland
de lite yngre i detta åldersintervall (50–74
år). En jämförelse av medelkonsumtionen
i olika åldersgrupper i slutet av 1980-talet i början av 1990-talet fann exempelvis
endast en ökning bland kvinnor och män
i åldern 50 till 70 år och ingen förändring
i gruppen 71–74 år (Kühlhorn 1998). Liknande resultat fick Bergman och Källmén
(2003) som undersökte hur riskkonsumtionen förändrades mellan 1997 och 2001
386
NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT
men då endast fann en ökning bland kvinnor i åldern 50–60 år men inte i åldern
61–70 år. Utifrån en genomgång av relativt
jämförbara undersökningar under perioden 1990–2002, fann Leifman (2003) en
närmast successiv ökning av konsumtionen bland både kvinnor och män i åldern
50–75 år utifrån undersökningar genomförda 1990, 1996, 1998, 2000 och 2002.
Vidare visar data från årliga intervjuundersökningar genomförda av TEMO/SIFO
1982–2000, att alkoholkonsumtionen
ökade speciellt bland äldre (50–70 år)
men att uppgången inleddes vid mitten
av 1990-talet (CAN 2008). Även om resultaten från dessa undersökningar således
inte är helt entydiga, tyder de på en ökning av alkoholkonsumtionen bland äldre
mellan 1990 och 2002 och möjligen speciellt efter 1995 och framåt. Denna slutsats
får även stöd i alkoholstatistik som baseras på försäljningsdata och skattningar av
oregistrerad alkoholkonsumtion, vilken
visar att den totala alkoholkonsumtionen i Sverige ökade kraftigt under denna
period (Ramstedt m.fl. 2009). Syftet med
denna studie är att undersöka mer aktuella data över äldres alkoholvanor i Sverige i relation till andra åldersgrupper och
med fokus på perioden 2002–2007. Är
det så att alkoholkonsumtion bland äldre
fortsatt att öka trots att totalkonsumtionen
varit relativt stabil och hur mycket dricker
man egentligen i förhållande till andra åldergrupper?
Givet den osäkerhet som finns med data
om alkoholkonsumtion i olika åldersgrupper genom att dessa normalt baseras på
självrapporterade uppgifter, är det angeläget att komplettera bilden med andra indikatorer över alkoholkonsumtionen bland
äldre. I huvudsak ska olika indikatorer på
V O L . 26. 2009 . 5
Alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade problem
bland äldre svenskar – hur ser det ut egentligen?
hög och problematiska alkoholkonsumtion studeras och den grundläggande frågan blir då om dessa ger samma bild av
utvecklingen bland äldre i förhållande till
andra åldergrupper.
Överensstämmelsen mellan konsumtion och problem i olika åldergrupper har
också ett vidare teoretiskt intresse då frågan berör i vilken utsträckning en alkoholkultur präglas av kollektiva förändringar.
Detta är grundtanken i Skogs (1985) teori
om kollektiva dryckeskulturer i vilken
han hävdar att alkoholkonsumtionen i de
flesta grupper inklusive riskgrupper i regel utvecklas relativt likformigt eftersom
alkoholkonsumtion är ett i huvudsak socialt fenomen. Ett annat relaterat perspektiv är den s.k. totalkonsumtionsmodellen
som varit en viktig alkoholpolitisk modell
i Sverige och pekar ut den totala konsumtionen som den viktigaste bestämningsfaktorn för alkoholskadornas omfattning.
En invändning mot denna modell har varit att en ensidig fokusering på totalkonsumtionen kan dölja viktiga förändringar
i olika grupper. En jämförelse av konsumtion och problem bland äldre i relation till
övriga befolkningen är intressant också ur
detta perspektiv.
QQ Data och metod
Analysen av äldres dryckesvanor i förhållande till yngre baseras på data från
det så kallade Monitorprojektet där Centrum för Socialvetenskaplig alkohol- och
drogforskning vid Stockholms universitet (SoRAD) låter undersökningsföretaget Synnovate intervjua 1 500 svenskar i
åldern 16–80 år varje månad via telefon
om bland annat alkoholvanorna under de
senaste 30 dagarna. Till grund för de årliga resultaten ligger alltså intervjuer med
18 000 slumpmässigt utvalda svenskar
som fördelat sig jämt över hela året och
som därmed fångar in de säsongsvariationer som finns i svenskarnas alkoholvanor.
