Kvinnor och alkohol Kunskapsöversikt 2015:1

Kvinnor och alkohol Kunskapsöversikt 2015:1
Kunskapsöversikt
2015:1
Kvinnor
och alkohol
Kvinnor dricker inte lika mycket alkohol som män och
alkoholkonsumtion och alkoholproblem har tidigare
betraktats främst som manliga företeelser. Forskning
och kunskapsspridning om alkohol har till övervägande
delen handlat om män. Men nu dricker kvinnor allt
mer och även om skillnaderna alltjämt är stora minskar
gapet mellan kvinnors och mäns alkoholkonsumtion.
Dessutom tål kvinnors kroppar inte lika stora mängder
alkohol utan att ta skada. Under graviditet och amning
kan kvinnans drickande skada barnet. Det finns alltså
goda skäl att öka kunskapen om kvinnliga perspektiv
på alkohol och alkoholproblem.
Kvinnor och alkohol Kunskapsöversikt 2015:1
Alkoholvanor i förändring
Alkoholvanorna bland kvinnor i Sverige har
förändrats de senaste två decennierna. Enligt
en långtidsstudie i Göteborg har kvinnors
konsumtion ökat kraftigt de senaste 20 åren.
90 procent av alla kvinnor dricker alkohol och
kvinnor dricker i dag oftare och mer än tidigare.
Det har blivit vanligare att dricka även mitt i
veckan. Särskilt bland yngre kvinnor är också
berusningsdrickande vanligt. Enligt folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor dricker var tredje
kvinna i åldrarna 16-29 år minst en gång i
månaden så intensivt att de blir berusade.
I rapporten Drogutvecklingen i Sverige
2014 redovisas statistik över självrapporterad
konsumtion. Statistiken visar att kvinnor dricker
i genomsnitt nästan dubbelt så mycket alkohol
i dag som i början av 1990-talet. Här är några
siffror ur rapporten:
• År 2012 var svenska kvinnors självrapporterade alkoholkonsumtion 2,7 liter ren alkohol/
år, att jämföra med 1,5 liter år 1990.
• Kvinnor dricker ungefär hälften så mycket
som män i Sverige, men könsskillnaderna
har minskat. År 1990 var kvinnornas konsumtion 34 procent av männens och 2012
hade den ökat till 45 procent av männens.
Kvinnor dricker i
genomsnitt nästan
dubbelt så mycket
alkohol i dag som i
början av 1990-talet.
• Drygt var tionde kvinna i Sverige (12 procent)
har en alkoholkonsumtion som definieras
som riskbruk. Kvinnors riskbruk har legat på
samma nivå de senaste tio åren. Därmed har
könsskillnaderna minskat även här eftersom
andelen riskbrukare bland männen minskade från 23 procent 2004 till 19 procent 2013.
VAD ÄR RISKBRUK?
Riskbruk är ett bruk av alkohol som ökar risken för skadliga fysiska,
psykiska eller sociala konsekvenser, men där diagnoserna skadligt
bruk, missbruk eller beroende inte föreligger. Någon helt riskfri
alkoholkonsumtion finns inte.
Riskbruk av alkohol föreligger vid högkonsumtion, d.v.s. när:
- en man dricker mer än 14 standardglas per vecka
- en kvinna dricker mer än 9 standardglas per vecka
Riskbruk av alkohol föreligger även vid intensivkonsumtion, d.v.s. när:
- en man dricker mer än 4 standardglas vid ett och samma tillfälle
- en kvinna dricker mer än 3 standardglas vid ett och samma tillfälle
Riskbruk av alkohol kan även föreligga vid lägre alkoholkonsumtion
exempelvis under graviditet, i många situationer i arbetslivet, i
trafiken samt under uppväxtåren. Detsamma gäller när man har vissa
sjukdomar, äter vissa mediciner samt för dem med ökad känslighet för
alkohol.
KÄLLA: Riddargatan 1 – mottagningen för alkohol och hälsa
Kvinnor och alkohol Kunskapsöversikt 2015:1
Unga kvinnor dricker mest,
men äldres drickande ökar
Kvinnors alkoholvanor ser olika ut i olika åldersgrupper. Unga vuxna kvinnor dricker mest.
Under den period då många kvinnor vill bli
gravida och har småbarn minskar alkoholkonsumtionen. Sedan stiger konsumtionen åter
något i den övre medelåldern.
