Detaljplan Guldheden 53:1, Göteborgs Stad

advertisement
Berggeologiska Undersökningar AB
Beställare
Göteborgs Stad
Fastighetskontoret
403 14 GÖTEBORG
Detaljplan Guldheden 53:1,
Göteborgs Stad
Berggeologisk/Bergteknisk besiktning och rasriskutvärdering,
radonklassificering
Bergab – Berggeologiska Undersökningar AB
Projektansvarig
Handläggare
Elisabeth Olsson
Helena Kiel
Berggeologiska Undersökningar AB
Innehållsförteckning
1
Allmänt ........................................................................................................ 1
2
Berggrundsgeologi ...................................................................................... 1
3
Bergteknisk bedömning............................................................................... 4
4
Åtgärder ....................................................................................................... 6
5
Radonmätning.............................................................................................. 6
6
Sammanfattning........................................................................................... 8
Bilaga 1 – Illustration över detaljplaneområdet med berg i dagen
9
Rasriskutvärdering/radon Guldheden 53:1
UG08087
1 (10)
Berggeologiska Undersökningar AB
1
Allmänt
På uppdrag av Göteborgs Stad, Fastighetskontoret, har Bergab – Berggeologiska Undersökningar AB utfört en berggeologisk/bergteknisk besiktning samt radonklassificering inom
detaljplan för Guldheden 53:1 vid kvarteret Åkerviolen, Göteborgs Stad.
Besiktningen utfördes 2008-09-18 och omfattar berg i dagen inom markerat detaljplaneområde på erhållen plankarta, samt branterna i direkt anslutning. Vid besiktningen karterades
naturliga bergslänter och berg i dagen avseende berggrundsgeologi, tektonik och risken för
ytliga ras/blocknedfall. I samband härmed utfördes en undersökning av gammastrålning för
radonklassificering.
Uppdraget redovisas i föreliggande rapport med Bilaga 1.
2
Berggrundsgeologi
Bergarter
Berggrunden består av en gråröd-rödgrå fint medelkornig gnejs som diffust övergår i en mer
massformig porfyrisk granit med centimeterstora strökorn av röd kalifältspat i ett finkornigt
grått matrix. Kvartsgångar, upp till 10 cm breda, förekommer rikligt.
Foto 1: Berggrunden består till största delen av en rödgrå-gråröd medelkornig gnejs med foliation som
lutar brant mot väst. Pennan står ungefär i lod och foliationsytorna till höger om den lutar mot
vänster/väst.
Rasriskutvärdering/radon Guldheden 53:1
UG08087
2 (10)
Berggeologiska Undersökningar AB
Tektonik
Aktuellt detaljplaneområde gränsar i öst till en större slänt, c:a 6-10 m hög (område 1 på plankarta i Bilaga 1). Släntytan är parallell med gnejsens foliation som stupar brant ned mot
detaljplaneområdet (N40-50W/55-60S, vridande till N-S/60W norrut, d v s ut mot Dr Allards
gata). Kvartsgångar och uppsprickning parallellt med foliationen är vanligt förekommande.
Uppsprickningen bildar stora utglidande skivor, c:a 2x2 m, och upp till 0,5 m tjocka.
Foto 2: Den östra slänten (område 1 i Bilaga 1) bildas av sprickplan som är parallella med foliationen.
Dessa lutar brant mot väst (mot vänster i bilden).
Sprickplanen som lutar brant mot väster, och som formar ovan nämnda slänt, skärs av flackt
lutande sprickplan. Dessa två sprickriktningar ger tillsammans upphov till ”trappsteg” i
slänten. Dessutom noteras brantstående sprickor som går mer eller mindre vinkelrätt in i
slänten (N40E/60-80E, N-S/80E och N60W/90). Kvartsgångar som är parallella även med
dessa sprickor förekommer.
Rasriskutvärdering/radon Guldheden 53:1
UG08087
3 (10)
Berggeologiska Undersökningar AB
