Europeiska ekonomiska och sociala kommittén
PRESSMEDDELANDE nr 079/2007
4 september 2007
Sverige och Europa måste ta itu med nya
sociala utmaningar
Ett öppet samråd med grupper i det civila samhället om "Den sociala
verkligheten i Sverige och det sociala Europa – motsatser eller
komplement?" hölls den 3 september 2007 i Stockholm anordnat av
EESK och Europeiska kommissionen.
Sverige har det bra, men inte alla svenskar. Europa har det bra, men inte alla
européer. Både på nationell och europeisk nivå måste utmaningen mot den
sociala sammanhållningen – "vinnare" och "förlorare" – i det postindustriella
europeiska samhället mötas. Det behövs en ny samförståndsanda bland
medborgarna som utgår från gräsrotsnivå och ett nytt europeiskt socialt
handlingsprogram som kan användas som utgångspunkt för kombinerade och
effektiva insatser. Detta var huvudbudskapet från konferensen.
Ett samhälle med relativt överflöd och med rimliga ekonomiska tillväxtnivåer
bör kunna ta itu med det oacceptabla problemet att fattigdom och social
utslagning finns kvar i oförminskad omfattning, att omfattande samhällslager
fortfarande inte kan ta del av vinsterna av ekonomisk utveckling och
fortlöpande integration i Europa. Skilda utbildningsnivåer, kompetensklyftor,
bostadsbrist, funktionshinder och avsaknad av barnomsorg utgör alltjämt en
viktig samhällelig utmaning och är ett betydande hinder för dem som är
utestängda från arbetsmarknaden och från ett Europa med fri rörlighet.
Under konferensen framhölls vid upprepade tillfällen behovet att bättre utnyttja
den tredje sektorn och de frivilliggrupper som är aktiva på fältet, eftersom
dessa kan fungera som mellanled och erbjuda konkret stöd för integration av de
socialt utestängda grupperna. Detta kan ske i samarbete med socialtjänsten
och andra delar av den offentliga sektorn. Deltagarna menade också att EU:s
strukturfonder borde vara öppnare för småskaliga men effektiva stödstrukturer
på gräsrotsnivå.
Samtidigt borde den sociala dialogen och de sociala partnerskapen utvecklas
mer effektivt och självständigt i Europa.
De medlemsstater som blockerar antagandet av EU:s insatser när det gäller
arbetsrätt och arbetsförhållanden uppmanades också att se över sina ställningstaganden och att bygga upp en social dimension hand i hand med den inre
marknaden och som en del av Lissabonstrategin. Övergången till en kunskapsekonomi gör vissa typer av kompetens föråldrad och yrkeskarriärer mindre
stabila. Nya risker kräver nya sociala insatser.
SV
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén
Europeiska kommissionens vice ordförande Margot Wallström höll med
om att EU:s medborgare vill ha ett mer socialt Europa och lovade att lyssna
uppmärksamt och att EU skall ha "örat mot marken".
EESK:s föredragande, Jan Olsson och Ernst Erik Ehnmark, framhöll att det
behövs såväl ett nytt europeiskt socialt handlingsprogram som en europeisk
social modell som bättre kan bidra till att identifiera vad som bör prioriteras i
samhället och som kan ge ny inriktning åt den europeiska utvecklingen.
Brenda King, ordförande i EESK:s facksektion för sociala frågor, sade
avslutningsvis att det sociala Europa måste byggas "nedifrån och upp, bit för
bit". EESK skulle kunna ges i uppgift att föra ut detta budskap och att anordna
flera konferenser av samma typ på gräsrotsnivå med företrädare för det civila
samhället, "nära medborgarna".
För ytterligare information kontakta:
Karel Govaert vid EESK:s presstjänst
Rue Belliard, 99 - B-1040 Bryssel
Tfn (32-2) 546 93 96 / 95 86 Mobiltfn (32-475) 75 32 02
E-post: [email protected]
Webbplats: http://www.eesc.europa.eu
Pressmeddelanden:
http://www.eesc.europa.eu/activities/press/cp/index_en.asp (engelska)
http://www.eesc.europa.eu/activities/press/cp/index_fr.asp (franska)
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén företräder olika ekonomiska och sociala
grupperingar i det organiserade civila samhället. Den är ett institutionellt rådgivande organ som
inrättades 1957 genom Romfördraget. Genom dess rådgivande roll ges ledamöterna, och därigenom
de organisationer de företräder, möjlighet att delta i gemenskapens beslutsprocess. Kommittén har
344 ledamöter som utses av ministerrådet.