Bland högstadieelever ökade flickornas
alkoholkonsumtion i början av 2000-talet
samtidigt som pojkarnas minskade. I årskurs 9
dricker flickor därför nu nästan lika mycket som
pojkar. Det visar de årliga undersökningarna av
skolelevers drogvanor som Centralförbundet
för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN,
gör. I gymnasiet dricker både pojkar och
flickor ungefär dubbelt så mycket som elever
i nian. Samtidigt börjar könsskillnaderna i
alkoholmönstren att etableras och flickornas
konsumtion utgör i gymnasiets årskurs 2
omkring 60 procent av pojkarnas.
Åldersmönstren för riskbruk motsvarar
mönstren för alkoholkonsumtionen i stort. I
åldrarna 16-29 år dricker drygt en fjärdedel (27
procent) av flickorna och kvinnorna på ett sätt
som uppfyller kriterierna för riskkonsumtion,
enligt Hälsa på lika villkor.
I åldersgruppen 30-64 år är omkring en tiondel
av kvinnorna riskkonsumenter. I åldrarna 65-84
år har sex procent en riskabel konsumtion.
Enligt resultat från en studie av forskare
vid Centrum för åldrande och hälsa vid
Sahlgrenska akademien i Göteborg dricker
ungefär en av tio 75-åriga kvinnor alkohol som
motsvarar en flaska vin i veckan. Åren 1976-77
var det bara en av hundra kvinnor i den åldern
som drack så mycket alkohol.
Det finns forskning
som tyder på att
riskbruk håller på att
bli vanligare bland
äldre.
Kvinnor och alkohol Kunskapsöversikt 2015:1
Kvinnor är mer sårbara
för alkohol
Alkohol hör till det sociala livet i Sverige och
för de flesta kvinnor orsakar drickandet inte
några problem utan är i stället ett positivt
inslag i tillvaron. För en del kvinnor blir det
dock svårt att hålla sig på en konsumtionsnivå
utan negativa effekter. Det finns faktorer som
gör kvinnor mer känsliga än män för skadliga
effekter av alkohol.
Alkohol har generellt en kraftigare effekt
hos kvinnor än hos män. Eftersom kvinnor
i genomsnitt är mindre fördelas alkoholen
på en mindre kroppsvolym hos kvinnorna,
men detta är långt ifrån hela förklaringen.
Om en kvinna och en man som väger lika
mycket dricker exakt lika mycket alkohol på
samma tid, blir alkoholkoncentrationen i alla
fall högre i kvinnans blod än i mannens. En
del av förklaringen till detta är att kvinnor har
en högre andel fettvävnad och lägre andel
vatten i kroppen än män. Eftersom alkohol är
vattenlösligt blir därför alkoholkoncentrationen
vid samma intag högre hos en kvinna än hos
en lika stor man.
Forskning har också visat att ytterligare en
bidragande orsak är att alkohol bryts ned på
ett delvis annorlunda sätt hos kvinnor än hos
män. Forskare i New York och italienska Trieste
har i ett par studier undersökt könsskillnaderna
i alkoholnedbrytning. De har funnit att
kvinnor i sin magsäck har en lägre aktivitet
än män av enzymet alkoholdehydrogenas
(ADH). Detta enzym bryter ned en del av
alkoholen innan den tas upp i blodet. Kvinnors
lägre enzymaktivitet leder till en högre
alkoholkoncentration i blodet, konstaterar
forskarna och drar slutsatsen att kvinnor inte
bara lättare blir alkoholpåverkade utan också
kan vara mer sårbara än män för negativa
hälsoeffekter av alkohol. Det senare bekräftas
av flera studier.
Cynthia Kuhn, professor i farmakologi och
cancerbiologi samt professor i psykiatri och
beteendevetenskap vid Duke University i
Durham, USA, presenterade 2011 en bred
populärvetenskaplig sammanfattning av den
internationella forskningen om alkohol och
könsskillnader. Hon konstaterade att forskningen har visat att följande alkoholskador
uppkommer tidigare – alltså vid lägre konsumtion – hos kvinnor än hos män:
• Skador i hjärnan och övriga centrala
nervsystemet som leder till bland annat
minnesproblem, koncentrationssvårigheter
och försämrad finmotorik
•Leverskador
•Hjärt-kärlsjukdomar
Att dricka mycket alkohol kan, enligt Kuhns
sammanfattning, även påverka en kvinnas
fertilitet negativt och öka risken för benskörhet.
Professor Kuhn pekar också på att alkohol
ökar risken för ett flertal cancerformer,
däribland bröstcancer. I en retrospektiv
epidemiologisk studie under ledning av doktor
Meera G. Jain vid University of Toronto kunde
man se att mer än ett glas vin per dag (>10
g/dag) var associerat med en 15-procentig
ökning av risken att dö i bröstcancer.
