Kommunal säljverksamhet - Sälj bolag, inte varor och tjänster JUNI 2010 Kommunal säljverksamhet - Sälj bolag, inte varor och tjänster Innehållsförteckning Inledning ................................................................................................................. 2 Sammanfattning ..................................................................................................... 5 Konkurrens från kommunens verksamheter .............................................................. 5 Sälj kommunala bolag .............................................................................................. 6 Lag mot offentlig konkurrens ................................................................................... 6 Om enkätundersökningen...................................................................................... 8 Konkurrens från kommunens verksamheter ........................................................ 9 Kommunanalys ...................................................................................................... 10 Kommentar ............................................................................................................ 11 Sälj kommunala bolag ......................................................................................... 13 Kommunanalys ...................................................................................................... 14 Kommentar ............................................................................................................ 15 Ny regel i konkurrenslagen .................................................................................. 18 Konfliktlösningsregeln ........................................................................................... 18 Litteratur .............................................................................................................. 21 Svenskt Näringsliv 1 Kommunal säljverksamhet - Sälj bolag, inte varor och tjänster Inledning Offentlig säljverksamhet skadar inte bara marknaden utan även kommunerna på sikt. Kommunledningen bör välja att ge god service och skapa ett företagsklimat i toppklass i stället för att konkurrera med företagen. Om kommunledningarna upphör med sin konkurrerande säljverksamhet får de avkastning i form av arbetstillfällen, inflyttning, skatteintäkter och mycket mer genom de privata företagen. Det borde inte vara så, men konkurrens från kommunal verksamhet är fortfarande ett problem i stora delar av landet. Snart fyra år av borgerligt styre och löften om att göra något åt problemen verkar inte ha förändrat situationen. Svenskt Näringslivs årliga enkätundersökning visar att antalet företagare som upplever konkurrens från kommunernas verksamheter som ett problem har varit i stort sett oförändrat under hela 2000-talet. Var femte företagare upplever den kommunala konkurrensen som ett relativt stort problem och endast en av tio företagare anser att problemen är obefintliga. Enkätundersökningen visar också att allt för många politiker inte tar problemen på allvar. Fyra av tio politiker ser inga större problem och nästan tre av tio ser inga problem alls med konkurrens från kommunal Bakgrund Svenskt Näringslivs undersökning ger svar på vad företagare och politiker tycker om företagsklimatet i kommunen. Ett urval av företagens svar ligger till grund för en årlig ranking av företagsklimatet i landets 290 kommuner. Men varje år ställs också tilläggsfrågor om vad som upplevs som aktuellt och angeläget. Några av dessa handlar i år om konkurrens från kommunal verksamhet och presenteras separat från rankingen i föreliggande rapport. näringsverksamhet. Förhoppningsvis kommer det ske stora förändringar framöver. Regeringens länge utlovade och efterlängtade tillägg i konkurrenslagen trädde i kraft vid årsskiftet. Lagtillägget, den så kallade konfliktlösningsregeln ger Konkurrensverket möjlighet att ta konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet till domstol för att få den prövad. Vissa farhågor har väckts från företagarhåll om att lagen fortfarande är för tandlös, men det får framtiden visa. Årets enkätfrågor