Medborgar
Gällivare: Invånarna säger sitt • sid 9
Kungsbacka: Besjälad av dialog • sid 7
dialog
Sju exempel
på dialog och
delaktighet
Väsby:
Kraftsamling
ska lyfta
skolresultaten
Välkommen till magasinet
Medborgardialog
Sedan 2006 har Sveriges Kommuner och Landsting
drivit projekt Medborgardialog för att stödja med­
lemmarna i att utveckla medborgardialogen som
en del i styrning och verksamhetsutveckling för ett
hållbart samhälle.
Medborgardialog ska ses i ett brett spektrum
– från nödvändig information för att kunna vara
delaktig, till konsultationer, dialoger, samarbete,
medskapande och medbeslutande.
Bakgrunden är att kommuner, regioner och lands­
ting behöver sina medborgare för att utveckla det
lokala samhället och medborgarna behöver sina
förtroendevalda och tjänstemän för att utveckla
en service som skapar värde och för att värna den
lokala demokratin.
Under hösten 2014 samlade vi in exempel på
medborgardialoger från kommuner, regioner och
landsting som sammanställs i en exempelkatalog.
I magasinet du nu håller i din hand så vill vi presen­
tera sju sådana exempel från vårt avlånga land.
Under 2015 fortsätter vi vårt arbete. Vi kommer
att bjuda in till nya nätverk bland annat kring med­
borgarbudget á la USA, medborgardialog för plats­
utveckling, medborgardialog som en del i styrningen,
medborgardialog i komplexa samhällsfrågor och en
masterclass för att utveckla e-dialog.
Vi bjuder också in tjänstemän till en teoretisk och
praktisk utbildning i medborgardialog. Vi hoppas att
få möta dig i våra aktiviteter för att utveckla med­
borgardialogen.
Ett stort tack till alla som har bidragit med sin
kunskap och sina erfarenheter under intervjuerna
som genomfördes hösten 2014.
Lena Langlet
Projektledare Medborgardialog
Medborgardialog produceras av SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, 2015. Upplysningar om innehållet: Lena Langlet, [email protected]. Bestnr: 5386
Ladda ner på: webbutik.skl.se. Intervjuer och text: Carita Andersson, Birgita Klepke, Susanne Rydell och Jan Vejstad. Foto omslag: Jörgen Wiklund/Scandinav Bildbyrå.
Produktion: Kombinera. Tryck: LTAB, 2015. Sveriges Kommuner och Landsting, Hornsgatan 20, 118 82 Stockholm. 08-452 70 00, www.skl.se.
Södermöre kommundel, Kalmar kommun
03 ”Vi lever med medborgardialog dygnet runt”
07 ”Kommunens högsta ledning är besjälad av dialog”
09 Identiteten viktigast när invånarna får säga sitt
13 Struktur och enkelhet tidigt i beslutsprocessen
16 E-demokrati lyfter in nya frågor i politiken
19 Närmare 1000 personer i dialog om framtiden
22 Kraftsamling ska lyfta skolresultaten
Kungsbacka kommun
Gällivare kommun
Härryda kommun
Landstinget Västmanland
Skellefteå kommun
Upplands Väsby kommun
2
Medborgardialog
Omslag: Väsby ville ha dialog
om hur ungas ögon ska glittra hela
skoltiden.
Södermöre kommundel, Kalmar kommun
”Vi lever med
medborgardialog
dygnet runt”
Efter 14 år har kommundelsnämnden i Södermöre en medborgardialog som
fungerar. Paneler, dialogmöten, fokusgrupper och förbättringsvandringar är
några av redskapen. Nära samarbete mellan politik och förvaltning och stort
förtroende hos medborgarna är viktiga förutsättningar.
Text: Birgita Klepke. Foto: Jan Vejstad och Ann Gustafsson.
»
Medborgardialo
När Södermöre kommundelsnämnd
bildades år 2000 var ett uppdrag att
prova olika sätt att stärka demokratin.
Efter sju år på försök, blev verksamheten permanent och idag har man
hittat ett arbetssätt som fungerar.
M
Ingemar Einarsson (C) ägnar sig åt
medborgardialog oavsett om han
”har politikerkavaj eller säljer ägg
hemma på gården”.
4
Medborgardialog
an kan säga att hela nämnden är ett enda
stort demokratiprojekt, säger Ingemar
Einarsson, vice ordförande i Södermöre
kommundelsnämnd.
Ny kommundelschef och SKL-projektet Medbor­
gardialog gav, enligt Ingemar Einarsson, den energi
som behövdes.
– Vi var på väg att tappa pionjärandan och ägnade
oss allt mer åt förvaltning, säger han.
När Mattias Ask blev kommundelschef år 2011
kom han både med praktisk erfarenhet från arbetet
som ungdomssekreterare i Landstinget Sörmland
och kunskaper i statskunskap. Samtidigt projekt­
anställdes Ingela Carlsson som backup i demokrati­
arbetet. Som företagare i nöjesbranschen, förenings­
aktiv och småbarnsförälder bidrog hon också med
ett stort personligt nätverk.
Men positiva eldsjälar räcker inte. För en medbor­
gardialog värd namnet behövs politiskt stöd och en
förvaltning som är villig att testa nytt.
I Södermöre uppmuntrades tjänstemännen från
början att komma med egna idéer. Något som, enligt
kommundelschef och vice ordförande, har varit en
förutsättning för framgången.
– Demokrati är kommundelsnämndens existens­
berättigande, säger Ingemar Einarsson och inflikar
vikten av att vara tydlig gentemot medborgarna med
att dialog inte nödvändigtvis leder till att man får
som man vill.
– Det politiska hantverket går ut på att lyssna på
många olika perspektiv innan vi fattar beslut. Ibland
är det svårt att förklara det.
Med en liten organisation – Södermöre kommun­
delsnämnd har cirka 350 anställda, varav cirka fem
tjänster är placerade på förvaltningen – måste alla
hjälpas åt. Förutom skola, förskola och äldreomsorg
ansvarar nämnden även för landsbygdsutveckling.
– Det är bra eftersom det ger oss en naturlig rela­
tion till föreningar och näringsliv. Allt hänger sam­
man och det finns inga ”stuprör”, säger Mattias Ask
och tillägger att alla rektorer och chefer i Södermöre
i praktiken har som extra uppdrag att jobba med
demokrati.
Medborgardialogen i Södermöre går inte bara ut på
att ta reda på vad folk tycker. Den ger också möjlig­
het att känna av vad som är på gång. Ibland leder den
till helt nya idéer.
Södermöres unga får vara med och bestämma.
Ett sådant exempel är Företagsföreningen som
bildades efter ett initiativ som väcktes under en
dialog­aktivitet som handlade om hur man ville
utveckla bygden. I Södermöre finns det 700 företa­
gare och föreningens nätverk omfattar hittills 200
personer. I december 2012 skrevs ett samverkans­
avtal mellan föreningen och kommundelsnämnden
och en aktuell aktivitet är ett samrådsmöte inför
EU:s nya programperiod. En annan fråga är eget
postnummer i Hagby så att gods och brev delas ut
till rätt adress.
– Vårt gemensamma mål att skapa en anda av
före­tagsamhet så att folk kan försörja sig här, säger
Ingemar Eliasson och betonar smidigheten i kontak­
terna:
– Om vi snappar upp ett behov under till exempel
en förbättringsvandring kan vi oftast ordna ett möte
inom ett par veckor.
Han beskriver medborgardialogen som en livsstil.
– Jag ägnar mig åt dialog oavsett om jag har politi­
kerkavaj eller säljer ägg hemma på gården.
Det flexibla arbetssättet i Södermöre har bland
annat imponerat på representanter från Botkyrka
kommun som har besökt kommundelen. Med sina
cirka 90 000 invånare, varav många är födda i ett
annat land än Sverige, är deras villkor helt andra
än Södermöres. Medborgardialogen i kommunde­
len söder om Kalmar underlättas av att samhället
’’
Det politiska hantverket
går ut på att lyssna.
Ingemar Einarsson (C).
är ­homogent – även om det finns olikheter mellan
inland och kustland. En annan viktig faktor är när­
heten mellan människor och mellan politik, förvalt­
ning och invånare.
Att Mattias Ask under ett besök hos hemtjänsten
i Påryd häromdagen kunde svara på frågor om ICAbutikens planerade renovering och att han några
dagar senare får frågor om ett gym över lunchpizzan ­
i Ljungbyholm ökar tilliten.
Även om det är nära mellan människorna i Söder­
möre är en del grupper svårare att nå än andra. Ett
sådant exempel är småbarnsföräldrar. Ett annat är
ungdomar.
Ett sätt att nå den förstnämnda gruppen är med­
borgarpaneler där dialogen sker vid e-post. Den
första panelen i Södermöre genomfördes 2012 och
handlade om vilka frågor folk ville tycka till om.
För att locka deltagare till panelen ställde sig
nämndens politiker utanför förskolor och närbu­
tiker på onsdagarna för att informera. Målet var
att få med 1 procent av kommundelens cirka 7000
invånare och vid senaste räkningen var det mer än
dubbelt så många – 158 personer.
– Det är särskilt roligt att vi har flera nya medlem­
mar från Påryd eftersom vi har svårare att nå dem
som bor i inlandet, säger Ann Gustafsson som för­
utom sitt arbete med kommundelens personalfrågor
också arbetar med medborgardialogen.
”Att skapa
en bygd
genomsyrad
av del­aktighet,
samhörighet,
kreativitet, lust
och glädje.”
Vision för Södermöre
kommundelsnämnd.
Medborgardialog
5
Ann Gustafsson, personalansvarig.
Mattias Ask, kommundelschef.
I snitt genomförs tre eller fyra paneler per år och
resultatet återkopplas alltid på webben. Medborgar­
dialog är också en stående punkt på alla kommun­
delsnämndens möten.