Resultaten gällde specifikt vin – varken öl
eller starksprit var förknippat med lika stor
riskökning. Det kan förefalla drastiskt med hela
15 procent, men då måste man komma ihåg
att denna ökning sker från en mycket låg nivå.
Värt att notera i detta sammanhang är att
riskbruk för kvinnor brukar definieras som
mer än nio standardglas per vecka – och att
vi i Sverige definierar ett standardglas som 12
gram alkohol istället för tio som i exemplet ovan.
VAD MENAS MED
STANDARDGLAS?
Ett ”standardglas”
innehåller 12 gram
­alkohol. Detta finns
i till exempel 50 cl
folköl, 33 cl starköl,
12-15 cl vin, 4 cl sprit.
KÄLLA: Riddargatan 1 –
mottagningen för alkohol
och hälsa
Kvinnor och alkohol Kunskapsöversikt 2015:1
Alkohol och graviditet
– riskfritt intag finns inte
År 2012 drack i genomsnitt 6,2 procent av
de gravida kvinnorna i Sverige i början av
graviditeten alkohol i mängder som klassas
som riskbruk, med tanke på kvinnans egen
hälsa. När det gäller riskerna för barnet finns
ingen undre säker gräns. Den slutsatsen drar
Folkhälsomyndigheten (dåvarande Statens
folkhälsoinstitut) i två kunskapssammanställningar från 2009:
• All alkohol som kvinnan dricker när hon är
gravid kan skada fostret.
• Alkohol ger negativa effekter för barnet under
hela graviditeten, ingen period är riskfri.
I Sverige beräknas, enligt en rapport från
Socialstyrelsen, 1,6 barn per 1 000 födas
med den svåraste formen av skador, fetalt
alkoholsyndrom (FAS). Mindre uttalade
medfödda alkoholskador beräknas vara tio
gånger vanligare. Berusningsdrickande i början
av graviditeten ökar bland annat risken för
att barnet föds med läpp- och gomspalt eller
andra missbildningar.
Det är, enligt Folkhälsomyndighetens
kunskapssammanställningar, också tydligt
att alkohol under graviditeten ökar riskerna
för tidiga missfall, för tidig födsel och låg
födelsevikt. Även lågt eller måttligt alkoholbruk
har negativa effekter för barnet.
Alkoholanvändning under graviditet kan
dessutom skada hjärnans utveckling hos
barnet, något som också visats kunna ge
problem även i skolåldern.
Alkohol och amning
Om mamman dricker alkohol under amningsperioden så gör även barnet det. Alkoholkoncentrationen i bröstmjölken blir lika hög
som i mammans blod. Livsmedelsverket och
barnhälsovården avråder ammande mammor
från att dricka alkohol eftersom det inte går att
fastställa någon nedre gräns för hur mycket det
är säkert att dricka när man ammar.
1,6
I Sverige beräknas,
enligt en rapport från
Socialstyrelsen, 1,6
barn per 1 000 födas
med den svåraste
formen av skador,
fetalt alkoholsyndrom
(FAS).
Kvinnor och alkohol Kunskapsöversikt 2015:1
Alkoholrelaterad sjuklighet och dödlighet
Enligt rapporten ANDT-bruket och dess negativa konsekvenser
i den svenska befolkningen 2013 är 61 000 kvinnor och 285 000
män i Sverige alkoholberoende och/eller missbrukar alkohol. Uppgifterna är skattningar som baserats på en enkätundersökning med
över 15 000 personer.
Sedan slutet av 1990-talet ökar antalet personer i vårt land
som får sjukhusvård på grund av alkoholrelaterade sjukdomar och
skador. År 2013 var antalet alkoholrelaterade vårdtillfällen omkring
55 000 och kvinnornas andel av dessa har ökat och ligger nu på
omkring en fjärdedel.
Samma år registrerades 417 alkoholrelaterade dödsfall hos
kvinnor och 1 384 bland män i Socialstyrelsens dödsorsaksregister.
Medan alkoholrelaterade dödligheten har minskat bland män sedan
slutet av 1970-talet, har den varit relativt konstant bland kvinnor.
Emellertid bör det återigen understrykas att mäns drickande är ett
betydligt större problem än kvinnors, nästan oavsett hur man mäter.
Ett bland många exempel på detta är det som brukar benämnas
alcohol’s harm to others eller alkoholrelaterade skador på tredje
person.
