Kommunal säljverksamhet - Sälj bolag, inte varor och tjänster. JUNI

Kommunal säljverksamhet - Sälj bolag,
inte varor och tjänster
JUNI 2010
Kommunal säljverksamhet - Sälj bolag, inte varor och tjänster
Innehållsförteckning
Inledning ................................................................................................................. 2
Sammanfattning ..................................................................................................... 5
Konkurrens från kommunens verksamheter .............................................................. 5
Sälj kommunala bolag .............................................................................................. 6
Lag mot offentlig konkurrens ................................................................................... 6
Om enkätundersökningen...................................................................................... 8
Konkurrens från kommunens verksamheter ........................................................ 9
Kommunanalys ...................................................................................................... 10
Kommentar ............................................................................................................ 11
Sälj kommunala bolag ......................................................................................... 13
Kommunanalys ...................................................................................................... 14
Kommentar ............................................................................................................ 15
Ny regel i konkurrenslagen .................................................................................. 18
Konfliktlösningsregeln ........................................................................................... 18
Litteratur .............................................................................................................. 21
Svenskt Näringsliv
1
Kommunal säljverksamhet - Sälj bolag, inte varor och tjänster
Inledning
Offentlig säljverksamhet skadar inte bara marknaden utan även kommunerna på sikt.
Kommunledningen bör välja att ge god service och skapa ett företagsklimat i
toppklass i stället för att konkurrera med företagen. Om kommunledningarna upphör
med sin konkurrerande säljverksamhet får de avkastning i form av arbetstillfällen,
inflyttning, skatteintäkter och mycket mer genom de privata företagen.
Det borde inte vara så, men konkurrens från kommunal verksamhet är fortfarande ett
problem i stora delar av landet. Snart fyra år av borgerligt styre och löften om att
göra något åt problemen verkar inte ha förändrat situationen. Svenskt Näringslivs
årliga enkätundersökning visar att antalet företagare som upplever konkurrens från
kommunernas verksamheter som ett problem
har varit i stort sett oförändrat under hela
2000-talet. Var femte företagare upplever
den kommunala konkurrensen som ett
relativt stort problem och endast en av tio
företagare anser att problemen är obefintliga.
Enkätundersökningen visar också att allt för
många politiker inte tar problemen på allvar.
Fyra av tio politiker ser inga större problem
och nästan tre av tio ser inga problem alls
med konkurrens från kommunal
Bakgrund
Svenskt Näringslivs undersökning ger
svar på vad företagare och politiker
tycker om företagsklimatet i
kommunen. Ett urval av företagens
svar ligger till grund för en årlig
ranking av företagsklimatet i landets
290 kommuner.
Men varje år ställs också tilläggsfrågor
om vad som upplevs som aktuellt och
angeläget. Några av dessa handlar i år
om konkurrens från kommunal
verksamhet och presenteras separat
från rankingen i föreliggande rapport.
näringsverksamhet.
Förhoppningsvis kommer det ske stora förändringar framöver. Regeringens länge
utlovade och efterlängtade tillägg i konkurrenslagen trädde i kraft vid årsskiftet.
Lagtillägget, den så kallade konfliktlösningsregeln ger Konkurrensverket möjlighet
att ta konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet till domstol för att få den
prövad. Vissa farhågor har väckts från företagarhåll om att lagen fortfarande är för
tandlös, men det får framtiden visa. Årets enkätfrågor rörande konkurrens från
Svenskt Näringsliv
2
Kommunal säljverksamhet - Sälj bolag, inte varor och tjänster
kommunal verksamhet kan till viss del ses som en nollmätning av konfliktlösningsregelns effekt och förhoppningsvis visar framtida enkätundersökningar att problemen
successivt minskar.
Kommunalt ägda bolag växer så det knakar. De blir fler och fler, men framför allt
växer de i storlek. Omsättningen har sedan början på 1980-talet ökat med 100
procent och inget tyder på att de kommunala bolagens tillväxt avtar. Påfallande ofta
är det dessa som står för den osunda kommunala konkurrensen som begränsar
företagens förutsättningar och i värsta fall hotar att både slå ut befintliga företag och
hindra nya att göra inträde på marknaden. Bland de anmälningar mot
konkurrensbegränsande offentlig försäljning som har kommit in till
Konkurrensverket rör en majoritet just kommunala bolag.
