European Economic and Social Committee
The President
INLEDNINGSANFÖRANDE AV STAFFAN NILSSON, ORDFÖRANDE AV EESK
på
Seminarium på temat "En inre marknad för ett socialt EU" i Stockholm
16.09.2011, 09:30
Det talade ordet gäller.
Herr statssekreterare, mina damer och herrar,
Välkomstord
Som ordförande för Europeiska ekonomiska och sociala kommittén
(EESK) hälsar jag er varmt välkomna till detta seminarium. Jag
gläder mig särskilt över att vara i Stockholm. Utöver ABBA och IKEA
är Sverige kanske bäst känt för att vara en välfärdsstat.
Välfärdsstaten har långa traditioner och ett starkt politiskt stöd.
Därför är det ingen hemlighet att somliga i Sverige oroar sig för att
"mer Europa" kan utgöra ett hot mot dagens svenska välfärdsmodell.
Först vill jag säga några ord om vikten av att vi lyssnar på och lär oss
av varandra – och naturligtvis informerar andra om vår egen
ståndpunkt.
Presentation av kommittén
Det här är också huvudsyftet med EESK, ett rådgivande EU-organ
som inrättades genom Romfördraget år 1957 och som är placerat i
Bryssel. Kommittén består i dag av 344 ledamöter som representerar
det organiserade civila samhället i Europa. 12 av ledamöterna är
svenskar, och de flesta av dem är närvarande här i dag. Genom
EESK kan arbetsgivare, arbetstagare och ett brett spektrum av
andra
branschinriktade
och
medborgerliga
intressen
i
medlemsstaterna göra sin röst hörd i den europeiska
beslutsprocessen.
(Själv
representerar
jag
Lantbrukarnas
Riksförbund.) Kommittén antar cirka 200 yttranden årligen om olika
EU-relaterade ämnen, huvudsakligen förslag till EU-lagstiftning.
1
European Economic and Social Committee
The President
Alla yttranden är resultatet av en givande dialog där ofta mycket
avvikande och till och med motsatta ståndpunkter framförs innan
man enas om innehållet.
De ekonomiska fördelarna med den inre marknaden
En europeisk inre marknad har sina uppenbara fördelar: handel utan
gränser, en marknad som är öppen för hundratals miljoner
konsumenter och ökad konkurrens. EU är i dag det största
integrerade ekonomiska området i världen, och representerar över 30
% av den internationella bruttonationalprodukten och över 17 % av
världshandeln. Investeringar i nya medlemsstater har ofta gått hand
i hand med skapandet av nya arbetsplatser i gamla medlemsstater.
Den inre marknaden är något som påverkar EU-medborgarnas
vardag, inte bara en avlägsen strategi som styrs av ett anonymt
Bryssel. Och den är resultatet av ett politiskt val. Europeiska
kommissionen lade nyligen fram förslag om att blåsa nytt liv i den
inre marknaden. Genom dessa förslag – som kommer att presenteras
här i dag – vill man öka förtroendet för EU:s ekonomi, som förväntas
växa med cirka 4 % i och med att den inre marknaden börjar fungera
fullt ut.
Vårt bidrag till den inre marknaden: 2 konkreta exempel
Michel Barnier, kommissionsledamot med ansvar för den inre
marknaden, bad mig för några månader sedan om kommitténs syn på
vilka åtgärder som behövs för att blåsa nytt liv i den inre marknaden.
Han bad oss också göra upp en lista med prioriteringar. Vi
sammanställde snabbt en lista med 13 förslag, och merparten av dem
ingick sedan i kommissionens officiella dokument. I yttrandet
betonade vi behovet av en mer social inre marknad. Vi föreslog till
exempel åtgärder för att utveckla det s.k. sociala företagandet. Vår
svenska ledamot Ariane Rodert utarbetar dessutom just nu ett annat
yttrande på samma tema, på begäran av kommissionsledamot Michel
Barnier.
Ett socialt Europa, dagsläget, Europa 2020
2
European Economic and Social Committee
The President
Trots att det under 1980-talet till en början fanns vissa farhågor om
att en fördjupning och breddning av den inre marknaden skulle leda
till en våg av avregleringar, backas den inre marknaden i dag upp av
en relativt stabil miniminivå av sociala krav: hälsa och säkerhet på
arbetsplatsen,
föräldraledighet,
arbetstid,
diskriminering,
information till och samråd med arbetstagarna, kollektiva
uppsägningar, utstationerade arbetstagare osv.
I Lissabonfördraget talar man uttryckligen om att skapa en "social
marknadsekonomi med hög konkurrenskraft där full sysselsättning
och sociala framsteg eftersträvas", och stadgan om de grundläggande
rättigheterna har blivit rättsligt bindande, och omfattar sådana
sociala rättigheter som skydd mot ogrundad uppsägning och tillgång
till social trygghet och socialt stöd. Trots detta är det ett faktum att
EU:s verkliga befogenheter på det sociala området är relativt
begränsade, och att man inom EU huvudsakligen skapar konvergens
på området social integration med hjälp av den så kallade öppna
samordningsmetoden. Det här är en metod som bygger på samarbete
mellan medlemsstaterna och som grundar sig på icke-bindande
lagstiftningsmekanismer, såsom riktlinjer, riktmärken och utbyte av
bästa lösningar. Det här gäller också för Europa 2020-strategin, som
sannolikt kommer att diskuteras under dagens lopp. Europa 2020strategin är Europeiska unionens tillväxtstrategi för det kommande
årtiondet. Dess mål är att inom EU skapa en smart och hållbar
ekonomi för alla – tre prioriteringar som förstärker varandra och som
ska hjälpa EU och medlemsstaterna att förbättra sysselsättningen,
produktiviteten och den sociala sammanhållningen. Även det civila
samhället vill bidra till detta, varför vi arbetar aktivt med strategin.
Syftet med dagens seminarium
Frågan är i vilken riktning vi vill gå. Bör EU:s sociala aspekt
förstärkas ytterligare eller bör sociala frågor handhas av
medlemsstaterna, så långt detta är möjligt? Kommer en inre
marknad någonsin att kunna bli verklighet utan att man fullt ut
erkänner den roll som socialpolitiken spelar, både som en produktiv
faktor i sig och som en viktig faktor för rättvis konkurrens? Vi har ett
antal framstående talare här i dag, som kommer att ge oss sina
3
European Economic and Social Committee
The President
synpunkter på detta, och vi kommer i hög utsträckning att behandla
frågan ur svensk synvinkel. Här vill jag gärna komma tillbaka till
frågan om en eventuell konflikt mellan "mer Europa" och den
svenska välfärdsmodellen.
Huvudbudskap
Jag tror inte att det finns någon sådan konflikt, och det är också
kommitténs ståndpunkt. EU har en viktig roll att spela på det sociala
området. Medlemsstaterna kan inte själva lösa alla sociala problem.
Europeiska unionen bör i själva verket sträva efter att förstärka den
sociala dimensionen i sin politik, för att utnyttja den inre
marknadens fulla potential. Det här är det budskap som jag vill
framföra här i dag – men frågan är naturligtvis öppen för debatt. Jag
önskar er ett givande seminarium!
________________________
For further details:
Coralia Catana | EESC President's Spokesperson | +32 (0)25469963 | +32 (0)498984613
E-mail: [email protected] | [email protected]
Internet: http://www.eesc.europa.eu/?i=portal.en.staffan-nilsson-speeches
4