En annan fördel med dessa data är att
frågorna har ställts kontinuerligt och på
identiskt sätt under hela perioden vilket
ökar möjligheten att studera eventuella
förändringar samt att det förhållandevis
stora urvalet ökar säkerheten i resultaten
för olika åldersgrupper. Det är också värt
att notera att den relativt korta observationstiden ökar respondenternas möjlighet att minnas och redovisa korrekta
uppgifter. En nackdel är att bortfallet är
omfattande och har ökat något över tid,
från ca 45 procent 2002 till ca 55 procent
2007. Preliminära opublicerade bortfallsanalyser tyder dock på att variationer
inom detta intervall inte har spelat någon
avgörande roll för skattningarna. För en
närmare beskrivning av projektet se Ramstedt m.fl. (2009)
Beträffande statistik över olika former
av alkoholskador bland äldre har i huvudsak tre olika indikatorer använts: alkoholrelaterad dödlighet, alkoholrelaterad
slutenvård samt personer misstänkta för
rattfylleri. Denna statistik har inhämtats
från ansvarig myndighets hemsida: data
om alkoholrelaterad sluten vård och alkoholrelaterad dödlighet från Socialstyrelsen (www.socialstyrelsen.se) och data
om rattfylleri från Brottsförebyggande
rådet(www.bra.se).
Var gränsen går för att tillhöra de äldre
i samhället kan givetvis diskuteras. I följande analyser betraktas dock grupperna
50–64 år respektive 65–80 år som äldre.
Hur alkoholvanorna ser ut och har ändrats
hos personer över 80 år kommer dock inte
kunna belysas eftersom den övre gränsen
NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT
V O L . 26. 2009 . 5
387
Alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade problem
bland äldre svenskar – hur ser det ut egentligen?
satts till 80 år i den underliggande intervjuundersökningen. Vad gäller statistiken
över dödlighet och slutenvård ingår dock
alla åldrar medan statistiken över misstänkta personer har en fast ålderindelning
där 60 år och äldre är den äldsta åldersgruppen.
Resultat
QQ Alkoholkonsumtionen bland äldre i
relation till andra åldersgrupper
I tabell 1 jämförs de äldres alkoholvanor
med yngre gruppers med avseende på
tre olika aspekter av alkoholkonsumtionen under 2003 och 2007: om man har
druckit någon alkohol under de senaste
30 dagarna, hur mycket som druckits i genomsnitt samt andelen som intensivkonsumerat minst 1 gång dvs. druckit minst
en flaska vin eller motsvarande alkoholmängd i form av sprit eller öl vid ett och
samma tillfälle. Skillnaderna mellan äldre
och yngre vad gäller andelen som dricker
och intensivkonsumerar har testats med
Chi2-test medan skillnader mellan medelkonsumtionen i olika grupper testats med
T-test.
Man kan inledningsvis konstatera att
samtliga skillnader i andelen alkoholkonsumenter mellan olika åldersgrupper
är statistiskt signifikanta med två undantag: skillnaderna mellan kvinnor i åldern
16–29, 30–49 och 50–64 år för 2003, samt
för 2007 endast mellan kvinnor i åldern
30–49 och 50–64 år. Ungefär 60 procent
bland kvinnorna och drygt 70 procent
bland männen i den äldsta gruppen 65
till 80 år hade druckit alkohol under de
senaste 30 dagarna vid både 2003 och
2007 och detta var alltså signifikant lägre än i samtliga yngre grupper. Andelen
kvinnliga alkoholkonsumenter var 2007
388
NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT
däremot högst i åldersgruppen 50–64 år
där 79 procent druckit under de senaste
30 dagarna medan andelen alkoholkonsumenter bland män var högst i gruppen
30–49 år. Vid båda tidpunkterna dricker
dock 50–64-åriga män alkohol i större utsträckning än män i åldern 16–29 år. Sammantaget är skillnaderna relativt små –
under 2007 skiljde bara 5 procentenheter
mellan de äldsta (74 %) och yngsta (79 %)
männen vad gäller att ha druckit alkohol
under de senaste 30 dagarna och motsvarande skillnad för kvinnor var 7 procentenheter.
