Deltagardemokratin i fem punkter

advertisement
Under 2009 tilldelade Bryssels regionala miljöförvaltning EESK den prestigefyllda kvalitetsmärkning “Entreprise Ecodynamique” med tre stjärnor, vilket är högsta betyg. Märkningen är en
belöning till företag för deras miljöprestanda.
Comité économique
social
européen
Europeiska
ekonomiskaet
och
sociala
kommittén
Gruppen för övriga intressegrupper (grupp III)
Enheten för besök och publikationer
Tfn. +32 25469604 • Fax +32 25469764
Rue Belliard/Belliardstraat 99
1040 Bruxelles/Brussel • BELGIQUE/BELGIË
www.eesc.europa.eu
Deltagardemokratin i
fem punkter
Katalognummer: EESC-2011-10-SV
QE-30-11-038-SV-C
ISBN 978-92-830-1715-8
SV
doi:10.2864/55962
© Europeiska unionen, 2011
Kopiering tillåten med angivande av källan
Comité économique
social
européen
Europeiska
ekonomiskaet
och
sociala
kommittén
Deltagardemokratin i fem punkter
1. Deltagardemokrati i Fördraget om Europeiska unionen
Deltagardemokratin är vid det här laget
en integrerad del av den europeiska
samhällsmodellen. Enligt Lissabonfördraget
ska den representativa demokratin och
deltagardemokratin spela kompletterande
roller, och fördraget hänvisar till dessa
i artikel 10 respektive artikel 11. Enligt
artikel 10.3 ska medborgarna också ha
«rätt att delta i unionens demokratiska liv».
I samma stycke anges att «besluten ska
fattas så öppet och så nära medborgarna
som möjligt», en hänvisning till kravet att
följa subsidiaritetsprincipen. Därmed blir
deltagandet en medborgerlig rättighet och
subsidiariteten en av deltagardemokratins
pelare.
Artikel 11
1.Institutionerna ska på lämpligt sätt ge
medborgarna och de representativa
sammanslutningarna möjlighet att ge
uttryck för och offentligt diskutera sina åsikter
på alla unionens åtgärdsområden.
2.Institutionerna ska föra en öppen, tydlig och
regelbunden dialog med de representativa
sammanslutningarna och det civila
samhället.
3.
Europeiska kommissionen ska ha ett
omfattande samråd med alla berörda parter i
syfte att säkerställa att unionens åtgärder blir
enhetliga och öppna.
4.Ett antal unionsmedborgare, som uppgår till
minst en miljon personer och som kommer
från ett betydande antal medlemsstater,
får ta initiativ till att uppmana Europeiska
kommissionen att, inom ramen för sina
befogenheter, lägga fram ett lämpligt förslag
i frågor där dessa medborgare anser att
det krävs en unionsrättsakt för att tillämpa
fördragen.
De förfaranden och villkor som krävs för att
lägga fram ett sådant initiativ ska fastställas i
enlighet med artikel 24 första stycket i fördraget
om Europeiska unionens funktionssätt.
2. Vad är det civila samhället?
Det civila samhället är ett övergripande
begrepp som avser samtliga typer av
socialt agerande från individers eller
gruppers sida som inte utgår från eller
dirigeras av statsmakten. Det civila
samhällets organisationer kan definieras
i abstrakta termer som summan av alla
organisationsstrukturer vars medlemmar
har mål och skyldigheter som är av allmänt
intresse och som även agerar som medlare
mellan
offentliga
myndigheter
och
medborgare. Både kvantitativa och kvalitativa
kriterier bör tillämpas för att bedöma
graden av representativitet i civilsamhällets
organisationer.
3. Vad är medborgardialog?
Medborgardialog är en demokratisk process
som formar den allmänna opinionen. Denna
dialog kan ta olika former beroende på vilka
aktörer som är inbegripna:
• Horisontell: dialog mellan europeiska organisationer inom civilsamhället om EU:s
utveckling, framtid och politik.
• Vertikal: strukturerad, regelbunden dialog
mellan dessa organisationer och EU.
• Sektoriell: daglig dialog mellan civilsamhällets organisationer och deras kontakter vid