Nytt för i år i Svenskt Näringslivs enkätundersökning är att företagare och politiker
får svara på hur de tror försäljning av kommunala bolag påverkar företagens
förutsättningar för företagande generellt sett i kommunen. Inte oväntat är företagarna
betydligt mer positivt inställda till försäljning, än vad politikerna är. Bolagen har ofta
höga avkastningskrav och ger kommunerna extra inkomstkällor samtidigt som de
möjliggör skatteplanering. Då är det lätt för politiker att se bort från den skada de gör
på marknaden.
För företagarna är problemen betydligt mer uppenbara när de ska konkurrera med
företag som i princip inte kan gå i konkurs, som ofta har en monopolmarknad som
bas, som lätt får lån och tillskott från ägarna och som dessutom ibland har en roll
som myndighetsutövare och därför kan vara med och bestämma marknadens
spelregler, så att de passar dem.
Förhoppningsvis agerar många kommunledningar nu proaktivt och ser över sin
näringsverksamhet och tar kontroll över sina expansionsivrande bolag. De ska inte
bara göra det för att det nu har kommit en konfliktlösningsregel. Det har länge
funnits lagar som begränsat offentlig försäljning. Det som nu skett är att
Svenskt Näringsliv
3
Kommunal säljverksamhet - Sälj bolag, inte varor och tjänster
Konkurrenslagen har skärpts och Konkurrensverket och domstolen har fått ett
verktyg att använda för att få det offentliga att rätta sig efter lagen.
Offentlig säljverksamhet skadar marknaden vilket naturligtvis också skadar
kommunerna på sikt. Därför bör den kommunala verksamheten ses över.
Kommunledningarna bör välja att ge god service och skapa ett företagsklimat i
toppklass i stället för att konkurrera med företagen. Om de upphör med sin
konkurrerande säljverksamhet och ser över sina expansionsivrande bolag ger det
mera tillbaka. Då får kommunerna avkastning i form av arbetstillfällen, inflyttning,
skatteintäkter och mycket mer genom de privata företagen.
Svenskt Näringsliv
4
Kommunal säljverksamhet - Sälj bolag, inte varor och tjänster
Sammanfattning
Svaren i Svenskt Näringslivs undersökning visar att konkurrens från kommunal
näringsverksamhet fortfarande utgör ett stort problem. Trots att Konkurrensverket,
flera företagarorganisationer och enskilda företagare under flera år har påtalat
problemen, verkar många politiker inte ha kommit till insikt i hur konkurrens från
kommunal näringsverksamhet skadar marknaden och på sikt kommunerna själv. Det
har i princip inte skett någon attitydförändring alls de senaste åren, trots att
problemen är väl dokumenterade och välkända.
Konkurrens från kommunens verksamheter
Var fjärde företagare upplever kommunal konkurrens som inte helt godtagbar eller
direkt dålig och endast en femtedel tycker att situationen är godtagbar. Situationen är
i stort sett identisk från 2006 till 2009.
Hela 65 procent av politikerna ser bara små eller inga problem alls med kommunal
konkurrens, vilket är dubbelt så många som de företagare som ser små eller inga
problem. En fjärdedel av politikerna ser inga problem alls. Bland företagarna är det
bara var tionde som inte ser några problem alls. Det bör påpekas att konkurrens från
kommunal verksamhet är något som inte ska behöva förekomma överhuvudtaget.
Kommunerna ska vårda näringslivet, inte konkurrera ut det.
Hur tycker Du att läget är i Din kommun idag avseende ”Konkurrens från kommunens
verksamheter mot de privata företagen” (Dåligt =ett stort problem, Utmärkt =inget
problem)
30
%
25
20
Företagare
Politiker
15
10
5
0
1. Dåligt
Svenskt Näringsliv
2. Inte helt
3.
godtagbart Godtagbart
4. Bra
5. Mycket
bra
6. Utmärkt
5
Kommunal säljverksamhet - Sälj bolag, inte varor och tjänster
Sälj kommunala bolag
I de fall då privata företag påverkas negativt av konkurrens från kommunal
verksamhet, är det påfallande ofta ett kommunägt bolag som står för konkurrensen.
Det har sin naturliga förklaring i att de kommunala bolagen i stort sett alltid drivs
som just företag och leds av företagare som vill utveckla företagen. Det omfattar allt
som oftast expansion. 2008 omsatte de kommunala bolagen hela 160 miljarder
kronor. Det är en ökning med mer än 100 procent sedan början av 1980-talet.
