Från molekylnivå till samhällsnytta

Från molekylnivå till samhällsnytta
Dokumentation från konferens
aktuell forskning om alkohol och narkotika
8 oktober 2015 i Göteborg
Tony Johansson, 1:e vice ordförande i Hälso- och
sjukvårdsstyrelsen, Västra Götalandsregionen
CERA en ledstjärna i utvecklingsarbetet
– Helhetssyn är ett bra ord som beskriver ett lyckat arbete för att förebygga risk­
bruk och missbruk och motverka ”nånannanismen”. Psyke och soma hör ihop,
det är en nyckel för hur vården ska kunna utvecklas.
Vad visar aktuell forskning om alkohol och
narkotika? Hur kan resultaten omsättas till samhällsnytta? Och hur kan det stärka folkhälsan i
Västra Götaland?
Det var temat för konferensen som lockade cirka
300 deltagare från hela Västra Götaland – och även
från andra delar av landet.
– Vi hoppas att den breda samverkan vi har här
i Västra Götaland, mellan socialtjänsten i kommunerna, hälso- och sjukvårdens olika delar, kriminalvården och universitetet ska inspirera er som står
inför att skapa liknande sammanhang, sa Lennart
Rådenmark, länssamordnare för ANDT-frågor i Västra
Götalands län, som var dagens moderator.
Under dagen presenterade fyra ledande forskargrupper vid Göteborgs universitet sina arbeten –
forskning från molekylnivå till samhällsnytta!
2
med att konstatera att många berörs av frågorna kring
riskbruk, beroende och missbruk.
– Vi är många som kan vittna om stöd
som fungerar och som inte fungerar. Hur
man som närstående själv måste överbrygga
glappen mellan kommunens, primärvårdens
och sjukhusens ansvar.
Dessutom är riskbruk och missbruk ett
område som omges av både fördomar och
skuld. Därför är det viktigt att bygga argumenten på forskning och evidensbaserad
vård.
– Jag är glad för att CERA finns, för
utmaningarna är stora och sjukvårdshuvudmännen behöver en ledstjärna i det fortsatta
utvecklingsarbetet, sa Tony Johansson.
Han betonade vikten av helhetssyn och
att bygga sina insatser på forskning, och
tog upp ett exempel där politikerna i Västra Götalandsregioen valt att lyssna på forskarna.
– Det handlar att införa ett program för
Tony Johansson inledde
evidensbaserad missbruksvård, ett program
som bygger på helhetssyn och där forskningen allt mer entydigt visar att sprutbytesprogram fungerar och leder till bättre resultat. I
regionen gick alla politiska partier samman
om att fördjupa dialogen med de större kommunerna om detta – men fick inte det svar
vi hade hoppats på. Vi drar alltså olika slutsatser inom politiken, vilket visar på behovet
av forskning och ytterligare evidens för att
överbrygga de motsättningar som finns.
Att psyke och soma, själ och kropp,
hänger ihop visste redan de gamla grekerna.
Men ändå finns det stuprör i organisationen
som leder till brister i vården, något som
man ska försöka komma till rätta med i en
översyn av hälso- och sjukvårdens organisation som pågår. I utvecklingsarbetet är personcentrerad vård, där patienten är delaktig,
ett viktigt begrepp:
– Det är det perspektivet vi ska ha när
vi tacklar hälso- och sjukvårdens framtida
utmaningar, sa Tony Johansson.
n
CERA – Center for Education and Research on Addiction
Vill höja kvaliteten i missbruks- och beroendevården
Tvärvetenskapligt där forskning, utbildning och praktik
möts – det är CERA:s utgångspunkter för verksam­
heten.
– Vi vill medverka till att höja kvaliteten i missbruksoch beroendevården, förklarade Claudia Fahlke, pro­
fessor vid Psykologiska institutionen och föreståndare
för CERA.
Claudia Fahlke liknande
CERA vid Brandenburger
Tor i Berlin. Stabilt och
stadigt oavsett vad som
sker i omvärlden.
Vad är en
centrumbildning?
Ett centrum ska tillföra ett mervärde till universite­
tet och ha en komplementär funktion i förhållande
till institutionerna. Det ska vara tvärvetenskapligt
och lyfta fram ett område som ligger i skärnings­
punkten mellan traditionella discipliner.
Göteborgs universitet består av åtta fakulteter,
som var och en har ett antal institutioner. Forskar­
grupper vid institutioner från olika fakulteter kan
startade föregångaren till CERA. Då var det ett
forskningsråd som bildades av forskare och kliniker, som insåg
att man behövde ha mer kontakt med varandra. Rådet utvecklades till ett nätverk och 2013 formaliserades det alltså som
en centrumbildning.
– Förutom att höja kvaliteten vill vi bidra till en bättre och
hållbar folkhälsa när det gäller alkohol och narkotika. Vi vill
att missbruks- och beroendevården ska bli effektivare och mer
jämlik, bidra till en kompetenshöjning och stärka tillväxten av
forskare inom området, fortsatte Claudia Fahlke.
Det finns många skäl till varför detta är viktigt. Ett är förstås att alkoholen är ett av våra största folkhälsoproblem.
Omkring 20 procent av den vuxna befolkningen bedöms ha
problem med alkohol.
– Inom CERA har vi lång erfarenhet av svensk missbruksoch beroendevård. Vi har även mångårig erfarenhet av samverkan, både inom och utanför universitetsvärlden, vilket vi
belönades för 2014, då vi tilldelades Göteborgs universitets
samverkanspris, berättade Claudia Fahlke.
CERA erbjuder uppdragsforskning, uppdragsutbildning,
utredning, utvärdering, implementering, rådgivning, handledning och expertuppdrag.
– Vi medverkar exempelvis i arbetet med att ta fram en regi-
gå samman och bilda ett centrum kring ett ämne.
Redan 2004
Till centrumet kan också externa partners knytas.
I CERA:s fall är det alltså forskning och utbild­
ning kring riskbruk, missbruk och beroende
som är den gemensamma nämnaren. Utöver
företrädare för institutionerna vid Göteborgs uni­
versitet ingår Beroendekliniken vid Sahlgrenska
Universitetssjukhuset, Länsstyrelsen Västra Göta­
lands län, FoU i Väst/GR samt Kriminalvården i
styrgruppen.
Läs mer på
www.cera.gu.se
Där finns länkar till bland annat rapporter
och studier från forskargrupperna.
onal medicinsk riktlinje för sjukdomsförebyggande åt­gärder
vid riskbruk av alkohol på uppdrag av hälso- och sjukvården
i regionen. Vi planerar också för en utbildning kring motivationshöjande behandling, MET, tillsammans med universiteten i Stockholm, Malmö och Lund.