Dessa tre spricksystem – de brant västligt lutande, de flacka och de branta nord-sydliga till
nordöstliga sprickorna – ger tillsammans en storblockig uppsprickning av berget. Denna
uppsprickning syns framför all i den norra kanten av den östliga slänten. Här ligger stora
utfallna block i slänten. I övrigt noteras endast mindre utfallna block och stenar (upp till 0,5 m
stora) i och nedanför slänten.
Den norra delen av östra slänten övergår söderut i en gräsbevuxen sluttning som består av
sprängsten för att härefter återgå blottat berg (område 2 i Bilaga 1). Tektoniken i den södra
delen är densamma som beskrivits ovan, dock mindre uppsprucken.
Foto 3: Den östra slänten. Bergspartiet i norr (område 1) döljs av vegetationen till vänster i bild. Därefter
vidtar en grästäckt slänt som består av sprängsten. Söderut, bakom träden i bildens högra sida, vidtar
blottat berg igen (område 2).
Förutom slänten i öster är detaljplaneområdet jordtäckt. Berget blottas dock i bergskärningar
längs Ehrenströmsgatan och i korsningen Dr Allards Gata – Ehrenströmsgatan. Skärningarna
är c:a 3-4 respektive 1-2 m höga. Bergets egenskaper är desamma som beskrivits ovan, men
viss vittring noteras längst i söder, liksom förekomst av kalcit som beläggningsmineral på en
del sprickytor.
Rasriskutvärdering/radon Guldheden 53:1
UG08087
4 (10)
Berggeologiska Undersökningar AB
Foto 4: De västligt (åt höger i bild) lutande skivorna skärs av flacka sprickor samt av sprickor som går
mer eller mindre vinkelrätt in i berget (område 1).
3
Bergteknisk bedömning
Inom aktuell detaljplan planeras byggnation av flerbostadshus, förskola och grönområden; se
illustrationskarta i Bilaga 1. Husen planeras till största delen byggas på befintlig markyta
nedanför den östra slänten, med ingen eller ringa bergschakt. Förskolan, dess gård samt en
parkeringsplats planeras dock tangera den naturliga slänten i den östra delen av aktuellt
detaljplaneområde.
Befintliga naturliga slänter bedöms vara stabila och ej i behov av åtgärder. Vid bergschakt i
den östra slänten (område 1 och 2 i Bilaga 1) rekommenderas att lägga schaktväggar parallellt
med naturliga sprickplan, d v s i 60° eller 5:1. Efter eventuell bergschakt utförs bergrensning,
och behov av ytterligare förstärkning bedöms av bergsakkunnig.
Rasriskutvärdering/radon Guldheden 53:1
UG08087
5 (10)
Berggeologiska Undersökningar AB
Skärningen längs Ehrenströmsgatan (område 3 i Bilaga 1) bedöms vara i stort sett stabil.
En del löst bergmaterial samt ett större överhäng som skärs av av en medelbrant spricka
noteras. Skärningen rensas på löst bergmaterial och överhänget bultas fast.
Skärningen längs Dr Allards Gata (område 4 i Bilaga 1) är låg och bedöms vara stabil.
Foto 5: Överhänget i mitten av bilden skärs av av en medelbrant spricka som lutar ut mot vägen. Blocket
har endast litet stöd mot underliggande berg och bör bultas fast. Område 3 i Bilaga 1.
Rasriskutvärdering/radon Guldheden 53:1
UG08087
6 (10)
Berggeologiska Undersökningar AB
4
Åtgärder
Nedbrytning av bergmassa och åtföljande utfall av bergblock är en naturlig process. I
uppsprucket berg är frost- och rotsprängning dominerande faktorer i den naturliga nedbrytningsprocessen. Vatten som ansamlas i öppna spricksystem expanderar vid frysning och
”bryter” sönder bergmassan. Liknande sker med rötter som får fäste och tillväxer i bergmassans sprickor. När bergblock är utbildade kan dessa falla ut om de saknar stöd eller om
underliggande sprickplan har en lutning ut från slänten. Åtgärder såsom rensning av
vegetation och berg, förstärkning av berg samt regelbundna inspektioner av bergmassan kan
dämpa nedbrytningsprocessen.
Bergrensning utförs under ledning av bergsakkunnig i enlighet med bergrensingsklass 1A i