Petri Huhtanen och Christoffer Tigerstedt vid Socialstyrelsen i
Finland har i en studie visat att kvinnor drabbas av påtagligt mer
negativa konsekvenser av andras drickande än män. Den ovan
nämnda svenska rapporten ANDT-bruket och dess negativa konsekvenser i den svenska befolkningen 2013 visar på resultat i samma
riktning. De negativa konsekvenserna kan omfatta både fysisk och
psykisk skada och kvinnor drabbas hårdare och oftare vare sig det
gäller främmande människors drickande i offentlig miljö eller närstående som dricker i privata sammanhang och miljöer.
Alkohol och stress
Att kvinnor dricker alkohol bland annat som ett sätt att hantera
stress är något som flera forskare lyfter fram. Jenny Rundberg,
institutionen för kliniska vetenskaper – psykiatri, vid Lunds
universitet har studerat alkoholbruk och mental hälsa bland kvinnor
i åldrarna 50-59 år. De flesta av de medelålders kvinnorna i hennes
studie hade en låg eller måttlig alkoholkonsumtion. Kvinnor med
hög utbildning och god ekonomi drack mest. En av tio drack så
pass mycket att hon riskerade sin hälsa och 40 procent hade
druckit sig berusade minst en gång den senaste månaden. Sju
procent av kvinnorna uppgav att de drack för att känna sig mindre
spända. Dessa kvinnor rapporterade oftare intensivkonsumtion
och psykiska besvär. Författaren framhåller att kvinnor som dricker
för att kunna koppla av verkar utgöra en särskild riskgrupp som det
är viktigt att vården lär sig att hjälpa.
I en ny studie från Skottland undersöktes kvinnors alkoholmönster med hjälp av diskussioner i fokusgrupper med kvinnor
i åldrarna 30-50 år. Det kom fram att kvinnornas skäl att dricka
alkohol ofta var att för en stund slippa ifrån ansvar för både avlönat
och oavlönat arbete. Kvinnorna berättade att de upplevde att de
fick en ”time out” och tillfälligt kunde återvända till en yngre mer
sorglös version av sig själva.
Alkohol – en ”time-out” i kvinnors vardag?
För att påverka hur kvinnor använder alkohol behövs förebyggande
insatser som bygger på kunskap om just kvinnors alkoholvanor
och -problem. Viktiga frågor är varför kvinnor dricker alkohol och
vilka dryckesvanor som är riskabla för kvinnor. Inom långtidsprojektet Women and Alcohol in Gothenburg, WAG, studerar
forskare bland annat dessa frågor.
I en WAG-studie identifierade forskarna uppväxtfaktorer som
kraftigt ökar risken för alkoholmissbruk hos kvinnor. Dessa starka
riskfaktorer är tidig missbruksdebut (alkohol eller narkotika),
sociala och psykiska problem i familjen under uppväxten samt
sexuella övergrepp.
I en annan studie i Göteborgsprojektet såg forskarna att bland
kvinnor som främst dricker i socialt umgänge är drickandet sällan
några problem. Bland dem som även dricker ensamma är det
vanligare att man har problem med drickandet. Det gäller inte minst
om alkoholen används för att lindra värk eller negativa känslor.
Just att hantera negativa känslor är ett vanligt skäl för kvinnor att
dricka alkohol och WAG-data tyder på att det blir allt vanligare. År
2013 svarade nästan 23 procent av tillfrågade 20-åriga kvinnor
att de brukade använda alkohol för att dämpa negativa känslor.
Tretton år tidigare låg siffran i samma åldersgrupp på knappt 18
procent. Nästan fyra procent av 20-åringarna 2013 ansåg själva att
de hade alkoholproblem, över 30 procent hade druckit så mycket
att de fått minnesluckor och drygt nio procent hade känt skam
över sitt drickande.
I sina fortsatta studier kommer Göteborgsforskarna bland
annat att fokusera på kopplingarna mellan alkoholproblem och
psykisk ohälsa bland kvinnor. En prioriterad uppgift är att ta reda
på mer om vad som ligger bakom det välkända sambandet mellan
alkoholproblem och depression och ångest hos kvinnor. Hur ser
orsakssambanden ut – orsakar alkoholproblem depression eller
vice versa? Eller går kanske orsakssamband åt båda hållen?
Kvinnor och alkohol Kunskapsöversikt 2015:1
Källor
Alkoholvanor – nationella resultat och tidsserier 2014.
Resultat av folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor.
Stockholm: Folkhälsomyndigheten. Hämtad från www.
folkhalsomyndigheten.se 2015-02-02.