Därefter presenterade Claudia Fahlke dagens program och
de fyra forskargrupperna inom CERA som medverkade på
konferensen:
– Så nu får ni möta nästa generation forskare, våra doktorander inom alkohol- och narkotikaforskning!
n
3
FORSKARGRUPP 1
LoRDIA, Longitudinal
Research on Development In Adolescence
Göteborgs universitet och
Hälsohögskolan i Jönköping
Psykosocial forskning om ungdomars utveckling till vuxna, med fokus på psykisk hälsa
i relation till alkohol- och droganvändning
Anette Skårner
Russel Turner
LoRDIA (Longitudinal Research on Development In
Russel Turner, doktorand
Adolescence) är ett program som under lång tid ska
[email protected]
bedriva psykosocial forskning om ungdomars utveck­
ling till vuxna, med fokus på psykisk hälsa i relation till
alkohol- och droganvändning.
Programmet drivs i samarbete mellan Hälsohög­
skolan i Jönköping och Göteborgs universitet och
inrymmer flera läroämnen: psykologi, socialt arbete,
handikappvetenskap och det tvärvetenskapliga ämnet
Vägar in och ut ur
missbruk under tonåren
”välfärd och socialvetenskap”. Ansvariga för projektet
är Arne Gerdner (projektledare), Mats Granlund och
Thorbjörn Ahlgren vid Hälsohögskolan i Jönköping
samt Claudia Fahlke och Anette Skårner vid Göteborgs
universitet
I programmet genomförs en serie studier i fyra kom­
muner – Gnosjö och Värnamo i Jönköpings län samt
Härryda och Vårgårda i Västra Götaland – med start
hösten 2013. Man följer cirka 2 000 ungdomar från 12
till 18 års ålder. Datainsamlingen startade 2013 bland
elever i årskurs 6 och 7. Data samlas in vid ytterligare
tre tillfällen – åk 7/8, åk 8/9 samt åk 2 i gymnasiet. För­
utom frågeformulär till eleverna ingår en föräldraenkät
samt fortlöpande skattningar av skolbeteende som
görs av lärarna samt information om närvaro och betyg.
Sex doktorander arbetar för närvarande i program­
met, varav tre från Göteborg: Karin Boson, Johan Hag­
borg och Russel Turner.
www.lordia.se
4
Hur ser vägarna in i ett missbruk ut? Hur kommer det
sig att somliga testade droger i tonåren men inte fast­
nade? Kan sådan kunskap användas för bättre preven­
tion och intervention?
Det är några av de frågor som Russel Turner ska
studera i LoRDIA.
och projektet kommer att
pågå under fyra år. Genom att följa ungdomarna i LoRDIA
hoppas Russel få en bild av vilka faktorer som ökar risken för
missbruk, för vilka grupper riskerna finns och när riskerna är
som störst.
Det finns tre preventionsmodeller som är kända i forskningen:
• Information
• Social påverkan
• Känslomässigt/emotionellt lärande
Arbetet har precis startat
– Vi vet av hundratals studier att ingen av dessa modeller
fungerar särskilt bra var och en för sig. Men blandar man dem
fungerar de något bättre. Då är chansen att nå ungdomarna
större. Vi kan bara göra antaganden om vad som fungerar, men
vi vet inte riktigt vad och varför, sa Russel Turner.
Ett skäl är förstås att ungdomar är en heterogen grupp.
Dessutom är tonåren en föränderlig tid. Det är stor skillnad
mellan vad som är viktigt när man är 12 år eller 16 år. Därför
ska utvecklingen på sikt studeras, sedd utifrån en rad faktorer.
– Vad kan vi se hos dem som börjar använda droger? Hur
har deras sociala relationer sett ut och hur utvecklades de över
tid? Hur kom det sig att vissa som testade inte fastnade, vilken
var deras väg ut?
Projektet baseras alltså på utvecklingsorienterad forskning
som utgår från att tonåringar är olika. Det ska ge kunskap
om vilka riskfaktorer som finns för vissa ungdomar och när de
infaller – en komplex bild. Förhoppningsvis ska studien ge en
bild av hur olika insatser bäst kan utformas. n
Karin Boson, leg. psykolog, doktorand
[email protected]
Välbefinnande,
psykisk ohälsa och
alkoholerfarenhet
hos 12–13-åringar
Flickor som vänder sina problem inåt och som uppger att de
inte mår bra, är överrepresenterade bland ungdomar med tidiga
alkohol­erfarenheter.
– Det betyder att vi måste ha med ett genusperspektiv när vi
beskriver och förklarar psykisk hälsa bland ungdomar, säger Karin
Boson.
Karin inledde med att resonera kring begreppet
psykisk hälsa, att det inte bara handlar om frånvaro
av psykisk ohälsa eller sjukdom. Det är också en fråga
om det positiva som personen upplever och det goda
i livet.
– Psykisk ohälsa kan vara milda besvär, som oro
och ångest, som kan vara normala reaktioner på att
det är jobbigt i livet. Vi har en tendens till att medikalisera normala reaktioner idag, till exempel djup sorg,
påpekade Karin.
Psykisk ohälsa kan också bestå av allvarligare psykiatriska tillstånd som bör utredas, få en diagnos och
behandlas. Det är viktigt att hålla isär de olika begreppen, menade Karin.
I frågorna till ungdomarna får de skatta sin psykiska hälsa, sitt välbefinnande. Det kan delas in i ”att
känna gott” – subjektivt eller emotionellt välbefinnande, ”att göra gott” – psykologiskt välbefinnande, och
”att vara en del av
det goda” – socialt
välbefinnande.
I sin forskning har Karin Boson studerat ungdomarnas svar på frågorna relaterade till välbefinnande,
psykisk ohälsa och alkoholerfarenhet. Studien baseras
på nästan 1 400 svar från 12–13-åringarna i LoRDIA.
En generell slutsats är att ungdomarna mår bra, men
det finns tydliga skillnader mellan olika subgrupper.
Flickorna har mer internaliserade problem, de vänder
sin ilska och rädsla inåt, medan pojkarna rapporterade högre på en externaliserande problemstil – de
vänder alltså inre spänningar och konflikter utåt. Pojkarna hade också ett högre välbefinnande än flickorna.
Vad gäller alkoholerfarenheten hade cirka 12 procent
druckit minst ett glas alkohol någon gång och 3 procent hade någon gång varit berusade. Några andra
slutsatser:
• B
land de ungdomar som rapporterar ett högt välbefinnande är det också vanligare med en externaliserande problemstil.
• Flickor med internaliserade problem och som rapporterar lågt välbefinnande är överrepresenterade
bland ungdomar med tidiga erfarenheter av alkohol.