rörande konkurrens från Svenskt Näringsliv 2 Kommunal säljverksamhet - Sälj bolag, inte varor och tjänster kommunal verksamhet kan till viss del ses som en nollmätning av konfliktlösningsregelns effekt och förhoppningsvis visar framtida enkätundersökningar att problemen successivt minskar. Kommunalt ägda bolag växer så det knakar. De blir fler och fler, men framför allt växer de i storlek. Omsättningen har sedan början på 1980-talet ökat med 100 procent och inget tyder på att de kommunala bolagens tillväxt avtar. Påfallande ofta är det dessa som står för den osunda kommunala konkurrensen som begränsar företagens förutsättningar och i värsta fall hotar att både slå ut befintliga företag och hindra nya att göra inträde på marknaden. Bland de anmälningar mot konkurrensbegränsande offentlig försäljning som har kommit in till Konkurrensverket rör en majoritet just kommunala bolag. Nytt för i år i Svenskt Näringslivs enkätundersökning är att företagare och politiker får svara på hur de tror försäljning av kommunala bolag påverkar företagens förutsättningar för företagande generellt sett i kommunen. Inte oväntat är företagarna betydligt mer positivt inställda till försäljning, än vad politikerna är. Bolagen har ofta höga avkastningskrav och ger kommunerna extra inkomstkällor samtidigt som de möjliggör skatteplanering. Då är det lätt för politiker att se bort från den skada de gör på marknaden. För företagarna är problemen betydligt mer uppenbara när de ska konkurrera med företag som i princip inte kan gå i konkurs, som ofta har en monopolmarknad som bas, som lätt får lån och tillskott från ägarna och som dessutom ibland har en roll som myndighetsutövare och därför kan vara med och bestämma marknadens spelregler, så att de passar dem. Förhoppningsvis agerar många kommunledningar nu proaktivt och ser över sin näringsverksamhet och tar kontroll över sina expansionsivrande bolag. De ska inte bara göra det för att det nu har kommit en konfliktlösningsregel. Det har länge funnits lagar som begränsat offentlig försäljning. Det som nu skett är att Svenskt Näringsliv 3 Kommunal säljverksamhet - Sälj bolag, inte varor och tjänster Konkurrenslagen har skärpts och Konkurrensverket och domstolen har fått ett verktyg att använda för att få det offentliga att rätta sig efter lagen. Offentlig säljverksamhet skadar marknaden vilket naturligtvis också skadar kommunerna på sikt. Därför bör den kommunala verksamheten ses över. Kommunledningarna bör välja att ge god service och skapa ett företagsklimat i toppklass i stället för att konkurrera med företagen. Om de upphör med sin konkurrerande säljverksamhet och ser över sina expansionsivrande bolag ger det mera tillbaka. Då får kommunerna avkastning i form av arbetstillfällen, inflyttning, skatteintäkter och mycket mer genom de privata företagen. Svenskt Näringsliv 4 Kommunal säljverksamhet - Sälj bolag, inte varor och tjänster Sammanfattning Svaren i Svenskt Näringslivs undersökning visar att konkurrens från kommunal näringsverksamhet fortfarande utgör ett stort problem. Trots att Konkurrensverket, flera företagarorganisationer och enskilda företagare under flera år har påtalat problemen, verkar många politiker inte ha kommit till insikt i hur konkurrens från kommunal näringsverksamhet skadar marknaden och på sikt kommunerna själv. Det har i princip inte skett någon attitydförändring alls de senaste åren, trots att problemen är väl dokumenterade och välkända. Konkurrens från kommunens verksamheter Var fjärde företagare upplever kommunal konkurrens som inte helt godtagbar eller direkt dålig och endast en femtedel tycker att situationen är godtagbar. Situationen är i stort sett identisk från 2006 till 2009. Hela 65 procent av politikerna ser bara små eller inga problem alls med kommunal konkurrens, vilket är dubbelt så många som de företagare som ser små eller inga problem. En fjärdedel av politikerna ser inga problem alls. Bland företagarna är det bara var tionde som inte ser några problem alls. Det bör påpekas att konkurrens från kommunal verksamhet är något som inte ska behöva förekomma överhuvudtaget. Kommunerna ska vårda