Var tredje företagare och politiker anser att det är ganska eller mycket viktigt att
kommunala bolag säljs för att det ska skapas goda förutsättningar för de privata
företagen. Mer än fyra av tio politiker anser att det är oviktigt för företagsklimatet att
kommunala bolag säljs. Endast 15 procent av företagarna håller med.
Lag mot offentlig konkurrens
Det är mycket glädjande att konkurrenslagen sedan årsskiftet har skärpts, så att det
blir enklare att stoppa konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet.
Förhoppningsvis kommer skärpningen att bidra till att problemen med kommunalt
företagande successivt minskar. Med det nya tillägget, den så kallade
konfliktlösningsregeln kan Konkurrensverket driva ett ärende till Stockholms
Tingsrätt i syfte att få till stånd ett förbud mot just den specifika säljverksamheten.
Om inte Konkurrensverket vill driva ärendet kan det drabbade företaget själv föra
talan i domstolen.
För att kommuner ska få sälja varor och tjänster får försäljningen inte leda till
konkurrensbegränsning. Verksamheten måste som huvudregel vara förenlig med lag
och säljförfarandet försvarbart från allmän synpunkt.
Följande förfaranden anses kunna snedvrida eller hämma förutsättningarna för en
effektiv konkurrens:
•
underprissättning
•
diskriminering
Svenskt Näringsliv
6
Kommunal säljverksamhet - Sälj bolag, inte varor och tjänster
•
vägran att ge tillträde till viss infrastruktur
•
en blandning av myndighetsutövning och affärsverksamhet
•
en offentlig aktörs blotta närvaro på marknaden kan leda till att privata
aktörer tvingas ut från marknaden eller att de hindras att inträda, dvs.
undanträngningseffekter
Att lagtillägget har varit efterlängtat går det inte att ta fel på. Det kan man också se
på antalet anmälningar till Konkurrensverket. Redan fem månader efter lagändringen
har cirka 30 anmälningar konstaterats vara mycket intressanta. Konkurrensverket
räknar med att kunna föra de första målen vidare till domstol under hösten 2010.
Ärendena rör allt från hamnverksamhet till gym, kommunala turistbussar,
företagshälsovård, avfallshantering och bredband. Majoriteten av de anmälda
verksamheterna är organiserade i kommunala bolag.
Svenskt Näringsliv
7
Kommunal säljverksamhet - Sälj bolag, inte varor och tjänster
Om enkätundersökningen
Svenskt Näringsliv har i drygt tio års tid gjort en årlig enkätundersökning bland
landets företagare om företagsklimatet i landets alla 290 kommuner. Vart annat år
omfattas även landets fullmäktigeledamöter i kommunerna. De flesta
frågeställningarna är desamma år från år, vilket ger en möjlighet att följa
utvecklingen av företagsklimatet i varje enskild kommun. Men varje år ställs också
tilläggsfrågor om vad som upplevs som aktuellt och angeläget.
Enkätundersökningen har genomförts av Demoskop på uppdrag av Svenskt
Näringsliv. 69 000 företag tillfrågades och svarsfrekvensen för landet var 55 %,
vilket motsvarar 36 177 företag. Senaste undersökningen omfattade även alla landets
ca 13 000 politiker i kommunfullmäktige och besvarades av 8 870 ledamöter.
Svenskt Näringsliv har låtit Stefan Persson, Rhefab PR analysera delar av svaren i
undersökningen och i denna rapport redovisas jämförelser mellan företags- och
politikersvar. Svaren per kommun finns att hämta i separat bilaga. I vår ”Faktabas
om företagsklimat”, finns enkätsvar från våra undersökningar samt annan
näringslivsrelaterad statistik, http://foretagsklimat.svensktnaringsliv.se
Kontaktpersoner på Svenskt Näringsliv är Carina Centrén, projektledare
Företagsklimat och Birgitta Laurent, expert konkurrens- och upphandlingsfrågor.
Svenskt Näringsliv
8
Kommunal säljverksamhet - Sälj bolag, inte varor och tjänster
Konkurrens från kommunens verksamheter
Det borde vara självklart att kommuner ska verka för bättre förutsättningar för
företagen och inte konkurrera med dem. Så är det tyvärr inte alltid. Många företagare
upplever fortfarande konkurrens från kommunerna som ett stort problem. Svenskt
Näringsliv började ställa frågan till företag om konkurrens från kommuners
verksamheter upplevdes som ett problem för 10 år sedan. Då svarade mindre än var
femte företagare att det inte var något problem i deras kommun. Sedan dess har det
blivit bättre, men långt ifrån bra. I årets undersökning svarar var tredje företagare att
kommunal konkurrens inte utgör något större problem. Det borde samtliga företagare
i landet kunna svara.