• Gruppen med alkoholerfarenhet domineras i övrigt
av pojkar utan några psykiska problem och högt
välbefinnande.
– Det här betyder att vi måste ha med ett genusperspektiv när vi beskriver och förklarar psykisk hälsa
bland ungdomar, särskilt när det gäller ungdomar med
tidiga alkoholerfarenheter. Flickor verkar vara mer
sårbara och vi behöver ha med oss de glasögonen i
arbetet med ungdomarna, konstaterade Karin. n
Ungdomarna
mår bra, men
det finns tydliga skillnader
mellan olika
subgrupper.
5
Johan Hagborg, leg. psykolog, doktorand
[email protected]
Utsatthet och missbruk
”Det som inte dödar gör oss starkare” heter det i vissa sammanhang. Det gäller inte barn
som växer upp i miljöer med försummelse och övergrepp.
– Barn vänjer sig inte, de blir inte tåligare av att leva i sådana miljöer, även om det kan se
så ut på ytan. Därför är det så viktigt med tidiga insatser, konstaterade Johan Hagborg.
svara på
frågor om de varit utsatta för fysiskt
eller psykiskt våld, sexuella övergrepp
och känslomässig försummelse. Det är
ovanligt att så unga personer får möjlighet att berätta vad de varit med om och
att de dessutom kommer att följas under
ett antal år, vilket gör Johan Hagborgs
pågående studie extra intressant. Tidigare
forskning har oftast baserats på vuxnas
berättelser om sin barndom.
I studien tittar Johan bland annat på
om det finns samband mellan riskbeteenden (alkohol, droger, självskadebeteende)
och psykisk hälsa, om det finns typiska
könsskillnader, om lärarna uppmärksammar de som är utsatta och – på sikt – om
finns det några särskilda kännetecken hos
dem som senare utvecklar problem med
droger eller alkohol och vilka psykiatriska diagnoser de i så fall uppfyller.
– Och hur utvecklas den psykiska hälsan över tid och finns det särskilt känsliga
perioder i tonåren? Det har vi förmånen
att kunna titta på och följa eftersom studien pågår under så lång tid, påpekade
Johan.
Materialet så här långt visar att cirka
70 procent inte känner att de är utsatta
för känslomässiga övergrepp eller känslomässig försummelse. Drygt 20 procent
I LoRDIA får ungdomarna
8–9 procent
uppger att
de är utsatta
för allvarliga
övergrepp.
6
uppger att de är något utsatta, medan 8–9
procent uppger att de är utsatta för allvarliga övergrepp.
Bland de som utsatts för försummelse
är det vanligare med tidig sexdebut, de
börjar med alkohol och tobak tidigare
och det är också betydligt vanligare med
självskadebeteende. Ett liknande mönster
syns hos de som utsatts för känslomässiga
övergrepp. Den psykiska hälsan skiljer
sig också i grupperna – ju mer utsatthet,
desto högre rapporterad psykisk ohälsa.
– Det skiljer sig också mycket mellan
flickor och pojkar, särskilt när det gäller
psykosomatiska symtom och känslomässig försummelse eller övergrepp. Mer än
hälften av flickorna hade fler än tre fysiska symtom – ont i magen, ont i huvudet,
mår illa, känner yrsel. Killarna reagerar
inte lika starkt, verkar det som, så även
här behöver vi ett genusperspektiv, konstaterade Johan.
Och hur ska vi hantera detta i verkligheten när vi möter barnen?
– Det som hjälper till att läka är möjligheten att skapa nya goda relationer. För
upplevelsen av övergrepp och försummelse kan påverka till exempel koncentrationsförmåga, framtidstro, självkänsla,
förmåga att planera och att förhålla sig
till auktoriteter på ett positivt sätt. Många
av de här ungdomarna har ett stort hjälpbehov, samtidigt som de har svårare än
andra att ta till sig hjälp på grund av sina
erfarenheter. Därför måste vi stå kvar
och finnas där för dem. Och samordna
det resurser som finns, inte skicka barnen
mellan olika instanser, avslutade Johan
Hagborg. n
FORSKARGRUPP 2
Addiction Biology Unit,
ABU – Beroendemedicin
Institutionen för neurovetenskap och
fysiologi, Sahlgrenska Akademin
Neurobiologisk forskning om nya behandlingsprinciper vid alkoholberoende
Nya effektiva läkemedel mot alkoholism – det är målet med
arbetet på beroendemedicin (Addiction Biology Unit, ABU) en
enhet inom institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid
Sahlgrenska Akademin. Man arbetar i en preklinisk, basal­
vetenskaplig del, med studier på råttor och möss, studerar
beteenden och gör neurokemiska analyser med avancerade
tekniker. Resultaten från den prekliniska delen testas sedan i
kliniska prövningar.
– Vi vill så fort som möjligt komma till klinisk prövning, det
ska inte behöva ta 30 år att komma från upptäckt av något i
djurtester till klinisk användning, vilket var fallet med Naltrexon
som används vid behandling av alkoholberoende, påpekade
Bo Söderpalm, professor i psykiatri och gruppledare för ABU.
De kliniska prövningarna är ett sätt att läsa av vad man
kommit fram till i de prekliniska studierna, för att se om man
är på rätt spår. Det kan vara randomiserade, kontrollerade
prövningar, men också experimentella studier på människor
och man samlar blodprover för att kunna göra genstudier.
Under de cirka 10 år som gruppen funnits har man pro­
ducerat sex avhandlingar och fler är på gång. På konferensen
presenterades tre projekt av Lisa Ulenius, Erik Thurin och
Andrea deBejczy.
www.neurophys.gu.se
Bo Söderpalm
Lisa Ulenius, doktorand
[email protected]
Taurin och alkoholberoende
Energidrycker och alkohol är en populär kombination – särskilt bland unga vuxna – som i vissa
avseenden kan vara värre än att bara dricka alkohol. I energidrycker finns ämnet taurin som också
påverkar hjärnans belöningssystem, precis som alkoholen, vilket kan vara av betydelse hur alkohol­
beroende utvecklas.
Taurin är en aminosyra som har flera funktioner.
Den har till exempel en antioxiderande effekt och reglerar vätskebalansen i cellerna. Kroppen kan själv producera taurin i levern och hjärnan, men vi får också i
oss det via främst animaliska livsmedel.
I energidrycker är taurin vanligt förekommande.
De innehåller också koffein, vitaminer och socker eller
sötningsmedel, och marknadsförs som att de ökar prestationsförmågan. Det köps främst av personer under
25 år – och används alltså också tillsammans med
alkohol.
– Den kombinationen får flera negativa konsekvenser, till exempel försämrat omdöme. Du känner dig inte
lika full, vilket gör att du dricker ännu mer alkohol.