de lagstiftande och verkställande myndigheterna.
Det bör noteras att begreppen horisontell
och vertikal medborgardialog som EESK
fastställde redan år 2000 senare ordagrant
inkluderades i Lissabonfördragets artikel 11.1
och 11.2.
Medborgardialogen kan genomföras via
en process som går nedifrån och upp där
organisationerna tar initiativ och hela vägen
till en process som går uppifrån och ned där
institutionerna inleder processen.
Den civila dialogen är ett mycket viktigt instrument för att tillämpa förvaltningsprinciper-
na öppenhet, deltagande, ansvarsskyldighet,
effektivitet, samstämmighet och subsidiaritet.
4. Vad är skillnaden mellan
medborgardialog och social dialog?
Från 1999 och fram till nu har EESK ständigt
pekat på denna viktiga skillnad. Till skillnad
från medborgardialogen är den europeiska
sociala dialogen av närmast lagstiftande
karaktär, i enlighet med artiklarna 153 och 154
i EG-fördraget. Den är tydligt definierad med
avseende på deltagare, befogenheter och
förfaranden och har en nästan konstitutionell
ställning. Dess särprägel beror på de
särskilda befogenheterna och ansvaret hos
medborgarna, vilka självständigt utövar sin
roll. Därför kan deras roll och ansvar inte
överföras till andra politikområden eller
aktörer. Social dialog är därför ett utmärkt
exempel på en praktisk tillämpning av
principen om deltagardemokrati.
5. EESK:s roll i att förverkliga
deltagardemokratin
Genom att inrätta Ekonomiska och sociala
kommittén gav Rom-fördragen sektoriella
intressegrupper tillträde till den europeiska
beslutsprocessen. Kommittén är en mycket
viktig aktör i sin egenskap som företrädare,
informationscentrum och legitimt språkrör för
det organiserade civilsamhället, och därmed
en viktig bro mellan EU och medborgarna.
Kommittén består av «företrädare för
organisationer för arbetsgivare, löntagare
och andra företrädare för det civila
samhället, särskilt inom socioekonomiska,
medborgerliga områden och fackområden
samt kulturella områden» (art. 300.2 i EUFfördraget).
Kommittén är medveten om att den bara
delvis speglar den mångfald och utveckling
som omfattas av termen «det organiserade
civilsamhället», och därför har kommittén
tagit initiativ och genomfört reformer för att
säkra en så bred representation som möjligt
av det organiserade civilsamhället. EESK
har också antagit ett pragmatiskt och ickeuteslutande tillvägagångssätt, och gradvis
strukturerat sina relationer med Europas
organiserade civilsamhälle.
Under det senaste årtiondet har EESK
otvivelaktigt kommit långt på vägen mot att
definiera, skapa erkännande för och praktiskt
omsätta den europeiska medborgardialogen.
Det står emellertid helt klart att resan måste
fortsätta, vilket också framgår av kraven från
civilsamhällets organisationer och kommittén
själv, och vi måste arbeta för ett snabbt
och påtagligt genomförande av artikel 11 i
Lissabonfördraget.
EESK:s historia har lärt oss att man för att skapa
och genomföra nya och effektiva strukturer
för dialog behöver en sund organisation,
institutionell kontinuitet och permanenta
strukturer. Därför anser vi att EESK med
sin stora erfarenhet fortfarande är en klar
hörnsten i denna process.
Denna broschyr baseras på utdrag ur kompendiet
«Deltagardemokrati: en tillbakablick på EESK:s
banbrytande
arbete».
http://www.eesc.europa.
eu/?i=portal.fr.group-3-events-and-activities
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Svenska

105 Cards Anton Piter

organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Multiplacation table

156 Cards Антон piter

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Create flashcards