Inga stora förändringar sker mellan
2003 och 2007, men tendensen är att andelen äldre som dricker alkohol ökar något medan färre dricker i de yngre grupperna. Nedgången bland yngre (16–29) är
signifikant bland både kvinnor och män
medan uppgången bland äldre män är
gränsfall (p<0.10 vid Chi2-test) men inte
signifikant för kvinnor.
Tar man hänsyn till hur mycket alkohol
som druckits under de senaste 30 dagarna
blir bilden annorlunda med det generella
mönstret att medelkonsumtionen sjunker
med högre ålder och att de äldsta dricker
signifikant mindre än övriga grupper. Ett
anmärkningsvärt undantag gäller kvinnor i åldern 50–64 år som har en högre
konsumtion än kvinnor i åldern 30–49 år
under 2007 medan alkoholkonsumtionen
tydligt avtar med ökad ålder bland män
och är signifikant lägre bland både de äldre grupperna jämfört med de yngre.
När det gäller att dricka stora mängder
alkohol vid ett och samma dryckestillfälle, s.k. intensivkonsumtion, framträder
ett tydligare negativt samband med ålder
där de äldre uppger detta mindre ofta än
yngre. Speciellt ovanligt är det att äldre
V O L . 26. 2009 . 5
Alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade problem
bland äldre svenskar – hur ser det ut egentligen?
kvinnor intensivkonsumerar och endast
2 procent uppger att detta inträffat under
de senaste 30 dagarna att jämföra med 33
procent i åldergruppen 16–29 år. Motsvarande siffror bland äldre och unga män är
11 respektive 55 procent. Samtliga skillnader mellan åldergrupperna var statistiskt signifikanta (Chi2-test) .
QQ Hur ofta dricker äldre regelbundet olika
drycker?
Det förefaller således som om de äldre
dricker förhållandevis ofta men samtidigt
mindre mängder än yngre och speciellt
sällsynt är det med stora mängder vid
ett och samma tillfälle. Vi ska nu studera
närmare hur dryckespreferenserna ser ut,
närmare bestämt hur ofta äldre dricker
olika alkoholsorter mer regelbundet, här
definierat som minst en gång i veckan. I
detta fall används data från åren 2002 och
2007 och resultaten presenteras grafiskt
för att tydliggöra skillnader och eventuella förändringar.
Starköl
I figur 1 visas andelen män och kvinnor
i olika åldersgrupper som dricker starköl
minst 1 gång i veckan för år 2002 och
2007. För män avviker de äldsta, dvs.
gruppen 65–80 år, genom att veckokonsumera starköl ungefär hälften så ofta som
de yngre åldersgrupperna: ungefär 15
procent mot 30–35 procent. Samma trend
som för de konsumtionsdata som presenterades ovan kan också noteras, nämligen
att det sker en ökning i de två äldre åldersgrupperna mellan 2002 och 2007. Bland
kvinnor sker en liknande utveckling med
en uppgång i de två äldsta grupperna och
en nedgång bland de yngre. Anmärkningsvärd är den tydliga utjämning som
skett mellan de tre yngre grupperna och
att den skillnad som observerades år 2002
är i stort utjämnad under 2007.
Vin
Veckokonsumtion av vin ökar i alla åldersgrupper bortsett från de yngsta, 16–29 år.
Tabell 1. Olika aspekter av alkoholkonsumtion bland kvinnor och män i olika grupper 2003
och 2007.
Dricker alkohol (%)
Medelkonsumtion (l)
Intensivkonsumtion (%)
(minst 1 gång
senaste 30 dagarna)
(100 % alkohol per år)
(minst 1 gång
senaste 30 dagarna)
2003
(n= 18 016)
2007
(n= 17 940)
2003
(n= 18 016)
2007
(n= 17 940)
2003
(n= 18 016)
2007
(n= 17 940)
16–29 (n=2 100)
76
69
3,1
3,0
41
33
30–49 (n=3 100)
77
77
2,8
2,6
24
18
50–64 (n=2 400)
77
79
2,8
2,9
10
9
65–80 (n=1 480)
59
61
1,7
1,8
2
3
16–29 (n=1 900)
82
79
7,9
7,2
62
55
30–49 (n=3 200)
89
88
6,5
6,3
52
48
50–64 (n=2 300)
84
86
5,6
5,6
31
31
65–80 (n=1 200)
71
74
3,9
4,0
11
11
Kön och ålder
Kvinnor
Män
NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT
V O L . 26. 2009 . 5
389
Alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade problem
bland äldre svenskar – hur ser det ut egentligen?