AnläggningsAMA 98:
1A
Lossbrytning av berg från färdigsprängd yta som kan utföras:
-
med lätt elhydraulisk hammare
-
av två man genom brytning med samtidigt arbetande skrotspett
-
med tyngre elhydraulisk hammare och därefter kontroll med skrotspett.
Fri bergyta tryckspolas därefter ren med vatten vid minst 1,2 MPa ö (12 atö) med minst 12
mm munstycke.
Efter att rensningen är klar avgör bergsakkunnig behov av förstärkning t ex genom bultning
eller annan typ av förstärkning. Vilka bergblock och bergskivor som bör bultas eller på annat
sätt förstärkas avgörs av bergsakkunnig.
5
Radonmätning
Radon är en radioaktiv gas vars sönderfallsprodukter, radondöttrarna, följer med inandningsluften. Radongas nybildas ständigt i jord och berg, genom sönderfall av uran och radium. En
byggnad har normalt ett svagt undertryck gentemot jordluften och kan därför suga in markradon. Med anpassad byggnadsteknik kan man alltid skydda sig mot inläckande markradon i
bostäder.
Radioaktiva ämnen ger upphov till s k joniserande strålning, d v s strålning som ger upphov
till joner när den passerar genom materia. Alfa-, beta- och gammastrålning är exempel på
joniserande strålning. Med en s k scintillometer mäts berggrundens totala gammastrålning,
vilket ger en god indikation på uran- och radiuminnehållet i berggrunden och därmed även
radonhalt i markluft. Scintillometern kan dock ej skilja på strålningen från de olika förekommande isotoperna. Mätningen utförs kontinuerligt allt eftersom man går över området.
Mätaren hålls c:a 1 meter ovanför markytan.
Rasriskutvärdering/radon Guldheden 53:1
UG08087
7 (10)
Berggeologiska Undersökningar AB
Foto 6: Berggrunden med kvartsfyllda sprickor som går vinkelrätt mot släntkanten, samt scintillometer
för mätning av gammastrålning.
Metod och gränsvärden för markradonundersökning beskrivs i ”Markradon, riktlinjer för
markradonundersökningar”, BRF T20:1989. För klassificering av berg och stenmaterial
används följande gränsvärden för gammastrålning, enligt BRF T20:1989:
Värden
Klass
Åtgärder
< 5 µR/h
Lågradonmark
Inga åtgärder i
byggnadskonstruktion
5-15 µR/h
Normalradonmark
Byggnadskonstruktion skall vara
radonskyddande
>15 µR/h
Högradonmark
Byggnadskonstruktion skall vara
radonsäker
Rasriskutvärdering/radon Guldheden 53:1
UG08087
8 (10)
Berggeologiska Undersökningar AB
Gammastrålningsmätning i aktuellt område utfördes genom att hela området gicks över och
allt blottat berg undersöktes, enligt metoden ovan. Uppmätta nivåer på gammastrålning ligger
på c:a 10-15 mikroröntgen per timma. Detta innebär att området består av normalriskmark
vad gäller radon. Nykonstruerade byggnader skall vara radonskyddande, d v s med en
grundkonstruktion som inte ger uppenbara otätheter mot markluft.
6
Sammanfattning
Naturliga slänter öster om detaljplaneområdet bedöms vara stabila vad gäller risk för ras.
Bergskärning mot Ehrenströmsgatan (område 3 på plankarta i Bilaga 1) bör rensas från löst
bergmaterial och mindre block bultas fast.
Vid eventuell bergschakt tas hänsyn till rådande sprickbild och schaktväggar rensas.
Gammastrålningsunderökningen visar på normalriskmark vad gäller radon. Nykonstruerade
byggnader skall vara radonskyddande.
för
Bergab
Berggeologiska Undersökningar AB
Helena Kiel
Rasriskutvärdering/radon Guldheden 53:1
UG08087
9 (10)
Berggeologiska Undersökningar AB
Bilaga 1 – Illustration över detaljplaneområdet
med berg i dagen
Rasriskutvärdering/radon Guldheden 53:1
UG08087
Berggeologiska Undersökningar AB
10 (10)
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Svenska

105 Cards Anton Piter

Multiplacation table

156 Cards Антон piter

Create flashcards