En dialog som påverkade det politiska beslutet var
frågan om högstadieelevernas skolskjutskort även
skulle omfatta resor på kvällen – eller om pengarna
ska användas till aktiviteter i byarna. Förutom till
panelen ställdes frågan till ungdomsnätverket som
är knutet till fritidsgården och till en särskild barn­
panel. Politikerna träffade också alla elever i årskurs
6. Svaret blev att uppgradera kortet vilket Ingemar
Einarsson inte tror att nämnden skulle kommit
fram till på egen hand.
En utmaning i arbetet med panelerna är att hitta
rätt frågor och att formulera dem på begripligt.
– Frågorna till en tidigare panel om utbildnings­
politisk mål blev alldeles för svåra, säger Ann Gus­
tafsson självkritiskt.
En aktuell fråga hösten 2014 är bibliotekens ut­
veckling. Södermöre kommundelsnämnd har gett
förvaltningen i uppdrag att ta fram ett förslag till
färdriktning och mål för verksamheten i Södermöre.
– Vi började med att bestämma hur vi skulle lägga
upp processen och efter en kort utblick bestämde vi
att ägna hela höstens demokrativecka åt biblioteks­
frågan, säger Mattias Ask.
Dialogerna genomfördes på olika sätt och med
olika målgrupper: föräldradialog på Öppen förskola,
biblioteksdialog med allmänheten på biblioteken i
Påryd, Ljungbyholm och Hagby, äldredialog i Ljung­
byholm och barnpanel vid Hagbyskolan, ungdoms­
nätverk samt en medborgarpanel. Dessutom delade
politikerna ut medborgarenkäter till 400 slumpvis
utvalda kommundelsinvånare och för att få med de
funktionshindrades perspektiv ordnades en fokus­
grupp med representanter för deras organisationer.
Den sista – och svåraste – gruppen var dem som
inte besöker biblioteken idag. Det arbetet pågår och
med hjälp av statistikverktyget Mosaic har man fått
fram livsstilsgrupper som man matchar mot regist­
rerade låntagare.
– Vi har nu fått fram cirka 500 hushållsadresser till
personer som är potentiella låntagare och ska bjuda
in dem till en särskild workshop, säger Mattias Ask.
Att arbeta med medborgardialog kräver mycket tid,
men Ann Gustafsson är övertygad om att det lönar
sig på sikt.
– Vi började räkna timmar men gav upp eftersom
allt går in i vartannat och det var omöjligt att hålla
koll. Nu tänker vi att om vi gör det grundligt från
början så lär vi oss på vägen, säger hon.
En viktig del i arbetet med medborgardialog är att
skapa en stolthet hos såväl invånare som anställda i
kommundelen. Av det skälet har högstadieskolan bytt
namn från Ljungbyholmsskolan till Södermöresko­
lan. Och fotbollslaget heter numera Team Södermöre.
Tack vare demokratiarbetet har kommundelen
också uppmärksammats av lokala media. Målet är
att skicka ut ett pressmeddelande i veckan.
Aktiviteter på Facebook och Twitter gör arbetet än
mer synligt och genomskinligt, samtidigt som det är
ett sätt att sprida och få information.
Fyra gånger om året skickas Södermöre kommun­
delsnytt till alla hushåll. Alltid på en torsdag för att
inte förknippas med reklam. Aldrig på en fredag för
att inte konkurrera med tidningen Land och Lant­
brukets affärstidning ATL. •
För att nå fler småbarnsföräldrar informerade nämndens politiker utanför förskolorna och genomförde föräldradialoger på Öppen förskola.
”Dialog är en
möjlighet att
känna vad som
är på gång.”
Mattias Ask, kommundelschef.
6
Medborgardialog
Kungsbacka kommun
”Kommunens högsta ledning
är besjälad av dialog”
För fem år sedan var politikerna i Kungsbacka kommun mogna att införa en invånardialog. Initiativet kom från den högsta politiska ledningen. Några år senare inleddes
ett projekt som har införlivat dialog i alla kommunens beslutprocesser. Handbok i
invånardialog är ett steg på vägen
Text: Birgita Klepke. Foto: Kungsbacka kommun.
A
rbetet med att införa invånardialog
i Kungsbacka kommun har skett i
politisk enighet. Det praktiska ar­
betet har drivits gemensamt av kommunsty­
relsens vice ordförande Ulrika Landergren
(FP) och oppositionsrådet Eva Borg (S). I
Handbok för invånardialog avporträtteras
de tillsammans med ordförande Per Ödman
(M) under rubriken Invånardialogen är här
för att stanna.
– Det viktigt att visa att kommunens
högsta ledning är besjälad av dialog, säger
oppositionsrådet Eva Borg (S).
För henne är invånardialog numera en
naturlig del av kommunens vardagsjobb.
Hon konstaterar också att arbetet fungerar
utmärkt i vissa nämnder – medan andra
fortfarande inte riktigt förstår poängen.
– Det svåra är att få politiker och tjänste­
män att gå i takt. Det behövs som bekant två
för att dansa tango, säger kommunalrådet
Ulrika Landergren (FP).
För att markera frågans viktighet antog
kommunfullmäktige hösten 2014 en Policy
för invånardialog som bygger på principen
att dialogen ska:
>> vara på riktigt,
>> omfatta något viktigt,
>> kunna ge resultat.
”Att riktigt behärska
invånardialog kräver
både mod, uthållighet
och envishet.”
Källa: Handbok i invånardialog, Kungsbacka kommun.
I och med policyn arbetas invånardialogen
in i kommunens styrning i enlighet med ett
tidigare fullmäktigebeslut. I kommunens
budget 2015–2017 är ett demokratiskt mål
att ”andelen invånare som upplever att de
har inflytande” ska öka från 45 procent
(2013) till 50 procent (2017). I budgeten står
också att: ”nämnderna ska dokumentera
hur de organiserat sitt arbete med invånar­
dialog” och att en ”redovisning över vilka
invånardialoger som genomförts under 2015
ska lämnas till kommunstyrelsen”.
Invånardialog är alltså inte längre något
som nämnderna kan välja att göra – eller
inte göra.
För att ingen ska sväva i ovisshet om vad
som gäller har kommunens tre toppolitiker
tillsammans skrivit Handbok i invånardialog
där de argumenterar för dialogen. I handbo­
ken beskriver de även olika metoder för att
genomföra en dialog.
Eva Borg (S).
Ulrika Landergren (FP).
I partiet ska politiker
fokusera på att:
I invånardialog ska politiker
fokusera på att:
>> Sända budskap.
>> Svara på frågor om varför.
>> Tydliggöra sin version av vad som är viktigast .
>> Värva röster till partiet.
>> Skapa intresse för partimedlemskap.
>> Lyssna av värderingar, fokus och behov.
>> Fråga och lyssna till svaren.
>> Lyssna tidigt i processen, innan det blir partipolitik av frågan .
>> Förstå olika versioner av vad som är viktigast för invånarna.
>> Skapa intresse för samhället i stort.
>> Dokumentera för att förstå och sprida kunskap.
Källa: Handbok i invånardialog, Kungsbacka kommun
Källa: Handbok i invånardialog, Kungsbacka kommun
Medborgardialog
7
Framgångsfaktorer
Dialog på
invånarnas
villkor
Engagera
tidigt
Bjud bara in
när det finns
påverkansmöjlighet
Välj
frågor
som
berör
Identifiera
målgrupper
och roller
Arbet a
sys te m at is kt
oc h återko pp la
ko nt in ue rli gt
Källa: SKL.
Utveckla
arbetsformerna
Ta
intryck
Källa: SKL.
Ulrika Landergren och Eva Borg pratar ofta
och gärna om kommunens invånardialog.
Bland annat var de I Bryssel inför EUkommissionens kampanj Year of Citizens
2013 – Join the debates. Målet var att ta in så
många synpunkter som möjligt från invå­
narna i Europa inför arbetet efter valet till
EU-parlamentet i maj 2014.
– Kampanjen var en del i arbetet med att
bygga upp förtroendet för EU i medlems­
länderna och vi upptäckte att kommissionen
hade samma funderingar som vi om hur
man bör arbeta för att få in invånarnas syn­
punkter. Det var lite häftigt, säger Eva Borg.
”Människor både kan
och ska medverka med
sina perspektiv, även om
dessa är av helt motsatt
karaktär.”
Handbok i invånardialog, Kungsbacka kommun.
En av hennes och Ulrika Landergrens
och många gemensamma erfarenheter är
att arbetet går lättare om det är politikerna
som ”äger” frågan. Men viljan måste, liksom
i Kungsbacka, sträcka sig över partigrän­
serna.
En annan erfarenhet är att det är svårt att
introducera ett nytt förhållningssätt.
8
Medborgardialog
– Det är frustrerande att det ska behöva
ta så lång tid att få alla att förstå fördelarna
med dialog och inse att den snart är en stor
och naturlig del av det politiska arbetet,
säger Ulrika Landergren och fortsätter:
– Det duger inte att bara en procent av alla
invånare är aktiva i ett parti. Många fler är
intresserade av hur samhället ser ut men
de flesta vill bara påverka i frågor som de
verkligen brinner för.
Hon menar också att invånardialogen kan
motverka politikerföraktet.
– I dialogen kan vi visa hur kommunen
fungerar. Att det finns en påse pengar som
ska räcka till många olika behov. I kontak­
ten med invånarna kan vi också få förslag i
frågor som vi inte ens tänkt tanken att kom­
munen skulle kunna påverka.
Invånardialogen skakar om gamla makt­
strukturer – både för politiker och tjänste­
män.
– Alla kanske inte jublar men det är mer
kopplat till person och kunskap än till par­
tifärg, säger Eva Borg och ser fram mot att
introducera nyvalda politiker invånardialog.