Hur tycker Du att läget är i Din kommun idag? Hur fungerar det? Utgå från hur Du
själv uppfattar situationen för Dig och Ditt företag/Utgå från hur Du själv uppfattar
situationen i Din kommun idag. ”Konkurrens från kommunens verksamheter mot de
privata företagen”. ( Dåligt =ett stort problem, Utmärkt =inget problem)
30
%
25
20
Företagare
15
Politiker
10
5
0
1. Dåligt
2. Inte helt
godtagbart
3.
Godtagbart
4. Bra
5. Mycket
bra
6. Utmärkt
Drygt var femte företagare upplever fortfarande kommunal konkurrens som inte helt
godtagbar eller direkt dålig. Endast en femtedel anser att situationen är godtagbar.
Svenskt Näringsliv
9
Kommunal säljverksamhet - Sälj bolag, inte varor och tjänster
Sedan den borgerliga alliansen tog över makten 2006 och utlovade åtgärder har i
princip inget hänt om man ser till företagarnas svar. Situationen är stort sett identisk
från 2006 till 2009.
Politikerna uppfattar sällan förekomsten av konkurrens från kommunal verksamhet
som ett problem. Hela 65 procent ser bara små eller inga problem alls med
kommunal konkurrens i sina respektive kommuner. Mer än en fjärdedel av
politikerna ser inga problem alls. Bland företagarna är det bara var tionde som inte
ser några problem alls.
Kommunanalys
Det är stor skillnad på hur företagarna i landets kommuner upplever konkurrens från
kommunernas verksamheter. I Höganäs, Gnosjö och Vellinge är det inte mer än var
tjugonde företagare som upplever kommunal konkurrens som ett problem, vilket kan
jämföras med Oskarshamn och Kiruna där sex av tio företagare upplever
konkurrensen som ett problem. I endast tolv kommuner svarar hälften eller fler
företagare att kommunal konkurrens är ett mindre problem eller inget problem alls. I
53 kommuner är det fler företagare som anger att kommunal konkurrens är ett stort
eller ganska stort problem, än företagare som anser att det är ett mindre problem eller
inget problem alls.
Lägst medelvärde har Kiruna och Oskarshamn som har 2,19 respektive 2,20 på den
sexgradiga skalan. Högst medelvärde har Vellinge (4,48) följt av Markaryd (4,42).
Vellinge ligger också i topp när politikerna tillfrågas. De tycker att situationen i
kommunen är näst intill utmärkt. Politikernas svar ger ett medelvärde på 5,50, vilket
är det högsta i landet tätt följt av Gnestas 5,46. I Lilla Edet anser hela 95 procent av
politikerna att situationen är någonstans mellan bra och utmärkt. Ingen politiker i
Lilla Edet anser att det finns några större problem med kommunal konkurrens i
kommunen. Elva andra kommuner saknar också helt politiker som ser några större
problem.
Svenskt Näringsliv
10
Kommunal säljverksamhet - Sälj bolag, inte varor och tjänster
Kommuner med riktigt kritiska politiker finns inte. Kommunen med lägst
medelvärde för politikersvaren är Lycksele. Men där hamnar medelvärdet på 3,00
vilket motsvarar att de över lag anser att situationen är godtagbar.
I Oskarshamn som har näst lägst medelvärde för företagarsvaren, verkar politikerna
relativt medvetna om problemet. Kommunen har också näst lägst medelvärde för
politikersvaren (3,03), så förhoppningsvis tar politikerna tag i problemen och ser
över den kommunala näringsverksamheten. Värre verkar det vara i Kiruna som har
det lägsta medelvärdet för företagarsvar. Där anser endast var femte politiker att
problemen är relativt stora. Mer än varannan politiker ser inga större problem.
Differensen mellan företagarsvaren och politikersvaren i kommunen är en av de
högsta, så för Kirunapolitikerna är det kanske dags för en ”verklighetscheck”.