Man har också sett att den som ofta dricker energi­
drycker också dricker alkohol oftare, berättade Lisa
Ulenius.
När vi dricker alkohol frisätts dopamin, vilket ger
en känsla av belöning. Forskarna på Beroendemedicin har sett att denna dopaminfrisättning efter alkoholintag kräver taurinfrisättning i samma system. Det
indikerar att taurin kan vara en viktig del i belöningssystemet och hur beroende utvecklas.
– Och eftersom det är tonåringar och unga vuxna
som konsumerar stora mängder energidrycker så måste vi undersöka hur taurinet påverkar alkoholens effekter i hjärnans belöningssystem, påpekade Lisa Ulenius.
I studien har råttor under 15 dagar fått dagliga
injektioner med taurin eller koksalt i buken. Därefter
har de injicerats med taurin eller alkohol eller båda.
Med mikrodialys har man kunnat samla och mäta
signalsubstanser lokalt i hjärnan, för att se om taurinet
går upp i hjärnan eller bara runt i kroppen. Mikrodialysen visar att taurinnivåerna i hjärnan ökar, men att
det inte har någon betydelse om råttorna fått taurin
i förväg under 15 dagar. Däremot kan man se att de
råttor som fått taurin i förväg inte har ett lika högt
dopaminsvar som de som fått koksalt.
– Det här kan tyda på att man behöver dricka mer
alkohol för att få samma effekt, om man druckit stora
mängder taurin under en längre tid. Det skulle också
kunna vara en förklaring till varför de som dricker
mycket energidrycker också har en hög konsumtion
av alkohol, konstaterade Lisa Ulenius.
n
Taurin kan vara
en viktig del
i belöningssystemet och
hur beroende
utvecklas.
7
Erik Thurin, AT-läkare, doktorand
[email protected]
Kan Deep Brain
Stimulation
hjälpa vid missbruk?
Resultaten
efter långtidsuppföljning är
lovande.
8
Tänk om det går att ”stänga av” den del av hjär­
nan som styr alkoholsuget med elektriska impul­
ser? Det finns indikationer på att det kan fungera
– och det skulle vara en hjälp för personer där alla
andra behandlingar har misslyckats.
DBS, är en behandlingsmetod som bland annat används på personer med svår
Parkinson. Den går ut på att operera in elektroder i hjärnan, på väldigt väl avgränsade ställen, för att komma till
rätta med symtom som kommer från hjärnan.
– Gjort på rätt sätt och på rätt patient är det oerhört
effektivt, sa Erik Thurin och visade med en kort filmsekvens hur en man med Parkinson stänger av de elektriska
impulserna med en liten fjärrkontroll och genast börjar
skaka. Skakningarna ökar och han får allt svårare med
talet. Efter en stund sätter han på stimuleringen igen – och
skakningarna upphör så gott som omedelbart.
– Tänk om det finns en del av hjärnan som är lika vik-
Deep Brain Stimulation,
tig vid beroendeproblem? Vi kanske kan hitta den delen
i hjärnan och stänga av den funktionen?
Nucleus accumbens är en del av hjärnan som har en
central roll i belöningssystemet. Den är viktig när beroende skapas och underhålls. Det finns fallrapporter som
visar att elektroder i nucleus accumbens haft effekt på
missbruk, när man egentligen försökt bota exempelvis
tvångssyndrom och depression. DBS fick alltså effekt på
just beroendet och liknande resultat har även kommit
fram i djurstudier.
Ytterligare indikationer på att DBS kan fungera mot
missbruk är en studie på fem patienter i Tyskland som
fick DBS mot svåra och långvariga alkoholproblem, där
inget annat hade hjälpt. Med DBS uppgav patienterna
att suget minskade vid stimulering. Resultaten efter långtidsuppföljning är lovande – två har helt slutat dricka,
tre är betydligt bättre och har mer kontroll över sitt missbruk. Fyra av fem har heltidsarbete, från att tidigare varit
arbetslösa, och den femte avtjänar ett fängelsestraff för
brott han begick innan han fick DBS.
– Detta gjorde oss nyfikna och vi har bra djurmodeller
för alkoholberoende, så vi vill undersöka vilka delar av
hjärnan som är viktigast för stimulering och om vi kan få
råttorna att dricka mindre alkohol. Vi vill ta reda på vad
som händer i belöningssystemet, till exempel genom att
mäta dopaminnivåer i nucleus accumbens när den stimuleras, förklarade Erik Thurin.
Med tiden hoppas gruppen kunna gå vidare med en
klinisk studie och erbjuda behandlingen till de svårast
sjuka patienterna.
– Vi vet inte om detta kan bli verklighet, men det hade
varit fantastiskt att kunna hjälpa patienterna som inte
har några andra alternativ, avslutade Erik Thurin.
Bo Söderpalm la till att detta är en form av mycket
avancerad behandling, som är rimlig för de allra svårast
sjuka med tanke på att alkoholberoende förkortar ett liv
med kanske 20 år.
– Det är att jämställa med avancerade behandlingsmetoder för exempelvis människor med cancer, men ska
förstås inte användas för alla med missbruksproblem. n
Kliniska studier på nya läke­medel
för alkoholberoende
Andrea deBejczy, doktorand
[email protected]
Under de senaste tio åren har Beroendemedicin gjort tre kliniska prövningar på tre olika läkemedel
eller substanser som kan påverka personer med alkoholberoende. De har gett olika resultat,
men också visat på vikten av att använda objektiva mått.
som testades
är mirtazapin, som ingår i ett väl beprövat
antidepressivt läkemedel, Remeron®. Vid
djurstudier har det visat sig ha effekt på
djurens drogsökande beteende. Dessutom
finns kliniska erfarenheter av att det hjälpt
vid avgiftning och mot alkoholberoende.
Gruppen som ingick i studien var 59
män som var högkonsumenter av alkohol.
De var inte avgiftade, utan hade ett pågående missbruk och förde dagbok över sin
alkoholkonsumtion under behandlingen.
En del av gruppen fick sockerpiller och
den andra fick den aktiva substansen. Ingen fick veta vem som fick vad – studien var
alltså dubbelblind placebokontrollerad.
– Det vi såg var att de som hade ärftlighet för alkoholproblem sänkte sin konsumtion när de fick medicinen. Kanske
kan det finnas en plats för medicinen för
dem med ärftlighet, konstaterade Andrea
deBejczy.
Nästa substans som prövats är ingen
medicin, utan ett ämne kallat Org25935,
som ökar glycinnivåerna i hjärnan. Det
har visat sig minska alkoholintaget hos
råttor som gillar alkohol och därför ville
man testa även detta kliniskt i en multicenterstudie i samarbete med ett läkemedelsföretag.