Både Eva Borg och Ulrika Landergren ser
invånardialogen som ett sätt att identifiera
stora frågor där alla måste samarbete för att
hitta de bästa svaren. Budget, visioner, om­
världsanalys och klimatet är några exempel.
För att arbetet ska fungera har de tillsam­
mans skapat ett ramverk och en struktur
som fungerar. De betonar också vikten av att
tidigt bestämma vem som ska initiera och
vems ansvar det är att förvalta förslagen.
När kommunstyrelsen initierade en dialog
om trygghet hamnade till exempel ansvaret
på Nämnden för Teknik
Oavsett hur den nya politiska kartan ser ut
från och med 2015 planerar de båda topppolitikerna att ta ett kliv tillbaka för att låta
andra ta plats.
– Vi har petat i syltburken och fungerat
som smörjmedel och nu tänker vi dra oss
tillbaka. När arbetet är igång går det näm­
ligen inte att vända tillbaka, sammanfattar
Ulrika Landergren
Att de tar ett steg tillbaka betyder dock
inte att de tänker abdikera.
– Som politiker är det vår uppgift att fatta
beslut och ta ansvar för konsekvenserna.
Genom dialogen blir vi mer lyssnande under
processen.
Under senhösten 2014 pågår flera dialo­
ger i Kungsbacka kommun. En av dem rör
frågan om utvecklingen i samhället Åsa. En
annan har initierats av kommunstyrelsen
och handlar om fritid och folkhälsa
Tidigare invånardialoger har handlat om
kollektivtrafik, boende, kommunala lokaler,
kundtjänst, idrottsområdet Inlag, Kungs­
backa torg, friluftsliv, tillgänglighet och
Kulturskolan. •
Kungsbacka kommun väljer, i likhet med en del andra
kommuner, att använda ordet invånardialog istället för
medborgardialog. Alla som bor i kommunen ska ha
samma möjlighet att delta.
I Gällivare får
invånarna säga sitt
Ett samhälle ska demonteras och ett nytt ska skapas. På knappt tjugo år ska
Gällivare kommun flytta 3 200 invånare och 75 000 kvadratmeter offentliga
lokaler från Malmberget. I flera medborgardialoger har invånarna fått berätta
hur de vill att det nya samhället ska se ut. Att behålla och återskapa Malmbergets
identitet är ett viktigt budskap till kommunen. Nu är det upp till kommunen
att omsätta visionerna i sin fysiska planering.
»
Text: Birgita Klepke. Foto: Daniel Olausson och Birgita Klepke. Illustration: Filmen P.S. Solen skiner.
Medborgardialog
9
Gällivare kommun
Identiteten viktigast när
S
portsidorna i dagens utgåva av Norr­
ländska Socialdemokraten har huvud­
rubriken Marcus Hellner står upp för
Gällivare. I skidstadion på Dundret tränas
det för fullt för att matcha bygdens hittills
trefaldige OS-guldmedaljör.
På samhällsbyggnadsförvaltningen på
Tingshusgatan förbereder sig samhälls­
planeraren Liza Yngström och hennes tolv
kollegor för ett helt annat uppdrag. Fram till
år 2032 ska de riva och flytta stora delar av
Malmberget – och samtidigt skapa ett nytt
samhälle i Gällivare.
Det är ett arbete som väcker många frå­
gor: Hur vill invånarna ha det? Hur många
kommer att vilja bo kvar? Hur fungerar en
flyttkedja? Hur ser en bra skola ut om 20 år?
Som en extra komplikation har kommu­
nen under en lång period varit mer inriktad
på att avveckla än på att planera. Under
tjugo år behövdes ingen översiktsplanerare.
Men det var då det.
Idag har Gällivare landets bästa tillväxt
sett över de fem senaste åren och i novem­
10
Medborgardialog
ber annonserade kommunen efter både
planerare och projektledare.
– Från att tidigare tvingats riva tomma
bostadshus råder akut bostadsbrist i dag,
säger Liza Yngström.
En halvmil norr om Gällivare ligger bruks­
orten Malmberget som fram till och med
2032 kommer att reduceras med tre
fjärde­delar – eller 3 200 personer. Helena
Werndin är koordinator vid samhällsbygg­
nadsförvaltningen och projektledare för
utvecklingsplanen för Östra Malmberget,
den del av samhället som ska vara kvar.
För att involvera medborgarna har hon
besökt över 300 hushåll som kommer bo
kvar i området. Syftet var att få ihop en refe­
rensgrupp som ville delta i arbetet med att
ta fram ett förslag för hur det nya samhäl­
let ska se ut. Dörrknackningen lockade 40
personer, hälften kvinnor och hälften män,
den yngsta 22 och den äldsta 84 år.
Förutom dörrknackning och enkäter har
processen omfattat två workshops. Under
den första i mitten av februari 2014 analyse­
rade gruppen styrkor, svagheter, möjligheter
och hot (SWOT) vilket ledde till 30 utma­
ningar som i sin tur ”kokades ned” till sju.
Resultatet visade att det viktigaste för invå­
narna var att bevara och förstärka Malm­
bergets identitet. Därefter kom att skapa en
bra boendemiljö för barnfamiljer och att ta
tillvara naturens förutsättningar.
Detta blev utgångspunkt för nästa träff
några månader senare.
Inför denna tog Helena Werndin tillsam­
mans med en konsult fram fyra olika skisser
som alla innehöll ett scenario med sju
utmaningar (se ruta). Under mötet diskute­
rade mindre invånar- och politikergrupper
konsekvenserna av de olika alternativen.
Kommunen bjöd också in elever från Malm­
bergets grundskola som bland annat bidrog
med teckningar om hur de vill att samhället
ska se ut.
– Det breda deltagandet har förankrat pro­
jektet och skapat ett stort engagemang och
1 850 invånare, företagare och föreningsmänniskor har tillsammans tagit reda på vad som är bra med att bo i Gällivare. Resultatet blev en vision i både text, bild och film.
invånarna får säga sitt
intresse. Något vi tror att dörrknackningen
bidrog till, säger Helena Werndin.
– Även om det tog lite mer tid än vi räk­
nade med var det viktigt att alla även fick
lufta sin oro och sitt missnöje.
Oavsett känslorna i stunden är flytten
”Att ta tag i frågor
tidigt sparar både tid
och pengar.”
Liza Yngström, samhällsplanerare.
nödvändig och i de flesta familjer har någon
sin försörjning inom gruvnäringen. Under
marken pågår gruvdriften dygnet runt och
i öppen dager ligger den flera hundra meter
djupa Gropen som en synlig påminnelse om
vad som pågår.
– Folk har varit arga, rädda och frustrerade
länge. Om man inte vet om man kan bo kvar
är det till exempel ingen idé att renovera kö­
ket. Vår uppgift är att lösa det som måste gö­
ras så bra som möjligt, säger Liza Yngström.
det är svårt att föreställa sig hur det kommer
att kännas när ljusen i samhället släcks för
gott, säger Liza Yngström .
För nattsömnens skull försöker hon bortse
från de enorma förväntningarna – inte
minst ur ett hållbarhetsperspektiv. Frågorna
är många.
– Vi ska bygga miljömässigt och attrak­
tivt men hur vet vi att det blir rätt? Och hur
ska vi hantera infrastrukturen? Hur kan vi
säkerställa driften?
Nästa steg är att presentera utvecklings­
planen för östra Malmberget för kommun­
styrelsens samhällsbyggnadsutskott men
för invånarna i Malmberget är avvecklingen
redan påtaglig. De flesta av LKAB:s bostads­
hus i trä står övergivna bakom låsta staket i
väntan på rivning – eller flytt.
En nybyggd väg löper längs ett annat sta­
ket som inhägnar ett öde område. Här fanns
bara för några år sedan drygt 200 villor. I
dag syns inte ett spår av dem.
– Förändringen är så genomgripande och
Utvecklingsplanen bygger på en gemensam
vision
Arbetet med utvecklingsplanerna bygger
på den vision som Gällivare kommun tog
fram under flera medborgardialoger inom
projektet Nya Gällivare.
Vid tre tillfällen i början av 2010 sam­
lades hundratals invånare för att tillsam­
mans ta reda på vad som gör Gällivare
attraktivt. Totalt deltog 1850 invånare och
representanter för näringsliv och olika
intresseföreningar.
– Dialogen med invånarna förändrade hela
vårt arbetssätt eftersom den påminde oss om
anledningen till att folk har valt att bo i Gäl­
livare kommun, säger Liza Yngström.
Förutom att engagera medborgarna var
målet att ta fram en vision för Malmberget.
Vart ska folk flytta? Hur ska det gå till? Hur
ska det se ut på den nya platsen?
Medborgardialog
11
Vår uppgift är att lösa det som måste göras så bra som
möjligt, säger Liza Yngström, samhällsplanerare som
återvänt till hembygden.
Under en första workshop arbetade del­
tagarna med att ta fram värden och kvali­
teter som finns och som bör förstärkas i
samhället. Vid nästa workshop fick de skriva
berättelser om hur det borde se ut och vara
i Gällivare i framtiden.
Medborgardialog är en investering för
framtiden
Förutom att det är en medborgerlig rät­
tighet att vara med och påverka menar Liza
Yngström att det är en investering även på
ett djupare plan.
– Att få vara delaktig lägger förhoppnings­
vis grunden för ett större samhällsengage­
mang längre fram. Inte minst bland de unga.
”Ett bra underlag gör
också politikerna tryggare
och väl förankrade i processen. Arbetssättet är en
lärandeprocess även
för dem.”
Dörrknackning, enkäter och workshops har erbjudit
möjligheter för gällivareborna att uttrycka sin ilska,
rädsla och frustration inför den stora flytten.
Från malmfyndighet till
arktisk småstad i världsklass
1741. Malmbrytningen startar på berget Illuvaara (Malmberget).
1888. Det första malmtåget inleder den malmrusch som lägger grunden till dagens malmfält. 1970-talet. Delar av Malmberget rivs eller flyttas i takt med att LKAB expanderar brytningen av
malm under tätorten.