%
40
%
Män
35
35
30
30
25
25
20
20
15
15
10
10
5
5
0
16–80
16–29
30–49
2002
%
14
12
10
8
6
4
2
0
Män
40
50–64
65+
0
16–80
16–29
30–49
2002
2007
%
Kvinnor
50–64
65+
2007
Kvinnor
45
40
35
30
25
20
16–80
16–29
30–49
50–64
65+
Figur 1. Starkölskonsumtion minst 1 gång i
veckan 2002 och 2007 i procent bland män
och kvinnor.
15
10
5
0
16–80
16–29
30–49
50–64
65+
Figur 2. Vinkonsumtion minst 1 gång i
veckan 2002 och 2007 i procent bland män
och kvinnor.
Återigen ses den största ökningen bland
de äldre och bland äldre kvinnor sker
nästan en fördubbling mellan 2002 och
2007 – från 17 till 29 procent. Ser man till
situationen 2007 så återfinns den högsta
andelen veckokonsumenter av vin bland
kvinnor i åldern 50–64 år där 40 procent
dricker vin minst en gång i veckan. Inte
i någon av de manliga åldersgrupperna
dricks vin lika ofta men även bland män
är det i åldergruppen 50–64 år som man
dricker vin oftast.
Sprit
Regelbunden konsumtion av sprit är vanligare bland äldre män än bland yngre spe390
NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT
ciellt under 2007 då andelen ökar bland
äldre men minskar bland yngre i jämförelse med 2002. Skillnaderna mellan de två
äldsta grupperna är också liten. För kvinnor, som generellt dricker sprit mer sällan
än män, minskar spritdrickandet i samtliga
åldergrupper mellan 2002 och 2007.
QQ Alkoholrelaterade problem bland äldre
Utifrån resultaten i riksrepresentativa frågeundersökningar finns tecken på att alkoholkonsumtionen bland äldre har ökat
sedan 2002 men inte bland yngre. Kopplat till de tidigare studier som nämndes
inledningsvis, tyder det på att alkoholV O L . 26. 2009 . 5
Alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade problem
bland äldre svenskar – hur ser det ut egentligen?
%
Alkoholrelaterad dödlighet
I figurerna 4–5 redovisas alkoholrelaterad
dödlighet bland män och kvinnor utifrån
Socialstyrelsens s.k. alkoholindex vilket
inkluderar samtliga dödsfall där en alkoholdiagnos nämns som antingen underliggande eller bidragande dödsorsak (ca
2 000 dödsfall totalt per år).
Män
25
20
15
10
5
0
16–80
16–29
30–49
2002
8
%
50–64
65+
2007
Kvinnor
7
6
5
4
3
2
1
0
16–80
16–29
30–49
50–64
65+
Figur 3. Spritkonsumtion minst 1 gång
i veckan 2002 och 2007 i procent bland
kvinnor och män.
konsumtionen ökat bland äldre under en
längre tidsperiod än för övriga grupper.
I följande avsnitt undersöks om ett motsvarande mönster finns för utvecklingen
av olika former av alkoholrelaterade problem. Fokus i denna analys ligger just på
förändring eftersom det inte går att på ett
meningsfullt sätt jämföra aktuella konsumtionsvanor och alkoholskador i olika
åldersgrupper – många skador är ju ett
resultat av många års drickande och uppträder endast bland äldre. För att få ett
perspektiv på den aktuella utvecklingen
presenteras här data för en lite längre
tidsperiod, för det mesta från mitten av
1990-talet och framåt.
Inga stora förändringar kan noteras
bland män under perioden, varken totalt eller för specifika åldersgrupper. Den
enda tydliga uppgång som framträder
sker dock i åldersgruppen 65–80 år medan dödligheten för övriga äldre grupper
(50–64, 80+) inte ändras nämnvärt och
minskar i gruppen 30–49 år. Till viss del
tycks dessa förändringar således överensstämma med de tendenser som noterades
för alkoholkonsumtionen, speciellt de
disparata trenderna för 30–49 åringar och
65–80 åringar.