näringslivet, inte konkurrera ut det. Hur tycker Du att läget är i Din kommun idag avseende ”Konkurrens från kommunens verksamheter mot de privata företagen” (Dåligt =ett stort problem, Utmärkt =inget problem) 30 % 25 20 Företagare Politiker 15 10 5 0 1. Dåligt Svenskt Näringsliv 2. Inte helt 3. godtagbart Godtagbart 4. Bra 5. Mycket bra 6. Utmärkt 5 Kommunal säljverksamhet - Sälj bolag, inte varor och tjänster Sälj kommunala bolag I de fall då privata företag påverkas negativt av konkurrens från kommunal verksamhet, är det påfallande ofta ett kommunägt bolag som står för konkurrensen. Det har sin naturliga förklaring i att de kommunala bolagen i stort sett alltid drivs som just företag och leds av företagare som vill utveckla företagen. Det omfattar allt som oftast expansion. 2008 omsatte de kommunala bolagen hela 160 miljarder kronor. Det är en ökning med mer än 100 procent sedan början av 1980-talet. Var tredje företagare och politiker anser att det är ganska eller mycket viktigt att kommunala bolag säljs för att det ska skapas goda förutsättningar för de privata företagen. Mer än fyra av tio politiker anser att det är oviktigt för företagsklimatet att kommunala bolag säljs. Endast 15 procent av företagarna håller med. Lag mot offentlig konkurrens Det är mycket glädjande att konkurrenslagen sedan årsskiftet har skärpts, så att det blir enklare att stoppa konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet. Förhoppningsvis kommer skärpningen att bidra till att problemen med kommunalt företagande successivt minskar. Med det nya tillägget, den så kallade konfliktlösningsregeln kan Konkurrensverket driva ett ärende till Stockholms Tingsrätt i syfte att få till stånd ett förbud mot just den specifika säljverksamheten. Om inte Konkurrensverket vill driva ärendet kan det drabbade företaget själv föra talan i domstolen. För att kommuner ska få sälja varor och tjänster får försäljningen inte leda till konkurrensbegränsning. Verksamheten måste som huvudregel vara förenlig med lag och säljförfarandet försvarbart från allmän synpunkt. Följande förfaranden anses kunna snedvrida eller hämma förutsättningarna för en effektiv konkurrens: • underprissättning • diskriminering Svenskt Näringsliv 6 Kommunal säljverksamhet - Sälj bolag, inte varor och tjänster • vägran att ge tillträde till viss infrastruktur • en blandning av myndighetsutövning och affärsverksamhet • en offentlig aktörs blotta närvaro på marknaden kan leda till att privata aktörer tvingas ut från marknaden eller att de hindras att inträda, dvs. undanträngningseffekter Att lagtillägget har varit efterlängtat går det inte att ta fel på. Det kan man också se på antalet anmälningar till Konkurrensverket. Redan fem månader efter lagändringen har cirka 30 anmälningar konstaterats vara mycket intressanta. Konkurrensverket räknar med att kunna föra de första målen vidare till domstol under hösten 2010. Ärendena rör allt från hamnverksamhet till gym, kommunala turistbussar, företagshälsovård, avfallshantering och bredband. Majoriteten av de anmälda verksamheterna är organiserade i kommunala bolag. Svenskt Näringsliv 7 Kommunal säljverksamhet - Sälj bolag, inte varor och tjänster Om enkätundersökningen Svenskt Näringsliv har i drygt tio års tid gjort en årlig enkätundersökning bland landets företagare om företagsklimatet i landets alla 290 kommuner. Vart annat år omfattas även landets fullmäktigeledamöter i kommunerna. De flesta frågeställningarna är desamma år från år, vilket ger en möjlighet att följa utvecklingen av företagsklimatet i varje enskild kommun. Men varje år ställs också tilläggsfrågor om vad som upplevs som aktuellt och angeläget. Enkätundersökningen har genomförts av Demoskop på uppdrag av Svenskt Näringsliv. 