Det som skulle mätas var återfall hos
Den första substansen
140 avgiftade personer med alkoholberoende. Försökspersonerna förde inte dagbok utan vid varje besök gick man igenom
hur många högkonsumtionsdagar de haft
de senaste två veckorna. Även här var det
en aktiv och en placebogrupp. Resultatet
visade inte på någon större skillnad mellan
grupperna och studien avbröts av läkemedelsföretaget innan den var klar. Men man
kunde se att båda grupperna hade minskat
sitt alkoholintag, även efter tre månader.
– Vid avgiftning brukar man kunna se
en viss ökning efter ett tag, men så var det
inte här. Detta, tillsammans med de tidigare djurstudierna, gör att vi hoppas kunna
forska vidare på substansen. Vi tror inte
att sista ordet är sagt här, även om den här
studien blev negativ, sa Andrea.
Den tredje prövningen handlade om
vareniklin som ingår i läkemedel mot rökning. Det har visat sig sänka alkoholkonsumtion i djurstudier och hos rökare. Kanske fungerar det också på personer med
alkoholberoende?
I studien ingick 160 icke avgiftade personer med alkoholberoende. De fick föra
dagbok och även antal högkonsumtionsdagar registrerades. Dessutom gjordes
ett antal objektiva mätningar, med bland
annat blodprover där alkoholmarkörer
kontrollerades.
Dagboken visade ingen skillnad mellan
den aktiva gruppen och den som fick placebo. Alla rapporterade en sänkning av sin
konsumtion. Men de objektiva testerna,
och särskilt ett av dem, PEth, visade att
det var skillnad mellan dem som fått vare­
niklin och placebogruppen.
– Med objektiva mått försvinner placeboeffekten och det verkar som om placebogruppen underrapporterar. Så hade vi
inte haft med de objektiva testerna hade
detta blivit en negativ studie som inte hade
visat något effekt av vareniklin, fast det
alltså har det, påpekade Andrea.
Sammanfattningsvis så kan alltså mirtazapin vara ett alternativ för patienter med
ärftlighet, Org25935 behöver studeras
mer, vareniklin har effekt på alkoholkonsumtion, PEth är den bästa alkoholmarkören och objektiva mått bör användas!
– Det här är bra exempel på hur vi
arbetar från idé till behandling, avslutade
Andrea deBejczy.
n
Med objektiva
mått försvinner
placeboeffekten.
9
FORSKARGRUPP 3
WAG, Women
and Alcohol in
Gothenburg
SPIRA, Sekundär­
prevention i
Primärvård
Institutionen för medicin,
Frida Silfversparre, forskningsassistent, utvecklingssamordnare inom folkhälsa
[email protected]
Metoder för att upptäcka och förändra risk­
bruk av alkohol hos patienter i primärvården
Systematisk screening tycks vara det bästa sättet för att identifiera riskbrukare bland kvinnliga patienter i primär­
vården, medan tidig identifikation fungerar bäst för män. Det visar en studie gjord inom SPIRA-projektet.
enheten för socialmedicin
och epidemiologi
Epidemiologisk forskning om
kvinnor om sin livssituation,
psykiska hälsa och alkoholvanor
Inom socialmedicin pågår en mängd olika
forskningsprojekt med anknytning till alko­
hol och droger.
WAG-projektet startade i mitten av
1980-talet för att samla in information om
kvinnors hälsa och alkoholvanor genom
intervjuer med kvinnor födda från 1925 till
1993. Flera forskargrupper är involverade
i WAG.
SPIRA startade 2010 för att studera
implementering av metoder som kan upp­
täcka riskbruk av alkohol hos patienter på
vårdcentraler.
På konferensen presenterades även en
studie som syftar till att utveckla en metod
för stöd till föräldrar som vill vara alkoholfria
och ha en ansvarsfull alkoholkonsumtion
under föräldraskapet.
www.epso.gu.se
10
I studien ville man undersöka om kort
rådgivning (Brief Intervention) kombinerat
med olika typer av screeningmetoder minskar
alkoholkonsumtionen. Utgångspunkten var att
de som söker vård i primärvården oftast gör
det för att de har en sjukdom – inte för att de
upplever att de har alkoholproblem.
– Vi vet också att det finns många patienter
som tycker det är svårt eller inte har behov av
att prata om sin alkoholkonsumtion, konstaterade Frida Silfversparre.
Idag finns flera metoder för att identifiera och
minska riskkonsumtion av alkohol. En metod
som används för att identifiera riskbruk är systematisk screening med hjälp av ett frågeformulär med alkoholrelaterade frågor. En annan
metod är tidig identifikation som innebär att
vårdpersonalen frågar om alkoholvanor när de
anser att det behövs, till exempel när patienten
har depressiva symtom, sömnsvårigheter eller
högt blodtryck. Kort rådgivning är en metod
för att minska riskkonsumtion och det innebär
i denna studie att personalen ger information
och råd om levnadsvanor under 3–5 minuter,
till personer med hög alkoholkonsumtion.
I studien medverkade 16 vårdcentraler där
hälften fick utbildning i systematisk screening
och hälften tidig identifikation. Alla vårdcentraler fick även utbildning i hur man ger kort
rådgivning. Nästan 3 000 patienter fyllde i frågeformuläret om alkoholvanor och av dessa
var de flesta i åldern 31–50 år, drygt hälften
var kvinnor.
Ett år senare följdes nästan 650 av patienterna upp i telefonintervjuer.
– Vid intervjuerna ställde vi samma frågor
som de fått på vårdcentralen ett år tidigare,
för att kunna jämföra hur de svarade då med
svaren vid intervjutillfället och på så vis studera om deras alkoholkonsumtion förändrats
något, berättade Frida.
Resultatet visar att 39 procent av patienterna som fick systematisk screening bedömdes
som riskbrukare vid besöket på vårdcentralen.
Vid telefonuppföljningen hade den andelen
sjunkit till 31 procent. Av patienterna som
ingick i gruppen tidig identifikation bedömdes
62 procent som riskbrukare vid vårdcentrals­
besöket och 44 procent vid telefonintervjun.
Man kan också se att kvinnorna i gruppen
för systematisk screening sänkte sin alkoholkonsumtion oavsett om de fick kort rådgivning
eller inte. Bland männen var det bara de i gruppen tidig identifikation som hade sänkt sin konsumtion. Bland männen i gruppen för systematisk screening, med eller utan rådgivning, och
tidig identifikation med rådgivning syntes ingen
förändring. Tidig identifikation med kort rådgivning hade ingen effekt på kvinnorna heller.