2000-talet. Takten i omvandlingen ökar och allt större områden påverkas.
2010-talet. Gruvbrytningen är så utbredd att Malmbergets historia som ett blomstrande indus­
trisamhälle börjar ta slut.
2014. Rivning, flytt och nybyggnation av cirka 1900 bostäder plus sporthall, äldreboende, ishall
och gymnasieskola i Malmberget. I Gällivare planeras nya bostäder till mellan 3 800 och 6 800
personer. Den första siffran gäller flyttbehovet, medan den andra inkluderar tillväxt. Samtidigt ska
kommunen bygga cirka 75 000 kvadratmeter nya offentliga lokaler.
2032. Samhällsomvandlingen i Gällivare kommun är klar.
Helena Werndin, koordinator vid samhällsbyggnads­
förvaltningen.
Inför den tredje träffen sammanställdes
invånarnas idéer och berättelser i filmen
PS. Solen skiner som ligger på kommunens
webblats. På frågan om kommunen hade
uppfattat bilden rätt blev svaret: JA.
Visionen för Nya Gällivare – En artisk
småstad i världsklass – består av tre delar:
Centrum, Vassara älv och Repisvaara på
Dundrets nordsida.
För att koppla visionens till den fysiska
planeringen arbetar Liza Yngström och hen­
nes kollegor med utvecklingsplaner som så
enkelt och konkret som möjligt ska visa in­
vånarna hur visionens vackra ord och bilder
ska översättas i verklig bebyggelse.
12
Medborgardialog
– Genom att ta så många frågor som möjligt
tidigt i processen sparar vi både tid och
pengar. Att ändra under pågående produk­
tion är både svårare och dyrare, säger hon och
tillägger att dialogen med medborgare och
andra måste ske i rätt tid och på rätt nivå.
För mycket och för ofta kan göra att
människor tröttnar och då riskerar kommu­
nen att tappa medborgarnas engagemang.
Hösten 2014 önskar hon mer resurser för
att kunna visa vad som är på gång. För ett år
sedan anställde kommunen en kommunika­
tör men man skulle gjort mer – tidigare.
– Vi borde ha haft en tydligare strategi
för att berätta vad som händer och vad som
har hänt. Planering syns ju inte och när folk
inte ser några byggkranar blir de oroliga och
börjar undra, säger hon.
En annan självkritisk reflektion är att kom­
munen inte har lyckats nå sina invandrade
invånare i dialogen.
Sammanfattningsvis håller hon med kol­
legan Helena Werndin om att kommunen
snabbt tjänar in den tid som man lägger ned
i början av ett stort projekt.
– Ju starkare och bättre underlag – desto
snabbare och bättre process. Ett bra under­
lag gör också politikerna tryggare och väl
förankrade i processen. Arbetssättet är en
lärandeprocess även för dem. •
Arbetet i Gällivare finns beskrivet i skrifterna Projekt
Nya Gällivare och Om att flytta en stad. Visionen finns
visualiserad i filmen P.S. Solen skiner.
Härryda satsar på medborgardialog
Struktur och enkelhet
och tidigt i beslutsprocessen
Ett stationshus i Hindås, bostäder i Rävlanda och lägenheter för personer med
funktions­nedsättning. Tre konkreta ämnen stod i fokus när Härryda kommun
testade medborgardialog under våren 2014.
Text: Susanne Rydell.
P
olitikerna pratade med resenärer på tågper­
ronger, läste enkätsammanställ­ningar och
ledde cafémöten. Det resulterade bland an­
nat i större lägenheter för personer med funktions­
nedsättning. Det resulterade också i förändringar
på en övergripande nivå. Hösten 2014 beslutade
fullmäktige att införa medborgar­dialog som en del
i styr- och beslutsprocessen i Härryda.
Några morgnar i början av maj år 2014 steg fem
av de ledande politikerna från Härryda kommun
upp extra tidigt. Vid sextiden på morgonen var de
på plats på tågperrongen i Hindås. Uppgiften var att
fråga resenärerna vad de tyckte att stationshuset
ska användas till. Det är en aktuell fråga eftersom
kommunen äger den före detta järnvägsstationen
i Hindås, en timrad, kulturhistoriskt värdefull
träbyggnad från början av 1900-talet. Huset har på
senare år hyrts av olika föreningar.
Det var ingen slump att just stationshuset blev en
del av pilotprojektet. Urvalet av ämnen styrdes av
att det skulle vara konkreta och avgränsningsbara
frågeställningar, inom olika sektorer. Det var heller
ingen slump att det var politiker från kommun­
styrelsens ekonomiutskott som stod på perrongen
i Hindås. Politikerna i ekonomiutskottet var styr­
grupp för projektet och har också deltagit aktivt
i dialogen.
Kommunen skapade en process för arbetet och tog
fram praktiska hjälpmedel, till exempel en check­
lista som stöd när någon funderar på om en fråga är
aktuell för medborgardialog (se separat faktaruta).
Checklistan används alltså när olika sektorer vill
lyfta frågor till kommunstyrelsen för en eventuell
medborgardialog (Härryda har en gemensam för­
valtning med fem sektorer).
Kommuninvånarna kan också lätt hitta grund­
principerna för medborgardialog, på Härrydas
webbplats. Principerna slår till exempel fast att
medborgardialogen ska komma in tidigt i besluts­
processen och att det ska finnas en politisk enighet
om att genomföra medborgardialogen. Medborgar­
dialogen är en del av beslutsunderlaget. De slut­
giltiga besluten fattas alltid av politikerna.
Lena Magnusson och Mats Dalmyr, berednings­
sekreterare, har arbetat med processen och de en­
skilda arrangemangen. De konstaterar att en viktig
punkt är att skilja medborgardialogen från den
närliggande ”brukardialogen”. Det sistnämnda har
funnits länge och handlar om att ta in synpunkter
”Vi har
koncentrerat
oss på att hitta
strukturer och
principer som
kommer att leva
över tid.”
Lena Magnusson, kanslichef.
Mats Dalmyr, beredningssekreterare, och Lena Magnusson,
kanslichef, i Härryda. Foto: Pia Hedlund.
Det finns sedan flera år en politisk enighet om att
testa medborgardialog i Härryda. Bakgrunden är
ett beslut i kommunfullmäktige från år 2010. Då
beslutade fullmäktige också om att införa medbor­
garförslag, men medan medborgarförslagen kunde
införas förhållandevis snabbt det tog längre tid att
hitta formerna för en effektiv medborgardialog. Nya
arbetsformer behövde skapas för att foga in medbor­
gardialogen i den vanliga beslutsprocessen.
– En lärdom är att det tar längre tid än man tror
att komma igång, men det arbetet har man glädje av
senare, säger Lena Magnusson, kanslichef.
– Vi har koncentrerat oss på att hitta strukturer
och principer som kommer att leva över tiden.
Det är till exempel viktigt att det inte är för många
begrepp eller moment. Enkelheten är central, säger
hon.
Medborgardialog
13
Den politiska styrgruppen för medborgardialogen bestod av politiker som också tog aktiv del i dialogerna, fr v: Jan Linde (S), Mats Werner (S), Annette Eiserman-Wikström (M),
Per Vorberg (M) och Solveig Einarsson Lundqvist (FP) är dialogpolitiker i Härryda kommun. Foto: Anna Sigvardsson.
Checklista för
medborgardialog
i Härryda
Bedöm frågans lämplighet
Formulera frågeställningar utifrån:
>> Fråga/område som aktualiserats för
eventuell medborgardialog?
>> Vad är målet med att genomföra
dialogen?
>> Hur ska resultatet användas?
>> Var befinner sig frågan i beslutsproces­
sen rent tidsmässigt?
>> Har ämnet/frågan en betydande historik
som bör beaktas och vilka pågående
processer är värda att väga in?
Frågan/frågorna ska svara upp mot målet
med dialogen samt väcka intresse till att
delta.
Källa: SKL.
om enskilda frågor som är intressanta för ­
en specifik grupp av brukare. Medborgar­
dialogen däremot ska handla om ett ämne
som berör fler, eller en bredare grupp,
medborgare. Samtidigt betonar både Lena
Magnusson och Mats Dalmyr vikten av att
arbeta med avgränsade områden.
En annan praktisk lärdom från de första
projekten är att planera kommunikationen
till medborgarna tidigt. Det är viktigt inte
minst eftersom det ibland var svårt att nå
personer som ville delta i medborgardialo­
gen. Det visade sig till exempel i frågan om
att bygga 100-150 nya lägenheter i samhället
Rävlanda.
Ämnet var tydligt. En översiktsplan pe­
kade ut fyra tänkbara områden, och tanken
var att diskutera för- och nackdelar med de
olika alternativen. Men så många deltagare
som kommunen hoppats på dök inte upp.
– Vi erbjöd barnpassning och en biocheck
till dem som deltog. Ambitionen var 25
personer per kväll. Vi gjorde en ganska käck
inbjudan men lyckades inte nå upp till målet
när det gäller antal besökare, säger Mats
Dalmyr.
Men kvällsmötena i Rävlanda var heller
inte det enda sättet att göra sin röst hörd.
Mötena följdes upp med webbenkäter och
resultatet ska användas i samband med en
kommande bostadsförsörjningsplan.
Detta är en av många olika former av
medborgardialog som kommunen har testat.
Vid stationshuset i Hindås var politikerna
som tidigare nämnts på plats, i morgonrus­
ningen. Politikerna ledde sedan kvällsmöten
14
Medborgardialog
även i Hindås, här som en cafédialog där
människor kunde stanna till på väg hem
efter jobbet. Ett 40-tal personer deltog i
cafédialogerna som också följdes upp med
en webbenkät. Den tredje frågan i pilot­
projektet – att utforma nya bostäder till
personer med funktionsnedsättning – var en
digital enkät. Resultaten följdes upp med en
variant av fokusgrupper i digital form.