Kommentar
Det kan kanske tyckas att företagarnas totala medelvärde på 3,5 på en sexgradig
skala indikerar att problemen inte är så stora. Men då ska man komma ihåg att
konkurrens från kommuner är något som inte ska behöva förekomma
överhuvudtaget. Kommunerna ska vårda och skapa bra förutsättningar för
näringslivet, inte konkurrera ut det. De är också problem som är relativt enkla att
åtgärda om bara den politiska viljan finns.
Man ska också ha i åtanke att majoriteten av företagare inte är verksamma på de
marknader som ofta kommunerna är. Inom områden såsom bredband, gym,
hamnverksamhet, restaurangverksamhet och avfall där många kommuner är
verksamma är problemen väl dokumenterade. Hade man enbart frågat företagare
inom dessa branscher hade svaren med största sannolikhet varit ännu mer negativa.
Konkurrensverket har sedan länge uppmärksammat de
konkurrensproblem som kan uppstå när offentlig verksamhet bedrivs i
konkurrens med privata företag. När offentliga aktörer ... är
verksamma på konkurrensutsatta marknader finns det en risk för att
Svenskt Näringsliv
11
Kommunal säljverksamhet - Sälj bolag, inte varor och tjänster
etableringsmöjligheterna för privata alternativ hämmas och att
verksamma företag trängs ut. De företag som måste lämna marknaden
är ofta små och lokalt etablerade.
Konkurrensverket (2009)
För den enskilda företagaren som drabbas av konkurrens från kommunal verksamhet
är det ingen tröst att de flesta politikerna tycker att problemen med kommunal
näringsverksamhet är små eller obefintliga. Det hjälper inte företagaren när denne
ska konkurrera med en verksamhet som i princip inte kan gå i konkurs, som ofta får
fördelaktiga lån och hyresavtal, som ofta har en skyddad monopolmarknad som bas
och som har direkt tillgång till makthavarna. Ibland är det till och med en konkurrent
som är med och bestämmer spelreglerna. Det är inte ovanligt att kommunal
näringsverksamhet har en myndighetsroll i tillståndsärenden, tillsyn och
taxebestämmelser. Det är allvarligt och helt oacceptabelt med en sammanblandning
av rollerna som myndighetsutövare och samtidigt verksamhetsutövare.
Svenskt Näringsliv
12
Kommunal säljverksamhet - Sälj bolag, inte varor och tjänster
Sälj kommunala bolag
I de fall då privata företag påverkas negativt av konkurrens från kommunal
verksamhet, är det påfallande ofta ett kommunägt bolag som står för konkurrensen.
Det har sin naturliga förklaring i att de kommunala bolagen stort sett alltid drivs som
just företag och leds av personer som vill utveckla företaget. Det omfattar allt som
oftast expansion, framtagande av nya varor och tjänster och identifiering av nya
marknader.
I och med de kommunala bolagens stora närvaro på den privata marknaden, är det
aktuellt att fråga hur en försäljning av bolagen skulle påverka de privata företagens
generella förutsättningar.
Hur viktig tycker du följande fråga är för din kommun för att skapa goda
förutsättningar för företagande generellt sett i din kommun?
Sälj kommunala bolag
%
30
25
20
Företagare
15
Politiker
10
5
0
1. Mycket
oviktigt
Svenskt Näringsliv
2. Ganska
oviktigt
3. Varken
eller
4. Ganska
viktigt
5. Mycket
viktigt
13
Kommunal säljverksamhet - Sälj bolag, inte varor och tjänster
Var tredje företagare och politiker anser att det är ganska eller mycket viktigt att
kommunala bolag säljs för att det ska skapas goda förutsättningar för de privata
företagen. På den punkten skiljer sig inte politikersvaren och företagarsvaren åt.
Skillnaden i synen på försäljning av kommunala bolag blir desto större när man ser
på "neutrala" och negativa svar. Mer än fyra av tio politiker anser att det är oviktigt
för företagsklimatet att kommunala bolag säljs. Endast 15 procent av företagarna
håller med. I gengäld svarar var femte företagare ”vet ej” på frågan, vilket tyder på
att de har svårt att ta ställning, förmodligen på grund av begränsad kunskap om hur
verksamheten i de kommunala bolagen ser ut och hur det påverkar näringslivet.
Kommunanalys
Det är stor skillnad på hur politiker i olika kommuner ser på försäljning av
kommunala bolag. Bland de positiva kommunerna sticker Vellinge ut med ett
medelvärde på 3,71, vilket är högst. Där anser 65 procent av politikerna att det är
viktigt att sälja kommunala bolag för att skapa goda förutsättningar för företagen.