– Det är svårt att avgöra om kort rådgivning har någon effekt, dels för att det är för
likt screeningmetoderna vilket kan har blivit
förvirrande för patienterna, dels för att rådgivningen ibland verkar ha getts till fel personer,
förklarade Frida Silfversparre. n
Långt fler 20–25-åriga kvinnor
idag dricker öl, vin eller sprit för
att lugna nerverna, jämfört med
för 30 år sedan.
Jesper Löve, biträdande universitetslektor
[email protected]
Alkoholrelaterade problem
bland kvinnor i Göteborg –
utvecklingen 1985 till 2014
Women and Alcohol in Gothenburg,
WAG, är ett unikt projekt i Europa.
Det spänner över lång tid och ger
mycket bra information om kvinnors
förhållande till alkohol och deras livs­
villkor. Sedan 1985 har data samlats
in vid fyra tillfällen. Bland annat syns
en kraftig ökning av andelen kvinnor
som har druckit för att lugna ner­
verna.
och beroende
är ofta inriktad på patienter, det vill säga
de som redan har sökt vård.
– Men de som dricker utan att hamna
hos vården är också väldigt relevanta att
studera. Vad är det som gör att en del
som dricker alkohol klarar sig och andra
hamnar fel? För att studera det krävs studier som spänner över lång tid, inkluderar
kvinnor med olika konsumtionsmönster
av alkohol och har ett livsloppsperspektiv. WAG är ett sådant projekt, berättade
Jesper Löve.
De teoretiska utgångspunkterna är
Forskning om missbruk
psykiatrisk epidemiologi och genusperspektiv. Skälet till att fokusera på enbart
kvinnor var att kvinnors alkoholkonsumtion ökade på 1980-talet och man ville
studera det utifrån de livsvillkor som är
specifika eller vanliga hos kvinnor, till
exempel sexuella övergrepp och våld i
nära relationer eller livsvillkor som relaterade till betalt och obetalt arbete. Tidigare forskning hade framför allt handlat
om män, eftersom de stod för den största
alkoholkonsumtionen.
Datainsamlingen har skett med post­
enkäter, den första skickades ut 1986, och
med intervjuer. Frågorna har handlat om
bland annat barndom, familj, arbetsliv,
fysisk och psykisk hälsa, alkoholvanor,
självmordsförsök – intervjuerna brukar
ta mellan 1,5 och 4 timmar.
– Projektet har en multifaktoriell
ansats – vi måste ha med många frågor
om många olika saker för att förstå hela
problematiken, förklarade Jesper Löve.
Hittills har nästan 1 400 baslinjeintervjuer gjorts och cirka 900 kvinnor har
intervjuats två gånger. Fler än 230 har
intervjuats tre gånger och 44 kvinnor,
födda 1964, har intervjuats fyra gånger
11
Hjördis Högberg, barnmorska, doktorand
[email protected]
över 23 år. Dessutom samlas data in från olika
register och en del tester.
– Vi kan alltså jämföra åldersgrupper och
kan se att det har hänt jättemycket på 30 år,
till exempel vad gäller högskoleutbildning.
1989 hade omkring tio procent av kvinnorna i
åldersgruppen 25–35 år en treårig högskoleutbildning. Idag är den andelen uppe i nästan 40
procent, påpekade Jesper Löve.
Ett resultat av enkäterna är att långt fler
20–25-­åriga kvinnor idag dricker öl, vin eller
sprit för att lugna nerverna, jämfört med för
30 år sedan. Då uppgav 2,4 procent att det
hade hänt. 2013 var den andelen uppe i nästan 23 procent av 20-åringarna. Att känna sig
mindervärdig eller skamsen över sitt drickande
har också ökat, från 1,7 procent till nästan 10.
– Det är alltså fortfarande skamligt att
dricka, trots att det är fler som dricker. Vi
trodde att det skulle gått åt andra hållet men
det har det inte gjort här, konstaterade Jesper
Löve.
En stor ökning syns också när det gäller om
man upplevt minnesförlust efter en kvälls drickande, från 7 procent 1965 till över 30 procent
2013. Om ökningen beror på att det är okej att
prata om det eller om det är reella skillnader är
något som forskarna ska titta vidare på.
Ett pågående projekt inom WAG handlar
om psykisk ohälsa bland kvinnor, om den har
ökat och om de riskfaktorer som mätts kan
förklara en sådan förändring. Ett annat planerat projekt ska studera alkoholkonsumtion
som ett sätt att hantera stress.
– Eftersom en stor grupp dricker mycket,
kanske det är nya riskfaktorer som dykt upp.
Är det de som dricker för att lugna nerverna
som också får problem med alkohol? Och kan
detta kopplas till stress, depressions- och ångestproblematik och sjukskrivningar? Det kanske inte är bara marginalisering och uppväxt
som är riskfaktorer? n
12
Barnmorskans samtal om alkohol
i livscykelperspektiv med båda
föräldrarna under graviditet
När blivande föräldrar kommer till barnmor­
skan handlar ett samtal om alkohol. I pro­
jektet har samtalet kompletterats med fem
frågor om alkohol i ett livs­cykelperspektiv.
arbetat som
barnmorska i många år och redan tidigt
på 1990-talet insåg hon att hon saknade en
metod för barnmorskans alkoholsamtal.
– Det fanns mycket bra information
om rökning och graviditet, men inte om
alkohol. Med stöd av Folkhälso­institutet
utvecklade vi då en metod som jag fortsatte att arbeta med i nio år, berättade
Hjördis Högberg.
Metoden bygger på att screeningverktyget AUDIT används på alla gravida kvinnor och deras partner. Dessutom ingår ytterligare fem frågor, som
kan besvaras skriftligt eller muntligt. De
handlar bland annat om det finns alkoholproblem i familjen eller släkten och om
alkoholkonsumtionen förändrats efter
graviditetsbeskedet.
Modellen utvärderades i Härrydastudien (som var Hjördis Högbergs masteruppsats vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap). Den visar att de flesta
gravida avstår från alkohol och känner
att de har stöd för det. Men bara en dryg
tredjedel av deras partners tyckte att de
fick det stödet. En av tio hade erfarenheten av minst en förälder med alkoholpro-
Hjördis Högberg har
blem och en tredje­del rapporterade alkoholism i någon av familjerna. De blivande
pappor som hade alkoholism i familjen/
släkten drack mer än de utan denna erfarenhet.
Hjördis Högberg har också medverkat
i studien Mödrahälsovården och besökarnas alkoholkonsumtion. Där konstaterades att hälften av alla partners till gravida
kvinnor minskat sin alkoholkonsumtion
det senaste året och över 80 procent var
nöjda med barnmorskans alkoholsamtal.