För kvinnor sker en tydlig uppgång i de
äldre åldersgrupperna 50–64 och 65–80 år
men inte bland dem som är 80 år och äldre (Figur 5) medan övriga grupper minskar (30–49 år) eller är oförändrade. Även
dessa förändringar går i samma riktning
som den självrapporterade alkoholkonsumtionen presenterad ovan.
Alkoholrelaterad sluten vård
De ålderspecifika trenderna i alkoholrelaterad sluten vård bland män avviker från
utvecklingen i dödlighet genom att det
inte sker en lika entydig uppgång i gruppen 65–80 år (Figur 6). En viss ökning
från och med år 2000 kan även observeras i den yngsta åldersgruppen, 15–29 år,
vilket inte var fallet för dödlighet. Däremot minskar även alkoholrelaterad sluten
vård bland män i åldersgruppen 30–49 år.
Data över alkoholrelaterad sluten vård
NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT
V O L . 26. 2009 . 5
391
Alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade problem
bland äldre svenskar – hur ser det ut egentligen?
Antal män / 100 000
120
65–80
100
50-64
80
60
80+
40
Alla män
20
30–49
15–29
0
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006
Figur 4. Alkoholrelaterad dödlighet 1997–2006. Antal män per 100 000 i olika åldersgrupper.
Antal kvinnor / 100 000
30
25
50-64
20
65–80
15
Alla kvinnor
80+
30–49
15–29
10
5
0
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006
Figur 5. Alkoholrelaterad dödlighet 1997–2006. Antal kvinnor per 100 000 i olika
åldersgrupper.
bland kvinnor påminner mer om den bild
som statistiken över dödlighet förmedlade dvs. en uppgång totalt sett orsakad
av ökningar bland äldre och samtidigt en
minskning i åldersgruppen 30–49 år. Liksom bland män ses dock en ökning bland
yngre dvs. här i åldergruppen 15–29 år,
vilken inte noterats i dödlighet eller hade
någon motsvarighet i självrapporterade
konsumtionsdata.
392
NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT
QQ Rattfylleri
En viss ökning av allvarliga hälsomässiga
alkoholskador tycks såldes ha skett bland
äldre utifrån statistiken över dödlighet
och sjuklighet, mest entydigt bland kvinnor. En intressant fråga är om denna bild
får stöd i statistiska uppgifter som delvis
belyser andra negativa konsekvenser av
alkoholkonsumtion. Statistik över rattfylleribrottslighet är en relevant källa i detta
sammanhang och vi ska närmare bestämt
V O L . 26. 2009 . 5
Alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade problem
bland äldre svenskar – hur ser det ut egentligen?
Antal män / 100 000
600
50-64
500
400
65–80
30–49
Alla män
15–29
300
200
100
0
80+
1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
Figur 6. Slutenvård med alkoholdiagnos 1998–2007. Antal män per 100 000 i olika
åldersgrupper.
Antal kvinnor / 100 000
200
50–64
15–29
160
30–49
Alla kvinnor
120
80
65–80
40
80+
0
1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
Figur 7. Slutenvård med alkoholdiagnos 1998–2007. Antal kvinnor per 100 000 i olika
åldersgrupper.
titta på antal misstänkta personer i olika
åldersgrupper och hur det har förändrats
över tid. Eftersom förändringar i rattfylleribrottslighet mycket styrs av andra faktorer än själva rattfylleriet, t.ex. ändringar
i lagstiftning och inriktning av polisens
arbete, kommer de äldres andel av brottsligheten användas som indikator på utvecklingen i denna åldersgrupp. Tabell 2
redovisar det totala antalet personer som
är misstänkta för rattfylleribrott under
åren 1995, 2002 och 2007 samt andelen
som tillhör olika åldersgrupper.
Man kan konstatera att det skett en ökning av antalet personer som misstänks
för rattfylleribrott under perioden, från
knappt 12 000 personer 1995 till knappt
16 000 personer 2007. Samtidigt visar det
sig att andelen över 60 år har fördubblats
– från 6 till 12 procent – samtidigt som an-
NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT
V O L . 26. 2009 . 5
393
Alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade problem
bland äldre svenskar – hur ser det ut egentligen?
Tabell 2. Antal personer som misstänks
för rattfylleribrott samt andelen i olika
åldersgrupper under åren 1995, 2002 och
2007.