69 000 företag tillfrågades och svarsfrekvensen för landet var 55 %, vilket motsvarar 36 177 företag. Senaste undersökningen omfattade även alla landets ca 13 000 politiker i kommunfullmäktige och besvarades av 8 870 ledamöter. Svenskt Näringsliv har låtit Stefan Persson, Rhefab PR analysera delar av svaren i undersökningen och i denna rapport redovisas jämförelser mellan företags- och politikersvar. Svaren per kommun finns att hämta i separat bilaga. I vår ”Faktabas om företagsklimat”, finns enkätsvar från våra undersökningar samt annan näringslivsrelaterad statistik, http://foretagsklimat.svensktnaringsliv.se Kontaktpersoner på Svenskt Näringsliv är Carina Centrén, projektledare Företagsklimat och Birgitta Laurent, expert konkurrens- och upphandlingsfrågor. Svenskt Näringsliv 8 Kommunal säljverksamhet - Sälj bolag, inte varor och tjänster Konkurrens från kommunens verksamheter Det borde vara självklart att kommuner ska verka för bättre förutsättningar för företagen och inte konkurrera med dem. Så är det tyvärr inte alltid. Många företagare upplever fortfarande konkurrens från kommunerna som ett stort problem. Svenskt Näringsliv började ställa frågan till företag om konkurrens från kommuners verksamheter upplevdes som ett problem för 10 år sedan. Då svarade mindre än var femte företagare att det inte var något problem i deras kommun. Sedan dess har det blivit bättre, men långt ifrån bra. I årets undersökning svarar var tredje företagare att kommunal konkurrens inte utgör något större problem. Det borde samtliga företagare i landet kunna svara. Hur tycker Du att läget är i Din kommun idag? Hur fungerar det? Utgå från hur Du själv uppfattar situationen för Dig och Ditt företag/Utgå från hur Du själv uppfattar situationen i Din kommun idag. ”Konkurrens från kommunens verksamheter mot de privata företagen”. ( Dåligt =ett stort problem, Utmärkt =inget problem) 30 % 25 20 Företagare 15 Politiker 10 5 0 1. Dåligt 2. Inte helt godtagbart 3. Godtagbart 4. Bra 5. Mycket bra 6. Utmärkt Drygt var femte företagare upplever fortfarande kommunal konkurrens som inte helt godtagbar eller direkt dålig. Endast en femtedel anser att situationen är godtagbar. Svenskt Näringsliv 9 Kommunal säljverksamhet - Sälj bolag, inte varor och tjänster Sedan den borgerliga alliansen tog över makten 2006 och utlovade åtgärder har i princip inget hänt om man ser till företagarnas svar. Situationen är stort sett identisk från 2006 till 2009. Politikerna uppfattar sällan förekomsten av konkurrens från kommunal verksamhet som ett problem. Hela 65 procent ser bara små eller inga problem alls med kommunal konkurrens i sina respektive kommuner. Mer än en fjärdedel av politikerna ser inga problem alls. Bland företagarna är det bara var tionde som inte ser några problem alls. Kommunanalys Det är stor skillnad på hur företagarna i landets kommuner upplever konkurrens från kommunernas verksamheter. I Höganäs, Gnosjö och Vellinge är det inte mer än var tjugonde företagare som upplever kommunal konkurrens som ett problem, vilket kan jämföras med Oskarshamn och Kiruna där sex av tio företagare upplever konkurrensen som ett problem. I endast tolv kommuner svarar hälften eller fler företagare att kommunal konkurrens är ett mindre problem eller inget problem alls. I 53 kommuner är det fler företagare som anger att kommunal konkurrens är ett stort eller ganska stort problem, än företagare som anser att det är ett mindre problem eller inget problem alls. Lägst medelvärde har Kiruna och Oskarshamn som har 2,19 respektive 2,20 på den sexgradiga skalan. Högst medelvärde har Vellinge (4,48) följt av Markaryd (4,42). Vellinge ligger också i topp när politikerna tillfrågas. De tycker att situationen i kommunen är näst intill utmärkt. Politikernas svar ger ett medelvärde på 5,50, vilket är det högsta i landet tätt följt av Gnestas 5,46. I Lilla Edet anser hela 95 procent av politikerna att situationen är någonstans mellan bra och utmärkt. Ingen politiker i Lilla Edet anser att det finns några större problem med kommunal konkurrens i kommunen. Elva andra kommuner saknar också helt politiker som ser några större problem. Svenskt Näringsliv 10 Kommunal säljverksamhet - Sälj bolag, inte varor och tjänster Kommuner med riktigt kritiska politiker finns inte. Kommunen med lägst medelvärde för politikersvaren är Lycksele. Men där hamnar medelvärdet på 3,00 vilket motsvarar att de över lag anser att situationen är godtagbar. I Oskarshamn som har näst lägst medelvärde för företagarsvaren, verkar politikerna