– Men den stora utmaningen för oss har
varit att få medborgardialogen att på ett
logiskt sätt bli en del av beslutsunderlaget,
säger Lena Magnusson.
Allt material som kommit in ska sorteras,
sammanfattas och fogas in i besluts- och
styrprocessen. Återkopplingen av resultaten
sker till hela kommunstyrelsen. Samman­
fattningen av resultaten görs i samarbete
med dialogpolitikerna och resultatet förs
sedan in i tjänsteskrivelserna.
Alla kommuninvånare som har varit med
och gjort sin röst hörd i processen får också
återkoppling per post eller mejl. Informatio­
nen sprids också via kommunens informa­
tionstidning som ges ut tio gånger per år.
– Vi använder enkla, upparbetade kanaler.
Det som kan förefalla enkelt är ofta genom­
arbetat, säger Mats Dalmyr.
Den första tydliga effekten av medborgar­
dialogerna gäller lägenheter för personer
med funktionsnedsättning. Några av lägen­
heterna som ska byggas får fler rum och blir
större än de ursprungliga planerna.
– Resultaten visade att många efterlyste en
möjlighet att få större lägenheter. Det är jät­
teroligt att det blev ett resultat direkt av med­
borgardialogerna, säger Lena Magnusson.
Kommunstyrelsens ordförande, Annette
Eiserman-Wikström (M), ser medborgar­
dialog som ett naturligt steg för att utveckla
demokratin.
– Vi behöver många kontaktytor. Kom­
muninvånarna kan till exempel gå på
allmänhetens frågestund i fullmäktige,
kommundelsstämmor, lämna medborgar­
förslag, komma på informationsmöten och
nu också delta i en medborgardialog. Om
vi då ändå inte in får synpunkter så kan det
knappast bero på att det saknas möjlighet,
säger hon.
Att alla möten inte är fullsatta behöver
heller inte vara så nedslående, anser hon.
– Det är så lätt att vi klagar och säger att
det kommer så få personer. Det kan i och för
sig vara allvarligt, men vi glömmer att vara
glada över dem som faktiskt kommer till
medborgardialogen. Det var goda samtal och
då får man vara glad över det, säger hon.
Kommunstyrelsens vice ordförande Mats
Werner (S) ser också flera möjliga förklaring­
ar till varför kvällsmötena inte blivit fullsatta.
– Kanske man kan se det som att hälsan
tiger still, många är kanske rätt nöjda med
de beslut som fattas i kommunen, säger han.
Mats Werner har under projektets gång
själv också blivit positivt överraskad över
medborgardialogen.
– En förutsättning är att politikerna är
överens på en övergripande nivå och driver
detta i en öppen anda. Politikerna kan inte
driva egna agendor på medborgardialogen,
säger hon.
Både hon och Mats Werner förespråkar
också att det ska vara avgränsade ämnen,
och tydliga frågeställningar som inte är
alltför tekniska eller kräver omfattande in­
läsning av bakgrundsmaterial. Däremot kan
det gärna vara ämnen där det finns många
åsikter bland kommuninvånarna.
– Jag tyckte att mötena hade en peda­
gogisk funktion. Det blev tydligt hur olika
åsikter det finns och det visar på politiker­
nas dilemma, säger Mats Werner.
Det gäller till exempel i frågan om nya bo­
städer i Rävlanda där det fanns många olika
åsikter om för- och nackdelar med de olika
föreslagna utbyggnadsområdena.
I frågan om Hindås stationshus var svaren
också varierande, men många förespråkade
ett café eller en restaurang, möjlighet till
mötesplatser och kulturaktiviteter.
– Det bekräftade de tankar vi har, säger
Mats Werner.
– Jag var lite skeptisk innan vi började, det
måste jag erkänna. Jag funderade på om den
gängse beslutsprocessen skulle påverkas,
och tänkte att det svårt att få folk att komma
på möten. Men det har blivit mer positivt än
jag tänkte. Mötena har också en pedagogisk
funktion, säger han.
En annan punkt som Annette EisermanWikström lyfter fram är kommunikationen
om hur materialet ska användas.
– Vi har varit noga med kommunikatio­
nen om hur vi handskas med materialet och
hur våra styrningsprinciper ser ut, annars
hade vi kanske gått ut och frågat invånarna
och det hade resulterat i ett enda ”jaså, blev
det inte mer”, säger Annette EisermanWikström.
Hon ser medborgardialogen som ett bra
verktyg under förutsättning att några grun­
der är uppfyllda.
– Medborgardialogerna får inte ske för
ofta, då kommer både vi politiker och resten
av organisationen att krokna. Det blir orim­
liga krav på fritidspolitikerna om de utöver
sitt nuvarande engagemang ska vara med i
många medborgardialoger. Generellt är det
viktigt att det finns realistiska förväntning­
ar, säger Annette Eiserman-Wikström
Under pilotprojektet har politikerna också
fått en del nya praktiska erfarenheter. Till
exempel att en av modellerna för uppsökande
dialog – att stå på en tågperrong – både hade
fördelar och nackdelar.
– Vi hann knappt föra några samtal, folk
rusade till tåget, men det kom in fler svar på
nätet när vi hade varit där, säger Annette
Eiserman-Wikström.
Generellt tycker hon dock att frågor och
metoder har fungerat bra, under pilotpro­
jektet.
– Vi anpassar metoderna efter målgrup­
pen som vi vill nå, säger hon.
Vad är då lämpliga frågor för medborgar­
dialog?
Lena Magnusson, kanslichefen som drivit
pilotprojektet med utgångspunkt från SKL:s
projekt om medborgardialog, delar Annette
Eiserman-Wikströms uppfattning. Det är
inte realistiskt att genomföra medborgar­
dialoger alltför ofta. Lena Magnusson tror
att tre gånger om året är ett rimligt mål.
– Medborgardialogerna tar lång tid och
innebär mycket arbete och ställer stora krav
inte minst på dialogpolitikerna, säger hon.
Samtidigt är det viktigt att ha några dialo­
ger varje år.
– Vi behöver ha kontinuitet om vi ska
utveckla processerna och vårt arbete med
dialogerna, till exempel hur genomförandet
av möten ska ske. •
”Politikerna kan inte
driva egna agendor på
medborgardialogen.”
Annette Eiserman-Wikström (M).
Principer för
medborgardialog
i Härryda
Principerna ska fungera som ett förhållnings­
sätt vid medborgardialoger. Aktuella frågor
som lyfts av kommunstyrelsen ska alltid
vägas mot dessa principer inför ett beslut om
att genomföra medborgardialog.
>> Vid förslag som direkt berör medborgarna
och där politikerna ännu inte har tagit
ställning ska medborgardialog alltid över­
vägas. Dialogen ska genomföras så tidigt
som möjligt i beslutsprocessen.
>> Beslut om att genomföra respektive
med­borgardialog bör fattas i bred politisk
enighet.
>> Deltagande politiker vid medborgar­
dialogen representerar Härryda kommun.
Samtliga politiker deltar vid medborgar­
dialoger under principernas förutsättning­
ar och ansvarar för att vara väl förberedda
inför varje dialog.
>> Frågans art avgör vilka som är målgrupp
för varje medborgardialog. Vid genom­
förande av medborgardialog ska hänsyn
tas till den aktuella målgruppens särskilda
förutsättningar för deltagande.
>> Inför genomförandet av varje medborgar­
dialog ska deltagarna ges möjlighet att ta
del av information i frågan.
>> Medborgarnas möjlighet att påverka
ska tydligt framgå vid starten av varje
medborgardialog. Medborgarna kan inte
avkräva svar och beslut vid dialogen.
>> Medborgardialogen behöver inte avslutas
i samförstånd. Det slutgiltiga ansvaret och
beslutsfattandet ligger alltid hos politi­
kerna som har ett ansvar för helheten och
de politiska avvägningarna.
>> Resultatet av medborgardialogen ska ingå
som underlag för det politiska avgörandet
i frågan. Resultatet ska även återkopplas
till deltagare och allmänhet i lämplig form.
Källa: SKL.
Medborgardialog
15
Landstinget Västmanland
E-demokrati
lyfter in nya frågor i politiken
I Landstinget Västmanland sker dialogen både uppifrån och ned – och nedifrån och
upp. Via Demokratikanalen kan invånarna lämna förslag direkt till politikerna. Hittills har medborgarpanelens 350 deltagare fått tycka till om både sjukhusets entré,
journaler på nätet och tillgänglighet till vård och kultur.
Text och foto: Carita Andersson.
I
maj 2012 lanserade Landstinget Västmanland
som första landsting en digital tjänst där med­
borgarna kan lämna förslag, bilda opinion och få
svar från den politiska ledningen. Under Demokrati­
kanalens första månader rasade förslagen in. I dag –
efter två och ett halvt år – har strömmen sinat.
– Det var väl nyhetens behag, men kanalen lever
och folk skriver. Det kommer kanske ett par, tre
förslag i månaden, säger Christina Ersson som är
Demokratikanalens moderator.
I mitten av oktober 2014 finns fyra aktuella förslag:
>> medicinsk yoga på recept,
>> öka tillgängligheten för tandvård i Kolsva,
>> längre öppettider för sjukgymnastiken på
Västerås lasarett,
>> tillåt cyklar på tåg och bussar.
”En del är
väldigt aktiva
och vi uppmuntrar alla att göra
reklam för sina
förslag. Andra
är nöjda med
att skriva av
sig och bli
bekräftade.”
Christina Ersson, Demokrati­
kanalens moderator.
16
Medborgardialog
Förslagen ligger kvar högst sex månader och under
den tiden kan alla västmanlänningar logga in och
rösta. Förslag som får minst hundra underskrifter tas
upp i demokratiberedningen, där gruppledarna från
samtliga partier sitter.
