Europeiska ekonomiska och sociala kommittén
CES/07/79
4 september 2007
Sverige och Europa måste ta itu med nya sociala utmaningar
Ett öppet samråd med grupper i det civila samhället om "Den sociala verkligheten i
Sverige och det sociala Europa – motsatser eller komplement?" hölls den 3 september
2007 i Stockholm anordnat av EESK och Europeiska kommissionen.
Sverige har det bra, men inte alla svenskar. Europa har det bra, men inte alla européer. Både på
nationell och europeisk nivå måste utmaningen mot den sociala sammanhållningen – "vinnare" och
"förlorare" – i det postindustriella europeiska samhället mötas. Det behövs en ny
samförståndsanda bland medborgarna som utgår från gräsrotsnivå och ett nytt europeiskt socialt
handlingsprogram som kan användas som utgångspunkt för kombinerade och effektiva insatser.
Detta var huvudbudskapet från konferensen.
Ett samhälle med relativt överflöd och med rimliga ekonomiska tillväxtnivåer bör kunna ta itu med
det oacceptabla problemet att fattigdom och social utslagning finns kvar i oförminskad omfattning,
att omfattande samhällslager fortfarande inte kan ta del av vinsterna av ekonomisk utveckling och
fortlöpande integration i Europa. Skilda utbildningsnivåer, kompetensklyftor, bostadsbrist,
funktionshinder och avsaknad av barnomsorg utgör alltjämt en viktig samhällelig utmaning och är
ett betydande hinder för dem som är utestängda från arbetsmarknaden och från ett Europa med fri
rörlighet.
Under konferensen framhölls vid upprepade tillfällen behovet att bättre utnyttja den tredje sektorn
och de frivilliggrupper som är aktiva på fältet, eftersom dessa kan fungera som mellanled och
erbjuda konkret stöd för integration av de socialt utestängda grupperna. Detta kan ske i samarbete
med socialtjänsten och andra delar av den offentliga sektorn. Deltagarna menade också att EU:s
strukturfonder borde vara öppnare för småskaliga men effektiva stödstrukturer på gräsrotsnivå.
Samtidigt borde den sociala dialogen och de sociala partnerskapen utvecklas mer effektivt och
självständigt i Europa.
De medlemsstater som blockerar antagandet av EU:s insatser när det gäller arbetsrätt och
arbetsförhållanden uppmanades också att se över sina ställningstaganden och att bygga upp en
social dimension hand i hand med den inre marknaden och som en del av Lissabonstrategin.
Övergången till en kunskapsekonomi gör vissa typer av kompetens föråldrad och yrkeskarriärer
mindre stabila. Nya risker kräver nya sociala insatser.
Europeiska kommissionens vice ordförande Margot Wallström höll med om att EU:s
medborgare vill ha ett mer socialt Europa och lovade att lyssna uppmärksamt och att EU skall ha
"örat mot marken".
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén
EESK:s föredragande, Jan Olsson och Ernst Erik Ehnmark, framhöll att det behövs såväl ett
nytt europeiskt socialt handlingsprogram som en europeisk social modell som bättre kan bidra till
att identifiera vad som bör prioriteras i samhället och som kan ge ny inriktning åt den europeiska
utvecklingen.
Brenda King, ordförande i EESK:s facksektion för sociala frågor, sade avslutningsvis att det
sociala Europa måste byggas "nedifrån och upp, bit för bit". EESK skulle kunna ges i uppgift att
föra ut detta budskap och att anordna flera konferenser av samma typ på gräsrotsnivå med
företrädare för det civila samhället, "nära medborgarna".
För ytterligare information kontakta:
Karel Govaert vid EESK:s presstjänst
Rue Belliard, 99 - B-1040 Bryssel
Tfn (32-2) 546 93 96 / 95 86 Mobiltfn (32-475) 75 32 02
E-post: [email protected]
Webbplats: http://www.eesc.europa.eu
Pressmeddelanden:
http://www.eesc.europa.eu/activities/press/cp/index_en.asp (engelska)
http://www.eesc.europa.eu/activities/press/cp/index_fr.asp (franska)
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén företräder olika ekonomiska och sociala
grupperingar i det organiserade civila samhället. Den är ett institutionellt rådgivande organ som
inrättades 1957 genom Romfördraget. Genom dess rådgivande roll ges ledamöterna, och
därigenom de organisationer de företräder, möjlighet att delta i gemenskapens beslutsprocess.
Kommittén har 344 ledamöter som utses av ministerrådet.