1995
2002
2007
11 795
12 850
15 755
15–29
33 %
29 %
27 %
30–49
48 %
45 %
43 %
50–59
14 %
18 %
19 %
60+
6%
8%
12 %
Totalt antal
misstänkta
Varav:
delen i gruppen 50–59 år också ökade från
14 till 19 procent. Det har alltså skett en
relativt sett kraftigare ökning bland äldre
och andelen över 50 år har ökat från 20 till
30 procent. Den ökade andelen äldre ger
således stöd för den slutsats man kunde
dra på basis av alkoholrelaterad dödlighet
och sluten vård dvs. att alkoholskadorna
har ökat bland äldre under de senaste 10
åren.
Sammanfattning och diskussion
Mot bakgrund av ett ökat intresse för äldres alkoholvanor var syftet med denna artikel att försöka belysa hur alkoholvanorna bland äldre svenskar egentligen ser ut
och hur de har förändrats under senare år.
Tidigare studier refererade i inledningen
visade att äldre liksom andra åldersgrupper ökade sin alkoholkonsumtion mellan
1990 och 2002 och fokus i denna artikel
har varit utvecklingen därefter vad gäller
äldres alkoholvanor och alkoholrelaterade problem.
Det visade sig att 50–64 åringar dricker
alkohol i minst lika stor utsträckning eller
t.o.m. oftare än yngre och att 65–80 åringar
endast marginellt dricker alkohol i mindre
grad än yngre. Tas hänsyn till hur mycket
394
NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT
man dricker och benägenheten att intensivkonsumera alkohol, framkom dock en
tydlig åldersgradient med avtagande konsumtion med ökad ålder. Ett intressant undantag var dock kvinnor i åldern 50–64 år
som numera dricker mer i genomsnitt än
kvinnor i åldern 30–49 år vilket inte varit
fallet i tidigare studier. Vad som kan ligga
bakom denna förändring är oklart men en
möjlighet är att det finns allt fler kvinnliga
dubbelarbetande småbarnsföräldrar för
vilka alkoholkonsumtion inte prioriteras.
En annan möjlig förklaring är att gruppen
50–64 åringar ”fylls på” med kvinnor som
grundlade sina alkoholvanor på 1960-talet och tillhör vad som i Finland kallades
”den våta generationen”. Det verkar också
som om denna generation kvinnor har
anammat den moderna vinkulturen med
lådvin som centralt inslag – andelen vinkonsumenter var även klart högst i denna
åldersgrupp bland kvinnor.
Under den relativt korta tidsperiod som
studerades tenderade också fler äldre (50–
80 år) dricka alkohol överhuvudtaget samt
mer i genomsnitt medan tendensen snarare var motsatt bland yngre. Detta mönster kunde delvis förklaras att allt fler äldre
börjat dricka öl och vin regelbundet varje
vecka samt även, beträffande män, en ökning av veckovis spritkonsumtion.
Att fler äldre dricker alkohol är inget
unikt svenskt fenomen utan en liknande
utveckling har skett i andra nordiska länder som Finland (Sulander 2007), Danmark (Björk 2006) och Norge (Horverak
& Bye 2007). Även i Finland har man under senare år funnit ökningar bland äldre
(50–69 år) samtidigt som konsumtionen
minskat bland yngre (15–29 år) (Mustonen m.fl. 2007). Det finns också andra
nordiska exempel på att vinkonsumtion
V O L . 26. 2009 . 5
Alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade problem
bland äldre svenskar – hur ser det ut egentligen?
bland äldre kvinnor har ökat betydligt
under senare år, t.ex. i Norge (Horverak &
Bye 2007).
En mer systematisk kartläggning av utvecklingen i olika länder är dock önskvärd om man skall kunna uttala sig om
eventuella nationella särdrag i relation till
internationella trender.
Ökningen av alkoholkonsumtionen
bland äldre i Sverige sammanföll med att
fler äldre drabbas av olika alkoholskador:
fler alkoholrelaterade dödsfall och inskrivningar på sjukhus inte minst bland
äldre kvinnor, samt en ökning av äldre
bland personer misstänkta för rattfylleribrott. I de fall personer över 80 år kunde
särskiljas framkom dock ingen uppgång
utan ökningen var främst koncentrerad
till gruppen 50–80 år. Denna utveckling
avviker från den som observerades för övriga åldersgrupper, mest entydigt för gruppen 30–49 år där både konsumtion och
skador sjönk under senare år. Sammantaget framträder således en bild av att äldre
i Sverige visserligen dricker mindre än
övriga åldersgrupper, men att man dricker
mer än tidigare och att alkoholrelaterade
skador har ökat. Även vad gäller skador
har liknande mönster observerats i andra
nordiska länder, t.ex. i Finland där alkoholskador ökat bland äldre och mer tydligt bland kvinnor än bland män (Hallgren
m.fl. 2009).