I Malmöstudien, som pågår 2013–
2016, valideras och reliabilitetstestas de
formulär som använts inom metoden. n
Hälften av alla partners till gravida kvinnor hade minskat sin
alkoholkonsumtion
det senaste året.
Niels Eék, leg. psykolog, doktorand
FORSKARGRUPP 4
[email protected]
Addiction Psychology:
Clinical and Experi­
mental Research
(APEC)
Psykologiska institutionen,
Göteborgs universitet
Psykologisk forskning om kort- och
långsiktiga konsekvenser av beroende
På Psykologiska institutionen arbetar forskargruppen
APEC, Addiction Psychology: Experimental and Clinical
research, med experimentell och klinisk missbruks­
psykologisk forskning, utbildning och handledning inom
Internetadministrerad
behandling av
alkoholberoende
KBT-program på internet fungerar för vissa tillstånd – men kan det
användas för att behandla alkoholberoende? Med ePlus för perso­
ner med alkoholberoende och eCRAFT för närstående ska detta
prövas. Förhoppningsvis kan det bli alternativ för personer som
annars inte hade sökt hjälp.
missbrukspsykologi samt det omgivande samhället
kring frågor som rör missbruk.
har funnits en
längre tid för en mängd olika sjukdomar och tillstånd.
I de senaste riktlinjerna för missbruks- och beroendevården understryks vikten av mer forskning vad gäller internetadministrerad behandling, eftersom det finns studier
som indikerar att insatsen är effektiv för personer med
beroende.
– Det behövs fler alternativ för människor som annars
inte söker behandling. Det är så mycket skuld och skam
kring alkoholberoende och många vill klara det själv, sa
Niels Eék.
ePlus ska lära ut tekniker och strategier som personen
kan använda för att bättre hantera sitt drickande. Hen ska
bli mer medveten om konsekvenserna av sitt drickande,
kunna känna igen och hantera risksituationer och hitta
alternativ till alkoholen. Det börjar med att personen fyller i formulär som skickas in till behandlaren. Sedan följer
ett antal sessioner under 14 veckor med texter att läsa och
hemuppgifter mellan alla sessioner.
– Det finns alltså en behandlarkontakt hela tiden som
man kommunicerar med skriftligt och man skickar säkra
meddelanden mellan varandra, påpekade Niels Eék.
Men också närstående behöver stöd och eCRAFT kan
hjälpa dem att motivera till behandling. CRAFT har fun-
Internetbaserade behandlingar
– Vi håller på med många olika projekt, men miss­
brukspsykologi är den gemensamma nämnaren, för­
klarade Kristina Berglund, docent vid institutionen.
Missbrukspsykologi behandlar hur kognition,
emotioner och beteende är involverade vid riskbruk,
missbruk och beroende av alkohol och andra droger.
Missbrukspsykologi är ett tvärvetenskapligt kunskaps­
område som angränsar till och har en nära samhörighet
med andra vetenskapsområden som socialt arbete,
socialmedicin och psykiatri.
På konferensen medverkade tre av gruppens dok­
torander: Malin Karlén, Jenny Rangmar och Niels Eék.
www.psy.gu.se
Kristina Berglund
nits sedan 1970-talet och är väl beforskat, men är ovanligt
i Sverige. Enligt Socialstyrelsen bör sjukvård och socialtjänst erbjuda programmet.
Med den internetadministerade verisonen av CRAFT,
det vill säga eCRAFT, ska närstående lära sig att kommunicera utan att det blir bråk eller svårt att prata om
problemen. Det handlar också om positiv och negativ
förstärkning samt att kunna ta samtalet med den som har
alkoholproblem om att det finns hjälp att få.
Både ePlus och eCRAFT utvecklas i samarbete med
Karolinska Institutet och deras tekniska behandlingsplattformar används under utvecklingsarbetet. När det är klart
finns en förhoppning om att ePlus och eCRAFT ska ligga
på Stöd och behandling som är en del av landstingens och
regionernas gemensamma e-hälsoarbete.
n
Det behövs
fler alternativ
för människor
som annars
inte söker
behandling.
13
De skulle vilja att ingen
gravid kvinna dricker en
droppe alkohol.
Jenny Rangmar, doktorand
[email protected]
Hur gick det för de
alkohol­skadade barnen?
Att barn skadas som foster när
mamman druckit alkohol under
graviditeten har varit känt länge.
Hur det påverkar barnet finns
det också rätt mycket kunskap
om, men inte hur deras vuxenliv
ser ut. Det är vad studien om
de alkoholskadade barnen ska
ta reda på.
skadas beror på när den gravida kvinnan dricker alkohol under graviditeten, hur ofta och mycket hon dricker
och under hur lång tid. Dessutom
finns en individuell känslighet, hos
både mamman och fostret, som kan
spela roll. Därför, och för att man
inte känner till en mängd alkohol
som kan konsumeras utan risk för
skador, är rekommendationen att
helt avstå från alkohol under graviditeten.
Fetalt alkoholsyndrom är ett helt
spektrum av beteendemässiga, kognitiva och fysiska funktionsnedsättningar, där FAS är den enda diagnosen. Den kännetecknas av att barnet
Hur allvarligt ett foster
14
är tillväxthämmat, har strukturella
missbildningar i hjärnan och vissa
karaktäristiska drag i ansiktet, som
korta ögonspringor, utslätat filtrum
och tunn överläpp.
De kognitiva funktionerna som
kan påverkas är till exempel minne
och inlärning och personer med
diagnosen kan ha nedsatt förmåga
till självreglering, som impulskontroll och förmåga att styra sin uppmärksamhet. Deras förmåga till
språk, social kommunikation och
interaktion kan också vara nedsatt.
En av studierna i projektet är en
registerstudie där 79 personer mellan 18 och 47 år med FAS-diagnos
ingår, tillsammans med en stor jämförelsegrupp. Nästan alla med FASdiagnos har vuxit upp i familjehem,
mot knappt fyra procent i jämförelsegruppen.
– Närmare hälften arbetade
2011, vilket ändå är ganska många,
men det är en lägre andel än i jämförelsegruppen, konstaterade Jenny
Rangmar.
Gruppen med FAS-diagnos är
klart överrepresenterade när det
gäller bland annat sjuk- eller aktivi-
tetsersättning, ekonomiskt bistånd
och psykiatrisk vård. Det var inte så
många som vårdats för egna missbruksproblem, men fortfarande fler
än i jämförelsegruppen. Däremot var
det inte någon större skillnad i hur
många som har åtalats brott, vilket
förvånade, eftersom tidigare forskning visat på större risk att hamna i
kriminalitet, om man har FAS.