Cirka var tionde politiker anser att frågan är oviktig.
Politikerna i Munkfors sticker ut ännu mer i andra änden. Var sjunde politiker anser
att frågan är oviktig och ingen politiker anser att det är en viktig fråga för
företagsklimatet. Det ger ett medelvärde på 1,33 som är klart lägst i landet. Närmast
kommer Skellefteå med ett medelvärde på 1,90.
Företagarsvaren visar inte lika stora skillnader. Svaren i de flesta kommunerna ligger
omkring det genomsnittliga medelvärdet. Företagarna i Munkfors verkar till stor del
hålla med politikerna om att det inte är viktigt att sälja kommunala bolag.
Företagarsvaren i Munkfors ger ett medelvärde på 2,88 vilket är näst lägst, endast
marginellt högre än Tibros företagarsvar (2,82).
Bland de mest positiva till försäljning av kommunala bolag återfinns företagarna i de
två kommunerna Kiruna och Oskarshamn som även är de mest kritiska till
Svenskt Näringsliv
14
Kommunal säljverksamhet - Sälj bolag, inte varor och tjänster
kommunal konkurrens i deras kommuner. Svaren ger medelvärde på 3,77 respektive
3,69, vilket är högst och tredje högst i landet.
Politikerna i Oskarshamn delar till stor del företagarnas syn på kommunala bolag.
Hälften anser att det är viktigt att kommunala bolag säljs för att förbättra företagens
förutsättningar, medan en fjärdedel anser det oviktigt. I Kiruna är politikerna inte lika
överens med företagarna. Endast en fjärdedel av politikerna anser att försäljning är
viktig, medan fyra av tio anser att det är en oviktig fråga.
Kommentar
Det finns 1 575 kommunägda bolag1 i Sverige och större delen av landets kommuner
har ett eller flera bolag.2 Antalet bolag har sedan 1980-talets början ökat med 30
procent, detta trots att det finns en tendens att kommuner slår samman sina bolag.
Ökningen av antalet bolag är dock måttlig i förhållande till hur bolagens omsättning
har ökat. 2008 omsatte de kommunala bolagen hela 160 miljarder kronor. Det är en
ökning med mer än 100 procent sedan 1980.3
Att de kommunala bolagen växer både till antal och i storlek är inte överraskande. De
drivs av personer som agerar som företagare och söker utvecklingsmöjligheter hela
tiden. En stor del av bolagen har avkastningskrav på sig från ägarna, dvs
kommunerna. På det sättet är de kommunala företagen som vilka företag som helst.
Viljan att växa är stark och inbyggd i organisationen.
Samtidigt underlättas expansionen markant av att många av bolagen har en skyddad
monopolmarknad som bas. Det verkar inte vara några problem för bolagen att få tag i
kapital. Deras ägare bidrar gärna med kapital. Kommunernas långsiktiga fordringar
och lån till kommunala bolag har från första kvartalet 2001 fram till utgången av
2009 ökat från 55 till 90 miljarder kronor. Avkastningen på eget kapital i bolagen har
ökat med 40 procent från 2003 till 2008. Det redovisade årsresultatet har under
1
2
3
En mindre andel av dessa är stiftelser, ideella föreningar, ekonomiska föreningar, handels- och
kommanditbolag. Den klart största andelen är kommunala aktiebolag. Dessa utgör över 90
procent av de kommunala företagen.
Källa: SCB, uppgifterna gäller 2008
Källa: SCB, 1980 års omsättning är omräknad till 2008 års penningvärde enligt KPI
Svenskt Näringsliv
15
Kommunal säljverksamhet - Sälj bolag, inte varor och tjänster
samma period ökat från tre till nästan 10 miljarder kronor.4 Det går med andra ord
väldigt bra för de kommunala bolagen.
Att kommuner väljer att bedriva verksamhet i företagsform har flera skäl, varav
samtliga är minst sagt tveksamma:
•
Politiska beslutsvägar uppfattas som omständiga
Bolagsform och bolagsorganisation upplevs som mer effektiv, vilket säkert är
sant. Men samtidigt pekar det på hur makt och insyn flyttas längre bort från
medborgarna som är de egentliga ägarna, vilket skapar ett demokratiskt
underskott.5
•
Det blir lättare med bokföring och kontroll när verksamheten blir en egen
juridisk person
Erfarenheten visar dock att medborgare och politiker får sämre insyn och kontroll
när kommunal verksamhet läggs i bolag. Företagsledningen agerar mer
självständigt än en förvaltningsledning, och politikerna som normalt utgör
styrelsen saknar ofta kompetens som bolagsägare. 6 Tillsätts en professionell
styrelse får man in kompetens. Men det sker på bekostnad av politisk insyn och
kontroll.