De förslag som ligger uppe för röstning just nu har
än så länge få röster. Det behöver inte betyda att det
är få som håller med förslagsställaren, det kan likaväl
betyda att den som ställt förslaget inte ansträngt sig
för att sprida sitt förslag.
– En del är väldigt aktiva och vi uppmuntrar alla
att göra reklam för sitt förslag. Andra är nöjda med
att skriva av sig och bli bekräftade. Någon har läst
och brytt sig om vad just jag tycker, säger Christina
Ersson.
Alla förslagsställare får ett svar som Christina
Ersson har skrivit utifrån sakkunniga tjänstemäns
underlag. Landstingsrådet undertecknar och är den
som står för svaret utåt.
Christina Ersson har sitt arbetsrum i det gula lands­
tingshuset bredvid Västerås lasarett. I rummet
intill sitter Ulla Elfvendahl som ägnar en del av sin
arbetstid åt en annan kanal ut till länets invånare –
Medborgarpanelen. Sedan sommaren 2013 har sex
frågeställningar skickats ut till panelens medlemmar
i form av enkäter. Den första fick 88 svar och den sista
240.
– Det är lättast att värva folk till medborgarpanelen
när politikerna är ute på möten. Annons i dagspress
och affischer på vårdcentraler och i affärer har inte
gett så mycket, berättar Ulla Elfvendahl.
En kanal som varit bra är Facebook. När landsting­
et efterlyste folk som ville tycka till om frågan journal
på nätet där, fick panelen hundra nya deltagare. Kan­
ske för att det var en aktuell fråga som många hade
synpunkter på, tänker Ulla Efvendahl.
Beslutet om att det skulle bli möjligt att läsa sin
journal på nätet var visserligen redan fattat, men inte
exakt hur det skulle utformas.
Enkäten visade att många ville kunna läsa sin jour­
nal (79 procent), men också att många ville kunna se
vilka inom sjukvården som varit inne i journalen.
– Om vi inte gjort den enkäten tror jag att politi­
kerna hade vacklat mer. Resultatet stärkte också dem
som jobbade med frågan. Svaret från panelen är ju
inte vetenskapligt säkerställt eftersom de som svarar
inte är ett representativt urval av befolkningen, det
är vi noga med att påpeka. Men politikerna har ju i
alla fall frågat 350 individer vad de tycker. Förr kunde
ett beslut tas efter att en politiker träffat en individ,
säger Ulla Elfvendahl.
Nej, vetenskapligt säkerställt är resultatet inte.
De 350 personerna som nu finns i panelen utgör
drygt en promille av Västmanlands läns befolkning.
Målet är tusen paneldeltagare.
Ulla Elfvendahl och Christina Ersson brinner för
dialog och kommunikation med medborgarna, men
det tar tid innan alla i organisationen är med på tåget.
– I början tog det till exempel lång tid att få un­
derlag till svaren i demokratikanalen. Det berodde
nog på att verksamhetscheferna var osäkra på vilket
underlag som behövdes, säger Christina Ersson.
Detsamma gäller arbetet med att locka deltagare
till medborgarpanelen. Eftersom mun-till-mun-me­
toden är den som fungerat bäst ( ja, förutom Face­
book då), så gäller det att alla politiker tar upp frågan
Ulla Elfvendahl och Christina Ersson tycker att det är viktigt att
lyssna på medborgarna, oavsett om det handlar om cykelvägar eller
journaler på nätet.
’’
Underlätta för cyklister,
tycker flera som lagt förslag
i demokratikanalen.
Medborgardialog
17
Sjukhusentréns utformning är en fråga som deltagarna i medborgarpanelen fått tycka till om. Resultatet blir
sedan ett av flera underlag när politikerna beslutar om hur det ska bli.
Demokratiberedning
En beredning för med­
borgardialog ska inrättas
under den kommande
mandat­perioden. Uppgif­
ten är att ta över ansvar
för dialogen med allmän­
heten från de utskott som
tidigare fanns inom Land­
stinget Västmanland.
Den nya beredningens
elva ledamöter är valda av
landstingsfullmäktige. Här
ingår bland annat grupp­
ledarna för alla partier
som är representerade i
fullmäktige. För demokra­
tikanalen finns en särskild
styrgrupp där tjänstemän
och politiker arbetar
tillsammans.
när de är ute och träffar allmänheten. Och gärna
har med sig en bärbar dator så att de kan registrera
paneldeltagare direkt. Tröskeln ska vara så låg som
möjligt. Att dela ut papper som ska skickas in fung­
erar inte, är Ulla Efvendahls erfarenhet.
Ett annat initiativ togs i ett av de tre politiska utskott
som finns i landstinget; det gick ut på att man utma­
nade de andra två utskotten om vilket som kunde
värva flest. Den som kom upp i hundra skulle få ett
fint pris. Men dit har man ännu inte nått.
Svårast att nå är friska ungdomar och äldre som
inte har någon it-vana. Och människor mitt i livet
som inte har tid.
– Vi har förvånansvärt stor spridning i alla fall,
säger Ulla Elfvendahl.
Landstingets verksamhet är ju också mindre
konkret än verksamheten i till exempel en kommun,
påpekar Christina Ersson:
– Landstinget är mer övergripande och många vet
inte vilka frågor som landstinget ansvarar för. Trots
det kommer få helt felriktade förslag till demokrati­
kanalen.
– Några sådana gäller kollektivtrafiken eftersom
det inte är så lätt att veta var gränsen går mellan
läns- och stadstrafik, säger Christina Ersson.
Som man frågar får man svar, heter det, och det gäl­
ler också i medborgarpanelen. Enkäten får inte bli
för lång, den ska vara lättbegriplig och frågeställaren
ska ha nytta av svaren.
– Om man svarar ja på frågan i enkäten, vad får vi
veta då? Den frågan ställer vi oss. Vad vill vi veta? Vi
kan ju inte bara fråga vad folk vill ha, för då vill man
väl ha allt… Vi testar alltid frågorna på någon som
inte har jobbat med enkäten, så att vi vet att frågan
är begriplig, säger Ulla Elfvendahl.
Hon får sedan ett digert jobb med att sammanställa
svaren till en rapport som går ut till tjänstemän,
politiker och läggs ut på nätet.
De som svarar är engagerade och har ofta många
egna kommentarer.
18
Medborgardialog
– Alla ska känna att de blir hörda, men jag kan
ju inte citera alla. Nu grupperar jag alla liknande
kommentarer i ett excellblad, och så citerar jag udda
kommentarer och andra synpunkter som jag tror
kan vara av värde, berättar Ulla Elfvendahl.
Enkäten ska kunna göras på max en kvart. Det är
tanken. För att hålla medborgarpanelen levande är
planen minst fyra enkäter per år; i februari, maj, sep­
tember och november – och kanske någon däremel­
lan om någon fråga trycker på.
– När landstinget skulle göra om sjukhusentrén
intervjuades människor på plats, men vi blev också
ombedda att göra en enkät. Nu har de med sig även
detta underlag inför beslutet, säger Ulla Elfendahl.
Det som förvånade henne i den enkäten var att
nästan alla som besöker sjukhuset gör det med bil.
Och att det var så pass många som ville ha en termi­
nal där de själva kan checka in sitt besök och betala.
En annan enkätfråga gällde försöket med hälsocen­
traler, som fick mycket positiv respons av medbor­
garpanelen.
När det gäller demokratikanalen är det få förslag
som nått de hundra underskrifter som behövs för att
förslaget ska tas upp i demokratiberedningen. Kan­
ske var hundra underskrifter ett för högt ställt mål?
– Ja, och det kanske ändras i framtiden. Det sattes
högt som en säkerhetsmarginal, man trodde nog att
det skulle vara fler som nådde upp dit. Men även om
man inte når upp till gränsen, kan förslagen plockas
upp av de politiska partierna och påverka motioner.
Det har hänt, säger Christina Ersson.
”Om vi inte gjort enkäten
tror jag att politikerna hade
vacklat mer.”
Ulla Elfvendahl, medborgarpanelen.
Direktbussen från Skinnskatteberg till Västerås är
ett exempel på ett förslag som fått genomslag. Bus­
sen rullar än, vilket den kanske inte skulle ha gjort
utan den engagerade medborgare som drev frågan
via demokratikanalen.
När det gäller andra förslag är det mer otydligt hur
de har påverkat kommande beslut. Den politiska
processen pågår, förslagen finns med som underlag,
och kanske prioriteras det annorlunda när beslutet
väl kommer, tänker Ulla och Christina.
Nästa steg i demokratiprocessen är att låta barn
göra sig hörda. Just nu funderar Ulla Elfendahl på
hur man ska få veta vad barn och unga tycker: ska de
ha en särskild panel eller ska landstinget komma till
de platser där befinner sig?
Hennes idé är att starta en grupp för barn som har
varit och är närstående till patienter. Hur tänker de?
Hur tycker de att vården fungerar?
Hösten 2014 finns det 259 054 invånare i Väst­
manland. Ju fler av dessa som ingår i dialogen, desto
bättre. •
Skellefteå kommun
Närmare 1 000 personer
i dialog om framtiden
Skellefteå planerar för framtiden. En ny strategi, Skellefteå 2030, ska säkra en
tillväxtkommun. Men kommunen vill nå fler än de som brukar gå på vanliga samrådsmöten. En öppen förskola, ett lekland och folkparken är några av de ställen som
fått besök av politikerna. Sammanlagt har kommunens representanter träffat
närmare 1 000 personer i medborgardialogen.
Text: Susanne Rydell. Foto: Carina Wallin.
M
edborgardialogen om Skellefteås fram­
tidsstrategi startade under 2014, på olika
platser och i olika former. Politikerna
sökte upp arbetsplatser och skolor, deltog i öppna
möten och var på plats på träffar med särskilt in­
bjudna. Allt varvades med webbenkäter.