– Det var alltså inte så i den här
gruppen, vilket kändes positivt. I en
annan del av studien har jag träffat
vuxna med FAS och bland annat testat deras exekutiva funktioner och
kom då fram till att de fortfarande
i vuxen ålder är nedsatta, sa Jenny
Rangmar.
– Jag frågade dem också vilken
förändring de ville se i samhället och
fick så himla bra svar. De sa att de
skulle vilja:
• att ingen gravid kvinna dricker en
droppe alkohol.
• slippa förklara för läkaren och
andra inom sjukvården vad FAS
är när jag går till vårdcentralen.
• att fler visste mer om skador man
kan få av att mamman dricker
alkohol under graviditeten.
n
Alkoholens påverkan på vittnesmål
om våld i nära relationer
Malin Karlén, leg. psykolog, doktorand
[email protected]
Vid våld i nära relationer är det inte ovanligt att alkohol finns med i bilden.
Hur påverkar alkoholen hur vittnen uppfattar vad som skett? I projektet har
man konstaterat att berusning upp till drygt en promille påverkar vittnens för­
måga att minnas, men gör inte deras utsagor mindre korrekta.
kommer ofta till polisen vid storhelger – jul,
nyår, midsommar – då många konsumerar mycket alkohol. Kartläggningar visar
också att det finns ett kraftigt samband
mellan alkohol och både enklare och svårare former av våldsbrott.
Från forskning vet vi att alkohol påverkar alla kognitiva funktioner. Först blir vi
pratiga men sedan bli vi allt mer disträ,
för att senare få minnesluckor. Det är
främst inkodningen till långtidsminnet
som drabbas av alkoholen, vilket gör att
vi inte minns lika bra när vi har druckit
alkohol.
Malin Karléns forskning bygger på
experimentella studier där hälften av försökspersonerna får dricka alkohol och
hälften är nyktra. Alla får sedan se samma
film, där en man och en kvinna diskuterar,
börjar bråka och sedan blir fysiskt aggressiva mot varandra. Därefter får försökspersonerna frågan: Vad minns du av det
här scenariot?
– De som druckit alkohol berättade
inte lika mycket, men procentuellt sett är
deras utsagor lika korrekta som de nyktra försökspersonernas. Det är viktigt att
tänka på om man möter människor i de
här situationerna, menade Malin Karlén.
anmälningar om våldsbrott
Däremot hade gruppen som druckit
alkohol svårare att beskriva kedjor av
händelser, som vem som sagt vad eller
slog vem – där fanns det skillnader.
Malin Karlén har också studerat alkoholens påverkan på bedömningar av
aggression, skuld och social information.
De påverkade försökspersonerna var inte
lika rädda för aggressionen, de tyckte inte
att aggressiva handlingar var lika farliga
som de nyktra vittnena gjorde.
Vad gäller skuld lade både alkoholpåverkade och nyktra vittnen mest skuld på
mannen, men de alkoholpåverkade vittnena fördelade skulden mer jämnt mellan
mannen och kvinnan. Skillnaden i skuldbörda var alltså inte lika stor hos dem som
hos nyktra vittnen.
I tolkningen av den sociala interaktionen uppfattades mannen även lite mer
positivt av de alkoholpåverkade vittnena,
medan kvinnan uppfattades som mindre
förstående och mer hotfull.
– Bilden av mannen påverkas alltså
mer av alkohol än vad bilden av kvinnan
gör, vilket kan ha att göra med könsstereotyper, men det är inget som vi kan säga
säkert utifrån den här studien. n
De som druckit
alkohol berättade
inte lika mycket,
men deras utsagor
är lika korrekta som
de nyktra försökspersonernas.
15
”Det ska vara lätt
att hitta kunskap!”
Hur kan samverkan mellan forskning
och praktik bli verklighet? Dagen
avslutades med några frågor till
Anneli Jäderland, Sveriges kommu­
ner och landsting.
Hur får vi kunskap att bli praktik?
– Man lär sig bara om man vet hur man
själv har det! Känner man till resultatet av
sin verksamhet är det lättare att värdera
om något behöver förändras. Varje verksamhet måste fundera över vilken kunskap de själva behöver, utifrån målet att
varje möte mellan profession och patient
eller klient ska vila på bästa tillgängliga
kunskap.
– Vi behöver organisera lärandet i vardagen, för att ha utblick och för att göra
det bästa möjliga i mötet.
Ser du några strömningar i landet på
området? Vad vill huvudmännen?
– Vi märker att socialtjänsten är otroligt upptagna med andra akuta frågor.
Man har ändå fokus på frågorna och frågar bland annat efter stöd för att utbilda
sig och stöd i tillämpning av nationella
riktlinjer. Tre områden som särskilt oroar
huvudmännen är narkotikarelaterad död,
unga med psykisk ohälsa och deras risk
för alkohol- och droganvändning, samt de
långa väntetiderna till LVM-vård.
Nya metoder implementeras ju inte av sig
själv – hur tänker man på nationell nivå?
– Huvudmännen har ansvaret för att
verksamheterna är kunskapsbaserade.
Det finns ett engagemang i arbetet för
att ge stöd till tillämpning på regional
nivå, från FOU och olika stöd- och samverkansstrukturer. Stödet från nationell
nivå har inte samma riktade aktivitet
som när Kunskap till praktik fanns – det
finns fortfarande behov av samordning
för på nationell nivå. Förvaltning och
utveckling av metoder, uppföljning, kvalitetsregister, koll på ”vårdlandskapets”
utveckling kunde samordnas och utvecklas nationellt. Metoder som tas fram på
nationell nivå ska var möjliga att använda
för svenska förhållanden och underlätta
övergång från tidigare arbetssätt till nya.
Vad mer behövs för att utveckla missbruks- och beroendevården?
– Det ska vara lätt att hitta kunskap,
den måste paketeras och göras tillgänglig
för att vi systematiskt ska kunna söka relevant kunskap. Jag hoppas och tror att nya
generationen kommer att bli kravställare
på ett annat sätt, till exempel vad gäller
tillgång till läkemedel och e-behandlingar.
Vi behöver mer modernitet i missbruksoch beroendevården!
Claudia Fahlke påpekade att vi inte får
glömma bort missbruksutredningen och
alla dess dryga 70 förslag:
– De ska vi damma av och hålla vid liv.
Där finns stora frågor vi inte kan lösa,
men det finns andra frågor vi kan lösa
och bra kunskapsunderlag som vi ska ta
vara på. n
CENTRUM FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING KRING
RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE
www.cera.gu.se
[email protected]
16
Rapport nummer 2015:48
ISSN 1403-168X
Text och layout: E Gustafsson Information AB Foto: Mats Udde Jonsson Tryck: Exakta Print, Borås, november 2015
Anneli Jäderland, SKL