relativt medvetna om problemet. Kommunen har också näst lägst medelvärde för politikersvaren (3,03), så förhoppningsvis tar politikerna tag i problemen och ser över den kommunala näringsverksamheten. Värre verkar det vara i Kiruna som har det lägsta medelvärdet för företagarsvar. Där anser endast var femte politiker att problemen är relativt stora. Mer än varannan politiker ser inga större problem. Differensen mellan företagarsvaren och politikersvaren i kommunen är en av de högsta, så för Kirunapolitikerna är det kanske dags för en ”verklighetscheck”. Kommentar Det kan kanske tyckas att företagarnas totala medelvärde på 3,5 på en sexgradig skala indikerar att problemen inte är så stora. Men då ska man komma ihåg att konkurrens från kommuner är något som inte ska behöva förekomma överhuvudtaget. Kommunerna ska vårda och skapa bra förutsättningar för näringslivet, inte konkurrera ut det. De är också problem som är relativt enkla att åtgärda om bara den politiska viljan finns. Man ska också ha i åtanke att majoriteten av företagare inte är verksamma på de marknader som ofta kommunerna är. Inom områden såsom bredband, gym, hamnverksamhet, restaurangverksamhet och avfall där många kommuner är verksamma är problemen väl dokumenterade. Hade man enbart frågat företagare inom dessa branscher hade svaren med största sannolikhet varit ännu mer negativa. Konkurrensverket har sedan länge uppmärksammat de konkurrensproblem som kan uppstå när offentlig verksamhet bedrivs i konkurrens med privata företag. När offentliga aktörer ... är verksamma på konkurrensutsatta marknader finns det en risk för att Svenskt Näringsliv 11 Kommunal säljverksamhet - Sälj bolag, inte varor och tjänster etableringsmöjligheterna för privata alternativ hämmas och att verksamma företag trängs ut. De företag som måste lämna marknaden är ofta små och lokalt etablerade. Konkurrensverket (2009) För den enskilda företagaren som drabbas av konkurrens från kommunal verksamhet är det ingen tröst att de flesta politikerna tycker att problemen med kommunal näringsverksamhet är små eller obefintliga. Det hjälper inte företagaren när denne ska konkurrera med en verksamhet som i princip inte kan gå i konkurs, som ofta får fördelaktiga lån och hyresavtal, som ofta har en skyddad monopolmarknad som bas och som har direkt tillgång till makthavarna. Ibland är det till och med en konkurrent som är med och bestämmer spelreglerna. Det är inte ovanligt att kommunal näringsverksamhet har en myndighetsroll i tillståndsärenden, tillsyn och taxebestämmelser. Det är allvarligt och helt oacceptabelt med en sammanblandning av rollerna som myndighetsutövare och samtidigt verksamhetsutövare. Svenskt Näringsliv 12 Kommunal säljverksamhet - Sälj bolag, inte varor och tjänster Sälj kommunala bolag I de fall då privata företag påverkas negativt av konkurrens från kommunal verksamhet, är det påfallande ofta ett kommunägt bolag som står för konkurrensen. Det har sin naturliga förklaring i att de kommunala bolagen stort sett alltid drivs som just företag och leds av personer som vill utveckla företaget. Det omfattar allt som oftast expansion, framtagande av nya varor och tjänster och identifiering av nya marknader. I och med de kommunala bolagens stora närvaro på den privata marknaden, är det aktuellt att fråga hur en försäljning av bolagen skulle påverka de privata företagens generella förutsättningar. Hur viktig tycker du följande fråga är för din kommun för att skapa goda förutsättningar för företagande generellt sett i din kommun? Sälj kommunala bolag % 30 25 20 Företagare 15 Politiker 10 5 0 1. Mycket oviktigt Svenskt Näringsliv 2. Ganska oviktigt 3. Varken eller 4. Ganska viktigt 5. Mycket viktigt 13 Kommunal säljverksamhet - Sälj bolag, inte varor och tjänster Var tredje företagare och politiker anser att det är ganska eller mycket viktigt att kommunala bolag säljs för att det ska skapas goda förutsättningar för de privata företagen. På den punkten skiljer sig inte politikersvaren och företagarsvaren åt. Skillnaden i synen på försäljning av kommunala bolag blir desto större när man ser på "neutrala" och negativa svar. Mer