•
Skatteplanering
Genom att flytta pengar mellan olika juridiska personer kan kommunerna kvitta
vinster och förluster och därigenom maximera vinst och minimera förlust. Detta
är ett av de starkaste skälen till bolagsbildning och koncernbildning. Men är
avancerad skatteplanering något vi vill att kommunerna ska syssla med?7
4
5
6
7
SCB (2009a) och SCB (2009b)
Hesslén (2009)
Se exempelvis Hesslén (2009) och Persson (2009a)
Laurent (2007)
Svenskt Näringsliv
16
Kommunal säljverksamhet - Sälj bolag, inte varor och tjänster
•
Intäkter
Det finns många exempel på att kommunerna har höga avkastningskrav på sina
bolag. Företagandet blir helt enkelt en extra inkomstkälla för kommunerna. Men
när det kommunala bolaget konkurrerar ut små och lokalt förankrade företag
binder kommunledningarna ris åt egen rygg. Det är de privata företagen som i
längden ger arbetsplatser, skatteintäkter och en levande kommun. Med ökad
kommunal näringsverksamhet ökar också risktagandet. Det finns exempel på
kommunal näringsverksamhet som har kostat kommuninvånarna mer än en
miljard kronor i ägartillskott, bara för att bolaget skulle överleva.8
8
Se Sekab i Persson (2009b)
Svenskt Näringsliv
17
Kommunal säljverksamhet - Sälj bolag, inte varor och tjänster
Ny regel i konkurrenslagen
Osund konkurrens från offentlig verksamhet är inget nytt problem. Näringslivet har
pekat på problemen ett otal gånger genom åren, utan att få gehör. Politikersvaren i
Svenskt Näringslivs undersökning visar också att man från kommunalpolitiskt håll
har en tendens att inte ta problemen på allvar. Det är svårt att tolka det på annat sätt
när 65 procent av politikerna svarar att läget i deras kommun är bra, mycket bra eller
till och med utmärkt. Detta trots att förekomsten av konkurrens från kommunens
verksamheter både är välkänd och omfattande.
Snedvridande konkurrens har länge varit ett av de vanligaste klagomålen till
Konkurrensverket. Men Konkurrensverket har i princip varit maktlösa, eftersom de
har saknat juridiska verktyg. De begränsade befogenheter som Konkurrenslagen och
Kommunallagen har gett Konkurrensverket har inte räckt till.
Konfliktlösningsregeln
I början av 2007 fick Konkurrensverket och näringslivet gehör hos beslutsfattarna.
Näringsminister Maud Olofsson lovade att det skulle komma en lag mot osund
offentlig konkurrens. Det skulle dock ta ytterligare tre år innan den efterlängtade
”lagen” trädde i kraft i januari 2010. Men nu är den här i form av ett tillägg i den
befintliga konkurrenslagen. Förhoppningarna är stora och framtida
enkätundersökningar av det föreliggande slaget kommer sannolikt att visa att
problemen med kommunalt företagande successivt minskar när offentlig
näringsverksamhet nu kan förbjudas.
Att kommunalt företagande och annan offentlig näringsverksamhet påverkar
företagandet negativt råder det ingen tvekan om.
En genomgång av skillnader mellan myndigheter och privata företag tyder på
att myndigheter har både möjligheter och motiv att snedvrida konkurrensen.
Jämfört med privata företag är offentliga aktörer förmodligen mer benägna
att sänka sina priser på ett för konkurrenterna skadligt sätt. Problemet kan
Svenskt Näringsliv
18
Kommunal säljverksamhet - Sälj bolag, inte varor och tjänster
gå så långt som till att privata företag inte vågar sig in på en marknad där en
statlig myndighet är verksam.
Jordahl (2010)
Erfarenheter visar att det kan vara svårt att uppnå konkurrensneutralitet
mellan offentliga och privata aktörer. Förutom att offentliga aktörers
säljverksamhet skapar instabila spelregler när det gäller företagens
etablerings- och expansionsmöjligheter, påverkas även företagens
förväntansbild och affärsstrategier på marknader.