Andersson, Christina (2011). Women’s alcohol and drug
use. Risk indicators from everyday life. Avhandling för
medicine doktorsexamen vid institutionen för medicin,
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Baraona, E., Abittan, CS., Dohmen, K., Moretti, M.,
Pozzato, G., Zev W. Chayes, ZW., Schaefer, C. & Lieber,
CS. Gender Differences in Pharmacokinetics of Alcohol.
Alcoholism/ Clinical & Experimental Research, april
2001.
Drogutvecklingen i Sverige 2014. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN.
Emslie, Carl, Hunt, Kate & Lyons, Antonia. Transformation and time-out: The role of alcohol in identity construction among Scottish women in early midlife. The
International Journal of Drug Policy, 2014. Publicerad
online. Hämtad 2015-02-07 från http://www.ijdp.org/
article/S0955-3959(14)00362-4/fulltext
Folkhälsomyndigheten (2012). Andel gravida med riskbruk av alkohol, efter region. Hämtat 2014-10-06 från
www.andtuppfoljning.se
Frezza, M., di Padova, C., Pozzato, G., Terpin, M.,
Baraona, E., & Lieber, CS. High blood alcohol levels in
women. The role of decreased gastric alcohol dehydrogenase activity and first-pass metabolism. New England
Medical Journal, januari 1990, 11;322(2):95-9.
Hensing, Gunnel (2014). Alkoholrelaterade problem
bland kvinnor i Göteborg – utvecklingen under perioden 1985 till 2014. Presentation av resultat från den
longitudinella studien Women and Alcohol in Gothenburg (WAG). Socialmedicin och CERA, Göteborgs
universitet.
Holmgren, Sara (2009). Low dose alcohol exposure
during pregnancy – does it harm? A systematic literature review. Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
Huhtanen P, Tigerstedt C. Women and young adults
suffer most from other people’s drinking. Drug Alcohol
Rev. 2012 Nov;31(7):841-6.
Jain, M.G. (2000). Alcohol and breast cancer mortality in a cohort study. Breast Cancer Res Treat. 2000
Nov;64(2):201-9.
Koivisto Hursti, Ulla-Kaisa (2007). Alkohol vid amning. I Toxikologiska risker vid graviditet och amning
Vetenskapligt underlag inför revideringen av Livsmedelsverkets kostråd för gravida och ammande. Uppsala:
Livsmedelsverket.
Kuhn, Cynthia M. Alcohol and Women: What is the Role
of Biologic Factors? Alcoholism Treatment Quarterly,
2011, 29:4, 479-504.
Ramstedt, M., Sundin, E., Landberg, J., Raninen, J.
ANDT-bruket och dess negativa konsekvenser i den
svenska befolkningen 2013, Stockholm: STAD, Rapport
nummer 55
Sarman, Ihsan (2009). Alkohol, graviditet och barns
utveckling. Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
Skolelevers drogvanor 2014. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.
Spak, Fredrik, Allebeck, Peter, Spak, Lena & Thundal,
Kajsa-Lena. Studie i Göteborg om kvinnor och alkohol:
Problem under barn- och ungdomsåren en stor riskfaktor. Läkartidningen, nr 10/2001.
Spak, Fredrik (2007). Alkohol vid graviditet. I Toxikologiska risker vid graviditet och amning Vetenskapligt underlag inför revideringen av Livsmedelsverkets kostråd
för gravida och ammande. Uppsala: Livsmedelsverket.
Rundberg, Jenny (2007). Alcohol Use and Mental
Health in Middle-aged Women. Women´s Health in Lund
Area, a Swedish Population-based Study, Doktorsavhandling vid Lunds universitet.
Waern, Margda, Marlow, Tom, Morin, Johanna,
Östling, Svante & Skoog, Ingemar. Secular changes in
at-risk drinking in Sweden: birth cohort comparisons
in 75-year-old men and women 1976–2006. Age and
ageing, online, september 2013.
Wang, C., Xue, H., Wang, Q., Hao, Y., Li, D., Gu, D. &
Huang, J. Effect of drinking on all-cause mortality in
women compared with men: a meta-analysis. Journal
of Womens Health, maj 2014.
Idenstedt; Ulla (2011). Amning och alkohol. I Rikshandboken – barnhälsovård. Hämtad 2014-10-06 från www.
rikshandboken-bhv.se
Det populärvetenskapliga innehållet i denna kunskapsöversikt är granskat av Jonas Raninen, alkoholforskare
vid Karolinska Institutet och utredare på Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN.
Tryckt februari 2015
Kvinnor och alkohol Kunskapsöversikt 2015:1