än fyra av tio politiker anser att det är oviktigt för företagsklimatet att kommunala bolag säljs. Endast 15 procent av företagarna håller med. I gengäld svarar var femte företagare ”vet ej” på frågan, vilket tyder på att de har svårt att ta ställning, förmodligen på grund av begränsad kunskap om hur verksamheten i de kommunala bolagen ser ut och hur det påverkar näringslivet. Kommunanalys Det är stor skillnad på hur politiker i olika kommuner ser på försäljning av kommunala bolag. Bland de positiva kommunerna sticker Vellinge ut med ett medelvärde på 3,71, vilket är högst. Där anser 65 procent av politikerna att det är viktigt att sälja kommunala bolag för att skapa goda förutsättningar för företagen. Cirka var tionde politiker anser att frågan är oviktig. Politikerna i Munkfors sticker ut ännu mer i andra änden. Var sjunde politiker anser att frågan är oviktig och ingen politiker anser att det är en viktig fråga för företagsklimatet. Det ger ett medelvärde på 1,33 som är klart lägst i landet. Närmast kommer Skellefteå med ett medelvärde på 1,90. Företagarsvaren visar inte lika stora skillnader. Svaren i de flesta kommunerna ligger omkring det genomsnittliga medelvärdet. Företagarna i Munkfors verkar till stor del hålla med politikerna om att det inte är viktigt att sälja kommunala bolag. Företagarsvaren i Munkfors ger ett medelvärde på 2,88 vilket är näst lägst, endast marginellt högre än Tibros företagarsvar (2,82). Bland de mest positiva till försäljning av kommunala bolag återfinns företagarna i de två kommunerna Kiruna och Oskarshamn som även är de mest kritiska till Svenskt Näringsliv 14 Kommunal säljverksamhet - Sälj bolag, inte varor och tjänster kommunal konkurrens i deras kommuner. Svaren ger medelvärde på 3,77 respektive 3,69, vilket är högst och tredje högst i landet. Politikerna i Oskarshamn delar till stor del företagarnas syn på kommunala bolag. Hälften anser att det är viktigt att kommunala bolag säljs för att förbättra företagens förutsättningar, medan en fjärdedel anser det oviktigt. I Kiruna är politikerna inte lika överens med företagarna. Endast en fjärdedel av politikerna anser att försäljning är viktig, medan fyra av tio anser att det är en oviktig fråga. Kommentar Det finns 1 575 kommunägda bolag1 i Sverige och större delen av landets kommuner har ett eller flera bolag.2 Antalet bolag har sedan 1980-talets början ökat med 30 procent, detta trots att det finns en tendens att kommuner slår samman sina bolag. Ökningen av antalet bolag är dock måttlig i förhållande till hur bolagens omsättning har ökat. 2008 omsatte de kommunala bolagen hela 160 miljarder kronor. Det är en ökning med mer än 100 procent sedan 1980.3 Att de kommunala bolagen växer både till antal och i storlek är inte överraskande. De drivs av personer som agerar som företagare och söker utvecklingsmöjligheter hela tiden. En stor del av bolagen har avkastningskrav på sig från ägarna, dvs kommunerna. På det sättet är de kommunala företagen som vilka företag som helst. Viljan att växa är stark och inbyggd i organisationen. Samtidigt underlättas expansionen markant av att många av bolagen har en skyddad monopolmarknad som bas. Det verkar inte vara några problem för bolagen att få tag i kapital. Deras ägare bidrar gärna med kapital. Kommunernas långsiktiga fordringar och lån till kommunala bolag har från första kvartalet 2001 fram till utgången av 2009 ökat från 55 till 90 miljarder kronor. Avkastningen på eget kapital i bolagen har ökat med 40 procent från 2003 till 2008. Det redovisade årsresultatet har under 1 2 3 En mindre andel av dessa är stiftelser, ideella föreningar, ekonomiska föreningar, handels- och kommanditbolag. Den klart största andelen är kommunala aktiebolag. Dessa utgör över 90 procent av de kommunala företagen. Källa: SCB, uppgifterna gäller 2008 Källa: SCB, 1980 års omsättning är omräknad till 2008 års penningvärde enligt KPI Svenskt Näringsliv 15 Kommunal säljverksamhet - Sälj bolag, inte varor och tjänster samma period ökat från tre till nästan 10 miljarder kronor.4 Det går med andra ord väldigt bra för de kommunala bolagen. Att kommuner väljer att