Konkurrensverket (2009)
Med det nya tillägget, den så kallade konfliktlösningsregeln kan Konkurrensverket
driva ärenden till Stockholms Tingsrätt och yrka om förbud mot offentlig
säljverksamhet. Om inte Konkurrensverket vill driva ärendet, kan ett drabbat företag
själv föra talan i målet.
För att kommuner ska få sälja varor och tjänster får försäljningen inte leda till
konkurrensbegränsning. Verksamheten måste som huvudregel vara förenlig med lag
och säljförfarandet försvarbart från allmän synpunkt.
Följande förfaranden anses kunna snedvrida eller hämma förutsättningarna för en
effektiv konkurrens:
•
underprissättning
•
diskriminering
•
vägran att ge tillträde till viss infrastruktur
•
en blandning av myndighetsutövning och affärsverksamhet
•
en offentlig aktörs blotta närvaro på marknaden kan leda till att privata
aktörer tvingas ut från marknaden eller att de hindras att inträda, dvs.
undanträngningseffekter
Att lagtillägget har varit efterlängtat går det inte att ta fel på. Det kan man också se
på antalet anmälningar till Konkurrensverket. Fem månader efter lagändringen har
Svenskt Näringsliv
19
Kommunal säljverksamhet - Sälj bolag, inte varor och tjänster
cirka 30 anmälningar konstaterats vara mycket intressanta och Konkurrensverket
räknar med att kunna föra de första målen vidare till Stockholms tingsrätt under
hösten 2010. Några av ärendena har Konkurrensverket valt att inte driva, för att de
redan driver liknande ärenden och vill ha vägledande domar i dessa fall innan de
driver fler. Aktuella ärenden rör allt från hamnverksamhet till gym, kommunala
turistbussar, företagshälsovård till avfallshantering och bredband. Majoriteten av de
anmälda verksamheterna är organiserade i kommunala bolag.
En del kommuner som exempelvis Trelleborg och Uppsala har föregripit
lagändringen och gått igenom hela den kommunala verksamheten för att identifiera
och avveckla verksamhet som kan utgöra konkurrensbegränsande offentlig
säljverksamhet. Men en stor del av landets kommuner verkar ännu inte ha insett hur
skadligt kommunalt företagande ofta är för näringslivet. Förhoppningsvis vaknar de
innan Konkurrensverket knackar på dörren.
Svenskt Näringsliv
20
Kommunal säljverksamhet - Sälj bolag, inte varor och tjänster
Litteratur
Hesslén (2009)
Kommuners köp från kommunägda bolag - En närmare studie av In House
Providing och kontrollkriteriernas möjliga tillämpning i svensk rätt, Cecilia
Hesslén, Juridiska institutionen, Handelshögskolan, Göteborgs Universitet,
2009
Jordahl (2010)
Ett lagförbud för myndigheter att bedriva konkurrensutsatt
näringsverksamhet - kriterier för undantag från förbud, Henrik Jordahl på
uppdrag av Konkurrensverket, 2010
Konkurrensverket (2009)
Åtgärder för bättre konkurrens, Konkurrensverket 2009
Laurent (2007)
Varför kommunägda bolag? Birgitta Laurent, Svenskt Näringsliv, 2007
Persson (2009a)
Avfallsbolagens affärsverksamhet - Verksamhetskriteriet i ljuset av
kommunägda avfallsbolag, Stefan Persson på uppdrag av
Återvinningsindustrierna, 2009
Persson (2009b)
Miljöteknik på export - om marknaden, kommunalt agerande och ett
blomstrande näringslivsklimat, Stefan Persson på uppdrag av Svenskt
Näringsliv, 2009
SCB (2009a)
Offentligägda företag betydande del av näringslivet, Pressmeddelande 200912-01, Statistiska centralbyrån, 2009
SCB (2009b)
Offentligägda företag 2008, Statistiska centralbyrån, 2009
Svenskt Näringsliv
21
Kommunal säljverksamhet - Sälj bolag, inte varor och tjänster
Svenskt Näringsliv
114 82 Stockholm
Telefon 08-553 430 00
[email protected]
www.svensktnaringsliv.se
Svenskt Näringsliv
Svenskt Näringsliv
Företagsklimat
Telefon 0771-782 000
[email protected]
www.svensktnaringsliv.se/foretagsklimat
22