En sak hade alla möten gemensamt – de avsluta­
des med att deltagarna fick använda mentometer­
knappar. Frågan var: Kan du tänka dig att engagera
dig ytterligare för Skellefteås framtid? Svaret:
Positivt från 97 procent av deltagarna.
Andra, mer konkreta frågor handlade om hur
kommuninvånarna tycker att service, kommuni­
kationer och kompetens samt sysselsättning kan
utvecklas i kommunen.
”Vi måste besöka företagen och locka hit dem, vi
kan inte sitta och vänta”, var en av många synpunkter
apropå jobb i kommunen. Andra förslag inom det om­
rådet handlade om fler utbildningar efter gymnasiet
och bättre utnyttjande av invandrares kompetens.
Politikerna åkte alltså runt och sökte upp olika
verksamheter för att få in synpunkter, bland annat
till de 20 största företagen i kommunen, till ung­
domsfullmäktige på gymnasieskolan och till högsko­
lans campus. Dessutom fick en öppen förskola och
ett lekland, en sorts inomhuslekplats, varsitt besök.
Tanken med de två sistnämnda platserna var att nå
småbarnsföräldrar, en grupp som traditionellt är
svår att nå. De har inte tid.
Men vi backar tillbaka till år 2011, då Skellefteå
införde en demokratiberedning med fem politiker.
– Från början var vi alla lika fundersamma över
vad vi skulle göra och hur vi skulle börja, säger AnnChristin Westerlund (S), ordförande i demokrati­
beredningen.
Men hon och de andra politikerna i demokrati­
beredningen drevs av en övertygelse om att former­
na för demokratin behövde utvecklas.
– Många människor är väldigt intresserade av
samhället, men färre och färre blir medlemmar i
politiska partier. Ungefär 4 procent av svenskarna
Ann-Christin Westerlund (S).
Medborgardialog
19
Marie Larsson, kvalitets- och
utvecklingschef, Skellefteå.
”Vi måste säkra
att det inte bara
är de som skriker
högst som får
bäst service.”
Marie Larsson, kvalitets- och
utvecklingschef.
tillhör ett politiskt parti och 1 procent är aktiva.
Gruppen politiker är ett närmast utdöende släkte
om man ska hårddra resonemangen, säger hon.
Formerna för medborgardialogen har därefter
vuxit fram efterhand, bland annat genom tester i
mindre skala i samband med en planerad skolned­
läggning och i samband med en plan för citykärnan.
Skellefteå har också hämtat inspiration från andra
kommuners arbetssätt.
Men en sak som skiljer sig jämfört med många
andra kommuner är att Skellefteå internt har döpt
om begreppet till ”invånardialog”, istället för med­
borgardialog.
– Vi har landat i att vi ska använda begreppet invå­
nardialog, även om vi vet att andra säger medborgar­
dialog. Vi märkte att många som är inflyttade från
andra länder inte kände sig inkluderade om vi bara
talade om medborgare, säger Ann-Christin Wester­
lund.
Några andra grundläggande principer som har vuxit
fram angående dialogen är att det är kommunsty­
relsen och nämnderna som fattar beslutet om att
genomföra den – inom sina respektive sakområden.
Men kommunstyrelsen samordnar och tidsbestäm­
mer alla invånardialoger för att undvika parallella
dialogprocesser.
Vid varje invånardialog ska kommunen också ta
ställning till och tydligt kommunicera vilken form
av delaktighet som dialogen innebär.
Två andra principer ska också gälla:
>> Politiker deltar på alla dialogmöten.
>> Politiker deltar i invånardialogen främst som
politiska företrädare för Skellefteå kommun.
Ann-Christin Westerlund konstaterar att processen
inte har varit helt konfliktfri. Även om demokrati­
beredningens politiker var eniga om att hitta nya,
kompletterande arbetsformer var alla andra inte
lika övertygade.
– Det har funnits ett motstånd, där en del har tyckt
att det ska räcka med den representativa demo­
kratin. Men det har förändrats under resans gång,
många inser att vi behöver visa på öppenhet och
arbeta på nya sätt. Det är inte rimligt att alltid gå ut
i ett vanligt samråd om det är samma tio personer
som alltid kommer.
Lena Plym Forshell, verksamhetsstrateg, har arbetat
med processen och de praktiska arrangemangen.
Hon konstaterar att den omfattande dialogen om
Skellefteå 2030 gav många nya erfarenheter.
– Vi ritade upp en process för hur vi ska jobba och
efterhand upptäckte vi var den behövde justeras.
Det mesta fungerade bra, men en av de saker vi lärde
oss var att vi hade gjort en kommunikationsplan för
sent.
Kommunikationen är central för att behålla för­
troendet.
– Vi lärde oss mer om hur man måste tänka, ur ett
demokratiskt perspektiv, när man lånar människors
tid. Det kan uppstå en misstro, människor undrar
annars ”vad hände med mina åsikter”, säger Lena
Plym Forshell.
20
Medborgardialog
”Det är inte rimligt att alltid
gå ut i ett vanligt samråd om
det är samma tio personer som
alltid kommer.”
Ann-Christin Westerlund (S).
Processen bekräftade också vikten av att politi­
kerna är med överallt.
– Politikerna frontar dialogen. Det är skillnad på
att vara demokratiaktör och på att vara tjänsteaktör,
säger hon.
Det är också viktigt att planeringsfasen får ta tid,
konstaterar hon.
– En större medborgardialog är som att driva vil­
ket projekt som helst, det tar tid och kostar pengar.
Dialogen om kommunens framtids- och utveck­
lingsarbete, Skellefteå 2030, hade också speciella
utmaningar eftersom ämnet delvis är abstrakt. Ett
av målen är att öka antalet invånare, från dagens
72 000 till 80 000 och ett annat mål är att göra kom­
munen ännu mer attraktiv för företag.
– Det handlar ju om stora frågor och inkluderar
omvärldsbevakning. Men med hjälp av stadsplane­
rarna ringades fokusområden in, som kompetens
och sysselsättning, grundläggande service och
kommunikationer. Områden som vi förde dialog om,
säger Lena Plym Forshell.
Dialogen sker i flera steg. En analysgrupp analyse­
rar allt material och tar fram ett inriktningsförslag.
Men slutresultatet är ännu inte färdigt utan arbetet
fortsätter under 2015.
Marie Larsson, kvalitets- och utvecklingschef i
Skellefteå, ser invånardialogen som en naturlig del i
det arbete som kommunen har drivit under en följd
av år – för att det ska vara enkelt att få kontakt med
kommunen. Det ska gälla även för dem som inte har
självklara kontaktvägar till politiker eller förvalt­
ningar.
– Demokratiutveckling måste inkludera dem som
normalt inte hörs. Vi måste säkra att det inte bara är
de som skriker högst som får bäst service, säger hon.
Under 2015 är tanken att de digitala kanalerna ska
bli huvudkanaler för dialogen.
– De traditionella, fysiska kanalerna passar inte
för alla, det kan gälla till exempel för unga eller för
personer med vissa typer av funktionsnedsättning­
ar, säger Marie Larsson.
Arbetet med it-utvecklingen har också pågått länge.
Skellefteå har sedan några år mobiltelefon-appen
”Mitt Skellefteå” där olika tjänster finns samlade.
En av tjänsterna är en omtalad omröstningsfunk­
tion för skolelever. Där kan eleverna ge tummen upp
eller tummen ner för kycklinggrytan eller pizzan
i skolmatsalen. Tjänsten marknadsfördes under
parollen ”Ge blodpuddingen vad den förtjänar”.
– Det var en av de första breda, it-baserade dialog­
tjänsterna som vi införde. Det ger oss en snabb,
direkt återkoppling och vi kan bygga på med verk­
samhetsutveckling för att ändra det som inte fung­
erar. Det kanske bara är kryddningen som behöver
Vilka tjänster ska vi
utveckla? Bara fantasin
sätter gränser.
Marie Larsson, kvalitets- och utvecklingschef.
’’
Under medborgardialogen om Skellefteås framtidsstrategi sökte politikerna upp arbetsplatser och skolor samt deltog både i öppna möten och träffar med särskilt inbjudna.
ändras, eller vissa ingredienser, eller så behöver ostoch korvgrytan tas bort helt, säger Marie Larsson.
Hon betonar dock att möjligheten till direktdemo­
krati när det gäller skolmaten inte är ett exempel
på medborgardialog, utan på kunddialog. Det gäller
en specifik fråga, för en specifik grupp användare.
Men den är ett tydligt exempel på hur it-tjänster kan
användas för dialog med invånare.
– Vilka tjänster ska vi utveckla? Bara fantasin sät­
ter gränser, säger Marie Larsson.
Bakgrunden till att skolmaten hamnade i fokus var
att skolmatsedeln är en av de mest använda tjänster­
na på Skellefteås webbplats. Tanken var från början
att utveckla den informationen så att den blev bättre
för eleverna. Men när kommunen pratade med
skoleleverna, med hjälp av fokusgrupper, visade
det sig att eleverna själva inte var så intresserade
av matsedeln. Det var föräldrarna som var intresse­
rade. Eleverna ville hellre föra fram sina åsikter om
olika maträtter.
– Det visar att om vi gissar så riskerar vi att gissa
fel, säger Marie Larsson.
När det gäller omfattande satsningar på dialog,
som Skellefteå 2030, betonar hon vikten av kommu­
nikationsplanering, och vikten av att ha principer
för att samla ihop resultaten och att återkoppla till
medborgarna.
– Om man ska bli bra på att få till demokrati­
utveckling så måste man säkerställa att byråkratin
fungerar ypperligt, annars får inte medborgarna det
förtroende som behövs. •
Medborgardialog
21
Upplands Väsby kommun
Kraftsamling ska
lyfta skolresultaten
Upplands Väsby kommun har arbetat med medborgardialog under många år.