bedriva verksamhet i företagsform har flera skäl, varav samtliga är minst sagt tveksamma: • Politiska beslutsvägar uppfattas som omständiga Bolagsform och bolagsorganisation upplevs som mer effektiv, vilket säkert är sant. Men samtidigt pekar det på hur makt och insyn flyttas längre bort från medborgarna som är de egentliga ägarna, vilket skapar ett demokratiskt underskott.5 • Det blir lättare med bokföring och kontroll när verksamheten blir en egen juridisk person Erfarenheten visar dock att medborgare och politiker får sämre insyn och kontroll när kommunal verksamhet läggs i bolag. Företagsledningen agerar mer självständigt än en förvaltningsledning, och politikerna som normalt utgör styrelsen saknar ofta kompetens som bolagsägare. 6 Tillsätts en professionell styrelse får man in kompetens. Men det sker på bekostnad av politisk insyn och kontroll. • Skatteplanering Genom att flytta pengar mellan olika juridiska personer kan kommunerna kvitta vinster och förluster och därigenom maximera vinst och minimera förlust. Detta är ett av de starkaste skälen till bolagsbildning och koncernbildning. Men är avancerad skatteplanering något vi vill att kommunerna ska syssla med?7 4 5 6 7 SCB (2009a) och SCB (2009b) Hesslén (2009) Se exempelvis Hesslén (2009) och Persson (2009a) Laurent (2007) Svenskt Näringsliv 16 Kommunal säljverksamhet - Sälj bolag, inte varor och tjänster • Intäkter Det finns många exempel på att kommunerna har höga avkastningskrav på sina bolag. Företagandet blir helt enkelt en extra inkomstkälla för kommunerna. Men när det kommunala bolaget konkurrerar ut små och lokalt förankrade företag binder kommunledningarna ris åt egen rygg. Det är de privata företagen som i längden ger arbetsplatser, skatteintäkter och en levande kommun. Med ökad kommunal näringsverksamhet ökar också risktagandet. Det finns exempel på kommunal näringsverksamhet som har kostat kommuninvånarna mer än en miljard kronor i ägartillskott, bara för att bolaget skulle överleva.8 8 Se Sekab i Persson (2009b) Svenskt Näringsliv 17 Kommunal säljverksamhet - Sälj bolag, inte varor och tjänster Ny regel i konkurrenslagen Osund konkurrens från offentlig verksamhet är inget nytt problem. Näringslivet har pekat på problemen ett otal gånger genom åren, utan att få gehör. Politikersvaren i Svenskt Näringslivs undersökning visar också att man från kommunalpolitiskt håll har en tendens att inte ta problemen på allvar. Det är svårt att tolka det på annat sätt när 65 procent av politikerna svarar att läget i deras kommun är bra, mycket bra eller till och med utmärkt. Detta trots att förekomsten av konkurrens från kommunens verksamheter både är välkänd och omfattande. Snedvridande konkurrens har länge varit ett av de vanligaste klagomålen till Konkurrensverket. Men Konkurrensverket har i princip varit maktlösa, eftersom de har saknat juridiska verktyg. De begränsade befogenheter som Konkurrenslagen och Kommunallagen har gett Konkurrensverket har inte räckt till. Konfliktlösningsregeln I början av 2007 fick Konkurrensverket och näringslivet gehör hos beslutsfattarna. Näringsminister Maud Olofsson lovade att det skulle komma en lag mot osund offentlig konkurrens. Det skulle dock ta ytterligare tre år innan den efterlängtade ”lagen” trädde i kraft i januari 2010. Men nu är den här i form av ett tillägg i den befintliga konkurrenslagen. Förhoppningarna är stora och framtida enkätundersökningar av det föreliggande slaget kommer sannolikt att visa att problemen med kommunalt företagande successivt minskar när offentlig näringsverksamhet nu kan förbjudas. Att kommunalt företagande och annan offentlig näringsverksamhet påverkar företagandet negativt råder det ingen tvekan om. En genomgång av skillnader mellan myndigheter och privata företag tyder på att myndigheter har både möjligheter och motiv att snedvrida konkurrensen. Jämfört med privata företag är offentliga aktörer förmodligen mer benägna att sänka sina priser på ett för konkurrenterna skadligt sätt. Problemet kan Svenskt Näringsliv 18 Kommunal säljverksamhet - Sälj bolag, inte varor och tjänster gå så långt som till att privata företag inte vågar