Det finns ingen enkel och uppenbar förklaring till att drickande har ökat bland
äldre i Sverige (och i andra nordiska länder) men det är möjligt att spekulera lite.
En faktor som berörts är kohorteffekter
dvs. att dagens äldre har helt andra alkoholvanor med sig än tidigare generationer
(t.ex. Rosén & Haglund 2006). Inte minst i
kombination med att dagens äldre också
är en förhållande resursstark grupp kan
det tänkas gynna ett ökat alkoholbruk
eftersom inkomst generellt tenderar att
samvariera positivt med alkoholinköp
(Norström & Ramstedt 2009). Vidare kan
man tänka sig att många äldre tagit till sig
de i media frekvent rapporterade resultaten om alkoholens gynnsamma effekter på
hälsan och att dessa effekter främst gäller
äldre personer. Möjligen är detta en förklaring till att fler äldre har börjat dricka
alkohol och att det oftast tycks ske i måttlig omfattning.
Det är förstås möjligt att hävda att ett
ökat drickande bland äldre i allmänhet
innebär att många äldre lever längre, även
om detta är en slutsats som fortfarande
är omstridd bland alkoholforskare (t.ex.
Johansson m.fl. 2006). Utifrån de data
som presenterats här, är dock en annan
hypotes mer relevant, nämligen att ökad
konsumtion i en grupp, total befolkning
eller åldersgrupp, oftast också för med
sig ökade hälsoproblem och andra komplikationer. Det förefaller därmed som
om totalkonsumtionsmodellen kan vara
applicerbar också på ”totalkonsumtionen” i undergrupper i en befolkning och
inte enbart gäller hela befolkningen. Däremot står det klart att totalkonsumtionsperspektivet alltid bör kompletteras med
fokus på olika grupper för att man ska förstå vilka underliggande förändringar som
driver ändringar i totalkonsumtionen och
dessas negativa konsekvenser.
Resultaten tyder också på att de aktuella dryckesförändringarna inte har varit
likformiga i olika åldersgrupper och att
utvecklingen bland yngre och äldre under senare år har gått åt olika håll. Det
är för tidigt att i nuläget avgöra om detta
speglar att yngre och äldres dryckesvanor
NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT
V O L . 26. 2009 . 5
395
Alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade problem
bland äldre svenskar – hur ser det ut egentligen?
blivit mer åtskilda dvs. i någon mening
blivit mindre ”kollektiva”. Hur utvecklingen förhåller sig till teorin om kollektiva dryckeskulturer (Skog 1985) förefaller
dock vara en intressant fråga för framtida
studier.
Det finns givetvis ett antal metodologiska begränsningar i denna typ av studie.
Det går inte att med säkerhet fastställa att
resultatet från frågeundersökningen är
representativ för respektive åldersgrupp
mot bakgrund av det finns ett betydande
bortfall och att detta kan variera mellan
åldersgrupper. En viss ökning av bortfallet
över tid kan också tänkas snedvrida de förändringar som observerats. Om t.ex. äldre
storkonsumenter i allt större utsträckning
skulle delta i undersökningen så är uppgången bland äldre överskattad medan det
motsatta gäller om de alltmer undviker att
delta. Detsamma gäller förstås resultaten
för de yngre där det finns tecken på att
bortfallsproblematiken ökat under senare
år. I någon mån kan man dock hävda att
risken för snedvridna resultat har minskat
något genom att olika datakällor har presenterats och jämförts.
Sammanfattningsvis kan man dock konstatera att dessa data med säkerhet pekar
mot att äldres alkoholvanor är ett område som inte kommer att negligeras i den
framtida sociala och epidemiologiska alkoholforskningen.
Mats Ramstedt, docent
SoRAD
Stockholms universitet
SE-106 91 Stockholm, Sverige
E-post: [email protected]
REFERENSER
Bergman, H. & Källmén, H. (2003): Svenska
kvinnor har fått mer riskfyllda alkoholvanor. Undersökning av förändringar i
svenskarnas alkoholvanor 1997–2001.