När det hettade till i skolfrågan blev dialoger ett sätt att komma vidare. Politisk
enighet, neutrala samtalsledare och öppen redovisning är några vägar till fram-­
gång i projektet Dialog för ett lärande Väsby.
Text: Birgita Klepke och Jan Vejstad. Foto: Jan Vejstad.
R
ader av smörgåsar med rostbiff inslagna i
plast står på serveringsbänken i matsalen
på Väsby nya gymnasium. I en ring står 41
stolar redo för kvällen dialogmöte.
Lite längre bort sitter samtalsledarna Lotta
Andersson och Martin Sande omgivna av fyra bläd­
derblock på stativ. Kvällens dialogmöte ska handla
om skolan och är en del i kommunens övergripande
utvecklingsprojekt Ett lärande Väsby.
Dialogen i gymnasieskolans matsal är den tredje
av fem under hösten 2014. Bakgrunden är många år
av försämrade skolresultat som nådde botten i fjol
när kommunen hamnade på sista plats i länet när
det gället niornas meritvärde.
”Vi försöker vara öppna för
alla nya intryck och idéer.”
Inger Cronlund, projektledare för Ett lärande Väsby.
– Det fick alla att inse att kommunen måste kraft­
samla kring skolutveckling, säger Inger Cronlund
som leder projektet Ett lärande Väsby.
Politiker från alla partier visade att de tog frågan
på allvar och beslutade gemensamt om ett treårigt
utvecklingsprojekt – oavsett valutgången. Projek­
tet placerades direkt under kommunstyrelsen och
ansvaret för det praktiska arbetet ligger hos kom­
munledningskontoret. Det konkreta målet är att
alla elever i kommunens skolor ska nå godkänt i alla
ämnen och att alla elever från förskola till gymna­
sium ska känna lust att lära.
Upplands Väsby bjuder in till dialog om hur ungas
skolresultat kan förbättras.
22
Medborgardialog
Strax före 18.00 droppar de första deltagarna in,
några skrattar och hälsar medan andra sjunker ner
på en ledig stol. Diskussionen om skolan i Väsby har
tidvis varit uppskruvad; alla har skyllt på alla och
vissa grupper har framfört sin kritik både internt
och i media.
– Detta visade sig även i vårens dialoger, där brist
på förtroende och tillit var ett återkommande tema,
säger Inger Cronlund.
Upplands Väsby har genomfört över hundra dia­
loger sedan kommunen började arbeta med dialoger
år 2008. Före detta kommunalrådet Maria Fäldt
har deltagit i de flesta och enligt henne har ingen
fråga skapat så mycket engagemang som skolan. Det
tycker hon är bra.
– Vi försöker vara öppna för alla nya intryck och
idéer. Först när alla har fått stöta och blöta en fråga
utkristalliserar sig de perspektiv som vi kan jobba
vidare med.
Det spända tonläget har gjort att kommunen har
valt anlita två neutrala konsulter som samtalsledare.
En av dem är Martin Sande som menar att skolornas
utveckling hänger på att kommunen tar itu med
intressekonflikterna.
– Vi ska inte sitta bredvid elden, utan mitt i den,
säger han och hoppas att dialogen så småningom ska
mynna ut i en gemensam strategi för att nå målet
med Ett lärande Väsby.
Sedan det inledande mötet i november 2013 har
politiker och personal från kommunledningskonto­
ret träffat och intervjuat politiker, lärare, rektorer,
förskolechefer, föräldrar, elever, andra invånare och
representanter från näringsliv och föreningar.
– Vi har genomfört runt 30 dialoger med fokus
på att lyssna och identifiera områden som ”skaver”,
säger Nils Munthe som ansvarar för delprojektet
Dialog för ett lärande Väsby.
Arbetet inom projektet är öppet och transparant
och alla är välkomna att delta. För den som vill följa
processen på avstånd, publiceras resultat och min­
nesanteckningar på webben. Både i text och genom
film.
Trots den tidvis hätska skoldebatten vill Nils
Munthe inte beskriva situationen i Upplands Väsby
som en konflikt med två tydliga ståndpunkter.
”I kväll hoppas jag att vi
kan borra djupare i frågor där
olika intressen strider mot
varandra.”
Nils Munthe, ansvarig för delprojektet Dialog för ett lärande Väsby.
– Frågan är komplex med många intressen och
olika åsikter och det finns inte ett problem och en
lösning. Genom dialoger försöker vi engagera så
många som möjligt och göra dem delaktiga i arbetet
med att utveckla skolan. På höstens första möte var
alla lite avvaktande, men i kväll hoppas jag att vi kan
borra lite djupare i några frågor där olika intressen
strider mot varandra.
Dialog för ett lärande Väsby riktar sig till alla försko­
lor och skolor i kommunen. Eftersom 80 procent av
alla förskolor och hälften av de övriga skolorna har
en annan huvudman än kommunen, har det varit
extra viktigt med en bred delaktighet. Inför projek­
tet besökte Inger Cronlund därför alla förskolor och
skolor för att prata om skolprojektet. Att en fristå­
ende skola och en fristående förskola är represen­
terade i styrgruppen för det övergripande projektet
ser hon som en framgångsfaktor.
Även lokaltidningen Vi i Väsby har uppmärksam­
mat förskolan och skolan som den hetaste frågan i
kommunen och bidrar till utvecklingen genom att
lyfta positiva exempel under vinjetten ”Intesåilla­
somdomsäger”.
Johannes Wikman är kommunikationsstra­
teg i kommunen och menar att medborgarna har
kunskap som kommunen behöver men sällan har
tillgång till.
– För att få det måste både politiker och tjänste­
män kunna se olika perspektiv och våga dela mak­
ten.
En annan viktig insikt är behovet av återkoppling.
– Folk tycker i allmänhet att det är okej att inte få
som de vill. Men de måste förstå varför.
Tillsammans med Inger Cronlund och Nils Mun­
the betonar han också vikten av helhjärtat och brett
stöd från politikerna.
– Vi skulle aldrig få medarbetare att komma med
idéer och våga testa nya arbetssätt utan deras stöd.
Maria Fälth har varit ordförande i Rådet för medbor­
gardialog sedan starten 2008 och är tacksam över
att tjänstemännen hakar på och bidrar med sitt eget
engagemang.
– Det gör att vi driver varandra framåt. Vi politiker
bestämmer att vi ska ha en dialogaktivitet inom ett
visst område, och tjänstemännen ansvarar för själva
genomförandet.
I backspegeln kan hon se att de första dialogerna
ibland kom lite väl tätt inpå besluten.
– Om medborgarna får en känsla av att politikerna
i praktiken redan har bestämt sig är vi fel ute, säger
hon och minns ett dialogmöte om Väsby sjöstad.
– När vi kom till mötet möttes vi av över 200 upp­
rörda väsbybor som var övertygade om att grävsko­
porna skulle komma dagen därpå.
Det tog en timme att lugna stämningen och efteråt
insåg Maria Fäldt och övriga politiker att de hade en
hel del att göra.
– Det som medborgarna trodde var en fem-i-tolvfråga, hade ett femårigt perspektiv för oss.
I efterhand ser hon mötet som ett tecken på ovana
och brist på kunskap och idag tycker hon att det är
skönt att komma till en uppretad grupp och lägga
fram ett vitt papper.
– Först blir det tyst en stund, sedan kommer en
massa olika förslag.
Numera ingår dialoger rutinmässigt i alla större
frågor i Upplands Väsby kommun.
– Så fort vi tror att medborgardialog kan vara till
hjälp så kör vi, säger Maria Fäldt. •
Vad väntar du
dig av kvällens
dialog­möte?
– Jag vill veta mer om hur
pedagogiken påverkas av
skolpengen och pedagogens
skicklighet.
Tord Olofsson (special­
pedagog vid Runby skola)
– Jag vill ta del av nya
perspektiv och hoppas att vi
sedan steg för steg kan lyfta
skolresultaten.
Mathias Bohman (KSO)
– Jag hoppas att vi ska
komma fram till vilka konkreta förändringar som krävs.
Det är betydligt svårare än
att prata om sådant som vi
är överens om.
Lotta Andersson (samtals­
ledare)
– Vi är nyinflyttade till
en kommun med dåliga
skolresultat. Jag vill veta hur
politikerna tänker om det.
Gustav Sjöberg (förälder)
Medborgardialog
23
Medborgardialog
– om något viktigt,
på riktigt, som
ger resultat!
Vill du veta mer?
Ta del av det som händer inom projekt Medborgardialog genom att prenume­rera
på vårt nyhetsbrev som kommer ut digitalt var fjortonde dag. I nyhetsbrevet ger vi
kort information och länkar till vad vi erbjuder när det gäller nätverk, seminarier
och utbildningar. Vi försöker också fånga upp exempel på medborgar­dialoger
nationellt och internationellt. Du anmäler dig för prenumeration på
www.skl.se/medborgardialog
>> Ta del av skrifter från projektet, >> Ta del av exempel och meto­
>> Kontakta oss om du vill veta
svenska och engelska skrifter
der genom att besöka Dialog­
mer. Vi som arbetar i projekt
om demokrati och medborgar­
guiden. Där samlar vi exempel
Medborgardialog är Lena
dialog i Projektmedborgardialogs
på medborgardialoger, rapporter
Langlet, Kjell-Åke Eriksson
bokskåp. Vi lägger ut en bok per
om erfarenheter och metoder för
och Anders Nordh.
månad som tips på vad som kan
medborgardialog. Du har också
Du når oss på:
vara intressant att läsa inom
möjlighet att ta hjälp av verktyg
fö[email protected]
området. www.skl.se/medbor­
för att få idéer om vilka metoder
gardialog
som passar den dialog du vill ge­
nomföra. www.dialogguiden.se
Lena Langlet
Kjell-Åke Eriksson
Anders Nordh
www.skl.se
Ladda ner eller beställ Medborgardialog på webbutik.skl.se