sig in på en marknad där en statlig myndighet är verksam. Jordahl (2010) Erfarenheter visar att det kan vara svårt att uppnå konkurrensneutralitet mellan offentliga och privata aktörer. Förutom att offentliga aktörers säljverksamhet skapar instabila spelregler när det gäller företagens etablerings- och expansionsmöjligheter, påverkas även företagens förväntansbild och affärsstrategier på marknader. Konkurrensverket (2009) Med det nya tillägget, den så kallade konfliktlösningsregeln kan Konkurrensverket driva ärenden till Stockholms Tingsrätt och yrka om förbud mot offentlig säljverksamhet. Om inte Konkurrensverket vill driva ärendet, kan ett drabbat företag själv föra talan i målet. För att kommuner ska få sälja varor och tjänster får försäljningen inte leda till konkurrensbegränsning. Verksamheten måste som huvudregel vara förenlig med lag och säljförfarandet försvarbart från allmän synpunkt. Följande förfaranden anses kunna snedvrida eller hämma förutsättningarna för en effektiv konkurrens: • underprissättning • diskriminering • vägran att ge tillträde till viss infrastruktur • en blandning av myndighetsutövning och affärsverksamhet • en offentlig aktörs blotta närvaro på marknaden kan leda till att privata aktörer tvingas ut från marknaden eller att de hindras att inträda, dvs. undanträngningseffekter Att lagtillägget har varit efterlängtat går det inte att ta fel på. Det kan man också se på antalet anmälningar till Konkurrensverket. Fem månader efter lagändringen har Svenskt Näringsliv 19 Kommunal säljverksamhet - Sälj bolag, inte varor och tjänster cirka 30 anmälningar konstaterats vara mycket intressanta och Konkurrensverket räknar med att kunna föra de första målen vidare till Stockholms tingsrätt under hösten 2010. Några av ärendena har Konkurrensverket valt att inte driva, för att de redan driver liknande ärenden och vill ha vägledande domar i dessa fall innan de driver fler. Aktuella ärenden rör allt från hamnverksamhet till gym, kommunala turistbussar, företagshälsovård till avfallshantering och bredband. Majoriteten av de anmälda verksamheterna är organiserade i kommunala bolag. En del kommuner som exempelvis Trelleborg och Uppsala har föregripit lagändringen och gått igenom hela den kommunala verksamheten för att identifiera och avveckla verksamhet som kan utgöra konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet. Men en stor del av landets kommuner verkar ännu inte ha insett hur skadligt kommunalt företagande ofta är för näringslivet. Förhoppningsvis vaknar de innan Konkurrensverket knackar på dörren. Svenskt Näringsliv 20 Kommunal säljverksamhet - Sälj bolag, inte varor och tjänster Litteratur Hesslén (2009) Kommuners köp från kommunägda bolag - En närmare studie av In House Providing och kontrollkriteriernas möjliga tillämpning i svensk rätt, Cecilia Hesslén, Juridiska institutionen, Handelshögskolan, Göteborgs Universitet, 2009 Jordahl (2010) Ett lagförbud för myndigheter att bedriva konkurrensutsatt näringsverksamhet - kriterier för undantag från förbud, Henrik Jordahl på uppdrag av Konkurrensverket, 2010 Konkurrensverket (2009) Åtgärder för bättre konkurrens, Konkurrensverket 2009 Laurent (2007) Varför kommunägda bolag? Birgitta Laurent, Svenskt Näringsliv, 2007 Persson (2009a) Avfallsbolagens affärsverksamhet - Verksamhetskriteriet i ljuset av kommunägda avfallsbolag, Stefan Persson på uppdrag av Återvinningsindustrierna, 2009 Persson (2009b) Miljöteknik på export - om marknaden, kommunalt agerande och ett blomstrande näringslivsklimat, Stefan Persson på uppdrag av Svenskt Näringsliv, 2009 SCB (2009a) Offentligägda företag betydande del av näringslivet, Pressmeddelande 200912-01, Statistiska centralbyrån, 2009 SCB (2009b) Offentligägda företag 2008, Statistiska centralbyrån, 2009 Svenskt Näringsliv 21 Kommunal säljverksamhet - Sälj bolag, inte varor och tjänster Svenskt Näringsliv 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00 [email protected] www.svensktnaringsliv.se Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv Företagsklimat Telefon 0771-782 000 [email protected] www.svensktnaringsliv.se/foretagsklimat 22