Läkartidningen 100: 1028–1035
Björk, C. (2006): Midaldrendes og aeldresdanskeres alkoholforbruk. Udviklingen i alkholforbruget fra 1987 til 2003. Alkoholpolitisk
Magasin 4: 13–14
Gunnarsson, E. (2008): Äldres vardagsliv,
äldreomsorg och framtid. Kommentar i:
Jyrkämä J. & Haapamäki (2008): Åldrande
och alkohol – nordisk forskning och diskussion. Nordiskt center för alkohol- och
drogforskning. NAD-publikation 52
CAN: Rapportserie (2008): Drogutvecklingen
i Sverige 2008. Rapport Nr 107. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, Stockholm
Hallgren, M. & Högberg, P. & Andréasson,
396
NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT
S. (2009): Alcohol consumption among
elderly European Union citizens – health
effects, consumption trends and related
issues. Swedish National Institute of Public
Health
Horverak, Ö. & Bye, E. (2007): Det norske drikkemönstret. En studie baserat på intervjudata fra 1973–2004. SIRUS rapport nr 2.
Statens institutt for rusmiddelforskning
Jyrkämä, J. & Haapamäki, L. (2008): Åldrande
och alkohol – nordisk forskning och diskussion. Nordiskt center för alkohol- och
drogforskning. NAD-publikation 52
Johansson, P. & Jarl, J. & Eriksson, A. & Eriksson, M. & Gerdtham, U.- G. & Hemström,
Ö. & Hradilova Selin, K. & Lenke, L. &
Ramstedt, M. & Room, R. (2006): The
Social Costs of Alcohol in Sweden 2002.
SoRAD Rapportserie, nr 36. Stockholm:
Stockholms universitet
V O L . 26. 2009 . 5
Alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade problem
bland äldre svenskar – hur ser det ut egentligen?
Kühlhorn, E. (1998): Svenska alkoholvanor i
ett förändringsperspektiv. I: Kühlhorn, E.
& Björk, J. (red.): Svenska alkoholvanor i
förändring. Stockholm: Sober Förlag
Leifman, H. & Gustafsson, N.-K. (2003): En
Skål för det nya millenniet. En studie
av svenska folkets alkoholkonsumtion i
början av 2000-talet. Forskningsrapport 11,
SoRAD (Centrum för socialvetenskaplig
alkohol- och drogforskning). Stockholm.
Stockholms Universitet
Mustonen, H. & Mäkelä, P. & Huhtanen, P.
(2007): Kaksi vuotta alkoholin hinnan laskun jälkeen. Alkoholin käyttö vuonna 2006
(Två år efter prissänkningen på alkohol.
Alkoholkonsumtionen år 2006).�����������
Yhteiskuntapolitiikka 72 (5): 532–540
Norström, T. & Ramstedt, M. (2009): Totalkonsumtionen av alkohol 1995–2007 – effekten
av olika bestämningsfaktorer. Alkohol &
Narkotika 3: 28–33
Social och Hälsovårdsnytt i Norden (2006):
Tema: Alkohol & Hälsa. 23: 1
Ramstedt, M. & Axelsson-Sohlberg, T. &
Engdahl, B & Svensson, J. (2009): Tal om
alkohol – en statistisk årsrapport från
Monitor-projektet.(SoRAD Rapportserie, nr
54). Stockholm: Stockholms Universitet
Rosén, M. & Haglund, B. (2006): Trends
in alcohol-related mortality in Sweden
1969–2002: an age-period-cohort analysis.
Addiction 101: 835–840
Skog, O.-J. (1985): The collectivity of drinking cultures: A theory of the distribution
of alcohol consumption. British Journal of
Addiction 80: 83–99
SOU (1971): Svenska folkets alkoholvanor.
Rapport från alkoholpolitiska utredningen
1971:77. Stockholm: Finansdepartementet
Sulander, T. (2007): Alkoholbruk bland den
åldrande befolkningen ur ett statistiskt
perspektiv. I: Alanko, A. & Haarni, I. (red.)
(2007): Ikääntyminen ja alkoholi (Åldrande
och alkohol). Helsinki: Sininauhaliitto.
NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT
V O L . 26. 2009 . 5
397
